CGR-examen 2014 arrangerades augusti och GRM-examen 30 augusti på Haaga-Helia yrkeshögskolans enhet i Böle.

Transkript

1 REVISIONSMEDDELANDE 3/

2 INNEHÅLL CGR- och GRM-examina arrangerades Enkät till deltagarna i CGR- och GRM-examen... 1 Kvalitetsgranskningar och temagranskningar... 1 Revisionsnämndens utlåtande om regeringens proposition till revisionslag m.fl Nya undersökningsfall publicerade... 2 Nordiskt möte för revisionsbranschens tillsynsinstanser EGAOB:s möte EAIG:s möte Anmäl ändringar i registeruppgifterna utan dröjsmål... 5 Avbrytande av godkännande av revisorer... 5

3 CGR- OCH GRM-EXAMINA ARRANGERADES CGR-examen 2014 arrangerades augusti och GRM-examen 30 augusti på Haaga-Helia yrkeshögskolans enhet i Böle. I CGR-examen deltog 108 examinander och i GRM-examen deltog 66 examinander. Revisionsnämnden (TILA) kommer att fastställa resultaten i båda examina och godkänna de nya CGRrevisorerna i slutet av året. Handelskamrarnas revisionsutskott fattar beslut om godkännande av GRM-revisorerna inom sitt verksamhetsområde utgående från resultaten i GRM-examen. Bakgrundsuppgifter om deltagarna i CGR- och GRM-examina 2014: CGR-examen GRM-examen Män 54 % 55 % Kvinnor 46 % 45 % Medelålder 33 år 41 år Medianålder 32 år 37 år Delpresterare 25 % 32 % ENKÄT TILL DELTAGARNA I CGR- OCH GRM-EXAMEN Revisionsnämnden utförde en enkät bland dem som deltog i CGR- och GRM-examina Målet var att utreda examinandernas åsikter om examen och innehållet i examen. Motsvarande enkät har utförts Den elektroniska enkäten 2014 besvarades av 61 examinander som deltog i CGR-examen (svarsprocent 57) och 48 examinander som deltog i GRM-examen (svarsprocent 73). Andelen examinander som besvarade enkäten var avsevärt högre än förra året. De som besvarade enkäten hade möjlighet att använda följande påståenden Helt av annan åsikt = 1 Delvis av annan åsikt = 2 Delvis av samma åsikt = 3 Helt av samma åsikt = 4 Närmare uppgifter om resultatet av enkäten finns i bilaga 1. Helhetstillfredsställelsen bland de examinander som deltog i CGR- och GRM-examen låg på högre nivå än genomsnittet för jämförelseåren. KVALITETSGRANSKNINGAR OCH TEMAGRANSKNINGAR År 2014 har kvalitetsgranskningar liksom tidigare år genomförts i enlighet med det kvalitetsgranskningsprogram som revisionsnämnden fastslog i våras. Vid kvalitetsgranskningarna av de revisionssammanslutningar som reviderar sammanslutningar av allmänt intresse besöker man revisionssammanslutningens verksamhetsställe. Under detta tillsynsbesök testar man hur revisionssammanslutningens kvalitetssystem fungerar. Ett av målen för genomgången av revisionspärmarna gällande uppdragen är att inhämta evidens om hur revisionssammanslutningens verksamhets- 1

