Installation av eldstad till befintlig skorsten

Transkript

1 Anmälan eller inte? Installation eller väsentlig ändring av eldstäder och rökkanaler är bl.a. rekvisitan på åtgärder och arbeten som kräver anmälan enligt Plan och bygglagen. När det är en nyinstallation av eldstad med rökkanal är saken tämligen klar, då är det i normalfallet anmälningsplikt. Men när är det en väsentlig ändring? Frågan har stötts och blötts i omgångar de senaste två decennierna då lydelsen installation eller väsentlig ändring blev stipulerat av våra 349 förtroendevalda i riksdagen. Inget ont i det. Demokrati i sin fulländning. Ordalydelsen är emellertid minst sagt tolkningsbar och tillämpningen är också varierande från kommun till kommun med deras självstyre som försvar. Helt i sin ordning med sitt stöd i självaste Regeringsformen. Enligt förarbetena till lagen och Boverkets allmänna råd 1995:3 Boken om lov, tillsyn och kontroll bör ändringar av eldstäder och rökkanaler som påverkar byggnadens brandskydd eller medför påverkan på omgivningen vara att räkna som arbeten som kräver anmälan. Påverkan är alltså ordet som leder oss vidare, tillsammans med ord som, omgivning, väsentlig och ändring. Definitioner. Påverkan; inverka på, ha verkan på, utöva inflytande på, göra intryck på mm. Omgivning; grannskap, omvärld, miljö, natur, nejd mm Väsentlig; Avsevärd, betydelsefull, viktig, avgörande, huvuddel mm. Ändring; förändring, omarbetning, omändring, modifiering, modifikation, revidering mm. Traditioner. Svenskt traditionellt byggande, särskilt på villasidan, sker oftast i materialet trä. Samma material som också ofta används som bränsle i våra eldstäder. Märkligt i sig. Märkligt på det sättet att bränslet till eldstaden är av samma sammansättning som byggnaden i övrigt. Hela

2 huset är ju i den betraktelsen bränsle. Farligt kan tyckas, viket det också är, det visar skadestatistiken. Man borde kanske fundera på om det över huvud taget borde vara tillåtet med eldstäder i hus som är byggda i samma material som också är bränsle till eldstaden. Det är dessbättre tillåtet om installationen av eldstaden är rätt och får den besiktning, skötsel och tillsyn som förtjänas och att allt i övrigt är rätt. Då fungerat dessa motsatser emellertid bra. Faktiskt riktigt bra. Nedan visas några exempel på ändringar som kräver anmälan respektive inte anmälan. Bedömningen är gjord dels genom ordalydelsen i lagen, förarbeten samt i några fall genom teknisk analys genom SS-EN , Chimneys Thermal and fluid dynamic calculation methods Part 1: Chimneys serving one appliance. Installation av eldstad till befintlig skorsten När en eldstad installeras i en fastighet som har en befintlig skorsten är det självklart att installationen påverkar brandskyddet bara genom installationen och möjligheten att använda den i sig. Risken för brand är naturligtvis högre i ett hus med eldstad än ett hus utan. Någon teknisk analys är i detta fall inte nödvändig. Kanalen som eldstaden ansluts till, oavsett om det är en kanal i en tegelskorsten, så finns inga garantier för att kanalen är dimensionerad som rökkanal. Om så är fallet, att kanalen inte är dimensionerad som rökkanal, påverkar det byggnadens brandskydd väsentligt och kan sluta väldigt olyckligt för de inneboende och med en betydande påverkan för omgivningen som följd om huset brinner upp. Eller ner. Alltså anmälningsplikt. Installation av spiskassett i en befintlig öppen spis Anmälan till Byggnadsnämnden behövs inte vid installation av en kassett i öppen spis, däremot måste anläggningen fortfarande besiktigas av sotaren. är ett förekommande ställningstagande. Byggnadsnämnden får göra bedömningen att en anmälan inte krävs när ändringen är sådan att fastighetens brandskydd inte påverkas samt att ändringen i övrigt inte påverkar omgivningen. Om brandskyddet inte påverkas och omgivningen i övrigt likaså, finns följaktligen inget stöd för anmälan enligt PBL. Inte heller kravet på en s.k. sotarbesiktning.

