Hälsofrämjande stöd för anhöriga i Varbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande stöd för anhöriga i Varbergs kommun"

Transkript

1 Hälsofrämjande stöd för anhöriga i Varbergs kommun

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en projektredovisning. Det innebär att den innehåller resultat från externa projekt som fått bidrag från Socialstyrelsen för t.ex. forskning, försöksverksamhet eller utvecklings- och kvalitetsarbete. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Inom Anhörig 300-projektet har följande rapporter hittills utkommit: 1991: Dagvårdens betydelse för anhöriga 1992: Utveckling av anhörigstöd En lägesrapport : Kommuners och frivilligorganisationers stöd till anhöriga 2000: Halvvägs för anhörig : Anhöriga till äldre som flyttar till särskilt boende 2000: Anhöriga till äldre invandrare Rapporter från Anhörig 300-konferenser våren Mellan anhörigskap och släktskap, anhöriga till personer med psykiska funktionshinder berättar Närståendes vård av äldre, anhörigas och professionellas perspektiv Borta bra men hemma bäst! En studie av äldre bosnier och deras anhöriga i Hallstahammar När mamma eller pappa blir demenssjuk. Unga anhöriga berättar Anhörig 300. Projektredovisning år Det viktiga är hur man är mot sitt barn Intervjuer med föräldrar som har en utvecklings störning Finns kvar och ställer upp Hur anhöriga kan bidra till återhämtning från allvarlig psykisk störning, ur de återhämtades och de anhörigas perspektiv Flexibel avlösning för anhöriga till långvarigt sjuka personer Då är det bara att ta nya tag Avlösningsvård i Jönköpings län Det finns även en video att beställa. Den heter: Unga Anhöriga när en förälder drabbas av demens: unga anhöriga berättar om sina upplevelser. Pris: 50 kr. Beställs hos Alzheimerföreningen i Sverige, Box 4109, Lund, tel Artikelnr:

3 Förord I december 1998 anslog riksdagen ett särskilt stimulansbidrag på 100 miljoner kronor i tre år ( ) för att kommunerna, i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer, skall genomföra insatser riktade mot anhöriga och andra närstående till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka. De anvisade medlen är avsedda att påskynda utvecklingen av olika stödformer för anhörigvårdare. Inriktningen på arbetet skall vara att åstadkomma en varaktig kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna erbjuder anhöriga och närstående. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela stimulansbidraget till kommunerna samt följa upp, utvärdera och sprida kunskap om bidragets användning och effekt. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen den 30 juni Ansvarig för Socialstyrelsens arbete med Anhörig 300 är Britt Almberg. Föreliggande rapport presenterar ett projekt om utvidgade stödinsatser till anhöriga samt utvärdering av dess effekter. Projektet som genomförts i Varbergs kommun har varit inriktat mot hälso- och friskvårdande insatser. Utvärderingen är gjord av forskningsledare Tove Jörgensen vid Hallands FoUenhet för äldre- och handikappomsorg. Författaren svarar för rapportens innehåll och slutsatser. Ulla Höjgård Direktör, chef för Äldreenheten 3

4 4

5 Innehåll SAMMANFATTNING...7 BAKGRUND...9 INLEDNING...9 ANHÖRIGSTÖD I SVERIGE...9 STÖDINSATSER I VARBERGS KOMMUN...10 SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH RESULTAT MÅLGRUPP...13 KOMMUNENS UTVIDGADE STÖD...13 Information till berörd personal Hälsokontroll Hälsosamtal Friskvårdande insatser UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...16 Statistisk bearbetning Anhörigombuden Information till anhörigvårdare Anhörigvårdarna och vårdtagarna Kontakt med sjukvården Hälsorelaterad livskvalitet Livsfrågeformulär Problem och svårigheter i vårdsituationen Tidsregistrering Intervjuer Ekonomi DISKUSSION METODFRÅGOR...30 EFFEKTER FÖR ANHÖRIGVÅRDARE...31 Utökade stödinsatser Kontakt med sjukvården Känsla av sammanhang Hälsorelaterad livskvalitet Problem och svårigheter i vårdsituationen Ekonomi SLUTSATSER...35 STÖD I FRAMTIDEN...35 REFERENSER