4 principer och handlingssätt har följts. Revisorerna får anteckningar om utförd kvalitetskontroll från dessa kvalitetsgranskningar av revisionssammanslutningarna. Temagranskningarna är ett internationellt sätt för genomförande av tillsynen över revisionsbranschen. Hos oss inleddes den första temagranskningen i maj 2014 genom en begäran om material gällande anpassade revisionsberättelser. Begäran riktades till 75 % av CGR-revisorerna. Enligt svarsmaterialet hade cirka 43 % av revisorerna inte gett några anpassade revisionsberättelser under den tidsperiod som förfrågan gällde. På motsvarande sätt hade cirka 57 % av revisorerna gett antingen en eller flera anpassade revisionsberättelser. TILA:s kvalitetssäkringsgrupp fick över 1860 anpassade revisionsberättelser för analys. Materialet innehöll negativa utlåtanden, villkorliga utlåtanden, situationer där inget utlåtande hade getts, tilläggsuppgifter och anmärkningar. Klassificeringen och analysen av materialet inleddes under sommaren. På grund av den stora mängden material fortsätter analyseringen under hösten, då den även preciseras. Den andra temagranskningen hänfördes till uppdrag gällande pensionsfonder och pensionskassor av allmänt intresse. Temagranskningen koncentreras till genomförandet av revisionen av det granskade objektet och dokumentering av de centrala posterna och frågorna. Avsikten med temagranskningen är också att utreda allmän praxis i branschen. De nämnda temagranskningarna genomförs utgående från det influtna materialet och ett sammandrag av observationerna görs enligt temaområde. Revisorerna får ingen anteckning om kvalitetsgranskning från temagranskningarna REVISIONSNÄMNDENS UTLÅTANDE OM REGERINGENS PROPOSITION TILL REVISIONS- LAG M.FL. Revisionsnämnden gav ett utlåtande till arbets- och näringsministeriet om regeringens proposition till ny revisionslag och bestämmelser i anknytning till denna. Då utlåtandet har varit på remiss fortsätter beredningen på arbets- och näringsministeriet. Enligt utkastet skulle den nya revisionslagen träda i kraft Revisionsnämndens utlåtande har publicerats på finska på revisionsnämndens webbplats NYA UNDERSÖKNINGSFALL PUBLICERADE På revisionsnämndens webbplats har sju avgöranden publicerats på finska gällande fall, som revisionsnämnden har behandlat 2014, där tillsyn har utövats över revisorns agerande. NORDISKT MÖTE FÖR REVISIONSBRANSCHENS TILLSYNSINSTANSER Revisionsbranschens tillsynsinstanser i Norden sammanträdde i Helsingfors Den här gången var revisionsnämnden värd och ordförande för mötet. Deltagarna i mötet presenterade aktuella förändringar i bestämmelserna om revision i respektive nordiskt land. I Danmark trädde en bestämmelse om utbildningskraven för revisorer i kreditanstalter i kraft från början av Enligt de nya bestämmelserna kommer utbildningskravet för revisorer att öka med 60 timmar. De bör utföra revision av kreditanstalter i minst 1500 timmar under en 2

5 femårsperiod. I Norge och Sverige har inga betydande förändringar i revisionslagstiftningen genomförts under den senaste tiden. I Finland är regeringens proposition till ny revisionslag, som ligger på remiss, aktuell. I samtliga nordiska länder kommer verkställandet av EU:s revisionsreform att inledas inom kort. I diskussionen kring de nya EU-författningarna diskuterade man hur den nya lagstiftningen påverkar tillsynsorganisationerna. Mötet diskuterade även frågan om hur de nya EU-bestämmelserna kommer att påverka öppenheten i tillsynsmyndighetens verksamhet samt de yrkesverksamma revisorernas roll vid utövande av tillsyn över revisionsbranschen. Därtill konstaterade man att uppföljning och analys av marknaden för revisionsbranschen är betydande nya uppgifter, som kan hänföras till revisionsreformen och som tillsynsmyndigheterna huvudsakligen bör sköta med egna krafter. Till huvudteman för mötet hörde ett eventuellt gemensamt mätningssätt för kvaliteten på revision och sanktionspraxis inom kvalitetsgranskningen. I Norge och Sverige är rapporterna från kvalitetsgranskningen offentliga, vilket betyder att det är viktigt att säkra att kvaliteten alltid mäts lika. I samtliga nordiska länder är det i princip möjligt att observationerna från kvalitetsgranskningen leder till undersökning och sanktioner. I det praktiska utförandet finns det dock skillnader. Mötets delegater kom överens om att fortsätta diskussionerna om en enhetlig bedömning av kvaliteten på revision vid framtida sammankomster. På mötet diskuterade delegaterna ytterligare erfarenheter från kvalitetsgranskningar av revisorerna samt strategier och metodologi som kan tillämpas på granskningen. De svenska och norska representanterna presenterade ett undersökningsfall där revisorernas agerande i en koncern med verksamhet i de två länderna hade undersökts separat i båda länderna, men genom samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. De nordiska tillsynsmyndigheterna konstaterade att man på de internationella forumen, såsom IFIAR, från fall till fall har ett behov av samarbete och att det därför är möjligt att intensifiera kontakterna och uppställande av mål. Följande nordiska möte för tillsynsmyndigheterna hålls i Stockholm EGAOB:S MÖTE Övervakningsorganet för revisionsbranschens tillsynsinstanser i EU-länderna, EGAOB (European Group of Auditors Oversight Bodies), sammanträdde EGAOB är ett rådgivande organ på EU-nivå, som bistår EU:s kommission. På agendan stod EU-tillsynsorganens förhållanden till tillsynsorganen i tredje länder. Kommissionen anser det vara viktigt att tillsynen över revisionsbranschen i EU och USA närmar sig varandra. Målet är ömsesidigt förtroende. I juli 2014 kom man fram till att främjandet av detta närmande med USA:s PCAOB (Public Company Accounting Oversight Board) ska ske genom en gemensam arbetsgrupp. Kommissionen bereder med hjälp av medlemmarna i EGAOB ett beslut som grundar sig på artikel 47 i revisionsdirektivet om huruvida tillsynssystemen i cirka 10 länder, som ligger utanför EU, är adekvata. Genom beslutet skulle det bli möjligt att ingå avtal om och genomföra samarbete kring tillsynsarbetet och utbytet av konfidentiell information mellan EU-tillsynsorganen och tillsynsmyndigheterna i de länder som enligt beslutet har ett adekvat system. Revisionsnämnden har redan 3