3 Påståendet att anläggningen fortfarande måste besiktigas av sotaren saknar då saklig grund om man inte söker stöd för argumentet i 2 kap 2 LSO (Lag om skydd mot olyckor) som är en ansvarsregel för ägare och nyttjanderättsinnehavare i bruksskedet. Ansvaret handlar då bl.a. om att förebygga åtgärder mot brand. Klokt på sitt sett, men det har inget med bygglagstiftningen att göra. Inte alls. Spiskassetten som installeras i en befintlig öppen spis är just en installation, och redan här torde rekvisitan i lagens mening vara uppfylld. Emellertid kan man inte se det på det sättet när man tar förarbetena till lagen i beaktning. Det är förändringen av eldstaden och den eventuella påverkan som följd av förändringen som får utgöra fokus. Frågan blir då om det är en förändring som påverkar byggnadens brandskydd eller medför påverkan på omgivningen negativt. Helt klart är det en förändring. En väsentlig sådan ska det visa sig, då eldstaden byter skepnad från en öppen till en sluten. Motsatser som i sig kan tyckas både avsevärd, betydelsefull, viktig och avgörande. En teknisk jämförelse kan också påvisa vilka förhållanden som kan antas råda i en normal öppen spis ställt mot de förhållanden som kan antas råda när väl spiskassetten är i drift. När något värde överstiger eller understiger 55 % är det väsentligt, d.v.s. Avsevärd, betydelsefull, viktig, avgörande, huvuddel. Utgångspunkt för beräkningarna är en öppen spis med en tegelskorsten vars rökkanal är 140 x 270 mm, med en verksam skorstenshöjd av 6 meter. Öppna spisens öppningsmått är: H 0,6 x B 0,7 meter. Effekt 0,4 kw. Spisinsatsens effekt 9 kw. Beräkningarna är utförda enligt SS-EN , Chimneys Thermal and fluid dynamic calculation methods Part 1: Chimneys serving one appliance.med datastöd genom Pro Pheonix. Storhet Öppen spis 0,4 kw Spisinsats 9 kw Massflöde, rökgaser (m), g/s 58 11,3 Rökgastemperatur, medel (Tmb), C Värmemotstånd skorsten 0,2 0,2 (WDW), W/m² K Skorstenens högsta yttemperatur invändigt (Tiob), C 42 45

4 Rökgashastighet, medel 1,95 0,44 (wm), m/s Temperaturgräns ovan tak (Tg), C Co2-halt, % 1 8 Medelrökgastemperaturen höjs efter installationen av spisinsatsen 2,87 gånger från 71 C till 204 C, samtidigt som skorstenens värmemotstånd är oförändrat. Rökgastemperaturen är betydligt högre i topparna vid eldning, ca 410 C. Spisinsatsen eldas då måttligt, rökgastemperaturer över 550 C är inte svåra att nå vid forcering, d.v.s. vid större och oftare vedinlägg. Rökgashastigheten sänks i medel 4,43 gånger, från 1,95 m/s till 0,44 m/s, samtidigt som den värmeöverförande ytan är oförändrad. I och med detta sjunker den lägsta inre väggtemperaturen ovan tak för insatsen till 45 C, under den aktuella temperaturgränsen för bränslet som är 58 C vid den angivna CO 2 -halten. Rökgaserna kondenserar. När rökgaserna kondenserar och innehåller oförbrända kolväten så finns en klart ökad risk för tjärbeläggningar i skorstenen, vilket ökar risken för soteld betydligt. Studerar man bara skillnaden på rökgastemperaturen som ökar med 2.87 gånger, så torde alla förstå att det är väsentligt och påverkar brandskyddet negativt. Alltså anmälningsplikt Renovering av rökkanaler Som rubriken antyder är det en förbättring och/eller delvis återställning av rökkanalernas status, viket i sig inte borde påverka brandskyddet och heller inte omgivningen i negativ mening. Renoveras en tegelskorsten med en rökkanal med kvadratiskt tvärsnitt med ett flexibelt rör (slang) så kan renoveringen i sig påverka funktionen på eldstaden som är ansluten till den renoverade slangförsedda kanalen. Kanalarean kanske då väsentligt förändras. Inrykning står eventuellt på agendan, men den är i sig inte brandfarlig när eldstaden inte längre kan användas och bruksändamålet inte längre är uppfyllt. Det är endast brukaren och eventuella gäster som