6 FORMULÄR De formulär m.m. som använts i studien kan rekvireras från: Hallands FoU-enhet för äldre- och handikappomsorg Box 505, Halmstad 1 Hälsokort för 75-åringar. 2 Formulär: Kontakt med sjukvården. 3 Formulär: Hälsorelaterad livskvalitet. 4 Formulär: Livsfrågeformulär. 5 Formulär: Problem och svårigheter i vårdsituationen. 6 Formulär: Tidsregistrering. 7 Informerat samtycke. 8 Kostnader för sjukvård i norra Halland. 9 Reserapport. 10 Rapport från min resa till Billingehus

7 Sammanfattning I denna rapport presenteras ett projekt om utvidgade stödinsatser till anhörigvårdare samt utvärderingen av dess effekter. Projektet har varit inriktat mot hälso- och friskvårdande insatser och har pågått under perioden augusti 2000 till november 2001 i Varbergs kommun. Det har varit ett samarbete mellan Socialförvaltningen i Varbergs kommun, Primärvården i Varberg, Anhörigrådet i Sverige och Hallands FoU-enhet för äldre- och handikappomsorg. I Varbergs kommun finns fem anhörigombud som har ansvaret för uppsökande verksamhet, behovsinventering samt information till anhöriga. Anhörigombudet ansvarar också för upprättandet av en stödplan för de som önskar. Om en anhörigvårdare önskade ta del av det utvidgade stödet, erbjöds man en hälsokontroll hos sin husläkare, ett strukturerat hälsosamtal hos sin distriktssköterska samt olika friskvårdande insatser. De sistnämnda omfattade både en rad enklare insatser (t.ex. kostcirkel, massage, vattengympa) samt några mer omfattande arrangemang (t.ex. vistelse på hälsohem, teaterresa). Det som utvärderades vid starten samt efter sex månader var: kontakter med sjukvården, hälsorelaterad livskvalitet samt känsla av sammanhang (KA- SAM). Hälften av anhörigvårdarna tillfrågades om problem och svårigheter i vårdsituationen. Dessutom gjorde ett mindre antal anhörigvårdare en tid s- registrering under en vecka där man noterade vilka insatser man gjorde samt hur lång tid de tog. Sex anhörigvårdare intervjuades, efter avslutat projekt, om hur de ansåg att stödinsatserna fungerat. Fyrtiotre anhörigvårdare hade ett hälsosamtal med sin distriktsköterska under perioden november 2000 t.o.m. november Vid hälsosamtalen framkom att anhörigvårdarna har ett stort antal sjukdomar och använder en hel del läkemedel (i genomsnitt 3 läkemedel). Av de 34 som kommenterat sin sömn angav hälften att de hade mer eller mindre problem med att sova. Vid båda mättillfällena hade lika stora andelar haft kontakt med distriktssköterska (42 procent) respektive varit inlagd på sjukhus (17 procent), medan färre hade haft kontakt med läkare vid uppföljningen (55 procent) än vid studiens start (70 procent). De totala kostnaderna för anhörigvårdarnas sjukvårdskontakter var lägre för perioden då man var med i utvärderingen jämfört med sexmånadersperioden innan. Livskvaliteten var högre efter de sex månader som man deltog i projektet, men Känsla av sammanhang (KASAM) förändrades inte under perioden. 7