6 ingått ett sådant avtal med tillsynsmyndigheterna i USA, PCAOB, och Schweiz, FAOA. Kommissionen har redan tidigare fattat beslut om att dessa länder har ett adekvat system. På sitt möte behandlade EGAOB 2014 ombildningen av EGAOB till CEAOB (Committee of European Auditing Oversight Bodies) i enlighet med den revisionsreform som har trätt i kraft. CEAOB är det nya organet för tillsyn över revisionsbranschen på EU-nivå som ersätter det rådgivande EGA- OB från och med CEAOB:s uppgifter har definierats i artikel 30(7) i EU:s revisionsförordning ( ). CEAOB ska a) underlätta utbytet av information, sakkunskap och bästa praxis för genomförandet av denna förordning och direktiv 2006/43/EG, b) på begäran ge kommissionen och de behöriga myndigheterna sakkunnig rådgivning i frågor rörande genomförandet av denna förordning och direktiv 2006/43/EG, c) bidra till den tekniska utvärderingen av offentliga tillsynssystem i tredjeländer och till det internationella samarbetet mellan medlemsstater och tredjeländer på det området. d) bidra till den tekniska granskningen av internationella revisionsstandarder, inbegripet förfaranden för utarbetandet av dessa, inför deras antagande på unionsnivå, e) bidra till en förbättring av samarbetsmekanismerna för tillsynen av lagstadgade revisorer och revisionsföretag för företag av allmänt intresse eller de nätverk som dessa lagstadgade revisorer och revisionsföretag tillhör, f) utföra andra samordnande uppgifter i de fall som anges i denna förordning eller direktiv 2006/43/EG. Ordförande för CEAOB väljs bland medlemsländernas tillsynsmyndigheter. CEAOB:s sekretariat kommer att bestå av anställda vid kommissionen. Inom CEAOB finns det underarbetsgrupper, hur många och vilka uppgifter de kommer att ha avtalas senare. Kommissionen anser det vara viktigt att förberedelserna inför uppgiften som nytt tillsynsorgan genast inleds. CEAOB:s arbetsordning kommer att skissas upp under den närmaste framtiden. På EU-nivå bör man diskutera målsättningarna för den kommande tillsynsverksamheten på EU-nivå. En underarbetsgrupp till EGAOB kommer att bereda igångkörandet av CEAOB under den närmaste framtiden. EAIG:S MÖTE EAIG:s möte arrangerades i Köpenhamn med Danish Business Authority (DBA) som värd. Ordförande var tyska Audit Oversight Commission (AOC). European Audit Inspection Group (EAIG), som grundades år 2011, är ett europeiskt samarbetsorgan för revisionsbranschens tillsynsinstanser. Dess huvudsakliga verksamhetsidé är att öka kännedomen om viktiga frågor i anknytning till kvalitetssäkring, främja samarbetet mellan revisionsbranschens tillsynsinstanser i Europa samt enhetlig kvalitetsgranskning. På mötena delar medlemmarna i EAIG med sig av sina tillvägagångssätt och diskuterar med tredje parter om olika teman kring kvalitetsgranskningarna. Revisionsnämnden är medlem i EAIG och deltar i EAIG:s verksamhet enligt sin arbetsplan. Revisionsbranschens tillsynsinstanser i Europa har inlett en dialog med de största europeiska revisionskedjorna kring problem i anknytning till kvaliteten på revision. På mötet i Köpenhamn träffade revisionsbranschens tillsynsinstanser representanter för EY Europe LLP. Diskussionerna fortsätter med en serie möten med de stora revisionskedjorna (BDO, Deloitte, Grant Thornton, KPMG och PwC). Genom mötena får revisionsbranschens tillsynsinstanser en bättre uppfattning om revisionskedjornas sätt att greppa och agera i frågorna kring förbättring av kvaliteten på revision av s.k. PIE-företag. Övriga ämnen som behandlades på mötet var bl.a. EAIG:s utvecklingsprojekt kring ett gemensamt kvalitetsgranskningsprogram för revisionsbranschens tillsynsinstanser i Europa (Common Audit 4