5 får en otrevlig upplevelse vid det aktuella eldningsförsöket efter den misslyckade renoveringen. En besiktning är givetvis att förespråka och ett lämpligt sätt att verifiera att renoveringstjänsten både är fackmässigt utförd och att funktionen oklanderlig, men bör i sig inte kräva en anmälan i formell mening. Alltså inte anmälningsplikt. Byte av eldstad Vid byte av eldstad till liknande eldstad i den meningen att liknande effekt och rökgastemperatur m.m. föreligger kan inte anses påverka brandskyddet eller omgivningen. Alltså inte anmälningsplikt. Vid väsentligt förändrade förutsättningar som den nya eldstaden ger kan emellertid påverka brandskyddet och omgivningen negativt. Frågan blir då när eldstadsbytet kan anses påverka brandskyddet eller omgivningen negativt. Även om utbytet av eldstad innebär att effekten är betydligt högre i den nya eldstaden mot den förra så behöver det inte innebära att konsekvenserna blir betydande i brandtekniskt hänseende. För att förtydliga resonemanget utförs en exempelberäkning nedan. När något värde överstiger eller understiger 55 % är det väsentligt. Återigen används Pro Pheonix S för att reda ut fakta. Beräkningarna är allstå utförda enligt SS-EN , Chimneys Thermal and fluid dynamic calculation methods Part 1: Chimneys serving one appliance. Utgångspunkt för beräkningarna är en Jötul F250 på 6 kw ansluten till en tegelskorsten vars rökkanal är 140 x 140 mm, med en verksam skorstenshöjd av 6 meter. I exemplet byts Jötulkaminen på 6 kw ut mot en Tulikivi KTU med effekten 14 kw. Bränslet är ved. Storhet Jötul F250, 6 kw Tulikivi KTU, 14 kw Massflöde, rökgaser (m), g/s 6,3 12 Rökgastemperatur, medel (Tmb), C

6 Värmemotstånd skorsten 0,22 0,22 (WDW), W/m² K Skorstenens högsta yttemperatur invändigt (Tiob), C Rökgashastighet, medel 0,6 0,8 (wm), m/s Temperaturgräns ovan tak (Tg), C Co2-halt, % 8,1 11 Även om bytet av eldstad enligt exemplet ovan som har relativt stor skillnad i effekt (45 % ökning) så blir konsekvenserna tämligen mottliga. Medeltemperaturen på rökgaserna till och med sjunker från 183 till 151 när den större Tulikivin på 14 kw används p.g.a. den effektiva konstruktionen. Det enda värde som överstiger 50 % är massflödet (52 % i skillnad) som i sig ställer högre krav på rökkanalens förmåga att evakuera rökgaserna. Alltså inte anmälningsplikt. Beräkningsexempel enligt ovan kan göras i hundratals fall med olika eldstäder och skorstenskonfigurationer, och det ges inget försök att i detta fall vara heltäckande i det avseendet. Sammanfattningsvis bör, bortsett från de givna förutsättningarna ovan, baseras på en beräkning om huruvida det är en väsentlighet eller inte när det råder tveksamhet. Pro Phoenix är ett ypperligt hjälpmedel i dessa fall. Byte av bränsle Vid bränslebyte förutsätts att, i det här fallet, värmepannan redan är i drift, d.v.s. att anläggningen är i bruksskedet. Eldstäder i bruksskedet regleras redan i ett samhällssystem med Lag om skydd mot olyckor som grund. Vid bränslebyte fån olja till ved förutsätts att fastighetsägaren meddelar detta till sotningsdistriktet, det framgår i arbetsordningen. Sotningsfristen blir väsentligt tätare och likaså fristen för brandskyddskontroll där tanken är att de tätare fristerna ska stävja den ökade risken för brand när värmepannan eldas med ved i stället för olja. Någon ändring i byggnaden eller eldstad med rökkanal är inte aktuellt i detta fall och heller inte föremål för anmälan enligt Plan och bygglagen. Alltså inte anmälan

7 Laster Laster som väsentligt är större vid ett eldstadsbyte ska också givetvis beaktas. Men det görs inget försök för en statisk beräkningsmodell här, och heller ingen bedömning om anmälan eller inte. Men det är ju trots allt skillnad på lilla gjutjärnskaminen på 80 kg och Tulikivin på 1000 kg. Eller 2000 kg. I tidigare byggföreskrifter och allmänna råd angavs att om eldstaden var tyngre än 150 kg ska den betraktas som en tung eldstad och bjälklagets bärighet skulle beaktas och eventuellt behöva förstärkas. En braskamin Contura i 600 serien väger ca 150 kg. Alltså på gränsen till en tung pjäs. Med detta resonemang, där en eventuell rasrisk med den fruktade vikten av 150 kg skulle kunna vara ett faktum, kan inte längre ett vanligt piano ställas i vardagsrummet. Ett piano väger mellan kg. Någon ska ju spela pianot också, som troligen är lokaliserad i pianots närhet och förhoppningsvis inte helt viktlös. En överviktig person på 151 kg skulle ses som en hälsofara i dubbel bemärkelse och en vattensäng som väger ca 800 kg utan sovande personlast, vara direkt kriminell. // Niklas Löthner