8 De problem som upplevdes mest påfrestande var brist på egen tid. Man upplevde även vårdsituationen som fysiskt tröttande, man upplevde sömnproblem och ofta oroade man sig så att det var svårt att koppla av. Tidsregistreringen visade att man använde nästan fyra timmar i genomsnitt per dag för att hjälpa sin anhörige, förutom tillsyn. I stödplanen har 17 anhörigvårdare angivit att deras vårdtagare behöver tillsyn dygnet runt. Dessutom finns ett stort antal där man angivit att man hjälper vårdtagaren med allt. Detta tyder på att majoriteten av vårdtagarna har stora vårdbehov, vilket skulle kunna kräva särskilt boende om ingen anhörigvårdare fanns. Nettokostnaden för kommunen, om alla 56 vårdtagarna behövde flytta till särskilt boende, skulle bli mellan 15 och 23 miljoner kronor per år. Majoriteten av de intervjuade var nöjda med de insatser man fått genom hälsoprojektet. De flesta ansåg också att insatserna fungerat som man förväntat sig. Man upplevde att projektets utökade stöd haft betydelse för dem som anhörigvårdare. Alla var mycket nöjda med anhörigombudets arbete och kontakten med denna. Utvärderingen visar att anhörigvårdarna upplevde att de hade bättre livskvalitet vid uppföljningen av projektet. De har själva en rad hälsoproblem och upplever utöver det olika påfrestningar i vårdsituationen. Förebyggande hälsoarbete och fysiskt och emotionellt stöd är därför av största betydelse. De insatser anhörigvårdarna gör sparar stora belopp för Varbergs kommun varje år. Därför är anhörigstöd väl investerade pengar som gör att anhörigvårdarna orkar fortsätta att vårda. 8

9 Bakgrund Inledning Studier av omfattningen av anhörigvård i Sverige visar att den utgör två tredjedelar av all omsorg till hemmaboende äldre (1). Anhöriga utgör basen för äldreomsorgen med samhällets insatser som ett komplement till anhörigvårdarnas arbete (2). Många av anhörigvårdarna är äldre och de löper minst lika stor risk att utsättas för arbetsskador som personal inom vård och omsorg, vilket är ett av skälen till att behovet av förebyggande hälsovård i denna grupp är stort. I en svensk avhandling rapporterades bland annat om smärta i rörelseorganen som en följd av tunga lyft, samt oro och störd nattsömn (3). Även om många rapporterar om stor tillfredsställelse i att kunna hjälpa en närstående innebär situationen också många gånger en emotionell stress vilket kan leda till en rad olika negativa konsekvenser. En amerikansk studie visade på en ökad dödlighet bland anhörigvårdare som rapporterade psykisk press (4). Genom förebyggande arbete kan man skapa förutsättningar för att de anhöriga ska kunna fortsätta hjälpa vårdtagarna i hemmet, vilket ger både individuella och samhälleliga vinster. Ett stödprogram minskade oro, nedstämdhet och upplevd börda bland anhörigvårdare (5) och en studie har visat att ökade stödinsatser minskar kommuners genomsnittliga kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg (6). I en rapport från Vårdalstiftelsen hävdas att studier rörande anhörigstöd är ovanliga och man betonar behovet av forskning kring omfattningen av nä r- ståendes insatser, vem som vårdar, tillgången till stöd och avlösning mm (7). I rapporten påtalas även bristen av studier om anhörigas coping (bemästring) samt forskning som belyser kostnadseffektivitet i olika sätt att stödja anhörigvård. Några svenska avhandlingar har beskrivit en del av dessa aspekter samt anhörigas upplevelser av stress och problem i vårdarrollen (3, 8). Anhörigstöd i Sverige I en nationell kartläggning 1997 av kommunernas stöd till anhöriga (9), framkom att endast ca 5procent av kommunerna hade en särskild plan eller policy för stöd till närstående. De flesta kunde dock erbjuda stöd i olika former som avlösning eller anhöriggrupper. Sedan dess har Anhörig 300 inneburit att alla kommuner har utarbetat handlingsplaner för anhörigstöd (10). Riksdagens stimulansbidrag till kommunerna har fördelat 100 miljoner kronor per år under