7 Inspection Methodology, CAIM) samt ändringarna i EU:s författningar gällande kvalitetsgranskningar av revisionssammanslutningar, som reviderar sammanslutningar av allmänt intresse (Public Interest Entity, PIE). På mötet behandlade delegaterna även den för dem som utövar tillsyn över revisionen i Europa konfidentiella databasen med kvalitetsgranskningsobservationer (EAIG Database on Inspection Findings). EAIG kommer att använda databasen för identifiering av allmänna problem i anknytning till enskilda revisionskedjor samt för frågor i anknytning till revisionssammanslutningarnas tillämpning av vissa standarder i praktiken. Det faktum att observationerna i databasen är konfidentiella är kopplat till strama skyddsmekanismer. Tilläggsuppgifter: ANMÄL ÄNDRINGAR I REGISTERUPPGIFTERNA UTAN DRÖJSMÅL Revisionslagen stadgar att TILA ska föra ett register över revisorerna. Var och en har rätt att få uppgifter om vilka anteckningar som har gjorts i revisorsregistret. Stadgandena om vilka uppgifter som ska införas i revisorsregistret finns i statsrådets förordning ( /735) Enligt revisionsförordningen ska bland annat följande uppgifter om CGR- och GRM-revisorer införas i revisorsregistret: - postadress och eventuell Internet-adress - revisionssammanslutningens namn, om revisorn arbetar för en revisionssam-manslutning. Enligt revisionsförordningen ska bland annat följande uppgifter om CGR- och GRMsammanslutningar införas i revisorsregistret: - postadress och eventuell Internet-adress - postadress till verksamhetsställen i Finland. Ändringar i registeruppgifterna ska utan dröjsmål anmälas till TILA. Det är fråga om en av revisorns skyldigheter enligt revisionslagen. Enligt revisionslagen ska TILA eller handelskammarens revisionsutskott ge revisorn en varning, om denna av vårdslöshet eller oaktsamhet har förfarit i strid med revisionslagen. CGR- och GRM-revisorerna och -sammanslutningarna kan anmäla ändringar som gäller revisorsregistret och övriga ändringar i kontaktuppgifterna till TILA på en blankett som finns på Internet på adressen Snabbast ändrar du dina kontaktuppgifter genom att anmäla ändringarna till TILA:s e-post: tila@chamber.fi. AVBRYTANDE AV GODKÄNNANDE AV REVISORER Enligt 36 i revisionslagen avbryts på revisorns begäran revisorns godkännande antingen för viss tid eller tillsvidare. En fritt formulerad ansökan lämnas in. Av ansökan ska framgå vem som ansöker om avbrytande och från vilket datum. Godkännandet kan inte avbrytas retroaktivt. Godkännandet upphör att gälla tidigast den dag då ansökan har behandlats på tillsynsmyndighetens möte. Beslut om avbrytande av godkännande fattas på revisionsnämndens möten (CGR-revisorer) och revisionsutskottens möten (GRM-revisorer). Tidsschemat för revisionsnämndens möten finns på revisionsnämndens webbplats på adressen Revisionsutskottets sekreterare ger information om revisionsutskottets tidsschema. 5