10 Stödinsatser i Varbergs kommun I planen för utveckling av anhörigstöd i Varbergs kommun från 1999 föreslås att man skall inrätta sju stycken anhörigcentra i kommunen. Idag finns fem centra som leds av ett anhörigombud med ansvar för uppsökande verksamhet, behovsinventering samt information till anhöriga. Anhörigombudet ansvarar också för upprättandet av en stödplan för de som önskar ta del av anhörigstödet. Kontakt med anhörigvårdare sker, och skall framdeles ske, genom uppsökande verksamhet. Detta är en uppgift för de fem anhörigombuden. Mötet sker på anhörigvårdarnas villkor och de bestämmer således tid och plats. Anhörigvårdarna får vid första mötet utförlig muntlig information av anhörigombuden. Dessutom får de en mapp innehållande information om olika stödinsatser som man kan söka såsom anhörigbidrag, demensdagvård, larm, färdtjänst och plats på trygghetsavdelningen. I denna mapp ska anhörigvå r- daren kunna samla all framtida information om anhörigstöd. De får även telefonnummer till aktuella biståndsbedömare och områdeschefer i he m- tjänsten. Anhörigombuden lämnar även egna visitkort med telefonnummer där de kan nås för frågor. Vid första mötet sker en behovsinventering som identifierar de anhörigvårdare som behöver hjälp. För att beviljas en stödplan måste några kriterier vara uppfyllda: Omsorgstagaren och anhörigvårdaren ska vara folkbokförda och fast boende i Varbergs kommun. Omsorgstagaren ska vara över 18 år. Omsorgstagarens vårdbehov ska bedömas vara långvarigt. Anhörigvården är ett alternativ till hemtjänst i form av personlig omvårdnad och/eller grundtrygghet (ej ett krav om omsorgstagaren är dement). Utifrån behovsinventeringen upprättas en individuell stödplan för anhörigvårdaren. Till detta används ett särskilt utarbetat formulär. De anhöriga erbjuds stödinsatser som t.ex. avlösning i hemmet (upp till 12 timmar/månad), anhörigcirkel, och/eller samtalsgrupper. Den individuellt upprättade stödplanen beviljas för ett år i taget och skall följas upp en gång i kvartalet av ansvarigt anhörigcenter. Varje enskild stödinsats följs upp och dokumenteras genom särskilda formulär, ett exempel är avlösning i hemmet. Formuläret lämnas ut av anhörigombudet som förklarar syftet med frågorna och uppmanar den anhörige att skicka in sina svar. Ett annat formulär omfattar frågor om anhörigombudet. Resultaten av denna uppföljning kommer inte att beröras i denna rapport. Det ovan nämnda stödet har erbjudits sedan Det utökade stödet som startade i augusti 2000 och som ska utvärderas i denna rapport beskrivs under Tillvägagångssätt. I samband med behovsinventeringen tillfrågas de anhöriga om deltagande i projektet. Detta kommer att ske efterhand, eftersom man kommer att börja med redan kända anhörigvårdare och intervjuar 10

11 sedan nya vartefter man får kännedom om dem. Alla anhörigvårdare kommer att få skriftlig information om kommunens utökade insatser samt om utvärderingen och få ge sitt skriftliga samtycke innan de inkluderas. 11

12 Syfte Syftet med kommunens utökade stödinsatser är att förbättra eller bevara den fysiska, mentala och sociala hälsan hos anhörigvårdarna samt att ge dem en ökad trygghet och tilltro till sin egen förmåga. Utvärderingens syfte är att analysera effekterna för anhörigvårdarna samt att fördjupa kunskaperna om de ekonomiska aspekterna av stödinsatser. 12

13 Tillvägagångssätt och resultat Målgrupp Med anhörigvårdare menas, i detta projekt, den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp inte längre klarar av vardagen på egen hand. Anhörigvårdaren kan vara make/maka, förälder, barn, barnbarn, sammanboende, vän, granne eller annan närstående. För att få ta del av det utvidgade stödet måste anhörigvårdaren vara 65 år eller äldre. Kommunens utvidgade stöd Det utvidgade stödet startade i augusti 2000 och omfattar hälso- och friskvårdande insatser. Om en anhörigvårdare vid stödplanens upprättande eller uppföljning önskar hälsokontroll med friskvårdsinsatser, erbjuds man en hälsokontroll hos sin husläkare, ett strukturerat hälsosamtal hos sin distriktssköterska samt olika friskvårdande insatser. I kommunallagen (2 kap. 2 ) står att kommuner skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Med detta som bakgrund har ingen jämförelsegrupp, som endast skulle erbjudits kommunens vanliga stödinsatser, använts. Att använda anhörigvårdare i en annan kommun som jämförelse var inte heller något alternativ, eftersom de troligen har ett annat basutbud av stödinsatser vilket skulle försvåra jämförelsen. Utvärderingen av kommunens utvidgade stöd genomförs istället som en före/efter studie, där deltagarna får besvara frågor vid projektets start samt efter sex månader. Information till berörd personal Den information som lämnats till primärvårdens personal har varit både skriftlig och muntlig. Projektplanen har delats ut till varje vårdcentral och ansvarig vårdutvecklare har informerat de berörda distriktssköterskorna muntligt. Denna person har även informerat primärvårdens ledningsgrupp och verksamhetscheferna har därefter återrapporterat till respektive vårdcentral. Därigenom har de berörda läkarna fått information om projektet. Kommunens anhörigkonsulent har tillsammans med ett eller flera anhörigombud varit ute på kommunens vårdcentraler och informerat personalen om projektet samt diskuterat samarbetsrutiner. 13

14 Hälsokontroll Varje anhörigombud upprättade en lista över de personer som önskade hä l- sokontroll, vilken lämnades till primärvården. Anhörigvårdarna kallades till läkarbesöket, som var individuellt upplagt av varje läkare. Ingen information har insamlats från läkarbesöken eftersom journaler är sekretessbelagda. Alla hann inte erbjudas hälsokontroll eftersom man i primärvården ansåg sig ha svårt att avsätta tid till projektet. Hälsosamtal Innehåll Även distriktssköterskorna fick listor över aktuella personer som kallades till mottagningen. Hälsosamtalet utgick ifrån ett i kommunen redan använt formulär kallat Hälsokort för 75-åringar. Det omfattar kända sjukdomar, använda läkemedel, provtagningar, levnadsvanor m.m. När ett hälsosamtal var genomfört kopierades och avidentifierades formuläret. Innan avidentifieringen fick formuläret det löpnummer som motsvarade den individen. Resultat Tabell 1. Information om sjukdomar och läkemedel vid hälsosamtal. Antal Angivna sjukdomar Hjärtkärlsjukdom 16 Ögonsjukdom 7 Diabetes 6 Ryggproblem 5 Cancer 4 Angivna läkemedel Medel vid hjärt-kärlsjukdomar 22 Blodförtunnande medel 13 Hormonläkemedel (östrogen) 8 Smärtstillande medel 5 Diabetesläkemedel 5 Sömnmedel 4 14

15 Fyrtiotre anhörigvårdare hade ett hälsosamtal med sin distriktssköterska under perioden november 2000 t.o.m. november Två tackade nej när de kallades. Vid hälsosamtalen framkom att anhörigvårdarna har ett stort antal sjukdomar och använder en hel del läkemedel, av vilka en del framgår av Tabell 1. I 35 av hälsosamtalen beskrevs använda läkemedel detaljerat. I övriga fall uppgav man att man använde dosett eller att man inte använde läkemedel. I genomsnitt användes 3,4 läkemedel (1 11). I 15 fall fanns någon anteckning rörande läkemedelsbiverkningar; två anhöriga hade uppgivit att de haft problem med detta. Av de 34 som kommenterat sin sömn angav hälften att de inte hade problem, medan resten hade vissa eller svåra problem. Endast fem av 36 uppgav problem med egen rörlighet och 30 av 36 angav att de motionerade. Fem av 36 röker/snusar och två tredjedelar uppgav att de ibland dricker alkohol. Drygt hälften hade uppgivit sina önskemål inför framtiden. Att få vara frisk och att få mer tid för sig själv/ få mer avlastning var de vanligaste tankarna. Friskvårdande insatser Innehåll En referensgrupp bestående av anhörigvårdare, anhörigkonsulenten och ett anhörigombud sammanträdde fyra gånger under hösten 2000 och tog fram en lista över vilka insatser som skulle erbjudas anhörigvårdarna. Listan består av en rad enklare insatser samt några mer omfattande arrangemang. Varje anhörigvårdare fick välja en aktivitet från kategori 1 och flera aktiviteter från kategori 2. Genomförda friskvårdsinsatser framgår av Tabell 2. 15