8 Enligt 38 i revisionslagen ska revisionsnämnden avlägsna de uppgifter om revisorn som finns i det revisorsregister som avses i 37 i revisionslagen då godkännandet av revisorn har avbrutits. Med stöd i 37 i revisionslagen har vem som helst rätt att få uppgifter, utdrag och intyg över anteckningar gjorda i revisorsregistret. Det är inte möjligt att avlägsna uppgifterna ur revisorsregistret retroaktivt. Om revisorn kunde avbryta sitt godkännande retroaktivt skulle uppgifterna i revisorsregistret innehålla felaktigheter, vilket skulle betyda att registret förlorar sin betydelse som källa för offentlig information. Enligt revisionslagen har revisorn rättigheter och skyldigheter, som uttryckligen är kopplade till auktoriseringen av revisorn som revisor. Bland annat den tillsyn över revisorer som stadgas i 40 i revisionslagen gäller endast de personer som är godkända revisorer. 6

9 Tilläggsuppgifter: Kvalitetssäkring Ledande sakkunnig, sekreterare för TILA Riitta Ylipiha Sakkunnig inom kvalitetssäkring, sekreterare för TILA Anja Ilkko-Virtanen Sakkunnig inom kvalitetssäkring, sekreterare för TILA Pekka Parviainen Sakkunnig inom kvalitetssäkring, sekreterare för TILA Ville Vasama Laglighetstillsyn, utveckling och internationella ärenden Ledande sakkunnig, sekreterare för TILA Pasi Horsmanheimo Undersöknings- och registerärenden Chef, sekreterare för TILA Risto Ruuska 0) Godkännande av revisorer Chef, sekreterare för TILA Hanna Kattainen Planerare, sekreterare för TILA Heidi Haukkala Planerare, sekreterare för TILA Annika Mäki Assistent Anne Aapro Riikka Myllylä Våra mejladresser är: (kvalitetssäkringsfrågor) Vår postadress är TILA Centralhandelskammaren PB 1000 (Alexandersgatan 17) HELSINGFORS 7

10 BILAGA 1 Resultat för enkäten om CGR- och GRM-examina Allmän belåtenhet med CGR-examen Allmän belåtenhet med GRM-examen

11 Den disponibla tiden i CGR-examen var tillräcklig Den disponibla tiden i GRM-examen var tillräcklig

12 Uppgifterna i CGR-examen var aktuella och från temaområden som är viktiga med tanke på revision Uppgifterna i GRM-examen var aktuella och från temaområden som är viktiga med tanke på revision

13 Uppgifterna i CGR-examen stod det praktiska livet nära Uppgifterna i GRM-examen stod det praktiska livet nära

14 Uppgifterna i CGR-examen krävde tillämpning av det som lärts, bokkunskap räcker inte Uppgifterna i GRM-examen krävde tillämpning av det som lärts, bokkunskap räcker inte

15 Uppgifterna i CGR-examen betonade helheten Uppgifterna i GRM-examen betonade helheten

16 Uppläggningen av frågorna i uppgifterna i CGR-examen var redig och lätt att förstå Uppläggningen av frågorna i uppgifterna i GRM-examen var redig och lätt att förstå

17 Belåtenhet med CGR-examens praktiska arrangemangen Tillåtna utrustningen Allmänna arrangemangen Belåtenhet med GRM-examens praktiska arrangemangen Tillåtna utrustningen Allmänna arrangemangen

18 Jag använde internet då jag svarade i CGRexamen 2014 Jag hade nytta av att använda internet frågades av dem som svarat att de använt internet 4 % 26 % 74 % ja nej 96 % ja nej Jag använde internet då jag svarade i GRMexamen 2014 Jag hade nytta av att använda internet - frågades av dem som svarat att de använt internet % 60 % ja nej 14 % 86 % ja nej