16 Resultat Tabell 2. Genomförda friskvårdsinsatser bland anhörigvårdarna (%). Friskvårdsinsatser Andel anhöriga (%) Kategori 1 (n=44) Hälsohem, Spa (3 dagar) 34,1 Gratis resa till släkt och vänner 11,4 Teaterresa 18,2 Bussresa 34,1 Zonterapi 2,3 Kategori 2 (n=42) Kostcirkel 35,7 Vattengympa 23,8 Massage (5x1 tim., privatprakt. sjukgymnast) 61,9 Promenader 7,1 Meditation, avslappning 26,2 Uppföljning och utvärdering För att utvärdera kommunens olika insatser och dess effekter på anhörigvå r- darens fysiska, mentala och sociala hälsa valdes en rad olika mätinstrument. En avvägning gjordes mellan önskan att mäta många olika effekter och den börda det skulle innebära för anhörigvårdaren att fylla i en mängd frågeformulär. Alla frågor besvarades givetvis anonymt, men ett löpnummer gjorde det möjligt att jämföra en persons svar vid inträde i utvärderingen samt efter sex månader. Tabell 2 visar de metoder som använts. Anhörigvårdare tillfrågades om deltagande i utvärderingen under perioden september 2000 till den sista april 2001 och varje deltagare ingick i utvärderingen under sex månader. Detta har tidigare bedömts vara en tillräckligt lång uppföljningsperiod för att upptäcka effekter av ett stödprogram till anhöriga (12). En del anhörigvårdare hade redan stödplan och vissa insatser (t.ex. avlösning) när projektet startade. Även om det var nya insatser som tillkom, kan detta ha betydelse för utfallet och denna grupp särskildes från helt nytillkomna anhörigvårdare genom olika serier löpnummer. Färre anhörigvårdare än förväntat deltog dock i utvärderingen och därför utfördes ej separata 16

17 analyser för de två grupperna, eftersom eventuella skillnader ej skulle kunna urskiljas. Tabell 3. Metoder för utvärdering av hälsoprojekt. Metod Frågeformulär: Kontakt med sjukvården Frågeformulär: Hälsorelaterad livskvalitet Syfte Analysera vårdutnyttjande och beräkna dess kostnader. Självupplevd livskvalitet. Frågeformulär: Livsfrågeformulär Frågeformulär: Problem och svårigheter i vårdsituationen Känsla av Sammanhang (KASAM). Hantering av förändringar. Upplevda problem och eventuell påfrestning av dessa problem. Frågeformulär: Tidsregistrering Intervju med anhörigvå rdare Omfattning och art av anhörigvårdarens insatser. Erhålla djupare kunskap om hur stödet fungerat för den enskilde. Statistisk bearbetning Data från de olika formulären matades in i statistikprogrammet SPSS. Skillnaden i livskvalitet och KASAM, mellan inträde i studien och efter sex månader, analyserades med Wilcoxon signed-rank test. Anhörigombuden Vid projektets start samt efter dess avslutande gjordes en kort intervju med de fem anhörigombuden. Syftet var bl.a. att fånga upp positiva och negativa förväntningar med projektet samt hur man i efterhand upplevt arbetet och effekterna för anhörigvårdarna. I samband med projektets start upplevde en del anhörigombud att informationen kring projektet var sen och delvis oklar, men det var svårt att peka ut något specifikt som man var missnöjd med. Fyra av fem förväntade att det utökade stödet skulle falla ut väl så att det skulle kunna bli permanent, att 17

18 många skulle bli hjälpta och att anhörigvårdarna skulle känna att man bryr sig om dem. De svårigheter man såg med projektets genomförande rörde främst bristen på tid samt att anhörigvårdare skulle tacka nej på grund av att de har det så jobbigt och inte känner att de orkar fylla i utvärderingsformulären. Alla fem upplevde en mycket positiv kontakt med de anhörigvårdare som man hittills träffat. Anhörigombuden intervjuades även efter avslutat projektet. Man ansåg att projektet förlöpt ganska bra, men att det har varit rörigt och mer att göra än man först trodde. Projektet hade levt upp till de förväntningar man hade innan starten förutom de uppkomna samarbetsproblemen med primärvården. Det man upplevt vara positivt med projektet var att se effekterna och höra reaktionerna på främst friskvårdsinsatserna. Den ökade arbetsbördan och det dåliga samarbetet med primärvården ansåg man däremot vara negativt. Projektet kändes framforcerat, allt skulle ske på en gång, vilket blev negativt för både ombud och anhörigvårdare. Kontakten med anhörigvårdarna upplevdes dock som alltigenom positiv. På frågan om vilket stöd man fått i sitt arbete från kommunen svarade tre att deras chefer knappast visste något om projektet, men ingen uttryckte att man velat ha mer stöd. Stödet inom gruppen är desto större och det verkar räcka långt. Samarbetet med primärvården har i de flesta fall inte fungerat. Vet ej vad som egentligen blivit fel. Undrar om det var förankrat när vi kom ut och informerade var en kommentar. En annan påpekade att det var interna problem på en vårdcentral och på en annan var det läkarbrist. Anhörigvårdarna har mött läkare som inte visste varför de kom på hälsokontroll och ett antal har fått betala när de kommit till vårdcentralen, trots att undersökningen skulle vara gratis för den anhörige. Slutligen tillfrågades anhörigombuden om vad man ansåg att de utökade stödinsatserna betytt för anhörigvårdarna. Ombuden hade upplevt att anhöriga orkar mer och känt sig uppskattade, att någon bryr sig om hur de mår. Det som framför allt varit uppskattat var massagen samt resorna till hälsohemmet. Information till anhörigvårdare Formuläret för informerat samtycke beskrev kortfattat projektet och utvärderingen. Namn och telefonnummer till kommunens anhörigkonsulent samt till utvärderaren bifogades. Detta formulär överlämnades av ett anhörigo m- bud som dessutom kunde svara på eventuella frågor. 18

19 Anhörigvårdarna och vårdtagarna I Varbergs kommun fanns den 30 april 2001 stödplaner upprättade för 93 anhörigvårdare 65 år och äldre. Vid denna tidpunkt hade 56 personer accepterat att ingå i utvärderingen (60 procent). Några av orsakerna till att man inte ville deltaga i utvärderingen var att man ansåg att frågorna var för svåra eller för privata. En del av vårdtagarna var mycket sjuka, vilket gjorde att ombuden inte ville fråga de berörda anhörigvårdarna om deltagande i utvärderingen. Fyrtionio personer deltog i sexmånadersuppföljningen. En anhörigvårdare avled under uppföljningsperioden. Egen sjukdom eller anhörigs dödsfall var andra orsaker till att man ej deltog i uppföljningen. Av de som deltog vid uppföljningen var medelåldern 76 år (66 86 år) och 76 procent var kvinnor. Alla utom två var gifta/sammanboende med vårdtagaren. En kvinna vårdade sitt vuxna barn och en kvinna vårdade både sin mor och sitt vuxna barn. Medelåldern för vårdtagarna var 80 år (60 92 år). Tiden man hade varit anhörigvårdare var i genomsnitt 6 år (0,5 41 år). Åtta personer hade vårdat mer än 10 år och 3 personer i 20 år eller mer. Tabell 4 visar vilka hjälp- och omsorgsinsatser som anhörigvårdarna angivit i stödplanen. Medicinsk omvårdnad, hjälp med hygien samt tillsyn var va n- ligast förekommande. Till kategorin annat fördes de som angivit personlig omvårdnad eller behöver hjälp med allt utan att specificera vad man gjorde. Hushållsarbete är inte medtaget i någon svarskategori. En stor andel av vårdtagarna (71 procent) hade hemtjänst eller annat bistånd från kommunen. Vanligast var hemtjänst (57 procent), färdtjänst (45 procent) och trygghetslarm (30 procent). Fem anhörigvårdare hade anhörigb i- drag. Sjukdom och handikapp hos den vårdade varierade (Tabell 4), men nästan tre fjärdedelar av vårdtagarna hade demens eller stroke. En del vårdtagare hade mer än en sjukdom. Vid uppföljningen fick anhörigvårdarna frågan om vårdtagarens hälsotillstånd förändrats de senaste sex månaderna samt i så fall på vilket sätt det förändrats. För 82 procent rapporterades en förändring. Av dessa var det 52 procent som var sämre men fortfarande bodde hemma, 32 procent hade flyttat till särskilt boende, 5 procent klarade sig bättre medan 10 procent hade avlidit. 19

20 Tabell 4. Omsorg/hjälpinsatser till, samt sjukdom/handikapp, hos vårdtagarna. Omsorg/hjälpinsatser från den anhörige Hygien På-/avklädning Födointag Toalettbesök Förflyttning Tillsyn Medicinsk omvårdnad Medföljer vid aktiviteter Annat Antal (n=56) Sjukdom/handikapp hos vårdtagarna Demens Stroke Parkinsons sjukdom Cancer Diabetes Värk Rörelsehindrad Hjärtflimmer Synsvårigheter Astma Inkontinens Övrigt När det gällde önskemål om stödinsatser, var det vanligast att man ville ha avlösning i hemmet på dagtid (n=51), avlösning på dagcentral/anhörigcenter (n=21), deltaga i anhörigcirkel i Röda Korsets regi (n=20) samt avlösning nattetid i hemmet (n=16). 20

21 Kontakt med sjukvården Metod Frågeformuläret handlar om de kontakter man haft med distriktssköterska och läkare de senaste sex månaderna samt om man varit inlagd på sjukhus under perioden. Detta formulär fylldes i av anhörigombudet utifrån de svar som lämnades av anhörigvårdaren. Eftersom kostnader för sjukvård skulle beräknas, ingick en fråga om var den/de läkare arbetade som man haft kontakt med, eftersom den totala kostnaden för ett läkarbesök varierar för olika specialiteter och olika arbetsplatser. Orsaken till sjukvårdskontakterna skulle anges så att vi fick en bild av anhörigvårdarnas sjuklighet. Detta formulär besvarades vid inträde i studien samt vid uppföljningen efter sex månader. Vid uppföljningen bortses från de sjukvårdskontakter som var en följd av projektet. Resultat Tabell 5 visar sjukvårdskontakterna under de sex månader innan man kom med i utvärderingen (period 1) samt under utvärderingens sex månader (period 2). Tabell 5. Andel av anhörigvårdarna som haft sjukvårdskontakter (%). Period 1 Period 2 Kontakt med distriktssköterska 41,8 40,8 Kontakt med läkare 70,4 56,3 Inlagd på sjukhus 16,7 16,7 Fyrtiotvå procent av de som besvarade formuläret (n=55) vid inträde i utvärderingen uppgav att de haft kontakt med en distriktssköterska under de senaste sex månaderna (Period 1). Antalet kontakter varierade mellan en och 20 (en person med blodtrycksmätningar). De flesta kontakterna rörde provtagningar och lättare symptom. I 38 av 54 besvarade enkäter (70 procent) uppgavs läkarkontakt under sexmånadersperioden och antalet kontakter varierade mellan en och femton. De flesta hade besökt distriktsläkaren på vårdcentralen (68 procent). Ungefär lika stora andelar hade besökt en öppenvårdsmottagning respektive privat specialist (29 respektive 24 procent). Orsakerna till läkarbesöken var nästan lika många som anhörigvårdarna själva. Hälsoundersökning och kontroll av högt blodtryck förekom vid ett flertal tillfällen. I övrigt varierade orsakerna från olika typer av hjärtproblem, diabetes, rygg och reumatiska besvär, till ögonsjukdomar, urinvägsinfektion och yrsel. Var sjätte anhörigvårdare (17 procent) hade varit inlagd på sjukhus under sexmånadersperioden och antalet dagar på sjukhus varierade från en till

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall Gustav 78 år: Stroke, epilepsi, periodvis nedstämdhet, inkontinens, diabetes. Bor med frisk hustru i handikappanpassad lägenhet. Hjälpmedel

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedömningen

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Anhörig i nöd och lust Skyldigheter Rättigheter Möjligheter Skyldigheter Äktenskapsbalken (6 kap. 1 ) Föräldrabalken (6 kap. 2 ) Rättigheter Socialtjänst lagen Hälso-och sjukvårdslagen Lagen om stöd och

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer