Gruppstation för vindkraft vid Trysslinge i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län

Transkript

1 Gruppstation för vindkraft vid Trysslinge i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2013

2 Detta dokument är en inlaga i NV Nordisk Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med 47 vindkraftverk vid Trysslinge i Laxå och Degerfors kommuner. MKB-arbetet har genomförts under tiden mars 2013 till oktober Följande personer har medverkat i utredningen: Cajsa Björkén uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Cajsa har flera års erfarenhet av MKB Karolina Adolphson uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Karolina har stor erfarenhet av MKB både ur myndighets- och konsultperspektiv. Kaj Svahn - beskrivningar och bedömningar fåglar och naturmiljöer. Kaj är en erfaren fältornitolog med expertkunskap om vindkraftens påverkan på fåglar. Anders Enetjärn kvalitetsgranskning Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets framsida: Utsikt från fågeltornet i Vargaviddernas naturreservat. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...5 Området vid Trysslinge... 5 Valet av lokalisering... 5 Samråd... 5 Anläggningen... 6 Riksintressen... 6 Landskapets och samhällets förutsättningar... 6 Konsekvenser Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Lokaliseringsalternativ Nollalternativ Beskrivning av huvudalternativet Om samråds- och ansökningsprocessen Landskapets förutsättningar och bevarandevärden Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö Naturresurser Mark och vatten Vind Samhällsförutsättningar Laxå kommun Degerfors kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfarten Skadeförebyggande åtgärder Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets och turismens intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Klimat- och miljöeffekter Ekosystemtjänster Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet och turismen Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under byggskedet Säkerhet Uppföljning

4 Källor Bilagor

5 Icke-teknisk sammanfattning NV Nordisk Vindkraft AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om 47 vindkraftverk inom två delområden nordväst om tätorten Laxå i Laxå och Degerfors kommuner, Örebro län. Anläggningen beräknas kunna producera ca 360 GWh per år. Området vid Trysslinge Trysslinge vindkraftanläggning planeras i ett skogsområde nordväst om tätorten Laxå och berör både Laxå och Degerfors kommuner i sydvästra delen av Örebro län. Området karaktäriseras av hårt brukad barrskog och stora våtmarker. Landskapet består av mjukt rundade höjder som sträcker sig i nordligsydlig riktning. Höjdskillnaderna är relativt små, och höjden inom utredningsområdet för vindkraft varierar mellan 102 och 170 m ö.h. Valet av lokalisering Nordisk Vindkraft har utarbetat en GIS-modell för urval av områden för etablering av vindkraft. Modellen bygger på vindförutsättningar och motstående intressen. Trysslinge har där jämförts med andra tänkbara lokaliseringar över hela landet. GIS-modellen rangordnar områdena inbördes utifrån vindstyrka, motstående intressen, nätanslutning och ingenjörsmässiga förutsättningar. Trysslinge är ett av områdena med hög rang. Vindförhållandena är goda. Dessutom är förutsättningarna för nätanslutning och transportvägar goda och markavtal är tecknade med berörda markägare. De motstående intressena är förhållandevis få. De närmsta boställena utgörs av ett 30-tal hushåll och sammanlagt finns ca 600 hushåll i de byar och boställen som omger utredningsområdet. Från en mindre del av dessa kommer landskapsbilden att förändras påtagligt. Detta innebär sammantaget att Nordisk Vindkraft bedömer Trysslinge som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades formellt under mars Innan dess har dock Nordisk Vindkraft varit i kontakt med Laxå och Degerfors kommuner samt med länsstyrelsen i Örebro län ett flertal gånger. Samrådet har bl. a. innefattat samrådsmöten med befolkningen i bygden, länsstyrelsen, Degerfors och Laxå kommuner. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. 5

6 Anläggningen Inom Trysslingeområdet planeras totalt 47 vindkraftverk i två olika delområden; 19 st i det 976 ha stora östra delområdet och 28 st i det 3191 ha stora västra delområdet. De två delområdenas totala areal är således 4167 ha (knappt 42 km 2 ). Vindkraftverkens totalhöjd kommer att vara högst 210 meter. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att permanent ta i anspråk ca 5 % av utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till det regionala elnätet dels vid vid Mon, strax norr om Laxå, dels vid Svartå. Riksintressen En liten del av det västra delområdet är av riksintresse för vindbruk, men i övrigt finns inga andra utpekade riksintressen inom området. Inom en 10 km-radie från utredningsområdet förekommer sex olika typer av riksintressen. Inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen på annat vis än att vindkraftanläggningen kommer att vara synlig från några av platserna. Landskapets och samhällets förutsättningar Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga områden med lagstadgat skydd, men i dess närhet finns både naturreservat och Natura 2000-områden. Områdets naturmiljöer har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av utredningsområdet utgörs av skogs- och myrmark. Inga myrar som i den nationella våtmarksinventeringen (VMI) förts till klass 1 (höga naturvärden) finns inom utredningsområdet, men däremot flera som förts till klass 2 och 3. I området finns också ett antal utpekade nyckelbiotoper. I övrigt finns mindre objekt med naturvärden i form av små våtmarker, sumpskogar och skogsobjekt. Stora delar av området utgörs emellertid av hårt brukade barrskogar med få naturvärden. Även om merparten av Trysslingeområdet är starkt påverkat av människan hyser området ett rikt fågelliv med ett flertal hotade eller känsliga arter. Dessutom förekommer varg och lodjur regelbundet. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den endast gör intrång i mycket liten grad i de naturvärden som finns i området. Utredningsområdet omges av fyra tätorter; Laxå, Finnerödja, Åtorp och Svartå. I dessa orter bor sammanlagt ca 4400 personer. I övrigt är befolkningen utspridd över flertalet byar och grupper av hus i hela området, men med en koncentration kring Skagerns östra strand. Totalt handlar det uppskattningsvis om ca 600 hushåll, varav de närmaste boställena utgörs av ca 30 hushåll. Konsekvenser De konsekvenser som beskrivs i Tabell 1 på sidan 7 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas. Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. 6

7 Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Bedömda konsekvenser Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av åtta av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar. Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö Måttlig förändring. Stor anläggning men relativt få människor kommer att ha utblickar mot anläggningen. Delar av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från några byar. Hela anläggningen kommer dock bara att synas från höga utsiktspunkter och stora, öppna platser på större avstånd. Små konsekvenser. Området domineras av skogsbruk. Delar med högre naturvärden undviks vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Konsekvenser för varg och lo Det kan inte fastlås utifrån nuvarande kunskapsunderlag i vilken mån varg och lo påverkas av vindkraftanläggningen. Eftersom det råder så stor osäkerhet i bedömningarna av påverkan på varg och lo görs heller ingen konsekvensbedömning. Konsekvenser för fladdermöss Konsekvenser för övrig fauna Små konsekvenser. Området bedöms generellt vara av låg kvalitet för fladdermöss, även om artrikedomen är relativt stor. Det är främst nordisk fladdermus, Sveriges vanligaste fladdermusart, som kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i Trysslingeområdet. Obetydliga konsekvenser. Enstaka individer kan påverkas men bevarandestatusen för arterna i utredningsområdet påverkas inte. Konsekvenser för fåglar Det finns flera skyddsvärda arter vid Trysslinge. Påverkan på dessa bedöms bli liten eller obefintlig för var och en av arterna och sammantaget bedöms anläggningen således medföra små konsekvenser för områdets fågelliv. 7

8 Samhälls- eller bevarandeintresse Konsekvenser för friluftslivet Bedömda konsekvenser Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Konsekvenser för turismen Konsekvenser för kulturmiljön Små konsekvenser. Det är fortsatt möjligt att bedriva naturturism i området men den planerade vindkraftanläggningen bedöms leda till minskade möjligheter för det berörda turismföretaget att marknadsföra turer i en vild och orörd miljö i och med den förändrade naturupplevelsen. Anläggningen medför viss påverkan på upplevelsen av skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse, men anläggningen är inte dominant i upplevelsen av kulturmiljön. Konsekvenser för användningen av naturresurser Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs - vind - inom utredningsområdet Konsekvenser för luftfartens intressen Obetydliga konsekvenser. Verksamheten kommer inte att påverkas. Konsekvenser genom ljudutbredning Små konsekvenser. Gällande riktvärde för bostadsfastighteter överskrids vid en fastighet. Med åtgärder i form av justering av rotorbladen kommer ljudnivån att sänkas under riktvärdet. Konsekvenser genom skuggor och reflexer Små konsekvenser. Vid ett drygt tiotal byggnader kan riktvärden överskridas men med åtgärder i form av bl.a. skuggdetektorsystem kommer riktvärdena att underskridas. Konsekvenser i byggskedet Måttliga konsekvenser. Anläggningsarbetet sker långt från bebyggelse och antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftanläggningen är dock stor och kommer att ta lång tid att anlägga. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 8

9 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. 1 Trysslinge utredningsområde för vindkraft ligger i Laxå och Degerfors kommuner i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med 47 vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska tillsammans med övriga handlingar ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kapitlet miljöbalken. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Trysslinge Vindkraft. Företagets kontaktperson är: Marie Löwkrantz Trysslinge Vindkraft AB c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen Göteborg Trysslinge Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till NV Nordisk Vindkraft AB. Nordisk Vindkraft hette tidigare RES Skandinavien AB, bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på ca MW. Bolaget äger idag ca 700 MW i egen produktion. Nordisk Vindkrafts vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, togs i bruk under år Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det för närvarande en av Sveriges största landbaserade vindkraftanläggning. Nordisk Vindkraft projekterar och bygger vindkraftanläggningar i Norden. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftanläggningar, bl. a Sidensjöprojektet med 48 vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. 9

10 11.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB:n är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Vidare beskrivs noll-alternativet och huvudalternativet. Här behandlas övergripande områdets lämplighet för vindkraft samt hur utformningen av anläggningen har förändrats under projektets gång. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 det första av de fyra förutsättningskapitlen beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 6 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tek- Utredningsområde och delområden Det område inom vilket vindkraftanläggningen vid Trysslinge planeras kallas i MKB-dokumentet för utredningsområdet. Utredningsområdet är uppdelat i två delområden, ett västligt och ett östligt. Hela anläggningen, förutom anslutande vägar och de elledningar som planeras binda samman delområdena samt koppla ihop vindkraftanläggningen med överliggande elnät, kommer att rymmas inom utredningsområdet. Utredningsområdet är den yta som undersökts och beskrivits extra noggrant med avseende på olika bevarande- och skyddsintressen genom bl.a. naturvärdesinventering och särskild arkeologisk utredning. 10

11 niska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 7 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Trysslinge. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 6. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. 1 Kapitel 8 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon avsevärd miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 % förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50 % i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Under 2012 producerades drygt 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning ES 2009:04 Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka 11

12 1elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. 12

13 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen 2 Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk Vindkraft gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i GIS-modellen kommer från tre olika källor: den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen, en kartläggning av vindpotentialen en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram samt egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 13. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara omkring sju meter per sekund och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. 13

14 2Rangordning av områden Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett utifrån vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli vilket bl. a. beror på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Slutligen har en bedömning gjorts av hur stor denna osäkerhet är. Även detta har vägts in vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Trysslinge är ett av dessa områden. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar Trysslingeprojektet och projekten Burhult, Ytterstadsbergen och Svennevad, som beskrivs mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand när projektören utvecklar ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet mycket dyker upp. Trysslinge Trysslinge är ett stort skogs- och myrområde med bra anslutningsvägar och goda förutsättningar för elanslutning. Här planeras 47 vindkraftverk och delar av området har av Laxå kommun pekats ut som lämpligt för vindbruk. Inga riksintressen utöver en liten del av ett riksintresse för vindbruk berörs. Det finns några få, men relativt starka, motstående intressen i området. De är framför allt knutna till fågelliv och varg i och kring utredningsområdet samt närheten till naturreservat och Natura 2000-områden. De områden med naturvärden som identifierats har kunnat undvikas vid planeringen av lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Riksantikvarieämbetets frisiktsområden 14

15 Burhult 2 Burhult ligger i Lerums kommun, Västra Götaland län. Det är ett stort och relativt homogent barrskogsområde som ligger högt och kuperat med närhet till elanslutningar och transportvägar. Det har av kommunen pekats ut som lämpligt för vindbruk med en bedömd kapacitet på 6-8 vindkraftverk. Det finns dock motstående intressen i form av flera skyddsvärda våtmarker samt ett flertal närboende som begränsar storleken på det planerade utredningsområdet. Detta, i kombination med att vindförhållandena i ett senare skede bedömdes som mindre goda, innebar att Nordisk Vindkraft valde att inte gå vidare med detta alternativ Ytterstadsbergen Ytterstadsbergen är ett höglänt skogsområde i Lerums kommun, Västra Götalands län, som pekats ut av kommunen som lämpligt för vindbruk. Vindförhållandena bedöms enligt kommunen som goda och möjlighet till elanslutning och transportvägar är bra. Området gränsar i väster till Göteborgs stad. De motstående intressen som framkommit är att området i de västra delarna gränsar till riksintresse för naturvård och Vättlefjäll Natura 2000-område och av Göteborgs stad bedömts som olämpligt för vindkraftanläggningar. Naturintressena, i kombination med inställningen från Göteborgs stad, samt att det även föreligger konflikter med försvarets intressen inom området var avgörande för Nordisk Vindkrafts val att inte gå vidare med detta alternativ. Svennevad Svennevad ligger på höjdplatån mellan Tisaren och Svennevad i Hallsbergs kommun, Örebro län, och kännetecknas av en komplex mosaik av tät skog och områden med myrar och mindre sjöar. Området är känt för en vacker landskapsbild. Tillgången till elanslutningar och transportvägar är goda. Området utpekades av kommunen som lämpligt i ett tidigt utkast till tematiskt tillägg för vindkraft. Produktionsstatistik från befintliga vindkraftverk i närheten visar dock att vindförhållandena inte är fullt så goda som vindkarteringsmodeller först har indikerat, vilket till viss del uppvägs av att området kan inhysa en större anläggning på ett 70-tal vindkraftverk. Diskussioner inleddes därför med markägaren om att påbörja vindmätningar för att verifiera vindförutsättningarna. Efter samråd mellan Hallsbergs kommun och länsstyrelsen i Örebro valde dock kommunen att ta bort området ur planförslaget. Som skäl angavs dels att Energimyndigheten inte pekat ut området som riksintresse för vindkraft, dels att det troligen föreligger konflikt med försvarets intressen. Att området plockats bort från den idag antagna vindkraftsplanen samt att vindförhållandena troligen inte är tillräckligt goda är avgörande för Nordisk Vindkrafts val att inte gå vidare med detta alternativ. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte sker någon utbyggnad av vindkraft vid Trysslinge. Det blir då svårare att uppnå de mål om förnybar energi som EU och Sverige ställt upp, se även avsnitt 1.5. Nollalternativet innebär att den mängd elenergi som skulle produceras vid Trysslinge istället måste ersättas med elenergi som producerats på annat sätt, företrädesvis såsom en blandning av svensk kärnkraft, kolkondenskraft och annan vindkraft. 15

16 2En variant på nollalternativet är att den uteblivna energiproduktionen från vindkraftanläggningen ersätts på marknaden med motsvarande mängd importerad el-energi från kolkondenskraftverk i andra delar av Europa. Den el-energi som kan produceras i den planerade vindkraftanläggningen skulle således i noll-alternativet ersättas med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. ökad klimatpåverkan som följd. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet och påverkan på fågelliv och varg vid Trysslinge från vindkraftanläggningen helt uteblir. Landskapets sammanhängande skogsområden kommer inte fragmenteras av vägar och vindkraftverk. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli. Vindkraften är den enda energiformen med stor potential som inte efterlämnar en väsentlig miljöskuld till framtida generationer. Ingen annan energiform i landet kan som vindkraften bidra väsentligt till en långsiktigt hållbar utveckling. Nollalternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir, se faktaruta. Nollalternativet bedöms således, med alla aspeker sammanvägda, som sämre än huvudalternativet. 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Vindkraftanläggningen är planerad i ett skogsområde nordväst om tätorten Laxå. Området berör både Laxå och Degerfors kommuner i sydvästra delen av Örebro län, se översiktskarta i bilaga 3. Inom detta område planeras totalt 47 vindkraftverk i två olika delområden; 19 st i ett 976 ha stort område öster om Vargaviddernas naturreservat och 28 st i ett 3191 ha stort område väster och norr om reservatet. De två delområdenas totala areal är således 4167 ha (knappt 42 km 2 ) och de utgörs av skog och våtmarker. I bilaga 21 finns den tekniska beskrivningen för vindkraftanläggningen. Där beskrivs bl.a. vindkraftanläggningens tekniska komponenter och innehåll samt redovisas de arbetsmetoder som kommer att användas vid byggnation av vägar, elnät, uppställningsplatser och själva vindkraftverken. Vidare redogörs för markanspråk, transportbehov, drift av vindkraftanläggningen samt demontering och återställning efter avslutad drift. Arbetstillfällen Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge är i storlek med Havsnäs vindkraftspark, som togs i drift Havsnäsprojektet har genererat över 1000 årsarbeten, varav åtminstone 250 i den lokala bygden. För drift- och underhållsfasen bedöms sysselsättningen uppgå till årsarbeten i åtminstone 25 år. Tidig kontakt med lokala entreprenörer kan leda till att andelen årsarbeten i den lokala bygden ökas ytterligare, vilket Nordisk Vindkraft ser positivt på. 16

17 2 Vindförutsättningar, graden av motstående intressen och de infrastrukturella förutsättningarna avgör Områdets lämplighet för vindkraft sammantaget om ett området är lämpligt för vindkraft. NV har konstaterat att vindförhållandena vid Trysslinge är tillräckligt goda för att vindbruk ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt, se vidare om utredningsområdets vindklimat i den tekniska beskrivningen i bilaga 21. En liten del av det västra delområdet omfattas i dagsläget av riksintresse för vindbruk. Riksintresseområdet sträcker sig i övrigt över ett område väster om utredningsområdet, mot sjön Skagerns östra strand. I det tematiska tillägget om vindkraft till Laxå kommuns översiktsplan pekas delar av utredningsområdet ut som lämpliga för vindkraftetablering, medan andra delar varken pekas ut som lämpliga eller olämpliga. I kapitel 5 redogörs för hur den planerade vindkraftanläggningen förhåller sig till rekommendationerna i vindkraftstillägget i Laxå kommuns översiktsplan. Degerfors kommun har i dagsläget ingen vindbruksplan, men arbete pågår med att ta fram en sådan. Vad gäller motstående intressen berörs inga riksintressen utöver riksintresse för vindbruk. Inom utredningsområdet finns inga skyddade områden. Skogsmarken utgörs framför allt av produktionsskog och de nyckelbiotopsobjekt som finns kommer inte att exploateras. Naturvärdena i utredningsområdet är framför allt knutna till fågellivet och förekomsten av varg och lo. I byarna kring Trysslinge finns uppskattningsvis ca 600 hushåll men de allra närmaste boställena utgörs av ett 30-tal hushåll. Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel 3-5 och konsekvenserna i kapitel 7. Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar och skogsbilvägar med god standard i direkt anslutning till utredningsområdet och goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet, se vidare i den tekniska beskrivningen i bilaga 21. Förändring av vindkraftanläggningens utformning Sedan Nordisk Vindkraft påbörjade undersökningar och samråd inför en etablering av vindkraft vid Trysslinge har en mängd kunskap samlats in om området och dess omgivningar. Det har bl.a. inneburit att utredningsområdets areal har minskats kraftigt, att antalet vindkraftverk reducerats och att vindkraftanläggningen fått en annan utformning, med avseende på vindkraftverks och vägars lokalisering, än vad som var tänkt från början. Nordisk Vindkraft påbörjade processen med en maximerad layout om 124 vindkraftverk, se bild 1. Denna layout tog hänsyn till den naturvärdesinventering som genomförts samt till tidiga remissvar. Vid samrådet presenterades en layout om 87 vindkraftverk, bild 2. För denna layout hade man även tagit hänsyn till närboende (bortsett från två av Sveaskog ägda stugor i det östra delområdet) i form av tillräckliga avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus för att undvika ljud- och skuggproblem vid fastigheterna. Efter samrådet har antalet vindkraftverk reducerats till 47, varav 41 på Sveaskogs mark och 6 på privat mark, bild 3. Det västra delområdet reducerades med över en tredjedel av arealen; hela norra delen har tagits bort på grund av pågående reservatsbildning, höga naturvärden och skyddsvärda fågelarter. 17

18 2Lokaliseringen av vindkraftverk och vägar inom utredningsområdets delområden har reviderats kraftigt utifrån information som framkommit under samrådet och i fördjupade utredningar om bl.a. fåglar, natur- och kulturmiljöer. Störst är förändringen i det stora, västra delområdet. De planerade vindkraftverken var tidigare relativt jämnt utspridda över området, men nu är det stora delar som inte kommer att hysa vindkraftverk och vägar. Ett flertal vindkraftverk har strukits och de som finns kvar är nu samlade i två grupper inom delområdet. Nordisk Vindkraft har i utredningsarbetet pekat ut områden som undantas från etablering inom utredningsområdet, se bilaga 10. Exempel på sådana områden är spelplatser för tjäder, flygzon för smålom, områden med högsta naturvärdesklass samt militär skyddszon. I kapitel 7 redogörs mer ingående för dessa områden för fåglar, natur- och kulturmiljöer. Inom de resterande områdena har vindkraftverk och vägars placering optimerats utifrån vind- och terrängförhållanden. 2.4 Om samråds- och ansökningsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Trysslinge påbörjades under mars 2013 med att Nordisk Vindkraft via annons i lokaltidningar, på företagets och kommunernas hemsidor, på anslagstavlor i närområdet och med utskick till fastighetsägare och alla folkbokförda inom två km från den planerade vindkraftanläggningen inbjöd till ett öppet samråd. Mötet hölls i Åtorps bygdegård den 10 april Samtidigt skickade Nordisk Vindkraft ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning och ett utkast till MKB. MKB-utkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet har även gått att beställa från Nordisk Vindkraft. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När Länsstyrelsen mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos Länsstyrelsen. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till Länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 18

19 A B C D E F 2 1 Maximerad layout. Detta var den första, maximerade, layouten med 124 vindkraftverk som Nordisk Vindkraft tog fram i ett tidigt skede i projektet. Layouten tog hänsyn till naturinventeringen samt tidiga remissvar. 19

20 2 Samrådslayout. Denna layout var den som Nordisk Vindkraft gick på samråd med. Antalet vindkraftverk var 87, och här hade hänsyn tagits till närboende i form av tillräckliga avstånd till bostadshus för att inte överskrida riktvärden för buller och skuggor. 20 A B C D E F 2

21 Ansökt layout. Denna layout ansöker Nordisk VIndkraft tillstånd för. Antalet vindkraftverk har reducerats till 47 och hänsyn har tagits till bl. a fåglar, natur- och kulturmiljöer. De röda cirklarna runt varje turbin representerar en flexibilitetsradie på 100 m för varje placering. Cirklarna är dock anpassade efter rådande begränsningar och är därför i vissa fall mindre än 100 m. 9 räns 3 UTGÅVA RITAD GRANS GODK DATUM REVIDERING 01 APD -- AD FIRST ISSUE RITNINGSNUMMER D ax021) mi ssad efter PROJEKTNAMN SYFTE PLANNING KOORDINATER SKALA 1: ORIGINALRITNINGENS STORLEK LAYOUT LAYOUT RT gon V A3

22 3 Landskapets förutsättningar och bevarandevärden Inför miljöprövningen är det av betydelse att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i utredningsområdet relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Här redovisas de övergripande förhållandena gällande Natura 2000 och annan skyddad natur, utpekade fågel- och djurarter samt kultur- och friluftsmiljöer. Först analyseras landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer mer detaljerade beskrivningar av bl.a. naturmiljöer och arter inom utredningsområdet. 4 Det omgivande landskapet vid Trysslinge utgörs av låga, mjukt rundade höjder och ett för Närke stort antal våtmarker. Här syns Södra Åsmossen som ingår i Vargaviddernas naturreservat, mitt emellan de två delområdena i utredningsområdet för vindkraft. Fågeln i bilden är en gök. 22

23 3 Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, landskapets historiska dimension, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sammanfaller finns det skäl att redovisa dem gemensamt. 3.1 Analys av det omgivande landskapet Landskapsanalysen avser i första hand ett område med ca en mils radie kring utredningsområdet och ska ses som en introduktion till, och en referens vid, beskrivningen av själva utredningsområdets förutsättningar. Den tar dock även upp landskapsmässiga förutsättningar inom utredningsområdet. I detta avsnitt beskrivs naturliga såväl som kulturella processer som format landskapet kring Trysslinge, d.v.s. topografi, naturgeografiska förhållanden, jordarter/berggrund samt markanvändning. Landskapsbild Trysslingeområdet är beläget mellan sjöarna Skagern och Toften. Landskapet kring Trysslinge visar relativt liten variation med avseende på struktur och skala. I ett större perspektiv är det främst tre landskapselement som dominerar - slutna, kuperade barrskogsområden utan storslagna höjder, stora öppna ytor som bildas av sjöarna Skagern, Toften och Teen samt små och medelstora öppna ytor som utgörs av myrar, mindre sjöar och våtmarker inom skogslandskapet. Väster och nordväst om utredningsområdet återfinns emellertid ett mer komplext landskap längs med Letälven och kring Skagerns nordspets. Här bidrar ett småskaligt jordbrukslandskap till en mer varierad landskapsbild då åker-, ängs- och betesmarker utgör öppna rum i det annars slutna skogslandskapet. Utredningsområdet utgörs förvisso av en flack höjdplatå, men skillnaderna mot omgivningen är små och andra mer dominerande höjdområden finns längre söderut vilket gör att området inte har någon tydlig avgränsning utöver Landskapskonventionen Den Europeiska Landskapskonventionen trädde i kraft i Sverige den 1 maj Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige. Landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. Så här skriver Riksantikvarieämbetet angående landskapet, dess förändring och vårt ansvar för förändringar som görs: Landskapet formas och omformas ständigt av geologiska processer, av den levande naturen och genom människans bruk. Den ständiga förändringen är en naturlig process, då landskapet skiftar utseende i takt med att vårt samhälle förnyas och utvecklas. Gamla åkrar växer igen, gränser flyttas, tätorter växer, nya vägar byggs och äldre hus rivs för att ge plats för ny bebyggelse. Spåren av det förflutna finns omkring oss överallt, såväl i det öppna odlingslandskapet som i skogen eller mitt i storstaden. Att landskapet förändras är något vi varken kan eller bör förhindra. Samtidigt måste förändringar göras med varsamhet och utifrån principen om ett hållbart nyttjande av landskapet. 23

24 3sjöstränderna. Området är en del av Tiveden som är ett stort sammanhängande skogsområde mellan Sveriges största sjöar, Vänern och Vättern i gränslandet mellan landskapen Närke och Västergötland. Landskapets starkast dominerande riktning är nord-sydlig och ges av sjöarna Skagern i väster och Toften i öster samt områdets mjukt rundade höjdområden. Inom utredningsområdet finns inga dominerande landmärken, så som t.ex. kyrkor, som vindkraftsetableringen kan konkurrera med visuellt. Topografi och naturgeografiska förutsättningar Merparten av området förs till den naturgeografiska regionen 23, Skogslandskapet i Tiveden-Tylöskogen-Kolmården. Regionen karaktäriseras av barrskogsbygd, dels granskogar av blåbärstyp, dels hällmarkstallskogar. Kring större sjöar och i äldre kulturbygder återfinns dungar av ädellövskog samt igenväxande ängsmarker. Myrarealen är ojämnt fördelad och myrar är talrika särskilt i den del av regionen som hör till Östergötland. Myrarna utgörs företrädesvis av extremfattigkärr samt skvattramtallmossar. Terrängen är sprickdalsbetonad men mindre uttalat än i den norrut belägna regionen 24. Här finns istället till stor del mera mjukt rundade former. Sedimentfyllda dalar och sänkor är mindre framträdande. Området har legat under högsta kustlinjen och domineras av morän men har också inslag av kalt berg. Vintrarna är svalare än i omgivande regioner, medan årsnederbörden är något större än genomsnittet för denna del av Sverige. Vegetationsperiodens längd är omkring 180 dagar. 5 Landskapet domineras helt av starkt brukade barrskogar. Endast i kulturmarkerna nedom höjderna och i anslutning till de större sjöarna finns betydande arealer av lövträd. 24

25 3 6 Vid Trysslinge har landskapet en nord-sydlig riktning. Den beskrivning som gäller den naturgeografiska regionen passar också väl in för landskapet i och kring utredningsområdet vid Trysslinge. Det finns en viss topografisk variation, dock är övergångarna mjuka och iögonfallande berg och dalar eller andra mer markanta höjdskillnader saknas. Höjden över havet varierar från ca 70 m i dalgångarna, till 189 m som är höjden vid Västra Kulla, strax söder om utredningsområdet. Skagern ligger på 69 meter och Toften 75 meter över havet. Av utredningsområdets två delområden ligger det västra på en flack höjdplatå. Inom området återfinns åsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning och mellan dessa ligger stora våtmarker och flera mindre sjöar. Höjden över havet varierar från 102 m vid sjön Stor-Trysslingen till 140 m.ö.h. vid sluttningen i delområdets sydligaste spets. Det östra delområdet utgörs likaså av nord-sydligt utsträckta höjder, där Trollåsarnas markerade topp dominerar med sina 170 m.ö.h. Hela utredningsområdet, så när som på en liten del längst i syd, har varit täckt av hav, då högsta kustlinjen i området ligger på runt m.ö.h. Berggrunden består av sura svårvittrade bergarter - graniter - och jordarterna är framförallt morän, isälvssediment, berghäll och torv. Trysslinge ligger i gränslandet mellan den boreonemorala och den sydligt boreala vegetationszonen, vilka skiljs åt av den s.k. Limes norrlandicus, den naturliga gränsen för ekens utbredningsområde. Den boreonemorala zonen karaktäriseras av skogar med en blandning av barr- och lövträd, samt uppodlade slättbygder och den täcker stora delar av södra Sverige, från Karlskrona i söder till Gävle i norr. I Trysslingeområdet dominerar barrskog starkt, men i äldre kulturmark finns även inslag av lövskog. Både vegetationen och t.ex. fågelfaunan i området tydliggör att vi befinner oss i ett gränsland mellan nordligt och sydligt förekommande arter. Markanvändning förr och nu Trysslingeområdet är en del av Tiveden. Tiveden sträcker sig från Vätterns nordvästra hörn upp till Skagern och Hasselfors och en mindre del av Tiveden är sedan 1983 skyddad som nationalpark. Tivedens nationalpark, belägen ca 3 mil söder om utredningsområdet, omfattar den enda del av Tiveden där det fortfarande finns större sammanhängande äldre skogar. Övriga delar nyttjas intensivt i det rationella skogsbruket och små bestånd av naturskogskaraktär förekommer endast mycket sällsynt, främst i de partier som är svårtillgängliga med större skogsmaskiner, eller som omfattas av någon typ av skydd. 25

26 3Landskapet är i någon mån sprickdalsbetonat, även om höjdskillnaderna är relativt små och övergångarna mjuka. I höjdlägena, t.ex. inom utredningsområdet, finns ett tunt lager av magra osorterade moränjordar och på sina håll går berget i dagen. Ett troligt scenario är att efterhand som senaste inlandsisen drog sig tillbaka bekläddes dessa marker med skog och i mindre sänkor bildades sjöar som efterhand växte igen och idag utgör områdets myrar. Inom utredningsområdet finns inte mycket spår av verksamheter från förhistorisk tid, men det är troligt att markerna nyttjats för jakt och fiske under äldre tider. Marktypen lämpar sig väl för skogsbruk och genom århundraden har skogen nyttjats för flera ändamål. Såväl kartor från 1600-tal som diverse lämningar i landskapet visar på ett i landskap i huvudsak beväxt med tall i och kring utredningsområdet. Idag bedrivs ett renodlat rationellt skogsbruk men detta har föregåtts av mer extensivt nyttjande med veduttag, tjärbränning och utmarksbete. Skogen har dock hela tiden varit central och satt sin prägel på områdets verksamheter. Inom utredningsområdet har jordbruk förekommit endast i liten omfattning, direkt knutet till torpbebyggelse. Nere i mer låglänta områden, som dalgången krings Letälvens utlopp i Skagern, har sorterade jordar däremot möjliggjort något mer omfattande jordbruksverksamhet. Vad som i övrigt satt sin prägel på Tivedenområdet är ett omfattande bergsbruk som pågått under lång tid. Ett stort antal mineralfyndigheter är kända inom Örebro län. Inga lämningar efter gruvor är kända inom utredningsområdet, men i närheten finns Lekebergslagen och Lerbäcks bergslag som har medeltida ursprung samt 1600-talsbergslagen Karlskoga. Även stenbrott har förekommit för olika syften i olika tidsperioder. Närheten till ett flertal bergslag och bruk där man haft behov av träkol förklarar den stora mängd kolningslämningar som finns inom utredningsområdet. Framförallt rör det sig om kolbottnar som är rester efter så kallade resmilor. Lämningar efter kolning finns inom hela utredningsområdet och är många till antalet. 7 Jordbruksbygen vid Fågelåsen, mellan Åtorp och Svartå. 26

27 3 Synliga spår av det här slaget som vittnar om äldre tiders markanvändning ger landskapet läsbarhet, d.v.s. ger oss en chans att utläsa vilka processer som ligger bakom landskapets nutida utseende och användning. De lämningar efter framför allt kolning och torpbebyggelse som finns inom utredningsområdet belyser en bebyggelseexpansion i utmark och samspelet mellan olika aktörer och näringar i en skogsbygd på ett pedagogiskt vis. 3.2 Omgivande områden av riksintresse Inga riksintressen finns inom utredningsområdet, sånär som på en liten del av det västra delområdet som innefattas av ett riksintresseområde för vindbruk. Riksintresseområdena för vindbruk är för närvarande under omarbetning, men de nuvarande områdena är i remissomgång 2 föreslagna att kvarstå. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet förekommer sex olika typer av riksintressen; riksintresse för naturvård, riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden, riksintresse för järnväg, riksintresse för väg samt riksintresse för vindbruk. Utöver riksintressena finns tre naturreservat, två planerade naturreservat och tolv våtmarker av högsta naturvärde (klass 1) enligt den nationella våtmarksinventeringen, samtliga utanför utredningsområdet. Områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö, Natura 2000-områden samt naturreservat inom 10 km från utredningsområdet redovisas i tabell 2. ID hänvisar till markering på karta i bilaga Rankemossen, naturreservat och Natura 2000-område, ligger inom 1 km från utredningsområdet 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Naturmiljöerna inom det område som är aktuellt för vindkraft har beskrivits utförligt i samband med en särskild naturinventering som genomförts under hösten Kunskap om området har inhämtats genom fältbesök och kontakter med lokalt förankrade naturintresserade personer och föreningar, samt från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Örebro, SLU, ArtDatabanken och Artportalen. Naturinventeringen har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 5). Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av inventeringsresultaten. De 27

28 3 Tabell 2. Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på karta i bilaga 11. ID Namn Skydd Bevarandevärde Avstånd (km) 1 Vargavidderna Riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat, myrskyddsplanen Vargavidderna är ett vildmarksartat område med vidsträckta myrar, storblockiga granskogar. Våtmarkerna utgörs av hydrologiskt intakta högmossar med sällsynta kärlväxter och fågellivet är rikt. Vargavidderna har nyttjats för slåtter, skogsbruk och träkolsframställning i över 300 år. <1 2 Rankemossen Riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat Våtmark som främst är uppbygd av mossar, men öppna vattenytor finns i form av en samling gölar i norr och en tjärn i söder. Mossen har aldrig dikats ur eller utsatts för andra mänskliga ingrepp. <1 3 Boramossen Naturreservat Boramossen utgörs av en boreal skogs- och myrmosaik som genomslingras av Grytebäcken. I sumpskogarna, särskilt i södra delen, finns gott om död ved och de sällsynta arterna vedtrappmossa och dvärgbägarlav tyder på lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. <1 4 Julösmossen Riksintresse för naturvården, planerat naturreservat Stort myrkomplex med flera mossetyper representerade. Området utgör en värdefull fågellokal och hyser även botaniska värden. <1 5 Stora Gåssjömossen Planerat naturreservat Stort myrkomplex, kanske det värdefullaste av de i tabellen upptagna myrarna. Området utgör en värdefull fågellokal och här häckar bland annat smålom. 1 6 Ramundeboda Riksintresse för kulturmiljövården 7 Laxå station Riksintresse för kulturmiljövården Lämningar av senmedeltida kloster- och före detta kyrkplats samt tidigare plats för gästgiveri. Bostads- och institutionsbyggnader kring järnvägsgatan och Laxå station. Stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär Stormossen vid Mickelsrud Riksintresse för naturvården, Natura 2000 Stormossen är ett stort och obetydligt påverkat myrkomplex som består av en koncentrisk mosse, topogena kärr, sumpskog, platåmossar och en ovanligt sydlig förekomst av strängflarkkärr. 9 områden i utredningsområdet med höga naturvärden som presenteras i detta avsnitt finns redovisade på karta i bilaga 12. De två delområden inom vilka vindkraftverk planeras och som varit föremål för naturinventering täcker sammanlagt en yta av knappt 42 km 2. Delområdena har liknande karaktär och presenteras nedan 28

29 3 gemensamt. Naturen karaktäriseras av produktionskog med visst inslag av sjöar och våtmarker av varierande storlek. Den planterade skogen består främst av tall, medan gran och björk dominerar i låglänt terräng. I stort sett hela området, med undantag för några blötare myrmarker och sumpskogar samt s.k. hänsynsytor, är påverkat av produktionsinriktat skogsbruk. Sammantaget indikerar inventeringen att området innehåller mycket få värdefulla miljöer i förhållande till dess areal. Båda delområdena, men i synnerhet det större västra, har ett väl utbyggt vägnät. Skyddade områden och tidigare kända naturvärden Inom utredningsområdet för vindkraft finns det inga naturreservat eller andra områden som är skyddade enligt lag. Däremot finns ett antal mindre objekt med olika typer av naturvärden utpekade i området, totalt finns det drygt 30 nyckelbiotoper och ca 80 sumpskogsobjekt. Våtmarkerna har inte inventerats eftersom de i största möjliga mån undviks. Om exploatering ändå sker i någon eller några av våtmarkerna kommer dessa områden inventeras i ett senare skede. Nyckelbiotoperna i Trysslingeområdet utgörs i första hand av små äldre bestånd av tallskog, men även enstaka äldre bestånd av gran samt bland- och lövskog ingår. Inga myrar som i den nationella våtmarksinventeringen (VMI) förts till klass 1 (höga naturvärden) finns inom utredningsområdet. Däremot finns det flera som förts till klass 2 och 3. De fyra större myrarna i norra delen av det västra utredningsområdet (Mosstorpsmossen, Trunhatten, Edsbackamossen och Trysslingsmossen) är med på länsstyrelsens lista över prioriterade områden för reservatsbildning. Mer om myrarna kan ses under rubriken Myrar nedan. Skog Naturvärdesinventeringen i bilaga 5. Karta över höga naturvärden i bilaga 12. Utredningsområdet utgörs till största delen av skogsmark. Skogsmarken utgörs nästan uteslutande av produktionsskog som är mer eller mindre kraftigt påverkad av skogsbruksåtgärder. Skogsbestånden utgörs således främst av medelålders gallringsskogar med framförallt tall men även en del gran. De största delarna av den tidigare naturskogen är genom det moderna och rationella skogsbruket 9 Grova ädellövträd finns på ett fåtal ställen i utredningsområdet. Foto: Ecocom 29

30 3 omvandlad till ungskogar och hyggen. Stora arealer nya hyggen finns och det aktiva skogsbruket innebär även ett rikt förgrenat vägnät inom utredningsområdet. 10 Produktionsskogar och hyggen dominerar vid Trysslinge. En del av de lite blötare partierna av skogsmarken har dikats ut i syfte att öka virkesproduktionen. Därmed har mycket av den ursprungliga sumpskogen som funnits torkat upp och utgörs numera av produktiv skogsmark. Det finns emellertid ett fåtal mindre ytor som i mindre utsträckning är påverkade av modernt produktionsinriktat skogsbruk. Under naturinventeringen hittades totalt 17 objekt som bedömdes hysa höga naturvärden. Fem av dessa ligger i det norra område som efter samrådet uteslutits ur utredningsområdet. Naturvärdesobjekten består av blötare myrmarker och sumpskogar samt små skogsytor med frivilligt avsatt skog. samt de de fåtaliga inslagen av ädellövträd i den barrdominerade skogen. Myrar Flera våtmarker av varierande storlek finns i utredningsområdet. Trunhatten, som är den särklassigt största, bedömdes, liksom Mosstorpsmossen, Edsbackamossen, Trysslingemossen och Kryddagölen, till klass 2 (höga naturvärden) i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Andra lite större myrar är Gryteforsmyren, Åsmossen, Östra Boramossen och Gillersmossen. Utöver dessa finns flera mindre, mosaikartade myrområden med träd, tjärnar och myrmarker växlande om vartannat. Totalt berörs 13 våtmarker med klass 3 (vissa naturvärden) i den nationella våtmarksinventeringen. Flertalet av de mindre myrområdena utgörs av s.k. skvattramtallmossar. Områdets högsta naturvärden finns knutna till våtmarkerna och inte minst utgör de en viktig förutsättning för områdets fågelliv. De relativt små myrområdena inom utredningsområdet tillsammans med de större myrarna utanför området (S. Åsmossen, Julösmossen, St. Gåssjömossen och Stora Rankemossen, samtliga med klass 1 i våtmarksinventeringen) sätter en stark prägel på det i övrigt relativt slutna skogslandskapet. Sjöar och vattendrag Inom utredningsområdet återfinns endast enstaka mindre sjöar och ett fåtal små tjärnar. Av sjöarna är Stor-Trysslingen störst, följt av Visjön, L. Grönsjön och Svarttjärnen. Eftersom utredningsområdet ligger relativt högt i terrängen är de få vattendrag som finns ganska små. Ett fåtal bäckar rinner upp inom området. Många av bäckarna är uträtade och har få spår kvar 30

31 av den ursprungliga naturligtheten. Från södra delarna av det östra delområdet rinner Sågdammsån söderut mot Borasjön, och från Lilla Grönsjön i norra delen av östra delområdet rinner Grönsjäbäcken norrut för att mynna i Toften. I det västra delområdet ansamlas vatten främst i Visjöbäcken och Grytebäcken vilka sedermera sammanfaller och mynnar ut i Stor-Trysslingen. Stor-Trysslingen i sin tur avvattnas utanför utredningsområdet i den lite större Spettån som slutligen mynnar i Toften. 3 Däggdjur 11 Bävern har varit framme vid Grytebäcken. Av däggdjuren har fladdermöss specialstuderats genom en fältinventering. För övriga arter har information insamlats främst genom kontakt med Länsstyrelsen i Örebro samt under samrådet genom kontakt med jägare och andra lokalt förankrade personer med naturintresse. Varg och lo Information om varg och lo har inhämtats från Per Wedholm som är rovdjursansvarig vid Länsstyrelsen i Örebro. Varg och lo är upptagna på den svenska rödlistan i kategorierna EN (starkt hotad) respektive NT (nära hotad). Båda arterna är upptagna i bilagorna 2 och 4 till EU:s art- och habitatdirektiv. De har således ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses och de kräver noggrannt skydd. Vargen är dessutom en prioriterad art enligt samma direktiv. Detta medför att det är förbjudet att avsiktligt störa individer av dessa arter samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser Sedan 1995 finns ett etablerat vargrevir, Hasselforsreviret, mellan Degerfors och Unden med centrum i utredningsområdet för vindkraft. De första åren fanns endast en stationär tik i reviret, men en hanvarg anslöt 1998 och år 2000 fick de sin första valpkull. Därefter konstaterades valpkullar nio år i rad ( ). De år då lyorna varit kända har de varit belägna strax öster om, eller inom, de östra delarna av utredningsområdet, men ett år fanns lyan mer centralt i området. Under vintern var förekomsten svårtolkad, men klart är att det fanns ett revirmarkerande djur både före och efter den då genomförda licensjakten. Det fanns även indikationer på ett revirmarkerande par i området. Totalt identifierades fyra vargar med hjälp av DNA, varav tre var valpar till den fjärde tiken. Under vintern spårades ett revirmarkerande par åtskilliga gånger. Minst två valpar observerades sedan under sommaren. Från 2012 och 2013 finns inga indikationer på att valpar fötts inom reviret. Dock har en revirhävdande hane tillsammans med en annan vuxen individ observerats vid ett flertal tillfällen under

32 3 Flera vargar har skjutits i området och 2009 genomfördes skyddsjakt på vardera en individ som gav sig på tamboskap respektive hundar och 2010 blev två individer påskjutna inom ramen för licensjakten varav den ena dog medan den andra tycks ha klarat sig. Områdets vargar har inte burit GPS-sändare sedan 2006, men observeras med sådan regelbundenhet att man ändå kunnat konstatera att revirets kärna finns i området mellan Julösmossen, Södra Åsmossen, Stora Rankemossen, Stora Gåssjömossen och Trunhatten. Det är däremot inte helt säkerställt var revirets yttre gränser går. Under våren 2012 konstaterades 35 föryngringar av varg i Sverige och den totalta populationen beräknades uppgå till ca 350 individer. Vintern 2012/2013 fanns elva kända vargrevir 12 Färska lodjursspår i Vargavidderna. belägna helt eller delvis inom Örebro län. Inom reviren konstaterades minst stationära vargar och till dessa kommer ett okänt antal kringströvande individer. Vargen är stadd i ökning i länet och har så varit under den senaste tioårsperioden. Lodjur observeras regelbundet i och kring utredningsområdet och man räknar med att 2-3 olika familjegrupper (hona med minst en unge) frekventerar området. Då lo rör sig över väldigt stora områden är det svårt att avgränsa olika revir eller lokalisera var själva föryngringarna sker. Det är dock tänkbart att föryngring då och då sker i eller i närheten av utredningsområdet. Vintern 2011/2012 dokumenterades 243 föryngringar av lo i Sverige och stammen beräknades uppgå till ca individer. Av dessa berörde 16 familjegrupper Örebro län under samma vinter och vinterstammen beräknades uppgå till individer. Lodjursstammen har varit relativt stabil i länet under den senaste tioårsperioden. Fladdermöss En särskild fladdermusinventering har genomförts under sommaren och hösten Resultaten har sammanställts i en fristående rapport som är bilagd miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 4). Inventeringen har bedrivits med både handdetektor och så kallade autoboxar under sammanlagt 10 nätter fördelat på tre tillfällen under juni, juli och september. 32

33 3 Som helhet bedömdes stora delar av området vara av tämligen låg kvalitet ur fladdermussynpunkt. Bäst förutsättningar för en rikare fladdermusfauna i området bedömdes finnas vid och i omgivningen av Skagersholms herrgård, cirka 5 kilometer sydväst om utredningsområdet. Totalt identifierades nio arter under inventeringarna; nordisk fladdermus, obestämd mustasch-/ Brandts fladdermus, vattenfladdermus, fransfladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus och långörad fladdermus. Av dessa påträffades alla utom dvärgfladdermus inom utredningsområdet. Detta innebär, såvitt känt, att samtliga arter som tidigare noterats i länet registrerades under vid inventeringen, vilket gör det till ett ganska artrikt område som helhet. Områdets fladdermusfauna domineras av nordisk fladdermus, vilken svarade för ca 63 % av alla inspelningar. Därefter kom obestämd mustasch-/brandts fladdermus och övriga arter inom släktet Myotis (vattenfladdermus och fransfladdermus) vilka inte betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft. Dessa arter stod tillsammans för 31 % av inspelningarna, där obestämd mustasch-/brandts utgjorde merparten. Övriga arter (stor, gråskimlig, långörad och trollfladdermus) stod tillsammans för ca 5 % av inspelningarna. Fem av de nio inspelade arterna betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft. Av dessa noterades dvärgfladdermus endast vid Skagersholms herrgård och den behandlas därför inte vidare. Övriga presenteras mer ingående nedan: Nordisk fladdermus Nordisk fladdermus är Sveriges vanligaste fladdermusart och den enda som förekommer över hela landet. Den hittas i de flesta biotoper och är ett av Sveriges vanligaste däggdjur. Stor fladdermus Stor fladdermus noterades med enstaka inspelningar på sex olika lokaler. Arten är relativt vanlig men har en fläckvis utbredning i Syd- och Mellansverige upp till Dalälven. Tidigare inventeringar visar att stor fladdermus inte är så vanlig i Örebro län. Arten är långflyttare, men inget tyder på någon ökad förekomst av arten i området under migrationsperioden. Gråskimlig fladdermus Gråskimlig fladdermus noterades med enstaka/få inspelningar vid nio lokaler. Arten är mer eller mindre migrerande och har en fläckvis förekomst i södra Sverige upp till södra Norrland. Tidigare inventeringar visar att arten inte är särskilt vanlig i Örebro län. På hösten migrerar många individer in i städer. Även gråskimlig fladdermus är en långflyttare, men inget tyder på någon ökad förekomst av arten i området under migrationsperioden. Trollfladdermus Trollfladdermus noterades med en inspelning vid en lokal i september. Fyndet var oväntat eftersom arten främst förekommer i sydöstra Sverige. Trollfladdermus var tidigare rödlistad och har sedan tidigare, såvitt känt, endast anträffats två gånger i Örebro län. Arten är långflyttare och fyndet rör troligen en enstaka individ som passerade området. Den bedöms inte finnas regelbundet i området. 33

34 3Övriga arter Av de övriga arterna betrakatas ingen som högriskart i förhållande till vindkraft på grund av deras beteende vid födosök. Obestämd mustasch-/brandts fladdermus presenteras som artpar eftersom de inte går att särskilja utan att först infångas. Båda arterna undviker ofta att passera över stora öppna ytor. Mustaschfladdermus var tidigare rödlistad och Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades Områdets betydelse för sträckande fladdermöss har hittats upp till Värmland, men anses vara relativt sällsynt i hela Norden. Brandts fladdermus är en skogslevande art med utbredning upp till södra Norrbotten. Med tanke på Trysslingeområdets karaktär bedöms merparten av registreringar av artparet avse Brandts fladdermus. Vattenfladdermus är en av Sveriges vanligaste fladdermusarter med en allmän utbredning upp till mellersta Norrland. Fransfladdermus noterades med en konfirmerad inspelning vid tre lokaler. Arten är sällsynt och rödlistad i kategorin VU (sårbar), med en fläckvis utbredning i södra Sverige. Den jagar företrädesvis på låg höjd och undviker stora öppna ytor. Långörad fladdermus noterades med enstaka inspelningar på 13 lokaler. Det är en vanlig art och förekommer allmänt upp till mellersta Norrland. Arten jagar främst längs stigar och smågläntor i tät skog. Ingenting i inventeringsresultaten tydde på någon ökad aktivitet av de flyttande arterna stor eller gråskimlig fladdermus under den sista inventeringsperioden (i september) vilket tyder på att det inte förekommer någon större migration genom området. Det bedöms troligt att eventuella migrerande arter och individer snarare följer sjöarna öster och väster om området. Övriga däggdjur Vad gäller övrigt djurliv hyser trakten stammar av älg, rådjur, fälthare och skogshare. Även kronhjort och vildsvin förekommer i regionen och framförallt den senare har börjat expandera in i utredningsområdet. Ekorre är vanlig medan bäver förekommer mer fåtaligt, knutet till större vattendrag och sjöar. Utter har såvitt känt ingen fast stam i området, men förekommer säkerligen som genomströvande. Bland de mindre rovdjuren förekommer bl.a. räv, mård, mink och grävling. En tillfällig observation av björn har gjorts inom utredningsområdet under de senaste åren. Av dessa arter är kronhjort (avser nominatunderarten) och utter upptagna på den svenska rödlistan inom kategorierna NT (nära hotad) respektive VU (sårbar). 34

35 Fåglar 3 En skrivbordsstudie och ett flertal fältinventeringar har genomförts för att kartlägga Trysslingeområdets fågeliv. Således har havs- och kungsörn inventerats i mars 2012 och i februari, mars och april 2013, tjäder och orre i april 2013, nattskärra, lommar, vadare och rovfåglar i juni 2013 och sträckande rovfåglar i augusti och september Resultaten har sammanställts i flera fristående rapporter som är bilagda miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 22). Somliga av de arter som observerats är känsliga för mänsklig störning eller riskerar att utsättas för förföljelse. För att inte röja lokaler för känsliga arter har viss information därför strukits ur rapporterna. Rapporterna i sin helhet inlämnas separat till länsstyrelsen som får avgöra i vilken mån uppgifterna bör behandlas konfidentiellt. Dock görs en ingående presentation av områdets fågelliv nedan där insamlad kunskap presenteras utan att exakta lokaluppgifter nämns. Trysslingeområdet har ett relativt rikt fågelliv. De arter som dominerar är vanliga skogsfåglar som ringduva, större hackspett, lövsångare, taltrast, bofink, grönsiska, kungsfågel, trädkrypare, tofsmes och domherre. Även något mer krävande arter som tjäder, orre, pärluggla och spillkråka har stadiga populationer. Dessutom finns ett antal arter som är mer sällsynta, endera i ett nationellt eller i ett regionalt perspektivt. I första hand gäller det arter som är knutna till områdets våtmarker, t.ex. smålom och ljungpipare, men även skogslevande arter som lapp- och slaguggla. Flera fågelarter som endera är upptagna på den nationella rödlistan eller är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv häckar inom utredningsområdet. Sådana arter, eller arter som på annat vis utpekats som känsliga i vindkraftssammanhang presenteras mer ingående nedan. Skogshöns Av skogshönsen förekommer tjäder, orre och järpe i Trysslingeområdet, de båda förstnämnda talrikt medan järpen endast sparsamt. Järpen antas inte påverkas av en vindkraftsutbyggnad och utreds inte vidare. Tre större tjäderspelplatser (fler än 5 tuppar) har lokaliserats inom utredningsområdet vid Trysslinge, samtliga i partier med lite äldre skog. Vid dessa räknades 5-7, 8 respektive 4-6 tuppar under våren Större orrspel (fler än 10 tuppar) finns på Trunhatten inom utredningsområdet samt på Södra Åsmossen, Julösmossen och Stora Rankemossen strax utanför utredningsområdet. Som mest har det under de senaste åren setts 22, 25, 13 respektive 14 spelande orrtuppar vid dessa lokaler. Alla tre skogshönsarterna är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektv. Tjäder och orre är båda vanliga arter i 13 Tjäderspillning vid tjäderspelplats. 35

36 3Sverige, dock med ojämn fördelning av populationerna. För tjädern beräknas den svenska populationen till ca varav 17,5 % i Svealand. För orren är motsvarande siffror par ca 30 % i Svealand. Det finns ett stort intresse för arterna, både från jakt- och naturvårdshåll. Den årliga avskjutningen under de senaste 15 åren har skattats till individer av tjäder och runt individer av orre (Ottosson m.fl. 2012). Lommar Både smålom och storlom häckar i närheten av utredningsområdet vid Trysslinge. Lommarna, i synnerhet smålommen, är bland de mest värdefulla inslagen i områdets fågelfauna och det i sig gör området extra intressant i ett ornitologiskt perspektiv. Säkra eller troliga häckningar av smålom (inom 1 km från utredningsområdet) under de senaste tio åren är kända från Stora Rankemossen, Julömossen, Mosstorpsmossen och Trunhatten. Av dessa tycks endast Stora Rankemossen, öster om utredningsområdet, vara en häckplats som används årligen medan övriga endast nyttjats tillfälligt. Längre bort från utredningsområdet häckar arten återkommande vid bl.a. Gåssjömossen. Fiskevatten för områdets smålommar tycks vara Skagern, Letälven, Storbjörken, Sirsjön, Gåssjön och Toften. Det har inte framkommit uppgifter om häckning av storlom inom utredningsområdet, dock inom 1 km från detsamma, vid sjöarna Gåssjön, Mosjön och Gryten. Ingen av lomarterna konstaterades häcka inom utredningsområdet Emellertid har smålom häckat på Stora Rankemossen <1 km öster om utredningsområdet under många år och så även Smålommar har vid upprepade tillfällen setts flyga i sydvästlig riktning 14 Smålomsbo vid Rankemossen. från Stora Rankemossen till Skagern, rakt igenom de centrala delarna av det västra delområdet. Inga av de övriga platserna hyste häckande smålommar vid fältbesöket i juni Enstaka storlommar observerades under inventeringen, men inga observationer gjordes som tyder på att arten häckade inom 1 km från utredningsområdet detta år. Båda arterna är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Smålommen är dessutom upptagen inom kategori NT (nära hotad) på den nationella rödlistan. Den svenska populationen av smålom beräknas uppgå till ca 1590 par, varav 95 par i Götaland, 545 par i Svealand och 950 par i Norrland. Örebro län beräknas hysa 120 par, varav endast 5 par i Närke (Ottosson m.fl. 2012). De häckande smålommarna i Trysslingeområdet är således betydelsefulla i ett regionalt perspektiv. Den 36

37 3 svenska populationen av storlom beräknas uppgå till ca 6170 par, varav 1570 par i Götaland, 1800 par i Svealand och 2800 par i Norrland. Örebro län beräknas hysa 220 par, varav 90 par i Närke. Rovfåglar Efter flera inventeringar har kungsörn och havsörn avförts som häckfåglar inom utredningsområdet. Vissa havsörnsobservationer indikerar dock att en etablering kan vara på gång i området, eller att örnar från närliggande revir stundtals passerar området. Enstaka par av duvhök, sparvhök, ormvråk och lärkfalk häckar säkert eller troligen inom utredningsområdet. Bivråk, som är upptagen på den nationella rödlistan i kategorin VU (sårbar) och är utpekad som särskilt skyddsvärd i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, har observerats under häckningstid 2008 och 2010 och det kan inte uteslutas att något enstaka par häckar, men arten observerades inte under fältbesöket i juni Fiskgjuse, som är utpekad som särskilt skyddsvärd i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, häckar med flera par runtomkring utredningsområdet, i anslutning till de stora sjöarna Skagern och Toften mer än 3 km bort. Enstaka tillfälliga häckningar har även konstaterats närmare, men inte inom, utredningsområdet. Det finns sammantaget inget som tyder på att arten häckar regelbundet inom, eller i anslutning till, utredningsområdet. Det förekommer dock att arten rör sig igenom området. Sammantaget kan sägas att områdets rovfågelfauna motsvarar den man kan förvänta i skogsmark i större delarna av Sverige. Området hyser således varken höga koncentrationer eller ovanligt hög artvariation av rovfåglar. Duvhök, sparvhök och ormvråk är de tre mest talrika rovfågelarterna i såväl Sverige som i Örebro län. Trenden för de svenska populationerna är stabil för duvhök, kraftigt ökande för sparvhök respektive stabil eller svagt ökande för ormvråk (Ottosson m.fl. 2012). För lärkfalk är inga säkra populationstrender kända men det finns indikationer på att populationen ökar. Bivråk är den fjärde mest talrika rovfågelarten i landet såväl som i Örebro län, men visar till skillnad från de övriga en negativ populationstrend. Vadare I och i anslutning till utredningsområdet häckar ljungpipare, tofsvipa, enkelbeckasin, morkulla, skogssnäppa, grönbena och drillsnäppa samt har det vid något tillfälle häckat storspov. Av dessa är drillsnäppa upptagen på den nationella rödlistan i kategorin NT (nära hotad) och storspov inom kategorin VU (sårbar). Ljungpipare och grönbena är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Drillsnäppan lever längs stränder i klarvattensjöar och har vid inventeringarna inte hittats inom 500 m från utredningsområdet. Storspov är ingen regelbunden häckfågel i området och den enda kända häckningen skedde 15 Enkelbeckasin förekommer sparsamt i utredningsområdet. mer än 500 m från utredningsområdet. 37

38 3Däremot häckar ljungpipare och grönbena regelbundet på ett flertal av områdets myrar, 1-5 par vardera av båda arterna finns på Stora Rankemossen, Södra Åsmossen-Högskogs Stormosse, Mosstorpsmossen och Trunhatten. Under inventeringen konstaterades dessutom 1 par av grönbena på Åsmossen och 2 par av ljungpipare på den sydligaste delen av Julösmossen, d.v.s. den del som gränsar till utredningsområdet. Totalt noterades 17 par av ljungpipare och 7 par av grönbena i området under inventeringen i juni Av de övriga arterna förekommer morkulla och skogssnäppa talrikt i hela området, medan enkelbeckasin endast förekommer sparsamt knutet till fuktiga hyggen. Ljungpipare och grönbena är båda vanliga fåglar i Sverige, men sällsynta i ett regionalt perspektiv. Den svenska populationen av ljungpipare beräknas till ca par varav i Norrland, 2120 i Svealand och 1410 i Götaland. Örebro län beräknas hysa ca 60 par, varav 40 par i landskapet Närke. Den svenska populationen av grönbena beräknas till ca par varav i Norrland, 4780 i Svealand och 450 i Götaland. Örebro län beräknas hysa ca 150 par, varav 75 i landskapet Närke (Ottosson m.fl. 2012). Siffrorna för Örebro län ger en fingervisning om att myrarna i Trysslingeområdet hyser en relativt stor andel av arternas respektive regionala populationer. Ugglor Ingen fältinventering av ugglor har genomförts i Trysslingeområdet. Det är dock känt att sparvuggla, kattuggla, hornuggla och pärluggla har goda stammar inom området (även om antalen varierar med tillgången på föda). Dessutom häckar minst ett par av lappuggla inom utredningsområdet och flera observationer av slaguggla indikerar att arten skulle kunna häcka med något par i eller nära området. Berguv och hökuggla häckar inte men har observerats vid vardera ett tillfälle. Sparv, pärl-, lapp och slaguggla är alla utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Lappuggla är dessutom upptagen på den nationella rödlistan i kategorin NT (nära hotad) års lappuggleungar i Trysslingeområdet. Pärl- och sparvuggla är de vanligaste ugglearterna i Sverige och finns i hela landet. Den rödlistade lappugglan har däremot en av sina sydligaste utposter i landet i Närke. Den svenska populationen varierar med tillgången på föda men beräknas i snitt uppgå till endast ca 400 par, fördelat på 370 i Norrland och 30 i Svealand (Ottosson m.fl. 2012). De enda konstaterade häckningarna i Närke har skett just inom utredningsområdet 2008 och 2013 och enstaka observationer under de mellanliggande åren indikerar att arten häckat fler gånger i området. Utöver det häckande paret observerades ytterligare en individ inom 1 km från utrednings- 38

39 3 området under häckningstid Även slagugglan når sydgränsen för sitt utbredningsområde i Närke. Slagugglan har en betydligt större svensk population än lappugglan, men är ungefär lika ovanlig regionalt sett. Den svenska populationen beräknas till ca 2680 par varav 1720 i Norrland och 960 i Svealand. Örebro län beräknas hysa 10 par varav 2 par i landskapet Närke (Ottosson m.fl. 2012). Nattskärra Under nattskärreinventeringen i juni 2013 hördes 15 spelande nattskärror inom ett ca 12 km 2 stort område begränsat till de norra delarna av det östra delområdet, de östra delarna av det västra delområdet samt i området mellan de båda delområdena. Inga nattskärror hördes i andra delar av utredningsområdet. Sedan tidigare finns rapporter om enstaka individer utspridda över större delarna av området, dock med en tydlig koncentration i ett område beläget ungefär mellan Vargaviddernas naturreservat, Grönsjötorp och Stora Rankemossen. Samtliga nattskärror påträffades på hyggen med gles buskartad vegetation vilket medför att häcklokalerna inte är beständiga utan fåglarna måste byta lokal efterhand som hyggena blir allt mer igenväxta. Den svenska populationen av nattskärra beräknas uppgå till ca par varav 160 i Norrland, i Svealand och par i Götaland. Örebro län beräknas hysa ca 350 par, varav 150 par i landskapet Närke. Siffran för Örebro län ger en fingervisning om att nattskärrepopulationen vid Trysslinge är av relativt stor regional betydelse. Det finns motstridiga uppgifter om populationstrenden för nattskärra. Å ena sidan ha trenden länge ansetts vara negativ för Sverige såväl som för övriga Europa, men å andra sidan har tidigare beståndsuppskattningar legat betydligt lägre än den nu aktuella. Troligen har beståndet underskattats vid tidigare beräkningar och mycket tyder på att trenden numera är positiv i Sverige liksom i flera andra länder (Ottosson m.fl. 2012). Nattskärra är upptagen på den nationella rödlistan inom kategorin NT (nära hotad) och är utpekad som särskilt skyddsvärd i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Övriga arter Utöver de arter som fått en mer ingående presentation ovan förekommer ytterligare ett antal utpekade fågelarter inom utredningsområdet. Gemensamt för dessa är att de inte bedömts relevanta att behandla närmare i detta sammanhang p.g.a. att de endera är väldigt utbredda i landet, eller att de lever på ett sådant sätt att de rimligen inte påverkas i nämnvärd grad av en eventuell vindkraftsutbyggnad. Följande utpekade arter häckar säkert eller troligen regelbundet i eller nära utredningsområdet: sångsvan, trana, gråtrut, fisktärna, tornseglare, göktyta, gråspett, spillkråka, mindre hackspett, tretåig hackspett, trädlärka, törnskata och nötkråka. Samtliga utom gråtrut är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Gråtrut, tornseglare, göktyta, mindre hackspett, tretåig hackspett och nötkråka är dessutom upptagna på den nationella rödlistan i kategorin NT (nära hotad). Utöver detta förekommer ytterligare ett antal arter i området där förekomst och eventuell påverkan bör utredas enligt Länsstyrelsen i Örebro. Det rör sig om gök, gröngöling, järnsparv, buskskvätta, entita, talltita samt möjligen även stare och gråsparv. Ingen av dessa arter förekommer dock på sådant sätt i Trysslingeområdet att populationerna kan antas påverkas av en vindkraftsutbyggnad. 39

40 3Områdets betydelse för sträckande fåglar En fältinventering av sträckande rovfåglar genomfördes under augusti och september Tidpunkten valdes eftersom det är då chansen är störst att särskilt känsliga arter passerar området. Under denna tid sträcker nämligen de arter som mestadels övervintrar i Afrika, av vilka flera (bivråk, fiskgjuse och brun kärrhök) är utpekade som särskilt skyddsvärda i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv. Bivråk är dessutom upptagen på den svenska rödlistan i kategorin VU (sårbar). I övrigt är det inte närmare utrett vilken betydelse området har för sträckande fåglar. Det är känt att det finns en flyttrutt mellan Sveriges västra och östra kust som används av ett stort antal fåglar, främst sjöfågel, såväl vår som höst och som går via Mälaren-Hjälmaren- Vänern eller Vättern under hösten och omvänt under våren. Sannolikt ingår Trysslingeområdet i någon mån i denna flyttrutt, men det är inte studerat hur många individer av olika arter det kan röra sig om som passerar området, eller på vilken höjd de passerar. Det är också känt att det ofta ansamlas stora mängder fåglar i Kvismare-området sydost 17 Vårsträckande sångsvanar över Svartå. om Örebro - under höstarna rastar bl.a. i storleksordningen tranor och gäss i området. Sannolikt sträcker en stor andel av dessa sedan vidare mot sydväst, t.ex. mot sjön Östen söder om Mariestad där det också ansamlas stora mängder rastande fågel, och de passerar då landområdet mellan Vänern och Vättern där Trysslingeområdet ingår. I samband med flera av fågelinventeringarna som genomförts i området har enstaka observationer gjorts av sträckande fåglar (utöver rovfåglar) genom området. Dessa har då företrädesvis kommit från Toften, gått in över land i höjd med Stora Rankemossen eller söder därom och sedan fortsatt sydväst eller väst mot Skagern. Observationerna rör ett fåtal individer av arter som sädgås, gluttsnäppa, storspov, skrattmås och obestämd kust-/fjällabb. Det är troligt att det framför allt är denna flygväg som används av sjöfågel som sträcker igenom området under sommar och höst. Vidare är utredningsområdet en del av det ca 5 mil breda landområdet mellan Vänern och Vättern. Eftersom termik (uppvindar) inte bildas över vatten är detta område viktigt för fåglar som flyttar med hjälp av termik, t.ex. stora rovfåglar och trana. Inom landområdet ligger även ett antal större sjöar som Skagern, Unden och Viken som gör landbryggan ännu smalare. Det är inte utrett i vilken mån arter som trana, havs- och kungsörn, fjällvråk m.fl. som flyttar i september-november passerar igenom området, men däremot har en fältinventering av tidigare flyttande arter som bivråk och fiskgjuse genomförts. 40

41 3 Inventeringen visade att framför allt sparvhök, ormvråk och bivråk passerar området i inte helt obetydande antal, 51, 37 respektive 44 individer inräknades av två observatörer under sex dagar kring månadsskifter augusti/september. Vidare noterades tio fiskgjusar, tre pilgrimsfalkar samt enstaka individer av brun kärrhök, blå kärrhök, havsörn, lärkfalk och tornfalk. Fåglarna passerade området på relativt bred front och flertalet befann sig på höjder där de inte skulle riskera att kollidera med vindkraftverk. Områdets betydelse för övervintrande fåglar Trysslingeområdet saknar biotoper som normalt förknippas med högre tätheter av övervintrande fåglar, (slättsjöar, småskaligt jordbrukslandskap, kuststräckor etc.) och man kan därav dra slutsatsen att området generellt är av liten betydelse för övervintrande fåglar. Emellertid observeras något fler individer av havs- och kungsörn än förväntat i området under vinterhalvåret. I samband med en inventering av örnar under sex dagar i februari och mars 2013 observerades fem kungsörnar och sju havsörnar i eller i närheten av utredningsområdet. I samband med en liknande inventering under tre dagar i mars 2012 observerades två kungsörnar och fyra havsörnar i eller i närheten av utredningsområdet. Örnar attraheras till området dels eftersom det förekommer varg och därmed även kadaver efter vargarnas bytesdjur, dels eftersom det finns åtelplatser där slaktrester och döda tamdjur läggs ut. 3.4 Friluftsliv 18 Bergslagsleden går precis utanför det östra delområdet. Utredningsområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Inga utpekade riksintresseområden för friluftsliv finns inom 10 km från utredningsområdet. De marker som ingår i utredningsområdet nyttjas för jakt men bär i övrigt få spår av nyttjande för friluftslivet. De används dock av lokalbefolkningen på det sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det betyder att jakt, fiske, fågelskådning samt bär- och svampplockning är av betydelse för en del människor, främst under barmarkssäsongen, samt att längdskidåkning förekommer vintertid. Det finns dock inga allmänna skidspår eller fritidsanläggningar i utredningsområdet. Det östra delområdets nordöstra hörn korsas dock på en kort sträcka av en vandringsled, Bergslagsleden. 19 Jakt är ett viktigt intresse för en del av befolkningen kring Trysslinge. 41

42 3Jakt Jakten är ett viktigt intresse för en del av befolkningen i eller med anknytning till bygden. Markerna inom utredningsområdet nyttjas för älgjakt och småviltjakt på skogsfågel och hare. Även vildsvinsjakt och råbocksjakt förekommer. Örebro län är sedan januari 2012 indelat i åtta älgförvaltningsområden, vilka i sin tur indelas i älgskötselområden eller licensområden. Hela utredningsområdet för vindkraft ingår i Örebro läns västra älgförvaltningsområde och Skagershults älgskötselområde. Sveaskog äger den allra största delen av marken inom utredningsområdet. Varje år arrenderar ett stort antal jaktlag mark av Sveaskog för jakt. Den jakt som främst bedrivs vid Trysslinge är älgjakt. Stora delar av utredningsområdet arrenderar Sveaskog ut till företaget Ekosafari AB som erbjuder jaktturer i området. På en mindre del av utredningsområdet bedrivs jakt på privat mark. Tilldelningen ligger på 5,6 vuxna älgar per ha och 3 år, samt 8 kalvar per ha och 3 år. Älgstammen tycks delvis vara kontrollerad av vargarna i Hasselforsreviret, och under 2007 ställdes älgjakten in på grund av den låga vinterstammen av älg. Fiske Det finns ett antal sjöar i utredningsområdet. De som lämpar sig bäst för fiske är Stor-Trysslingen och Visjön och här fiskas gädda och abborre. För fiske i dessa sjöar krävs fiskekort. Övriga småsjöar är inte särskilt väl lämpade som fiskesjöar. Turism Skogarna i Trysslingeområdet är inte särskilt välbesökta av turister. Hellre besöks till exempelvis Tivedens nationalpark. Platser och områden som attraherar turister och andra besökare förekommer annars främst strax utanför utredningsområdet, t.ex. Bergslagsleden och Vargaviddernas naturreservat. Bergslagsleden är en av Sveriges längsta vandringsleder och sträcker sig ca 28 mil genom västra delen av Örebro län, från gränsen mot Dalarna i norr och en bra bit in i Västgötadelen av Tiveden i söder. Leden löper mestadels öster om utredningsområdet för vindkraft, men korsar även en liten del av det östra delområdets nordöstra hörn (se bilaga 10). Vargaviddernas naturreservat är beläget mitt emellan delområdena. Vid södra kanten på de sammanhängande myrarna S. Åsmossen och Högskogs Stormosse inom reservatet finns ett vindskydd och ett utsiktstorn som båda är i gott skick. Här stannar vandrare till bl.a. för att titta och lyssna på orrspel under vårarna och att döma av loggböckerna är platsen välbesökt. Flera av de planerade vindkraftverken kommer att vara synliga från utkikstornet, se fotomontage i bilaga 16. I området kring Trysslinge bedrivs naturturism där företaget Ekosafari AB erbjuder jaktturer, utflykter, viltsafari och fiske. I utredningsområdet är det främst älgjakt och fiske som bedrivs. Varje år lockar älgjakten svenska och utländska besökare och företag från Tyskland, England, Ungern och Holland till Trysslinge för att få vara med om älgjakt. Fisket står för en mindre del av företagets omsättning, och det är främst lugn och ro och naturupplevelser som fisketuristerna lockas av. Verksamheten som till viss del sker inom utredningsområdet för vindkraft har två anställda. 42

43 3 20 Ramundeboda klosterruin är en urgammal mötesplats och ett medeltida konvent. Platsen är av riksintresse för kulturmiljövården. 3.5 Kulturmiljö Kulturmiljön i utredningsområdet för vindkraft och i dess omgivningar har kartlagts genom en kulturhistorisk förstudie under hösten 2012 samt genom en särskild arkeologisk utredning inklusive fältstudier i två etapper under Studierna har sammanställts i fristående rapporter som är bilagda MKB:n (bilaga 6, 7 och 8). Förstudien omfattade hela utredningsområdet samt omgivande landskap medan den särskilda arkeologiska utredningen endast omfattade ytor som planeras bli föremål för exploatering (platser där vindkraftverk ska placeras, uppställningsplatser, vägar mm. samt buffertzoner kring dessa). Beskrivningar och bedömningar baseras utöver fältstudierna framför allt på följande underlagsmaterial: Erfarenheter och resultat enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering och det digitala fornminnesregistret (FMIS), resultat av Skogsstyrelsens inventeringsprojekt Skog & Historia, digitaliserade historiska kartor över området, fyndmaterial vid Statens Historiska Museum i Stockholm, Bebyggelse- och naturnamn vid Ortnamnsregistret, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården, regionala och kommunala kulturmiljöprogram samt annan för området relevant litteratur och skrifter. Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av rapporterna. Kulturhistorisk förstudie och särskild arkeologisk utredning etapp 1 och 2 bilaga

44 3Historiskt nyttjande av utredningsområdet Under yngre stenålder, bronsålder, järnålder och historisk tid har projektområdet haft ett utseende som har stora likheter med dagens landskap. Skogslandet erbjöd möjligheter till jakt och fiske och området har sannolikt nyttjats för dessa ändamål sedan stenåldern. Två fynd av stenavslag som visar på mänsklig aktivitet under stenåldern hittades inom utredningsområdet under den arkeologiska utredningen. I närområdet finns spår efter mindre boplatser eller jaktstationer, bl.a. vid Vårbogrind vid Letälvens utlopp i Skagern. Sedan åtminstone 1500-talets slut har en etablering av fast bosättning skett inom utredningsområdet och under historisk tid har jordbruksgårdar och skogsnäringar tillkommit. Ännu under 1800-talet utökades bebyggelsen i området, nu främst i form av s.k. jordbrukslägenheter, torp eller backstugor. Skogen har nyttjats som betesmark samt brukats för tjärbränning, kolning och virkesuttag sedan lång tid tillbaka. Kolning och tjärbränning upphörde i stort sett i samband med krigsslutet Vattendrag har utnyttjats för bl.a. kvarndrift. Prospektering för gruvdrift har troligen förekommit sedan medeltid. Några kända gruvor eller gruvdriftsförsök är belägna omedelbart utanför utredningsområdets östra gräns. Den äldsta kartan över utredningsområdet är drygt 300 år gammal och där redovisas att det vid 1600-talets slut fanns en relativt omfattande bebyggelse inom utredningsområdet med flera byar, såsom Edsbacken och Norra respektive Södra Åsen. Publicerade uppgifter kring ortnamnen i och kring utredningsområdet saknas i stort, men det finns ett antal namn av antikvariskt intresse. Namn som Järnmyren och Malmåsen kan antyda platser där malmtäkt (myrmalm) eller gruvor kan ha funnits. Ekåsabränningen antyder svedjeland medan Gillermyren antyder fångstplats. Fornminnesobjekt inom utredningsområdet Enligt uppgifter från Riksantikvarieämbetet hade ca 90 fornminnen och övriga kulturhistoriska lämningar påträffats inom utredningsområdet före 2013, se karta i bilaga 13. Under fältinventeringarna som genomförts i samband med vindkraftsetableringen registrerades ytterligare ca 230 fyndplatser i eller kring de platser som faktiskt är aktuella för exploatering. Det rör sig i väldigt stor utsträckning om lämningar efter kolning och tjärbränning samt i viss mån bebyggelse, och dessa härrör nästan uteslutande från historisk tid. Fynden av kolbottnar är speciella på så vis att de ligger mycket tätt, resultaten av inventeringarna indikerar att det i genomsnitt finns en kolbotten inom varje area med 100 meters radie inom utredningsområdet, där merparten ännu inte är upptäckta. Det finns andra områden i landet där liknande tätheter noterats, men vanligtvis har det då gällt för mindre ytor. Eftersom tätheten av kolbottnar i området är så hög har länsstyrelsen beslutat att kolbottnarna som grupp ska betraktas som en fornlämning och att tillstånd för ingrepp i dessa ska villkoras med en förundersökning av ett representativt urval (se yttrande från länsstyrelsen i bilaga 2). En stor majoritet av fynden har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar som inte har samma lagstadgade skydd som fasta fornlämningar. Fasta fornlämningar som hittats i samband med fältinventeringarna består dels av de två platserna med avslag av flinta och andra bergarter och dels av 44

45 3 fossil åkermark med röjningsrösen, stenhägnader mm. som utgjort inägomark till gårdarna Edsbacken, Visjöbäcken, Västanbäck, Grönsjöbäcken och Grönsjön, samtliga belagda från sent 1600-tal. Riksintresse för kulturmiljövården och andra utpekade områden Byggnadsantikvariatiskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns inte inom utredningsområdet. Det finns inte heller några värdefulla kulturmiljöer så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården. Inga objekt med kulturmiljökvalitéer har pekats ut inom utredningsområdet i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. De närmaste riksintresseområdena för kulturmiljövården är: Ramundeboda, lämningar av senmedeltida kloster och f.d. kyrkplats Laxå station, stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär De ligger en respektive fyra km från utredningsområdet och vindkraftanläggningen kommer troligen inte att kunna ses från dessa platser. 45

46 4 Naturresurser Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området för den planerade vindkraftanläggningen med avseende på aspekterna naturresurser och markanvändning. 4.1 Mark och vatten Skogs- och jordbruk Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark. Marken ägs till största delen av bolaget Sveaskog, men till viss del även av privatpersoner. Skogen består nästan uteslutande av produktionsskog som är mer eller mindre kraftigt påverkad av skogsbruksåtgärder. Skogsbestånden utgörs således främst av medelålders gallringsskogar med framför allt tall men även en del gran. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark finns kring bebyggelsen längs vägen mellan Finnerödja och Åtorp väster om utredningsområdet. 21 I i stort sett hela utredningsområdet bedrivs ett aktivt skogsbruk. Berg, grus och mineral Det finns inga täkter eller undersökningstillstånd för mineraler i utredningsområdet. Vattentillgångar Det finns inga vattentäkter inom utredningsområdet. 46

47 4 Vind uppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra krafter såsom 4.2 Vind Vind och produktion gravitation. På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, d.v.s. terrängförhållanden och topografi. Av denna anledning ökar vindens energiinnehåll med höjden över marken. Att etablera vindkraft i skogsmiljö är något dyrare och mer komplicerat jämfört med att etablera samma typ av vindkraftverk i en öppen terräng. Dels är det dyrare att anlägga vägar och uppställningsplatser m.m., dels krävs högre torn för att rotorbladen ska nå upp till bra vindförhållanden. För att undvika tekniska problem bör vindkraftverkets bladspets vid sin lägsta punkt passera tillräckligt högt ovanför trädtopparna så att den svåra turbulensen i vindflödet som skapas av träden undviks. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk har resulterat i allt större, tystare och effektivare vindkraftverk med lägre produktions- och driftkostnader. Ett stort vindkraftverk med större generator och ett bredare vingspann utvinner mer energi inom ett begränsat område än mindre vindkraftverk. Grundläggande för en god vindkraftetablering är områdets vindförhållanden. En förhållandevis liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av mängden producerad elenergi. Lokaliseringen av vindkraftverken på detaljnivå inom projektområdet är av stor betydelse för att så mycket tillgänglig energi som möjligt ska kunna utvinnas. Goda kunskaper om områdets vindförhållanden är därför nödvändiga. Hur tätt vindkraftverken kan stå i en park är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom området. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter vilka ger turbulens. Detta innebär att energin i vinden minskar och produktionen sjunker. För att kunna utnyttja vindenergin optimalt bör avståndet mellan vindkraftverken uppgå till ungefär 4-6 rotordiametrar. Ett vindkraftverk producerar energi vid vindhastigheter mellan 3 och 25 m/s. Vindkraftverken har variabla varvtal och bladen kan vridas så att effekten kan optimeras efter vindförhållandena. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter, ju större rotor desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Maximal effekt, s.k. märkeffekt, uppnås vid cirka m/s, beroende på turbintyp. Vid vindhastigheter över 25 m/s stängs vindkraftverket normalt av för att motverka slitage som kan uppkomma vid stor belastning. Ett modernt vindkraftverk nyttjar idag cirka procent av vindens energiinnehåll och producerar energi under cirka 90 procent av årets timmar under optimala förhållanden. Projektområdets vindklimat I samband med inledande utredningar av projektområdet konstaterades att vindförhållandena är tillräckligt goda för att vindbruk ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt långsiktigt och hållbart sätt. Läs mer om vindmätning, vindmätningsutrustning etc. i den tekniska beskrivningen. 47

48 5 Samhällsförutsättningar Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. 5.1 Laxå kommun Laxå är en kommun mellan Örebro och Mariestad i Örebro län. Befolkningen uppgår till ca personer (2011), vilket ger en befolkningstäthet på drygt nio invånare per kvadratkilometer. Drygt hälften av befolkningen bor i tätorten Laxå. Befolkningstrenden är vikande. Genom Laxå tätort går E20, länsväg 205 och järnvägarna Värmlandsbanan och Västra stambanan. Därmed finns goda möjligheter för pendling. Järnvägarna och E20 är utpekade som riksintresse för järnväg respektive väg. Kommunen har en väl utvecklad småföretagsamhet. Arbetsmarknaden domineras av tillverkning, vilken sysselsätter omkring 32 % av den yrkesverksamma befolkningen (2011). Andra viktiga näringsgrenar är vård och omsorg som sysselsätter ca 14 % och handel som sysselsätter ca 10 % av den yrkesverksamma befolkningen (2011). Inom Laxå kommun finns drygt 300 företag och 90 föreningar. Kommunen är den största arbetsgivaren och inom den privata sektorn är Setra Trävaror AB, Witte-pemax AB, Talent Plastics Laxå AB och Laxå Specialvehicles AB företagen med flest anställda. 22 Laxå järnvägsstation är av riksintresse för kulturmiljövården. 48

49 Laxå kommuns tematiska tillägg om vindkraft I juni 2012 antog Laxå kommun ett tematiskt tillägg om vindkraft till översiktsplanen. Där pekas ett område mellan Skagern och Toften - som motsvarar delar av Nordisk Vindkrafts utredningsområde - som lämpligt för vindkraft. Området utgörs främst av s.k. A-område (inga motstående intressen och årsmedelvind 7 m/s 103 m ovan nollplansförskjutningen) men även av s.k. B-område (minst ett motstående intresse och/eller årsmedelvind <7 m/s 103 m ovan nollplansförskjutningen). Delar av Nordisk Vindkrafts utredningsområde ligger också inom områden som Laxå kommun inte pekat ut som varken lämpliga eller olämpliga för vindkraftetablering. Laxå kommuns vindbruksplan består dels av en plankarta som visar områden där det finns förutsättningar för vindkraft, dels av rekommendationer inför en vindkraftsetablering. Rekommendationerna samt hur Nordisk Vindkraft förhållit sig till dessa redovisas i tabell 3 nedan. Förteckning över invånarantal i omgivande byar, se tabell 7 på sidan Karta med motsvarande information, se bilaga Ramundeboda kyrka stod ursprungligen vid Borasjöns strand, men flyttades till Laxå centrum år

50 5Tabell 3. Trysslingeprojektets förhållande till rekommendationerna i vindkrafttillägget till Laxås översiktsplan För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till relaterade delar i MKB:n. Laxå kommuns rekommendation Nordisk Vindkrafts kommentar Stor hänsyn bör tas till landskapsbilden vid de Utredningsområdet berör inte dessa sjöar, men vindkraftverkverk kommer att vara synliga från Skagern och Toften. stora sjöarna; Unden, Skagern, Toften, Teen, Östra och Västra Laxsjöarna samt Borasjön. Från Skagerns västra strand är dock avståndet så långt att vindkraftverken inte kommer att dominera landskapsbilden. Vid Skagerns östra strand är skogskanten så pass nära att träden skymmer sikten mot vindkraftverken. Fotomontage har utförts från båda sjöarnas stränder, se bilaga 16. Hänsyn bör tas till landskapsbilden i småskaliga och ålderdomliga jordbrukslandskap. Stor hänsyn bör tas till friluftslivet vid etableringar, speciellt i närheten av de stora sjöarna samt i riksintresset för friluftsliv i Tiveden. Tivedens kärnområde närmast nationalparken och Unden bör undantas från vindkraft. Utredningsområdet berör inga sådana områden. Vindkraftverk kommer dock delvis att synas från jordbruksmarkerna kring Åtorp (se tabell 7 på sida 71-73). Fotomontage har utförts från Åtorp. Utredningsområdet berör inga riksintressen för friluftsliv. Information om områdets friluftsliv har samlats in under samrådsprocessen. Utredningsområdet berör inte dessa områden. Vindkraftens färg ska vara på en skala som harmonierar med bakgrunden på den aktuella platsen och vindkraftverk i en grupp ska ha samma rotordiametrar och snurra åt samma håll. Antalet verk i gruppen, samt hur de ska placeras, ska diskuteras från fall till fall. Områden med höga naturvärden som är skyddade enligt lag; nationalpark, naturreservat och Natura 2000-områden ska helt undantas från vindkraftetableringar. Generell naturvårdshänsyn ska tas vid lokalisering av vindkraft. En etablering bör alltid föregås av en naturinventering. Stor hänsyn ska tas till nyckelbiotoper och andra kända naturvärden samt hydrologiska förhållanden. Vid behov ska ett skyddsavstånd till känsliga naturmiljöer upprättas. Etablering av vindkraft med tillhörande infrastruktur ska inte tillåtas påverka hydrologin negativt för värdefulla våtmarker enligt våtmarksinventeringen. Vindkraftverken kommer att ha en grå, enhetlig färg. Alla verkens rotordiametrar kommer att vara samma och verken kommer snurra åt samma håll. Ingen reklam kommer att finnas på verken. Diskussioner kring vindkraftanläggningens layout har skett i samrådsprocessen. Ansökans layout har bestämts med hänsyn till detta samt till vindtillgång, topografi och motstående intressen. Inga vindkraftverk kommer att placeras i områden med höga naturvärden som är skyddade enligt lag. En naturvärdesinventering har genomförts, se bilaga 5, och resultatet har gett vägledning i hur vindkraftverk kan placeras för att minska påverkan på kända naturvärden. Skyddsavstånd till känsliga områden har upprättats. Påverkan på hydrologin i våtmarker kommer att minimeras antingen genom att de undantas från exploatering alternativt genom att anläggning sker med sådan teknik så att de hydrologiska förutsättningarna behålls så intakta som möjligt. 50

51 Laxå kommuns rekommendation En vindkraftanmälan bör alltid innehålla en naturinventering och en fågelinventering. Försiktighetsprincipen bör tillämpas i anslutning till områden med värdefulla populationer av arter som kan vara känsliga för etablering av vindkraft, exempelvis rovfåglar, sjöfågel och skogshöns. Hänsyn bör tas till kända fågelmiljöer: De stora sjöarna, myrar och mossar med rikt fågelliv, ugglemarker väster om Toften samt hällmarker i barrskog. Detta inkluderar även hänsyn till flyttfågelstråk. Ingen etablering av vindkraft bör ske inom områden där hotade fågel- eller fladdermusarter regelbundet förekommer eller i områden med ovanligt höga fågeltätheter. Hänsyn ska tas till värdefulla miljöer i odlingslandskapet, t.ex. äldre betesmarker och äldre lövträd. Kommunen rekommenderar att vindkraftexploatörer tar en tidig kontakt med naturvårdsorganisationer. Vindkraftverk bör inte placeras närmare än 500 m från kyrkor och andra historiska landmärken. Nordisk Vindkrafts kommentar En naturvärdesinventering och flera fågelinventeringar har genomförts. Naturvårdsverkets rekommendationer för skyddsavstånd gentemot hänsynskrävande arter kommer i de allra flesta fall att följas. Enstaka vindkraftverk kommer att placeras inom de skyddsavstånd som rekommenderas av naturvårdsverket, men endast där påverkan bedöms bli marginell. Sjöar, myrar och mossar med rikt fågelliv kommer att undantas från utbyggnad. Naturvårdsverkets rekommendationer för skyddsavstånd gentemot hänsynskrävande arter kommer att följas i de flesta fall. Naturvårdsverkets rekommendationer för skyddsavstånd gentemot hänsynskrävande arter och områden med ovanligt höga fågeltätheter kommer att följas i de flesta fall. Utredningsområdet berör till allra största del skogsmark. Exploatering kommer inte att ske i områden som pekats ut som värdefulla i naturvärdesinventeringen. Om exploatering planeras i områden som inte inventerats kommer ytterligare inventering att genomföras. Kontakt har tagits bl.a. med lokalt förankrade ornitologer och medlemmar i den lokala naturskyddsföreningen i ett tidigt skede. Viktig information har även inhämtas i samrådsprocessen. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom 500 m från kyrkor eller andra historiska landmärken. 5 En kulturhistorisk inventering behöver arbetas fram för att identifiera värdefulla, ännu oupptäckta områden i kommunen. Vid en vindkraftsetablering ska exploatören ta kontakt med kommunen tidigt i processen. I områden som gränsar till andra kommuner skall motsvarande kontakt också tas. Avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse bör inte underskrida 750 meter och ljudnivån ska aldrig överskrida 40 db(a) vid bostäder, 50 db(a) vid arbetslokaler och 35 db(a) vid områden som är planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Skuggning utomhus vid bostäder får ej överskrida vedertagen praxis. Vindkraftverk som riskerar att skugga närliggande bostäder mer än vad praxis tillåter ska utrustas med skuggautomatik. En kulturhistorisk förstudie genomfördes under 2012 och fältinventeringar genomförs under 2013 för att identifiera eventuella ytterligare värdefulla områden. Laxå och Degerfors kommuner har båda involverats i ett tidigt skede. För ytterligare information, se samrådsredogörelsen i bilaga 1 till MKB:n. En bullerutredning har genomförts och de ljudnivåer som anges i planen kommer att följas. Skuggning vid bostäder kommer inte att överskrida vedertagen praxis alternativt utrustas med ett skuggdetektorsystem. 51

52 5Laxå kommuns rekommendation Vid uppförande av vindkraftverk ska produktvalsprincipen styra val av ljuskälla så att senaste teknik som bäst minimerar olägenhet för närboende väljs. Generellt skyddsavstånd till E20, riks- och landsvägar bör vara minst verkets totalhöjd, och bör fastställas i samråd med Trafikverket. För järnväg ska ytterligare 20 meter skyddsavstånd läggas till räknat från spårmitt. Generellt skyddsavstånd till kraftledningar och tillhörande transformatorstationer och liknande bör vara minst verkets totalhöjd. Vid vindkraftsexploatering ska hänsyn tas till turistanordningar och friluftsanläggningar t.ex. vandringsleder och ridleder. Exploatören ska återställa anläggningen till samma eller likvärdigt skick om skador uppstår under exploateringen. Runt sjöarna Unden och Skagern undantas en 1,5 km zon för turism och framtida bostadsbebyggelse. Nordisk Vindkrafts kommentar Olägenhet för närboende kommer att minimeras. Transportstyrelsens regler för hinderbelysning kommer att följas. Generella skyddsavstånd till vägar och järnvägar kommer att upprätthållas. Nordisk Vindkraft har mottagit synpunkter från Trafikverket som inte har haft något att erinra om dessa synpunkter beaktas. Generellt skyddsavstånd till kraftledningar och tillhörande transformatorstationer och liknande kommer att upprätthållas. Hänsyn kommer att tas till turistanordningar och friluftsanläggningar och eventuella skador kommer att återställas. Utredningsområdet ligger mer än 1,5 km ifrån sjöarna Unden och Skagern. 5.2 Degerfors kommun Degerfors kommun är belägen söder om Karlskoga i Örebro län. Befolkningen uppgår till ca personer (2011) vilket ger en befolkningstäthet på knappt 25 invånare per kvadratkilometer. Ungefär 75 % av befolkningen bor i tätorten Degerfors. Befolkningstrenden är svagt vikande. Degerfors kommun kännetecknas av en unik koncentration av högteknologiska metallbearbetningsföretag. I kommunen finns mellan företag där övervägande delen är enmansföretag. Bland de största företagen finner man Outokumpu Stainless AB QPE, Outokumpu PSC Nordic, NTD Lifts & Scandinavian Lift Doors, Outokumpu Industriunderhåll AB och Deform AB. Outokumpu är världsledande inom tillverkning av rostri varmvalsad plåt. Utöver tillverkningsindustrin som sysselsätter 29 % av den yrkesverksamma befolkningen så är vård och omsorg med 17 % liksom handel och företagstjänster med 18 % av den yrkesverksamma befolkningen exempel på viktiga näringsgrenar i kommunen. Degerfors kommun är i färd med att uppdatera sin översiktsplan och även ta fram ett tematiskt tillägg om vindkraft. Arbetet är dock inte så långt framskridet att några rekommendationer därifrån har kunnat användas som planeringsunderlag inför den här vindkraftanläggningen. Löpande och nära dialog har dock hållits med företrädare för Degerfors kommun. 52

53 5.3 Bygden kring utredningsområdet 5 Bebyggelsen i kring utredningsområde är framför allt koncentrerad till Laxå sydost om utredningsområdet, Svartå nordost om utredningsområdet, Åtorp nordväst om utredningsområdet, Finnerödja söder om utredningsområdet samt till de öppna markerna mellan Skagern och utredningsområdets västra kant. Svartå, Åtorp och Finnerödja presenteras närmre nedan. I jordbruksmarkerna väster om utredningsområdet finner man bl.a. de små byarna Bäcketorp, Sund, Källsbo, Stensäng, Sirbomark, Slättåsen, Kvarntorp, Vårbo, Grannäs, Gisslenäs, Gökhult, Lämås, Deldenäs och Råbäck. Samtliga byar har vardera färre än 50 permanentboende invånare, men vissa har fler fritidshus och därmed lite större sommarbefolkning. Befolkningen i Laxå, Svartå, Åtorp och Finnerödja uppgår till ca 4400 personer, varav ca 3000 i Laxå. Utöver detta finns uppskattningsvis ca 600 hushåll kring den planerade vindkraftanläggningen (se karta i bilaga 14) fördelade i olika byar och enstaka bebyggelse. Svartå Svartå är beläget mellan sjöarna Stor- Björken och Lill-Björken ca 6 km nordost om 24 Lanthandeln i Svartå. det västra utredningsområdet. Svartå hör till Degerfors kommun och ligger ca 5 mil från Örebro och ca 8 mil från Karlstad. I tätorten Svartå bor ca 500 personer och befolkningstrenden har under det senaste decenniet varit nedgående. I Svartå finns bl.a. livsmedelsbutik, frisör, café och Svartå skola (klass 1-6 och förskola). I Svartå finns ett aktivt föreningsliv inom bl.a. idrottsklubben Svartå IF, Hembygdsföreningen och Föräldrarföreningen. Åtorp Åtorp är beläget ca 8 km väster om Svartå, längs med Letälvens lopp mot Skagern, ca 6 km nordväst om det västra utredningsområdet. I tätorten bor drygt 200 personer och befolkningstrenden har under det senaste decenniet varit vikande. Huvuddelen av tätorten, den del som ligger väster om Letälven, ligger i landskapet Värmland, medan 25 Åtorp är beläget invid Letälven. 53

54 5den östra delen ligger i Närke. I Åtorp ligger även Nysunds kyrka som är en av två kyrkor i Degerfors-Nysunds församling i Karlstads stift. Även Åtorp har en väl utbyggd service med bl.a. livsmedelsbutik, café, blomsterbutik, pizzeria, frisör, bensinstation och Åtorps skola (klass 1-6 och förskola). Liksom i Svartå finns ett aktivt föreningsliv inom bl.a. idrottsföreningen Åtorps IF och Nysunds Bygdegårdsförening. Finnerödja Finnerödja är beläget en dryg mil sydväst om Laxå, ca 6 km söder om det västra delområdet. I tätorten Finnerödja bor ca 600 personer och befolkningstrenden har varit vikande under de senaste 30 åren. Finnerödja ligger liksom Laxå utmed E20 och västra stambanan, men inom landskapet Västergötland. Tidigare var orten framför allt känd för sina jordgubbsodlingar vilka var omfattande mellan 1940-talet och början av 1980-talet. Själva ortsnamnet härleds till att människor från Finland befolkade området under senare hälften av 1500-talet. Samhället erbjuder serviceinrättningar som skola och äldreboende, livsmedelsbutik, bank och frisör. Knutet till Finnerödja finns ett aktivt föreningsliv med bl.a. hembygdsförening och Finnerödja IF. Befintliga och planerade vindkraftanläggningar i närområdet Det finns i dagsläget två vindkraftverk väster om det västra delområdet (Skagern). Ytterligare två (Vårbo) respektive fem (Torpaskoga) vindkraftverk är anmälda till tillsynsmyndigheten men ännu inte uppförda, norr respektive söder om de två befintliga verken. Inga andra vindkraftanläggningar är planerade i närheten. Av denna anledning bifogas fotomontage som visar förändringen i landskapsbilden med bara Nordisk Vindkrafts verk inom Trysslinge, men även med de övriga befintliga (Skagern) eller planerade (Vårbo 26 I horisonten skymtar de två Kenersys-verken mellan Deldenäs och Fallet. Fotot är taget från Delebäck vid Skagern. 101 m. och Torpaskoga) verken i omgivningarna för att visa kumulativa effekter (bilaga 17). Vindkraftverken vid Skagern ägs av Slättens vind och har en navhöjd på 100 m och en rotordiameter på 100 m. De tillståndsgivna verken vid Vårbo ligger öster om byn Grannäs. Dessa var ursprungligen planerade till en navhöjd på 98 m och en rotordiameter på 82 m, men företaget Green Extreme har senare ansökt om att ändra detta till en navhöjd på 90 meter och en rotordiameter på 113 m. Projektet Torpaskoga är beläget längre söderut mellan Nolåsen, Sandbackafall och Varganilstorp, väster om Julömossen. Här har Eolus Vind fått tillstånd för uppförande av fem vindkraftverk med en navhöjd på 100 m och en rotordiameter på 54

55 5 I detta kapitel, Samhällsförutsättningar, beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för 5.4 Luftfarten lokaliseringen av en vindkraftanläggning. När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge ligger ca 34 km från Örebro flygplats och således inom dess MSA-yta. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. Kalkning av t.ex. sjöar i Trysslingeområdet med hjälp av helikopter är inte aktuell inom överskådlig tid. 55

56 6 Skadeförebyggande åtgärder Här beskrivs de skadeförebyggande åtgärder som blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att följa i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av åtgärderna kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensanalysen i kapitel 7 avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. En form av skadeförebyggande åtgärd är ju också att vindkraftanläggningens utformning - lokaliseringen av planerade vindkraftverk och vägar - ändrats under projektets gång genom att hänsyn tagits till information som framkommit i samrådet och fördjupade utredningar om bl.a. fåglar, natur- och kulturmiljöer. För dessa förändringar redogörs i avsnitt Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Följande åtgärder begränsar påverkan på landskapsbilden: Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten minskar. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. Hinderljusmarkeringen kommer att uppföras i enlighet med Transportstyrelsens vid var tids gällande regler. Se även den tekniska beskrivningen i bilaga Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön De åtgärder som är aktuella i syfte att begränsa påverkan på naturmiljöerna varierar från lokaliseringsaspekter till olika försiktighetsåtgärder intill värdefulla områden: Lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur kommer att ske med stor hänsyn till våtmarkerna inom utredningsområdet. Alla vindkraftverk kommer att anläggas på fast mark. Passage med ny väg över våtmark som klassats i VMI (klass 3) planeras endast att ske på en plats, en kort passage över våtmarken söder om Visjön. Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten. Där anläggningsytor och nya vägar ligger nära områden med höga naturvärden kommer gränserna för dessa områden att markeras i terrängen under anläggningstiden i syfte att helt utesluta risken för körning och andra verksamheter inom dessa områden. 56

57 Väg över våtmark kommer att anläggas med teknik som säkerställer att nedströms effekter i våtmarken minimeras. Vägen kommer att anläggas utan diken och, beroende på torvens djup, antingen på en permeabel bank eller på geotextil. Med dessa metoder säkerställer man att vatten kan passera genom vägbanken. Utgångspunkten är att vägdragningen kommer att utföras utan behov av markavvattning, vilket innebär att det inte kommer att vara aktuellt med någon tillståndspliktig vattenverksamhet. Förstärkning av vägar kommer att ske med stor hänsyn till bäckar för att inte påverka miljön i dessa genom exempelvis grumling och vandringshinder. Om det vid vägpassage av vattendrag behöver läggas ny trumma kommer detta att anmälas till länsstyrelsen enligt miljöbalken 11 kap 9 a, alternativt kommer tillstånd för vattenverksamhet att sökas. Eventuella nya vägtrummor eller liknande kommer att anläggas så att vatten och vattenlevande djur fritt ska kunna passera. Vid arbete i anslutning till vattendrag kommer åtgärder såsom filter att användas för att undvika grumling. Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska förläggas till fast mark utan höga naturvärden. En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras. Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning. Betongstationens rengöringsgrop eller infiltrationsbassäng ska vara dimensionerad och utformad så att risken för översvämning, trots kraftiga regn, minimeras. Vindkraftverksplaceringarna anpassas på ett sådant vis att inga vindkraftverk placeras inom 1 km från de större orrspelplatser, det bo av smålom eller det bo av lappuggla som lokaliserades under inventeringarna Inga vindkraftverk placeras inom 300 m från tjäderspelplatser. Ifall vindkraftverk placeras närmare än 1 km från en spelplats garanteras det att spelplatsen inte avverkas inom anläggningens driftstid, att maximalt 50 % av arealen inom 500 m från tjäderspelplatsen avverkas inom anläggningens driftstid samt att de avverkningar som sker anpassas så att det finns skoglig kontinuitet i flera riktningar ut från spelplatsen, samt att inget anläggningsarbete sker inom 1 km från spelplatsen mellan skymningen och ca kl. 10:00 under perioden 15 april - 5 maj då tjäderspelet är som intensivast. Inga vindkraftverk placeras inom en ca 1 km bred zon mot sydväst från Stora Rankemossen i syfte att hålla fri väg för smålommarnas födotransporter mellan Stora Rankemossen och Skagern. Vindkraftverksplaceringar undviks generellt inom 500 m från myrar där det häckar ljungpipare och grönbena, med undantag för två vindkraftverk vid de sydligaste delarna av Julösmossen. 6 57

58 6 Vindkraftverksplaceringar undviks i större delarna av den skyddszon som föreslagits för nattskärra och andra känsliga arter utöver de ovanstående. Vindkraftanläggningens anslutning till luftledning kommer att utformas så att risken för eldöd hos ugglor och rovfåglar minimeras. Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under anläggningsarbetet kommer länsstyrelsen kontaktas om villkor och utformning av fortsatt arbete. Terrängkörning utanför anläggningsytorna undviks i sumpskogs- och våtmarksmiljöer. Om sådan terrängkörning ändå måste genomföras på tjälfri mark kommer det att ske först efter samråd med länsstyrelsen. 6.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets och turismens intressen Följande åtgärder begränsar påverkan på friluftslivet och turismen: För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar. För att ha möjlighet att under byggskedet begränsa konsekvenser för dem som bedriver turismverksamhet inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda turismföretag innan anläggningsarbetet startar. 6.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Följande åtgärder begränsar påverkan på kulturmiljöer: Om utformningen av vindkraftverksplatser, vägar, uppställningsplatser eller annan infrastruktur förändras eller flyttas utanför respektive flexibilitetsradie kommer en kompletterande utredning av de aktuella platserna att genomföras. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till Länsstyrelsen. Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska förläggas till fast mark utan fornlämningar eller andra motstående intressen. 6.5 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor Följande åtgärder är av relevans för att reducera störning av ljud och skuggor från den planerade vindkraftanläggningen: Bullerbegränsande åtgärder på ett av vindkraftverken för att reducera ljudnivån. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade. 58

59 6 6.6 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden De vindkraftverk vid Trysslinge som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta timmar per år och 30 minuter per dag kommer att vara utrustade med ett skuggdetektorsystem vilket gör att vindkraftverken stängs av automatiskt under de tider då skuggor utgör ett problem. Följande åtgärder begränsar påverkan under byggtiden: Anläggningen kommer att byggas med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Uppstår besvärande problem med dammning i samband med transporterna på vägarna i området kommer vägarna att saltas och därefter vattenbegjutas i syfte att binda dammet. Kraftigare störningar såsom från bergsprängningar kommer inte att utföras mellan klockan och Eventuell förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftanläggningen under byggskedet kommer att ske på där för avsedd plats och inom inhägnad enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För att ha möjlighet att begränsa konsekvenser för dem som jagar inom utredningsområdet kommer en dialog att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet startar. Ytan för betongstationen med tillhörande materialupplag och rengöringsgrop ska förläggas till fast mark utan höga naturvärden. En skyddszon ska finnas mellan betongstationen och eventuella vattendrag så att risken att material spolas ned i vattendragen vid t.ex. kraftigt regn minimeras. Ytan för betongstationen ska återställas till skogsmark efter avslutad användning. 6.7 Åtgärder för att begränsa risker Följande åtgärder begränsar risker vid byggnation och drift av vindkraftanläggningen: Arbete ska ske med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. Vindkraftverken får endast beträdas av behörig personal. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. Vindkraftverken kommer att vara försedda med ett styrsystem som automatiskt stänger av dem vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftverkens styrsystem kommer också att känna av om de aerodynamiska egenskaperna förändras eller om andra driftstörningar inträffar, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och vindkraftverket stoppas. 59

60 6 Vindkraftverkens styrsystem omfattar också övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur. Inga oljeprodukter lagras i vindkraftverket utan all sådan eventuell lagring sker externt i ett låst utrymme vid servicebyggnad. Varningsskyltar kommer att sättas upp kring vindkraftverken. Hur skyltningen utförs ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Hiss finns i vindkraftverken. Utrustning finns i maskinhuset för nedfirning på utsidan av vindkraftverket. Brandsläckare finns inne i vindkraftverken, både uppe och nere. Åskledare finns på vindkraftverken. Vindkraftverken övervakas kontinuerligt från driftcentralen hos energibolaget. 60

61 Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vind- 7 kraftsutbyggnad vid Trysslinge. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden 7 Bedömda konsekvenser om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel Metodik Kapitel 7 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Trysslinge. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 6). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 4). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Tabell 4. Konsekvensbedömningen för respektive temaavsnitt (landsakpsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: 61

62 7Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en uppsplittring av ett sammanhängande skogsområde. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en redovisning av vad effekten får för innerbörd, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn eller att torrlagda häckplatser för våtmarksfåglar innebär populationsminskningar. Konsekvensens omfattning är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn tagen till vad effekten har för betydelse för olika intressen. Detta innebär att redan små intrång i värden av stor betydelse kan få stora konsekvenser. Om inget annat anges redovisas enbart negativa konsekvenser från etableringen. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. 62

63 7.2 Klimat- och miljöeffekter 7 Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval har vindkraftens miljöpåverkan utretts och forskningen visar generellt på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. En bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige skapar förutsättningar för att påskynda avvecklingen av fossilbränsleberoendet och därmed bidra till att motverka klimatförändringarna. De vindmätningar som utförts vid Trysslinge visar att en vindkraftanläggning med 47 vindkraftverk, i enlighet med denna ansökan, skulle ge upphov till en energiproduktion av 360 GWh per år. Detta motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca villor (genomsnittlig förbrukning är ca kwh per år och villa). 63

64 7.3 Ekosystemtjänster Ett ekosystem kan definieras som ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. Skogar, myrar och betesmarker är exempel på olika ekosystem. Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. Själva begreppet ekosystemtjänster har använts sedan början av 2000-talet och myntades i och med forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment som syftade till att utreda förändringar i ekosystem och deras påverkan på människor ( Det finns många snarlika definitioner på begreppet ekosystemtjänst, men en flitigt använd är Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (TEEB 2010). Ekosystemtjänsterna delas vanligen in i de fyra kategorierna försörjande, reglerande, stödjande och kulturella tjänster. Försörjande ekosystemtjänster innebär ofta produkter som mat, virke och bränsle. Reglerande ekosystemtjänser handlar exempelvis om rening av luft och vatten, erosionshinder och dämpning av naturkatastrofer. I de kulturella ekosystemtjänsterna ingår bland annat upplevelser, rekreation, utbildning och inspiration. De stödjande ekosystemtjänsterna handlar om processer som fotosyntes och jordbildning, dvs. processer som är nödvändiga för alla andra ekosystemtjänster (The World Resources Institute 2008). Värdering av ekosystemtjänster Hälsosamma och livskraftiga ekosystem är grunden för många ekosystemtjänster och en förutsättning för ekonomisk aktivitet och i slutändan människors välbefinnande. Många ekosystem har dock, på grund av mänsklig påverkan, degraderats så att viktiga ekosystemtjänster gått förlorade. Denna situation har uppstått därför att många ekosystemtjänster, så som pollinering, vattenrening och upprätthållande av livsmiljöer för biologisk mångfald, i hög grad är s.k. kollektiva nyttigheter (vi får dem gratis av naturen) som systematiskt undervärderas i beslutsfattande, eftersom deras fulla värden inte går att realisera på en marknad eller helt enkelt inte är kända. Många ekosystem förvaltas istället för att maximera andra typer av ekosystemtjänster, sådana som kan säljas på en marknad, t.ex. mat eller virke (Naturvårdsverket 2012). Stora ekonomiska värden beaktas alltså inte i beslut om hur mark- eller vattenområden ska användas. Att värdera ekosystemtjänster kan därför bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället. I det följande värderar vi inte, men lyfter fram, hur de ekosystemtjänster som finns vid Trysslinge förväntas påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Specifikt för utredningsområdet vid Trysslinge Flera av de ekosystemtjänster som erhålls från naturen inom utredningsområdet är försörjande ekosystemtjänster; virke från skogen och mat i form av viltkött, bär och svamp. Vidare står naturen inom utredningsområdet för reglerande tjänster då de våtmarker som förekommer både renar vatten och jämnar ut vattenflödet. Utredningsområdet bidrar också med kulturella ekosystemtjänster eftersom 64

65 7 det används för rekreation i form av till exempel jakt. Slutligen bidrar utredningsområdet även med stödjande ekosystemtjänster så som fotosyntes i utredningsområdets växter. Vindkraftsanläggningens nyttjande av ekosystemtjänster Den planerade vindkraftanläggningen Trysslinge kommer främst att nyttja vind, som är en process som inte åstadkoms av levande varelser, dvs. inte en ekosystemtjänst. Vindkraftanläggningen kommer däremot att vara beroende av vissa reglerande ekosystemtjänster som t.ex. att vegetation binder ihop markytor som skadats av anläggningsarbeten och även hindrar slänter och sluttningar från att rasa eller i övrigt erodera. Påverkan på ekosystemtjänster Den planerade vindkraftanläggningen kommer att ta en mindre del av den mark som finns inom utredningsområdet i anspråk. Denna mark hyser idag produktionsskog. Detta kommer således att leda till ett bortfall av försörjande ekosystemtjänster som virke, bär och svamp. Fotosyntesen som skulle ha pågått i växterna på denna mark faller också bort. Våtmarker kommer i mycket stor mån att kunna undvikas vid exploateringen, vilket innebär att vattenrening och utjämning av vattenflöden inte kommer att påverkas i någon nämnvärd grad. Kulturella ekosystemtjänster så som jakt och annan rekreation i naturen kommer främst att påverkas under byggtiden, men även under drifttiden då upplevelsen av naturen kommer att vara annorlunda med vindkraftverken och nya vägar i utredningsområdet. Sammantaget bedöms etableringen av en vindkraftanläggning ha en liten påverkan på områdets möjlighet att även i fortsättningen tillhandahålla ekosystemtjänster. Se vidare i respektive avsnitt som behandlar konsekvenser för naturmiljöer, friluftsliv respektive användningen av naturresurser. 65

66 7.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation (år 2020) kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Naturvårdsverket, som samordnar den årliga uppföljning som sker av miljökvalitetsmålen, konstaterade i mars 2013 att 14 av de 16 miljökvalitetsmålen inte kommer att nås till Trots att miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden menar Naturvårdsverket att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga, utan att det krävs en samhällsomställning med god hushållning med naturresurser, effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp för att målen ska nås. I tabell 5 nedan görs en bedömning av på vilket sätt det planerade vindkraftprojektet påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen. Tabell 5. Analys av hur vindkraftanläggningen påverkar möjligheten att nå måluppfyllelse för vart och ett av de nationella miljömålen i ett nationellt respektive ett lokalt perspektiv. Bedömningen är att den planerade vindkraftanläggningen inte motverkar måluppfyllelsen för något av miljömålen samt att den bidrar till den nationella måluppfyllelsen för åtta av miljömålen. Miljömål Måluppfyllelse Analys 1 Begränsad klimatpåverkan Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt 2 Frisk luft Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt 3 Bara naturlig försurning Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt 4 Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av luftförorenande ämnen då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av sådana giftiga ämnen som exponeras vid annan energiproduktion, bl.a. i samband med kolkondens- och kärnkraft 5 Skyddande ozonskikt Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 66

67 Miljömål Måluppfyllelse Analys 6 Säker strålmiljö Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt 7 Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt En storskalig nationell utbyggnad av vindkraften innebär att behovet att använda kärnkraft för energiproduktion reduceras Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning 7 8 Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften 9 Grundvatten av god kvalitet Förhindrar inte måluppfyllelse varken nationellt eller lokalt Lokaliseringen och utformningen innebär att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Bidrar till måluppfyllelse nationellt, förhindrar inte måluppfyllelse lokalt Anläggningen medför att behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar, vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider som orsakar övergödning och koldioxid som orsakar försurning 11 Myllrande våtmarker Förhindrar inte måluppfyllelse varken nationellt eller lokalt 12 Levande skogar Förhindrar inte måluppfyllelse varken nationellt eller lokalt Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla våtmarksmiljöer inte tar skada Lokaliseringen och utformningen görs så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar skada 13 Ett rikt odlingslandskap Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 14 Storslagen fjällmiljö Ej relevant Vindkraftutbyggnaden påverkar inte förutsättningar för måluppfyllelse 15 God bebyggd miljö Förhindrar inte måluppfyllelse varken nationellt eller lokalt 16 Ett rikt djur- och växtliv Förhindrar inte måluppfyllelse varken nationellt eller lokalt Lokaliseringen och utformningen görs så att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Anläggningen kommer att bidra till uppfyllelse av delmålet om minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning Lokalisering och utformning kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada 67

68 7.5 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns fem förordningar om miljökvalitetsnormer: Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vindkraftetableringen vid Trysslinge bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften att minska. Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer att minska. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra lägre än gällande riktvärden för omgivningsbuller. Slutsatsen är således att efterlevnaden av miljökvalitetsnormerna är god. 68

69 7 Vindkraftverk innebär alltid en påverkan på landskapet, främst genom att vindkraftverken är höga, att 7.6 Konsekvenser för landskapsbilden Generellt om uppfattningen av landskapsbild de placeras på landskapets höjdpunkter och att rotorbladen rör sig. Därmed blir vindkraftverk synliga på långt håll. Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge kommer att kunna ses från en rad platser i omgivningarna, främst på lite längre avstånd. Landskapsbild och konsekvenserna för denna är subjektiva begrepp som utgår från människans upplevelse av landskapet och sina omgivningar. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer att uppfatta en ny vindkraftanläggning. Vissa ser den miljönytta som vindkraftverken genererar och accepterar därför påverkan på landskapsbilden. En del uppfattar vindkraftanläggningen som en vacker anläggning som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. För några kanske det finns en direkt egennytta av vindkraftanläggningen genom någon form av delägarskap och i det fallet präglas uppfattningen om landskapsbilden säkerligen av denna nytta. Av dessa anledningar väljer vi att inte lägga in värderingarna positiv eller negativ när det gäller konsekvenserna för landskapsbilden. I stället redogör vi för hur stor förändringen av landskapsbilden bedöms bli. Hur en ny vindkraftanläggning tar plats i och påverkar landskapet beror på faktorer som vindkraftverkens storlek, antal, avstånd mellan vindkraftverken, avstånd till betraktaren, synbarhet samt på hur anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap med små landskapselement, t.ex. med småhusbebyggelse eller småbruten topografi, kan komma att dominera landskapsbilden. Vindkraftverk på längre avstånd i ett mer storskaligt landskap kan komma att uppfattas som mindre dominerande. Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i omgivningen. I ett landskap med t.ex. ålderdomlig bebyggelsestruktur blir kontrasten mot ett vindkraftverk större än t.ex. i anslutning till en hamnmiljö. Tabell 6. Bedömningsgrunder för landskapsbilden. Bedömningen är att förändringen blir måttlig på gränsen till liten. Stor förändring Måttlig förändring Liten förändring Obetydlig förändring Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor, ett mycket stort antal människor berörs. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttlig eller liten, ett stort antal människor berörs. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är liten, ett måttligt antal människor berörs. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten, ett litet antal människor berörs. 69

70 7Landskapsbilden ligger så att säga i betraktarens öga. Därför har mängden människor som får en förändrad landskapsbild till följd av en vindkraftanläggning också betydelse för konsekvensbedömningen. Människors erfarenhet av vindkraftverk kan också ha betydelse för hur konsekvenserna för landskapsbilden uppfattas. I länder där vindkraftverk redan är vanliga är det mer accepterat med ytterligare nya vindkraftverk medan det i länder som Sverige, där vindkraften är en relativt ny företeelse, inte är ovanligt med en stor osäkerhet inför detta nya landskapselement. Fotomontage För att göra det möjligt att få en uppfattning om hur vindkraftanläggningen kommer att upplevas bifogas ett antal fotomontage (bilaga 16). Fotopunkterna är valda så att fotomontagen ska visa den planerade vindkraftanläggningen ur flera väderstreck. De är vidare valda utifrån var människor vistas och på respektive plats har fotot tagits där man har den bästa utsikten mot utredningsområdet. Under samrådet har myndigheter och allmänhet beretts möjlighet att inkomma med synpunkter angående lämpliga fotomontagepunkter. Fotomontagen visar den planerade vindkraftanläggningen med 210 m höga vindkraftverk, som är det största som kan vara aktuellt att anlägga vid Trysslinge, från följande platser i omgivningarna, se karta i bilaga 18: Vargaviddernas naturreservat västerut Vargaviddernas naturreservat österut Fagersand Gökhult Åtorp Råbäck Delebäckvikens hamn Testebäcksvikens båtplats Dessutom visas för vissa platser fotomontage där även andra befintliga eller planerade vindkraftsanläggningar i omgivningen finns med för att kunna göra en bedömning av eventuella kumulativa effekter. Utöver fotomontagen redovisas invånarantal eller antalet hushåll och bedömd synbarhet från de flesta byarna närmast utredningsområdet i tabell 7 på sida Synbarhet från byarna De generella dragen i landskapet kring Trysslinge är att höjdskillnaderna är relativt små samt att merparten av området är beväxt med tät skog. Detta gör att vindkraftverken inte är synliga från de flesta platser i närheten av anläggningen, och står man mitt bland vindkraftverken är det oftast endast de allra närmaste som kommer att synas. Undantagen utgörs av de större öppna ytorna som finns i och kring området, i första hand sjöarna Skagern och Toften men även de större myrarna (Södra Åsmossen, Julösmossen, Trunhatten, Gåssjömossen, Rankemossen etc.). Flertalet vindkraftverk kommer även att vara synliga från de öppna jordbruksmarkerna kring Åtorp. Utöver tätorterna Laxå, Svartå, Åtorp och Finnerödja är bebyggelsen föga sammanhållen. Det finns ett antal mindre byar, som till viss del består av fritidsboenden, men också många utspridda enstaka hus. I 70

71 7 tabellen nedan görs ett försök att bedöma hur vindkraftanläggningen kan komma att upplevas från ett antal olika områden med bebyggelse. Tabellen omfattar dock inte all enstaka bebyggelse utan utgår från tätorterna, byarna samt vissa andra områden med koncentration av bebyggelse. Överlag kommer vindkraftverken inte att vara synliga från platser nära anläggningen, men runt bebyggelse finns ofta lite öppnare områden med jordbruksmark, vilket gör att synbarheten ökar något. Tabell 7. Förteckning över omgivande bebyggelse med antal invånare, riktning mot det närmaste delområdet för vindkraft, ungefärligt avstånd mellan närmaste del av utredningsområdet och centrala delen av byn, höjd över havet i centrala delar av byn samt en bedömning av i vilken mån och hur Trysslinge vindkraftanläggning blir synlig. Uppgifter om antalet invånare fanns bara för Laxå, Svartå, Åtorp och Finnerödja, varför antalet hushåll istället uppskattats utifrån Fastighetskartan för övriga byar och områden. I uppskattningen av antalet hushåll har inte gjorts skillnad på fritidsboenden eller permanentboenden. Fotomontagenummer syftar till nummer på karta i bilaga 18 samt på fotomontage i bilaga 16. Observera att det rör sig om kombinerade bedömningar utifrån fältbesök och kartstudier samt utifrån den synbarhetsanalys som gjorts av Nordisk Vindkraft som inte tagit hänsyn till skymmande bebyggelse och som endast visar antal verk som kommer att kunna ses, inte hur stor del av verken det handlar om. Synbarhetsanalysen finns tillgänglig,i bilaga 15. Bebyggelse, besöksmål Inv/ hushåll Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning Laxå 3064 NV 4,5 100 Enligt den synbarhetsanalys som gjorts kommer merparten av vindkraftverken att vara synliga från centrala Laxå. En bedömning gjord på plats visar dock att det finns avskärmande skog och byggnader emellan som gör att ytterst få vindkraftverk, eller ytterst små delar av vindkraftverken, kommer att vara synliga från Laxå. Synbarhetsanalysen har tagit hänsyn till skog som avskärmar, men inte till byggnader som skymmer vindkraftverken. Svartå 500 SV 5,6 100 Vindkraftverk bedöms bli delvis synliga endast från ett fåtal platser i den nordligaste delen av byn. Åtorp 200 SO 5, Merparten av vindkraftverken bedöms bli synliga från de västligaste delarna av de öppna jordbruksmarkerna söder, väster och norr om Åtorp, medan få eller inga vindkraftverk bedöms bli synliga från de centrala delarna. Finnerödja 600 N 6,6 110 Vindkraftverk bedöms möjligen bli delvis synliga från sydligaste kanten av byn, men skyms mestadels av byggnader. 71

72 7Bebyggelse, besöksmål Skagersholm med omnejd Inv/ hushåll Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning 67 NO 4,2 75 Vindkraftverk bedöms bli delvis synliga från de västligaste delarna av jordbruksmarken i området, men inte från de flesta husen då de omgärdas av skymmande träd. Trehörningen 8 N 0,9 150 Ett fåtal vindkraftverk bedöms bli synliga från de öppna jordbruksmarkerna i södra delen av byn, men inte från de flesta husen då där finns skymmande träd. Råbäck med omnejd 86 O 2, Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från området, möjligen med undantag för de västligaste delarna av jordbruksmarken vid Björkfallet där inga hus finns. Norra Julön 4 O 0,4 110 Ett tiotal vindkraftverk bedöms bli synliga främst från de västligaste delarna av detta område. Lövåsen 4 O 1,4 115 Ett tiotal vindkraftverk bedöms bli synliga främst från de västligaste delarna av detta område. Gökhult med omnejd Vårbo med omnejd 70 O Vindkraftverk bedöms bli synliga främst från de västra delarna av den öppna jordbruksmarken. Från vissa punkter i jordbruksmarken bedöms merparten av vindkraftverken bli synliga. Kring flertalet hus finns dock skymmande träd varför endast ett fåtal hus bedöms få en förändrad utsikt. 113 O 4,5 80 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område. Källsbo med omnejd Fågelåsen med omnejd Guldsmedstorp 56 SO 4,1 85 Vindkraftverk bedöms främst bli synliga från de allra västligaste delarna av den öppna jordbruksmarken. Det stora flertalet hus i området omgärdas av skymmande träd. 29 S 7,2 100 Vindkraftverk bedöms bli synliga främst från de allra nordvästligaste delarna av den öppna jordbruksmarken i området. Det stora flertalet hus omgärdas av skymmande träd. 8 SV 4,0 80 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område. 72

73 Bebyggelse, besöksmål Inv/ hushåll Riktning Avstånd (km) Höjd (m ö h) Fotomontage nr Bedömning Rastorp 7 SV 1,2 80 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område. 7 Ågrena 10 V 2,7 75 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område, möjligtvis med unfantag för enstaka punkter i de allra östligaste delarna. Ramundeboda med omnejd Nyborg med omnejd 38 N 2,3 120 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område, med undantag för Borasjöns norra del och möjligen någon enstaka punkt i de centrala delarna av området. 35 NO 5,5 175 Inga vindkraftverk bedöms bli synliga från detta område. Besökares upplevelser Utmed vägarna är det i huvudsak från byarna, där öppen odlingsmark skapar utblickar mot utredningsområdet för vindkraft, som man kan komma att se vindkraftverk. Friluftsliv i området koncentreras främst till sjöarna och de större myrarna. Från dessa områden kommer flertalet verk att vara synliga vilket leder till en förändrad landskapsbild. Där Bergslagsleden passerar Stora Rankemossen kommer ett flertal vindkraftverk att vara synliga och från utsiktstornet i Vargaviddernas naturreservat kommer utsikten att förändras påtagligt (se fotomontage i bilaga 17). I skogsområdena där jakt och bärplockning bedrivs kommer endast de allra närmaste vindkraftverken att vara synliga. Även från Skagerns västra sida kommer merparten av vindkraftverken att vara synliga, men då på ett avstånd på över en mil vilket gör förändringen av landskapsbilden mindre påtaglig. Kumulativa effekter Det finns i dagsläget två vindkraftverk väster om det västra delområdet och ytterligare två respektive fem vindkraftverk är anmälda till tillsynsmyndigheten norr respektive söder om de två befintliga verken. Inga andra vindkraftanläggningar är planerade i närheten. I närområdet finns få platser där man ser båda dessa planerade etableringar samtidigt, men på vissa platser mellan Skagern och det västra delområdet där öppnare jordbruksmark återfinns kan möjligen 73

74 7alla vindkraftverken ses samtidigt. I övrigt är det troligen endast från utsiktstornet i Vargaviddernas naturreservat som alla vindkraftverk kan komma att ses samtidigt. Se bilaga 17 för fotomontage från dessa platser både med och utan de olika etableringarna. Den kumulativa effekten för landskapsbilden bedöms som mycket liten, då etableringarna väster om Nordisk Vindkrafts utredningsområde endast kommer att kunna ses från ett fåtal platser samt att Trysslinge vindkraftanläggning kommer att vara den klart dominerande. Hinderbelysning Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens vid var tid gällande föreskrifter. Utformningen av hinderbeslyningen beror i dagsläget på hur höga vindkraftverken är. Anläggningen, i form av hinderbelysningen, kommer att vara synlig även under dygnets mörka timmar. Hur ett ljus uppfattas beror på dess omgivning; om omgivningen är ljus måste ljusintensiteten vara högre för att synas och om omgivningen är mörk kan ljuset synas bra trots att intensiteten sänks. Vindkraftverken i ytterkant ska på sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp, enligt dagens regelverk markeras med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Eftersom de 47 vindkraftverken i Trysslinge står relativt utspridda innebär detta att nästan samtliga kommer att förses med denna typ av hinderbeslyning. Övriga vindkraftverk ska enligt dagens regelverk vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. Hinderbelysningen kommer att upplevas som blinkande och fasta ljuspunkter. Varken det röda eller det vita ljuset kommer att kunna blända eller lysa upp i omgivningen, då ljusintensiteten är svag och ljuset är riktat uppåt så att det inte når markytan. De konstgjorda ljuskällor som i dagsläget finns i landskapet kring utredningsområdet för vindkraft är framför allt knutna till bebyggelsen i de fyra större orterna Laxå, Finnerödja, Åtorp och Svartå samt de många små byar och grupper av hus som omger utredningsområdet. Det mänskliga ögat dras till den ljusaste punkten eller den största kontrasten. I Trysslinges närmaste omgivningar (upp till ca 3 km) finns få konstgjorda ljuskällor, vilket gör att vindkraftverkens hinderbelysning kommer att framträda tydligt i landskapet. Tillkomsten av nya ljuspunkter i landskapet kan, oavsett styrka, innebära att en känsla av orördhet går förlorad. Det gäller även ljuspunkter från radiomaster etc. Landskapet kring Trysslinge är dock till övervägande delen skogsklätt, vilket gör att de nya ljuspunkterna kommer att synas på nära håll från ett fåtal platser. Ljuset från hinderbelysningen blir svagare ju längre det färdas och samtidigt blir ljusbilden bredare. Som beskrivits tidigare är höjdskillnaderna i området små och marken skogsbevuxen vilket gör att hinderbelysningen inte är synlig från särskilt många platser i närheten av anläggningen. Det är främst från bebyggelsen vid Skagerns västra strand som hinderbelysning kommer att vara tydlig, även om avståndet är stort. Vi byarna längs med Skagerns östra strand finns det öppna platser där hinderbelysningen kan ses, men skogen står så pass nära husen att träden skymmer sikten mot vindkraftanläggningen. Från de större orterna Laxå, Finnerödja, Åtorp och Svartå är bedömningen att vindkraftverkens hinderbelysning endast kommer att kunna ses på ett fåtal platser, och då inte hela anläggningen. 74

75 Sammanvägd bedömning 7 En vindkraftanläggning med 47 vindkraftverk är en stor förändring i landskapet. Nära vindkraftanläggningen gör topografi och vegetation att endast mindre delar av anläggningen kan ses från flertalet platser. Från ett fåtal platser i de omgivande byarna bedöms flertalet vindkraftverk bli synliga, men ofta handlar det endast om delar av vindkraftverken, t.ex. halva vingar etc. Främst är det i de öppna jordbruksmarkerna som omger Åtorp, men även exempelvis de västligaste delarna av Gökhult. Generellt gäller dock att träd eller byggnader skymmer sikten från de allra flesta bostadshusen och det är främst från obebyggd åkermark vindkraftverken kommer att synas. I övrigt är det i första hand på relativt långa avstånd som anläggningen blir synlig. Med ökat avstånd minskar anläggningens dominans i landskapet, men även på en mils avstånd från Skagerns västra strand är förändringen relativt påtaglig (se fotomontage i bilaga 16). Bebyggelsen runt vindkraftanläggningen är främst koncentrerad till Laxå, Svartå, Åtorp och Finnerödja. Vindkraftanläggningen bedöms inte bli synlig från flertalet platser i Laxå, Svartå och Finnerödja men däremot från delar av Åtorp. Fördelat på övriga omgivande byar och enstaka bebyggelse finns uppskattningsvis ca 600 hushåll. Från enstaka punkter i dessa byar kan vindkraftverken komma att upplevas som dominerande, men endast från ett ytterst litet antal bostadshus. Det är istället platser som är av intresse för det rörliga friluftslivet som kan komma att få en mer påtagligt förändrad landskapsbild, t.ex. Skagern och Toften samt de större myrarna i och kring utredningsområdet. Sammantaget sker det således en stor förändring i landskapsbilden, men endast ett litet antal människor berörs av förändringen. Vad som anges ovan gäller också för förändringen av landskapsbilden till följd av vindkraftverkens hinderbelysning. Bedömningen enligt redovisade bedömningsgrunder är att förändringen av landskapsbilden är måttlig, det vill säga att ingreppet är stort och att ett måttligt antal människor berörs. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av påverkan på landskapsbilden bygger på studier av förhållandena på plats i omgivningarna liksom på fotomontage och bedömningar utifrån kartor och flygbilder samt utifrån en synbarhetsanalys genomförd av Nordisk Vindkraft. Platsbesöken har gett en god säkerhet i analysen av bl.a. bebyggelsens läge i förhållande till topografin. Den metod som används för utformning av fotomontage är väl beprövad. Modellen utgår från programvaran WindPro som används inför de flesta vindkraftetableringar i landet och som visat sig stämma väl med verkligheten när anläggningarna senare blir uppförda. Fotomontage har begränsningar, bl.a. genom att de inte uppnår samma skärpa som i verkligheten, där ögat har en mycket god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverkens rotation kan heller inte visas på ett tryckt montage. 75

76 7Fotomontagen är också ett begränsat urval av möjliga utblickar mot vindkraftanläggningen. Bedömningen är ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som krävs inför tillståndsprövningen. Synbarhetsanalysen har tagit hänsyn till vegetation, och topografi men inte till exempelvis bebyggelse. Detta medför att vad som visas i analysen inte alltid helt stämmer överens med verkligheten, på så vis att färre verk än vad som visas i synbarhetsanalysen kommer att bli synliga i verkligheten. Befolkningsstatistik har inte hittats för de små byar och den enstaka bebyggelse som omger utredningsområdet. Istället har en uppskattning av antalet berörda hushåll gjorts utifrån kartstudier. vilket medför en viss osäkerhet kring dessa antal. Trots ett visst mått av osäkerhet i vissa parametrar enligt ovan kan bedömningarna av förändringen av landskapsbilden anses ha gjorts med relativt stor säkerhet tack vare platsbesöken och fotomontagen. 76

77 7 7.7 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna En utbyggnad av vindkraft vid Trysslinge kommer att påverka naturmiljöerna genom direkt förlust och viss fragmentering av livsmiljöer samt genom störningar från ljud och mänskliga aktiviteter under anläggnings- och drifttid. Nedan beskrivs hur konsekvenserna bedöms för olika typer av naturvärden. Bevarandestatus i bedömningsgrunderna för arter Med gynnsam bevarandestatus menas att en art har fortsatt goda förutsättningar att fortleva i området. Begreppet gynnsam bevarandestatus är centralt inom Natura 2000, men observera att denna bedömningsgrund inte har med Natura 2000 att göra. Tabell 8. Bedömningsgrunder för naturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för naturvärdena. Tabell 9. Bedömningsgrunder för övriga arter förutom fåglar och varg och lo. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet och påverkan på bevarandestatusen i regionen. Måttlig påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen i påverkan i regionen. Liten påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen påverkan i regionen. Enstaka individer kan påverkas men bevarandestatusen för arten i utredningsområdet påverkas inte. Förbättrade förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för art. Tabell 10. Bedömningsgrunder för fåglar. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet och påverkan på bevarandestatusen i regionen. Måttlig påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen i påverkan i regionen. Liten påverkan på arts bevarandestatus i utredningsområdet men ingen påverkan i regionen. Enstaka individer kan påverkas men bevarandestatusen för arten i utredningsområdet påverkas inte. Förbättrade förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för art. 77

78 7Naturmiljöer Skyddade områden Nedan följer en bedömning av påverkan på vart och ett av de närmast liggande skyddade områdena, det vill säga Vargavidderna, Boramossen, Rankemossen och Julösmossen. Syftena med de fyra skyddade områdena är liknande; att de i bevarande- eller skötselplanen angivna naturtyperna och arterna i området (dvs. olika typer av myrar, sjöar, taiga, flera olika arter av våtmarksfåglar och skogslevande fåglar) ska bevaras långsiktigt. I Vargaviddernas bevarandeplan tas även varg och lo upp. Varken vindkraftverk eller tillhörande infrastruktur kommer att anläggas inom något av de skyddade områdena, dock i nära anslutning till dessa. Närmaste vindkraftverk står ca 500 m från Vargavidderna, ca 800 m från Boramossen, ca 500 m från Rankemossen och knappt 300 m från Julösmossen. Den skyddade natur som finns i det omgivande landskapet bedöms främst påverkas visuellt i form av en förändrad utsikt om vindkraft etableras i det föreslagna området. För bedömningar avseende fåglar samt varg och lo hänvisas till respektive avsnitt i detta kapitel. Skogliga naturvärden Skogen i utredningsområdet är i hög grad påverkad av modernt produktionsskogsbruk med de konsekvenser för naturvården som det innebär, t. ex skogsbilvägar och minskad skoglig biologisk mångfald. En stor del av skogsmarken utgörs av hyggen och ungskogar men här finns även en hel del medelålders skog. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. Vindkraftverksplaceringar och vägar planeras så att inga objekt som bedömts hysa höga skogliga naturvärden kommer att beröras av anläggningen. Detta gäller såväl objekt som varit utpekade sedan tidigare (nyckelbiotoper, sumpskog etc.) som de objekt som utpekats i samband med naturvärdesinventeringen. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära obetydliga konsekvenser för de skogliga värdena inom utredningsområdet. Våtmarker Inom utredningsområdet finns flera våtmarker av varierande storlek. Störst är myren Trunhatten i nordvästra delen av det västra delområdet och denna har liksom Mosstorpsmossen, Edsbackamossen, Trysslingemossen och Kryddagölen förts till klass 2 (höga naturvärden) i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Våtmarker är till sin natur känsliga för ingrepp som kan påverka hydrologin. Vindkraftverksplaceringar och vägar planeras så att våtmarker i möjligaste mån undviks. Befintliga skogsbilsvägar som kommer att uppgraderas i samband med vindkraftetableringen passerar på flera platser våtmarker. Dessa upp- 78

79 7 graderingar och nybyggnationer av vägar kommer att göras med stor varsamhet så att våtmarkernas hydrologi behålls så intakt som möjligt. I västra delområdet planeras vägpassage över en våtmark söder om Visjön. Våtmarken har bedömts tillhöra klass 3 i våtmarksinventeringen och är påverkad av dikning. Våtmarken är inte inventerad i naturvärdesinventeringen. En del av våtmarken är utpekad som sumpskog av skogsstyrelsen. Anledningen till att Nordisk Vindkraft har valt att i planeringsskedet lägga detta vägavsnitt genom våtmarken är att om man istället använder det befintliga vägnätet så kommer långa sträckor att behöva uppgraderas med större ingrepp som följd. Våtmarken passeras på ett smalt ställe och vägtypen kommer att anpassas till området med en genomsläpplig vägkropp eller annan typ av dränering för att undvika störning på våtmarkens hydrologiska status. En detaljprojektering i ett senare skede får utvisa vilka platsspecifika skadelindrande åtgärder som behövs. Utanför utredningsområdet, mellan västra och östra delområdet, planerar Nordisk Vindkraft för breddning och förstärkning av en befintlig väg, en s.k. alternativ väg, se karta i bilaga 23. Denna väg ingår i ansökan, men det är inte säkert att den kommer att byggas. Vägen går mitt emellan de två naturreservaten Vargavidderna och Boramossen och går helt och hållet på fast mark. Den kommer inte att påverka något av de två reservaten. Sammanfattningsvis bedöms den planerade vindkraftetableringen med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära små konsekvenser för de värden som är knutna till våtmarker. Vattendrag Eftersom utredningsområdet ligger högt i terrängen är de få vattendrag som finns ganska små. De föreslagna nya vägarna inom utredningsområdet kommer att passera små vattendrag på åtta platser och ett stort vattendrag på en plats. De små vattendragen utgörs främst av uträtade skogsbäckar av dikeskaraktär. Det stora vattendraget som ska passeras är Spettån i det västra delområdets norra del. För att kunna nå de fyra lokaliseringarna av vindkraftverk i den norra delen har NV utifrån flera olika alternativ bedömt det bäst ur ett naturvärdesperspektiv är att passera Spettån strax efter utloppet från Stor-Trysslingen. Övriga alternativ innebär rustning av långa, befintliga vägavsnitt och passage av alléer och broar. Passagen av Spettån kommer att ske vid åns smalaste ställe med en kulvertlösning där korsning av vattendraget sker med så litet intrång som möjlig. En detaljprojektering i ett senare skede får utvisa vilka platsspecifika skadelindrande åtgärder som behövs. De befintliga skogsbilvägarna i utredningsområdet, samt den alternativa vägen mellan de båda delområdena, passerar bäckar på flera platser. Vägarna kommer att förstärkas. Bedömningen är att detta kan ske utan att vattenmiljön behöver påverkas och någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Konsekvenserna för de värden som är knutna till vattenmiljöerna bedöms med inarbetade skadeförebyggande åtgärder som obetydliga. 79

80 7Strandskydd Kring de tjärnar och vattendrag som finns inom utredningsområdet råder strandskydd 100 m från strandlinjen. Vattendrag, ett större samt flertalet mindre, kommer att passeras av de nya vägar som Nordisk Vindkraft planerar att anlägga i Trysslingeområdet (se vidare under Vattendrag nedan). Syftet med strandskyddet, dvs. att inte hindra allmänhetens tillgång till strandområdet samt att bevara goda livsvillkor för strandens och vattnets djur och växter, kommer inte att motverkas av de nya nya vägarna. Inga vattendrag som enligt naturinventeringen hyser höga naturvärden kommer att passeras. Om områden som inte inventerats behöver passeras kommer kompletterande inventering av dessa områden ske innan anläggningsarbetet startar. Nordisk vindkraft kommer att vidta flera åtgärder som minskar påverkan på vattendragen och strandområdena (se kap 6.2). Bedömningen är att goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten kommer att bibehållas och att allmänhetens tillgång till strandområdet inte påverkas eller till och med förbättras. Sammanvägd bedömning naturmiljöer Utredningsområdet är till stor del påverkat av storskaligt skogsbruk. Höga naturvärden finns på få platser. Dessa områden kommer dock att så långt möjligt undvikas vid den planerade lokaliseringen av vindkraftverk och tillhörande infrastruktur. Sammantaget bedöms påverkan och effekter med inarbetade skadeförebyggande åtgärder innebära små konsekvenser för naturmiljöer. Säkerhet i bedömningen av naturmiljöer Säkerheten i bedömningen av konsekvenserna är stor till måttlig. Områdets förutsättningar är väl kända genom den naturinventering som genomförts. Varg och lo För att kunna göra bedömningar kring eventuell påverkan på varg och lo i Trysslingeområdet har Naturvårdsverkets syntesrapport om hur landlevande däggdjur påverkas av vindkraft, samt de referenser med beröring på varg och lo som där anges, genomgåtts (Naturvårdsverket 2012 a, etc.). Vidare har personliga kontakter tagits med Per Wedholm som är rovdjursansvarig vid Länsstyrelsen i Örebro samt med Fredrik Widemo vid Svenska Jägareförbundet som är en av författarna till rapporten om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Dessutom har givetvis länsstyrelsen, kommunerna, naturskyddsföreningen, allmänheten etc. haft möjlighet att diskutera frågan inom samrådsförfarandet. Det är inte särskilt välstuderat hur landlevande däggdjur i allmänhet påverkas av vindkraft, och ytterst lite kunskap finns om hur varg och lo kan påverkas. Detta bekräftas både av egna litteratursökningar och genom kontakter med Fredrik Widemo och Per Wedholm som är särskilt insatta i frågan. Därmed råder stor osäkerhet i bedömningarna trots genomgång av befintlig litteratur och personliga kontakter. De stora rovdjuren undviker generellt områden med hög mänsklig aktivitet och det man framför allt befarar är att djuren kan bli störda av en vindkraftsetablering som medför ökad mänsklig aktivitet, dels p.g.a. trafik till och från själva vindkraftverken, men också genom att nya vägar öppnar upp för friluftsliv, jakt osv. i tidigare otillgängliga områden (Naturvårdsverket 2012a, Widemo muntl. 2013). Analyser av vargrevir i Sverige visar att det inom reviren finns lägre tätheter av vägar (både allmäna och privata), 80

81 7 bebyggd mark och öppen mark samt mindre mänskliga störningar, jämfört med arealerna närmast utanför reviren (Karlsson m.fl. 2007). Samma sak har konstaterats vid studier i bl.a. Kanada. Det finns inga svenska studier kring hur varg eller lo påverkas av vindkraft, men däremot finns preliminära resultat från en studie av varg i Portugal (Alvares m.fl. 2011). Studien avser vindkraftsetableringar i tidigare orörda områden, vilket gör att den inte är helt jämförbar med de förhållanden som råder vid Trysslinge. Resultaten indikerar att vargar undviker själva anläggningsområdet under konstruktionsfasen men att effekten begränsar sig till något enstaka år. Sannolikheten för närvaro av varg minskade med ökat antal vindturbiner i studien, vilket förklarades av bl.a. oreglerad nöjestrafik och möjligen också tjuvjakt. Resultaten indikerar också att viktiga platser inom reviret (bl.a. samlingsplatser för vargfamiljer) omlokaliseras, samt att lyorna för att föda flyttas oftare efter vindkraftsetableringen (Alvares m.fl. 2011). Det är oklart i vilken mån resultaten från den portugisiska studien är applicerbara på svenska förhållanden, dels gäller det olika vargpopulationer med delvis olika levnadsvanor och dels gäller studien för tidigare opåverkade områden. Trysslingeområdet är snarare relativt starkt påverkat genom ett väl utbyggt och regelbundet trafikerat vägnät samt genom att det bedrivs ett aktivt produktionsinriktat skogsbruk i området vilket medför att många av områdets miljöer är i ständig förändring. I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur ges inga specifika rekommendationer om hur man bör förhålla sig i frågan om vindkraftsetablering i områden med stora rovdjur. Däremot ges en allmän rekommendation om att man av försiktighetsskäl bör sträva efter att minimera de negativa effekter på landlevande däggdjur som kan misstänkas samt att det bör finnas en beredskap för att undvika att förlägga vindkraft till vissa typer av områden som kan antas vara av särskilt värde för större viltarter. I rapporten anges vidare att det finns en stor samstämmighet inom den vetenskapliga litteraturen när det gäller att man bör avstå från alla former av exploateringar av värdefulla miljöer för de stora rovdjuren på grund av deras känslighet mot störningar och fragmentering (Naturvårdsverket 2012a). Eftersom det har studerats i så liten omfattning på andra platser är det är svårt att göra bedömningar om konsekvenser för varg och lo i Trysslingeområdet. Å ena sidan samexisterar arterna uppenbarligen med människan idag trots att området är starkt påverkat med ett aktivt skogsbruk, ett väl utbyggt och regelbundet trafikerat vägnät samt ett aktivt friluftsliv med jakt och bärplockning. Å andra sidan pekar den kunskap som finns om de stora rovdjuren på att de är väldigt känsliga för mänsklig störning och det är således tänkbart att den ökade mänskliga aktivitet som vindkraftsetableringen medför skulle kunna innebära att graden av störning blir för hög för att accepteras av djuren. Tittar man på den utbredning som vargreviret har enligt länsstyrelsens bedömning utgör utredningsområdet för vindkraft ca 7 % av den totala ytan. Rent arealmässigt bör de 93 % som återstår vara tillräckligt för att vargarna fortsatt ska kunna hitta platser för reproduktion såväl som vila. Dock sammanfaller de 7 % som utredningsområdet utgör med vargarnas kärnområde, d.v.s. den viktigaste delen av reviret, varför revirets attraktionskraft får anses minska om vargarna undviker anläggningsområdet. Att vargarna flyttar runt mellan olika lyor gör att det inte går att peka ut en enskild plats inom reviret där det är särskilt viktigt att undvika exploatering i syfte att undvika att störa vargarna. Med nuvarande utformning av anläggningen finns 81

82 7dock inga vindkraftverk i direkt anslutning till de kända lyorna. Inga specifika platser där lodjursföryngring skett är kända inom området. Samlad bedömning varg och lo Vargarna och de flesta andra djur kommer troligen att störas under byggtiden då det är mycket mänsklig aktivitet i området. Byggfasen beräknas pågå under cirka två år. Under denna period varierar buller och mänsklig aktivitet både i intensitet och geografiskt och byggnation kommer inte att pågå samtidigt vid alla vindkraftverk precis hela tiden. Således kan delar av utredningsområdet komma att nyttjas av varg och lo även under byggfasen. Det kan inte säkert fastlås utifrån nuvarande kunskapsunderlag huruvida påverkan innebär att varg och lo, tillfälligt eller långvarigt, väljer andra platser i närområdet för reproduktion och vila eller om de helt kommer att undvika Trysslingeområdet. Flertalet potentiella vargrevir i länet är redan upptagna av andra vargar så möjligheterna för Hasselforsrevirets vargar att etablera ett helt nytt revir inom länet får anses begränsade. Under driftstiden har det inte påvisats tydliga negativa effekter på stora rovdjur, men de undersökningar som finns är få och förutsättningarna i dessa skiljer sig markant från Trysslinge så resultaten är inte direkt applicerbara. Säkerhet i bedömningen av varg och lo Det råder stor osäkerhet i bedömningarna av påverkan på varg och lo eftersom referensmaterialet i form av studier kring hur rovdjuren påverkas av vindkraft är mycket begränsat. Det är osäkert i vilken mån resultaten från den studie av portugisiska vargar som hänvisas till ovan är applicerbara på svenska förhållanden eftersom de bl.a. rör olika vargpopulationer med delvis olika levnadssätt samt att förutsättningarna vad gäller naturmiljöernas påverkansgrad var väsentligt annorlunda i det studerade området jämfört med Trysslinge. Med anledning av den stora osäkerheten i frågan presenteras heller ingen tabell med bedömda konsekvenser för varg och lo. Fladdermöss Alla svenska fladdermusarter upptagna i bilaga 1 i artskyddsförordningen samt skyddade enligt en särskild europeisk överenskommelse kallad Eurobats. Den generella bedömningen är att stora delar av utredningsområdet utgörs av hårt brukad produktionsskog med låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Inventeringsresultaten indikerar inte några kolonier i eller nära utredningsområdet och det finns också få lämpliga föryngringslokaler då antalet hålträd, gamla grova träd, klippskrevor eller andra strukturer som tjänar som koloniplatser är lågt. Fladdermusfaunan i utredningsområdet är som helhet ganska artrik med totalt åtta noterade arter. Dock var aktiviteten vid de inventerade platserna generellt låg, med enstaka undantag, och många av de registrerade arterna representeras endast av enstaka och spridda inspelningar. Då nordisk fladdermus är den art som förekommer mest frekvent i området och den dessutom är anpassad till att födosöka i öppet luftrum är den sannolikt den art som kan komma att påverkas mest vid en vindkraftsetablering i området. Annars anses stor fladdermus och gråskimlig fladdermus vara de mest utsatta arterna i vindkraftssammanhang (Naturvårdsverket 2011). Båda arterna vistas oftare i fria 82

83 7 luften på högre höjd än de flesta andra fladdermusarter och de anses även vara långflyttare. Det kan således inte uteslutas att dessa båda arter skulle kunna påverkas vid en vindkraftsetablering i Trysslinge. Inget tyder emellertid på att de förekommer i någon större omfattning i området, eller på att det går några flyttstråk genom området, varför påverkan ändå bedöms bli liten. Samlad bedömning fladdermöss Nordisk fladdermus bedöms vara den art som främst kan komma att påverkas vid en vindkraftsetablering i Trysslingeområdet. Förekomsten och aktiviteten hos arten i utredningsområdet som helhet bedöms dock som låg till måttlig och påverkansgraden som måttlig. Stor fladdermus och gråskimlig fladdermus förekommer i området och bedöms möjligen kunna påverkas i liten omfattning. Sammantaget bedöms anläggningen medföra små konsekvenser för Trysslingeområdets fladdermusfauna. Säkerhet i bedömningen av fladdermöss Säkerheten i bedömningen får anses stor då en omfattande fältinventering genomförd av en erfaren fladdermusinventerare ligger till grund för bedömningen. Övriga däggdjur Det finns mycket få studier av vindkraftens påverkan på däggdjur. De som finns pekar på vissa, om än temporära, effekter under byggfasen då det pågår mycket arbeten och mänsklig aktivitet inom utredningsområdet. Under denna fas kan de större däggdjuren undvika utredningsområdet i viss utsträckning (Álvares m.fl. 2011, Flagstad & Tovmo 2010, Walter m.fl. 2006, Wallin 1998). Vägtrafik utgör en störningsfaktor för många större däggdjursarter, men nyttotrafiken i en vindkraftanläggning i drift är mycket låg i förhållande till de trafiknivåer där störningseffekter normalt anses göra sig gällande (Helldin m.fl. 2010). Den habitatförlust en vindkraftanläggning medför utgör en liten andel av landskapet som helhet och för de flesta landlevande däggdjur, som rör sig över stora ytor, utgör denna habitatförlust troligen ingen betydande faktor (Kuvlesky m.fl. 2007, Arnette m.fl. 2007). Buller från vindkraftverk skulle kunna störa djurens verbala kommunikation eller försämra djurens förmåga att uppfatta rovdjur som närmar sig. En studie från norra Tyskland visade dock inga tecken på att småvilt som fälthare, rådjur eller rödräv fördelar sig annorlunda eller använder livsmiljöer på ett annat sätt i områden med vindkraftanlägningar än i referensområden utan vindkraft (Menzel & Pohlmeyer, 1999). Studien visade också att inom en radie av m från ett vindkraftverk var användandet av området lika för alla avstånd till vindkraftverket. Samlad bedömning övriga däggdjur Sammantaget bedöms konsekvenserna för övriga däggdjur under driftsfasen som obetydliga. Säkerhet i bedömningen av övriga däggdjur Säkerheten i bedömningen får anses låg då det finns ett mycket begränsat referensmaterial i form av studier kring hur däggdjur påverkas av vindkraft. 83

84 7Fåglar Generellt om påverkan på fågelfaunan Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i: Förluster av livsmiljöer till följd av vindkraftanläggningens markanspråk och störningseffekter (drift samt bygg- och underhållsarbete) Kollisioner med rotorblad, torn och luftledningar Barriäreffekter för flygande fåglar till följd av undvikandebeteenden Eldöd till följd av kontakt med ledningar och transformatorer Lokaliseringen av en vindkraftetablering är sannolikt den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo 2007). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är studerat i begränsad omfattning. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggnadens konsekvenser på naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock antas vara fortsatt i fokus. Eventuella risker och bedömningar för de känsliga fågelarter som häckar i Trysslingeområdet presenteras nedan under egna rubriker. Områdets fågelliv har studerats i en skrivbordsstudie, samt genom fältinventeringar av örn, skogshöns, häckande vadare, rovfåglar, lommar och nattskärra, samt tidigt flyttande rovfåglar. Resultaten redovisas i bilaga 22. Skogshöns Tjäder och orre utpekas som känsliga för vindkraftsutbyggnad i Naturvårdverkets syntesrapport om vindkraftens effekter på fåglar (Naturvårdsverket 2011). Anledningen är att hönsfåglar jämfört med andra artgrupper relativt ofta kolliderar med vindkraftverk och andra konstruktioner. Tjäder och orre samlas på spelplatser under våren vilket gör att det finns en förhöjd kollisionsrisk ifall vindkraftverk placeras i närheten av spelplatserna. Det framhålls i rapporten att riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns i ett nationellt eller regionalt perspektiv är nästan obefintliga, men att lokal påverkan kan förekomma. Det är inte studerat hur lek- och häckningsframgång påverkas av vindkraftverk, men det finns en misstanke på att en negativ påverkan kan bli fallet ifall vindkraftverk placeras nära spelplatsen, då miljöerna som spelplatserna finns i är viktiga för arterna. Sammantaget rekommenderar Naturvårdsverket att en skyddszon på 1 km, där inga vindkraftverk uppförs, upprätthålls kring större spelplatser för orre och tjäder. Med större spelplatser avses för tjäder spelplatser med fler än fem tuppar och för orre spelplatser med fler än tio tuppar. 84

85 7 Tre större spelplatser för tjäder och fyra större spelplatser för orre har lokaliserats i och kring utredningsområdet. Inga vindkraftverk kommer att placeras inom 1 km från orrspelplatserna och därmed bedöms anläggningen inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för orre lokalt. Samtliga tre tjäderspelplatser är belägna i produktionsskog inom vilken kommande skogsbruksåtgärder torde vara slutavverkning eller en sista gallring. En av dem ligger längre än 1 km från närmaste vindkraftverk. För de båda övriga har Nordisk Vindkraft valt att, under förutsättning att det går att träffa en överenskommelse med markägaren, upprätthålla en vindkraftsfri zon på 300 m kring platserna samt att under anläggningens driftstid garantera att själva spelplatsen inte avverkas, att max 50 % av arealen inom 500 m från spelplatsen avverkas, att de avverkningar som sker inom 500 m från spelplatserna är anpassade så att det finns en skoglig kontinuitet i flera riktningar ut från spelplatsen samt att inget anläggningsarbete sker inom 1 km från spelplatserna mellan skymningen och ca kl. 10:00 under perioden 15 april - 5 maj då tjäderspelet är som intensivast. Ifall en sådan överenskommelse inte kan träffas med markägaren kommer istället en skyddszon på 1 km kring spelplatserna upprätthållas. Anläggningen bedöms därmed inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för tjäder lokalt. Lommar Båda lomarterna är känsliga för mänsklig störning vid sina häckningsplatser och det misstänks att de kan störas av vindkraftverk som byggs nära boet, eller av den ökade mänskliga aktivitet som uppgförandet medför (Naturvårdsverket 2011). Framför allt smålom är dessutom utsatt för risker för kollisioner och barriäreffekter då den normalt häckar i fiskfria små tjärnar och flyger för att födosöka i större fiskrika sjöar. Detta medför ett stort antal flygningar mellan boplatsen och platsen för födosök under häckningen. Naturvårdsverket ger inga generella rekommendationer om skyddszoner mellan häckplatser för små- eller storlom (Naturvårdsverket 2011). Däremot föreslår Sveriges Ornitologiska Förening en skyddszon på minst 1 km runt sjöar och tjärnar där lommar av endera arten regelbundet häckar, samt att flygvägarna mellan smålommens häcknings- och fiskeplatser skyddas (SOF 2009). Inga häckningar av storlom har lokaliserats inom 1 km från utredningsområdet men däremot häckar smålom på Stora Rankemossen. Boplatsen ligger längre än 1 km bort från närmaste vindkraftverk och dessutom har en 1 km bred zon i sydvästlig riktning från Stora Rankemossen undantagits från utbyggnad för att minska risken för kollision och barriäreffekter för smålommarna. Därmed bedöms anläggningen inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för storlom eller smålom lokalt. Rovfåglar Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med vindkraftverkens rotorblad. Orsakerna är oklara men flera studier antyder att stora och medelstora rovfåglar som glidflyger mycket (t.ex. örnar, glador och gamar) är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor, t.ex. i övervintringsområden eller i goda häckningsmiljöer. Naturvårdsverket framhåller kungsörn, havsörn och röd glada som mest riskutsatta bland de svenska rovfågelarterna. Verket rekommenderar bl.a. skyddszoner på 2-3 km 85

86 7mellan vindkraftverk och boplatser för kungs- och havsörn och skyddszoner på 1 km generellt för stora och medelstora rovfåglar (Naturvårdsverket 2011). Inga av de särskilt riskutsatta rovfåglarna häckar i dagsläget i eller nära utredningsområdet och inga höga koncentrationer av häckande rovfåglar har konstaterats. Därmed bedöms anläggningen inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för någon rovfågelart lokalt. Det ska dock finnas en beredskap för att särskilda hänsynsåtgärder kan komma att krävas ifall det visar sig att havsörn etablerar sig som häckfågel i området innan anläggningens eventuella uppförande. Vadare Vadare är en av de artgrupper som i studier visat sig vara särskilt känsliga för störningar från vindkraftverk och man har i flera studier påvisat minskade tätheter nära vindkraftverk. Detta gäller generellt för våtmarksfåglar, men just vadare visar undvikelseeffekter även på lite längre håll. Naturvårdsverket rekommenderar en buffertzon på 500 m kring myrar med rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, samt kring myrar med höga tätheter av vadare generellt (Naturvårdsverket 2011). Utpekade vadare (grönbena och ljungpipare) häckar vid ett flertal av myrarna i området. Skyddszoner på minst 500 m upprätthålls generellt kring dessa myrar, med ett undantag. Vardera ett vindkraftverk planeras således knappt 300 m (Turbin 94) respektive knappt 400 m (Turbin 96) från östra kanten av den sydligaste delen av Julösmossen (se bilaga 9 för turbinnumrering). Vid inventeringen konstaterades två par ljungpipare häcka vid denna myr. Bedömningen är att anläggningen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för de utpekade vadararterna lokalt, även om vindkraftverken nära Julösmossen kan medföra en viss störning för ljungpipare. Ugglor Lite är känt om hur ugglor påverkas av vindkraftsutbyggnad. Den statistik som finns gör gällande att kollisioner mellan ugglor och vindkraftverk sker ganska sällan, men det finns dokumenterade fall av kattuggla och berguv som kolliderat med vindkraftverk i Sverige. Naturvårdsverket framhåller att det råder kunskapsbrist och ger inga rekommendationer om buffertzoner annat än för berguv (Naturvårdsverket 2011). Sparv- pärl-, katt- och hornuggla bedöms alla ha goda stammar i området. Dessutom häckar minst ett par av lappuggla och möjligen även något par av slaguggla i eller nära utredningsområdet. Då det inte finns särskilt mycket forskning kring hur dessa arter påverkas av vindkraftsutbyggnad är det också svårt att bedöma konsekvenser av en etablering i Trysslingeområdet. Generellt sett tas dock så lite mark i anspråk för etableringen att det bedöms fortsatt möjligt för alla arterna att finna levnadsrum i området och det finns inga inga indikationer på att de attraheras särskilt till vindkraftverken. Inga vindkraftverk planeras dessutom inom drygt 1 km från den boplats som lappugglorna använde under Sammantaget bedöms anläggningen inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för någon uggleart lokalt, men bedömningen är behäftad med en viss osäkerhet. 86

87 7 nationella riktlinjer för buffertzoner med hänsyn till nattskärra. Det är känt att nattskärran kan födosöka Nattskärra Lite är känt om huruvida nattskärra påverkas av vindkraft och av denna anledning finns heller inga flera kilometer från boplatsen samt att den kan flyga på höga höjder under flyttning, vid spelflykt och vid förflyttningar mellan boplats och födosöksområde (Bright m.fl. 2006). Det är dock inte känt hur ofta de rör sig på höjder som innebär risk för kollisioner med vindkraftverk. Vindkraftverk attraherar insekter vilket i sin tur attraherar predatorer, bl.a. fladdermöss. Det finns anledning att misstänka att även nattskärror, som liksom fladdermössen lever av insekter och födosöker nattetid, kan attraheras av insektsrikedomen kring vindkraftverken och därmed vara utsatta för kollisionsrisk. Mot bakgrund av detta föreslås i en rapport från RSPB (Storbritanniens motsvarighet till Sveriges Ornitologiska Förening) ett skyddsavstånd på upp till 2,5 km mellan spelande hanar av nattskärra och vindkraftverk (Bright m.fl. 2006). I en rapport från Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland angående fåglar och vindkraft kring Vänern föreslås ett skyddsavstånd på 3 km mellan spelande hanar av nattskärra och närmaste vindkraftverk (Länsstyrelserna 2011). En relativt stor population av nattskärra har konstaterats på hyggen i och kring utredningsområdet, till stor del koncentrerade till områdena väster och söder om Stora Rankemossen. Tidigare år gör rapporter gällande att arten observerats mer utspritt i området, dock oftast med en koncentration till just detta område. Nattskärror som är lokaliserade till hyggen lever som nomader på så vis att de koloniserar hyggen efterhand som de uppstår för att sedan flytta vidare till andra mer nyupptagna hyggen när igenväxningen har gått för långt. Detta medför att den lokala populationens utbredning ser olika ut mellan åren och därmed är det svårt att genomföra hänsynsåtgärder som har effekt på längre sikt. Eftersom Trysslingeområdets skogslandskap är så föränderligt har det inte bedömts relevant att upprätthålla skyddszoner kring varje enskild individ av nattskärra här. Men eftersom nattskärrorna trots allt tycks ha varit koncentrerade till området väster och söder om Stora Rankemossen under flera år kan man dock misstänka att detta område hyser särskilt goda förutsättningar för arten. Samma område hyser även vissa andra känsliga fågelarter varför det bedömts relevant att undanta området från utbyggnad. En skyddszon har därför föreslagits i östra delen av det västra delområdet, sydväst om Stora Rankemossen (se karta i bilaga 10). Skyddszonen har upprätthållits sånär som på två vindkraftverk i nordligaste kanten av området, T77 och T78 (se bilaga 9 för turbinnumrering). Ett fåtal av de nattskärror som observerades under inventeringen 2013 befann sig inom det östra delutredningsområdet. Då kunskapen om hur nattskärra påverkas av vindkraftverk är liten är det också svårt att bedöma konsekvenser för nattskärra i Trysslingeområdet. Lämplig biotop för arter finns kvar i stor utsträckning även efter en eventuell etablering, särskilt då inga vindkraftverk planeras inom stora delar av vad som verkar vara artens kärnområde. Även om det inte kan uteslutas att det finns risk för kollisioner bedöms det osannolikt att det skulle röra sig om mer än ett fåtal individer som skulle drabbas. Sammantaget bedöms anläggningen med vidtagen skyddszon inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för nattskärra lokalt, men bedömningen är behäftad med en viss osäkerhet. Bedömningen gäller även ifall de båda vindkraftverken T77 och T78 i nordligaste delen av den föreslagna skyddszonen uppförs. 87

88 7Sträckande fåglar Generellt har det visat sig att sträckande fåglar påverkas i mindre grad av vindkraft än stationära, häckande eller övervintrande, fåglar (Naturvårdsverket 2011). Detta hänger samman med att varje individ passerar vindkraftverken endast en gång per säsong till skillnad från stationära fåglar som rör sig mycket fram och tillbaka genom området. Ofta befinner sig sträckande fåglar, inte minst rovfåglar, dessutom på så höga höjder att de inte riskerar att kollidera. Flertalet fåglar, inte minst sjöfåglar, ändrar flygkurs i god tid för att undvika kollision men vissa artgrupper har visat sig vara mindre benägna att undvika vindkraftverk och dyker därför oväntat ofta upp i kollisionsstatistiken, däribland måsfåglar och rovfåglar (Naturvårdsverket 2011). Det finns dock inget som tyder på att det är just under flyttningen som rovfåglar är extra utsatta för kollision. Vindkraftanläggningar som visat sig döda ovanligt många rovfåglar finns snarare i områden med koncentrationer av häckande eller övervintrande individer (Bevanger m.fl. 2009, Smallwood & Thelander 2008). Den studie av tidigt flyttande rovfåglar (t.ex. bivråk, brun kärrhök och fiskgjuse) som genomförts i området indikerade att sträckande rovfåglar, bl. a. bivråk, i viss mån koncentreras till Trysslinge. Av de rovfågelarter som är upptagna på den svenska rödlistan eller utpekade i fågeldirektivets bilaga 1 noterades bivråk, blå kärrhök, brun kärrhök, fiskgjuse, havsörn och pilgrimsfalk under inventeringen, varav framför allt bivråk i något högre antal. Sträcket var relativt glest utspritt över området utan tydliga koncentrationer och merparten av fåglarna passerade på höjder där de inte skulle riskera att kollidera med vindkraftverk. Att rovfåglar sträcker förbi Trysslinge innebär också att en del rovfåglar rastar i området och ett antal individer av arter som bivråk, ormvråk, havsörn, lärk- och tornfalk noterades som rastande eller födosökande under inventeringen. Sammantaget handlade det dock om ett mycket litet antal indivder och det finns inget som tyder på att det någon gång under sträcktiden ansamlas koncentrationer av rovfåglar i området som är höga ur ett nationellt perspektiv. Anläggningen bedöms därmed inte medföra annat än små risker för kollision eller för obetydande barriäreffekter för enstaka individer av tidigt flyttande rovfåglar, d.v.s. för de arter som sträcker vid den tid inventeringen gjordes. Vad gäller övriga arter finns flera studier som visar att sjöfåglar generellt är bra på att undvika kollisioner med vindkraftverk varför det får anses osannolikt att anläggningen i Trysslinge skulle medföra annat än mycket små risker för kollision med enstaka individer av flyttande sjöfåglar, främst i speciella väderlägen med t.ex. tät dimma eller kraftiga vindar. För de rovfåglar som sträcker senare under säsongen, t.ex. örnar och fjällvråk, samt för trana är det svårt att dra några säkra generella slutsatser då det inte är utrett i vilken omfattning dessa arter passerar området, men även i detta fall indikerar den samlade kunskapen om sträckande fåglar i vindkraftssammanhang att riskerna för kollision torde vara mycket små. Bedömningen är att anläggningen medför små risker för enstaka kollisioner, men inte i sådan omfattning att det riskerar att försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för någon art, varken regionalt eller nationellt. Bedömningen är behäftad med ett visst mått av osäkerhet. 88

89 7 Naturvårdsverket rekommenderar ett skyddsavstånd på 2-3 km mellan vindkraftverk och platser med Övervintrande fåglar ansamlingar av fler än fem kungsörnar eller fler än tio havsörnar (Naturvårdsverket 2011). Genrellt bedöms området inte hysa förutsättningar för större koncentrationer av övervintrande fåglar. Emellertid observeras något fler individer av havs- och kungsörn än förväntat i området under vinterhalvåret vilket dels förklaras av att det förekommer varg och därmed även kadaver efter vargarnas bytesdjur, dels av att det finns åtelplatser där slaktrester och döda tamdjur läggs ut. Antalen bedöms normalt inte komma upp i nivåer som föranleder skyddsavstånd enligt Naturvårdsverkets rekommendationer, men för att minska riskerna för kollisioner kan åtelverksamheten i närheten av utredningsområdet flyttas till platser längre bort från vindkraftverken. Nordisk Vindkraft ser positivt på denna typ av åtgärd. Samlad bedömning fåglar Trysslingeområdet har ett rikt fågelliv med flera känsliga och utpekade arter. Vid den artvisa genomgången ovan bedöms påverkan bli liten eller obefintlig för var och en av de genomgångna arterna och artgrupperna och sammantaget bedöms anläggningen således medföra små konsekvenser för områdets fågelliv. Genom att planera turbinplaceringarna utifrån den kunskap vi har om områdets fågelliv idag har de viktigaste områdena för särskilt känsliga arter undantagits och det är således främst vanliga skoglevande fågelarter som lokalt kommer att påverkas negativt av anläggningen. Emellertid utgår dessa bedömningar från kunskap om hur det är i dagsläget. Områdets fågelliv bör också betraktas ur ett perspektiv på längre tid, t.ex. driftstiden som förväntas vara åtminstone 30 år. En vindkraftanläggning med 47 turbiner är ett stort ingrepp i landskapet och medför trots ovanstående slutsats biotopförluster och störningar för fågellivet. Framför allt under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av utredningsområdet på grund av buller och mänsklig aktivitet, men för merparten av fåglarna blir störningen troligen av tillfällig karaktär. Den ökade mänskliga aktiviteten även under driftsskedet medföra att vissa störningar kan få mer bestående karaktär. En viss risk för kollision, även av utpekade arter, föreligger alltid vid uppförande av vindkraftverk även om riskerna generellt är så små att det troligen endast är ett ytterst litet antal individer som drabbas. Även om den samlade bedömningen är att konsekvenserna för områdets nuvarande fågelliv förväntas bli små bör man alltså vara medveten om att en viss påverkan ändå sker. Säkerhet i bedömningen av konsekvenser för fåglar Det finns få studier kring hur ugglor och nattskärra påverkas av vindkraftsetableringar varför bedömningarna för dessa arter är behäftade med viss osäkerhet. Antalet fåglar av olika arter som sträcker igenom Trysslingeområdet och hur dessa beter sig då de passerar området är inte helt klarlagt. En särskild inventering har endast gjorts av rovfåglar som sträcker under sensommaren. Bedömningen av påverkan på sträckande fåglar är därför behäftad med en viss osäkerhet. En anläggning av den här storleken kan medföra konsekvenser som är svåra att förutsäga, exempelvis kan ekologiska samband som inte är direkt synliga för det mänskliga ögat komma att påverkas. En ytterligare fragmentering av landskapet kan medföra minskade förutsättningar för spridning av vissa 89

90 7arter samt kan det göra området mindre attraktivt för nya par av olika arter att etablera sig inom anläggningens driftstid osv. Generellt, och för flertalet arter, får dock säkerheten anses som god då ett flertal fältinventeringar genomförda av observatörer med god vana ligger till grund för bedömningarna och ett bra referensmaterial i form av studier kring hur fåglar påverkas av vindkraftverk har funnits till hands. Övriga arter i artskyddsförordningen Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 (förutom varg och lodjur, fladdermöss och fåglar som avhandlats ovan) har hasselmus, läderbagge, pudrad kärrtrollslända och citronfläckad kärrtrollslända observerats i regionen mellan Skagern och Toften(Artportalen). Även större vattensalamander kan antas förekomma i detta område. Bedömningen är att det inom utredningsområdet saknas lämpliga livsmiljöer för hasselmus. Större vattensalamander påträffas främst i kulturpräglade landskap, gärna med gammal lövdominerad skog eller öppna marker i anslutning till småvatten (Naturvårdsverket 2007). Hasselmusen återfinns i buskrika miljöer, yngre skogsplanteringar, kraftledningsgator och gläntor samt svagt hävdade betesmarker. Citronfläckad kärrtrollslända och pudrad kärrtrollslända skulle eventuellt kunna finnas i någon av de våtmarker som finns inom eller strax intill utredningsområdet, men inga förekomster finns registrerade i Artportalen. Läderbaggen är kräsen i sitt biotopval och det starkt skogsbrukspräglade utredningsområdet gör att förutsättningarna för läderbagge få anses vara nästlntill obefintliga. Gulbrämad dykare skulle kunna finnas i något av de större vattendragen, t ex i Spettån. Det är rimligt att anta att åkergroda finns i utredningsområdet. Åkergroda lever i såväl öppna marker som barrskogsmiljöer och är i en stor del av landet den vanligaste grodarten. Av de arter som listas i Artskyddsförordningens bilaga 2 finns med stor sannolikhet huggorm, snok, kopparödla, skogsödla, vanlig groda och vanlig padda i området. Även mindre vattensalamander finns i regionen och det finns några små sjöar i området varför även denna art skulle kunna finnas i utredningsområdet. En liten förekomst av blåsippa finns i norra delen av utredningsområdet. Av de växter som listas i förordningens bilaga 2 ska, enligt uppgifter från Artportalen, mattlummer, revlummer, knärot, nattviol, jungfru marie nycklar, korallrot och lopplummer finnas inom eller i närheten av utredningsområdet. Myrlilja och klockljung finns på de stora våtmarkerna, bl. a. på Åsmossen och Julösmossen. Då det saknas lämpliga livsmiljöer för övriga listade arter bedöms förekomster av dessa som osannolika. Samlad bedömning övriga arter i Artskyddsförordningen För de i Artskyddsförordningen listade arterna som finns eller kan antas finnas i utredningsområdet görs bedömningen att området inte är av stor vikt för arternas fortlevnad i stort. Nämnda växtarter finns spridda i låga tätheter i utredningsområdet och det är sannolikt att enstaka exemplar kan beröras av den planerade vindkraftsetableringen. De områden som har högst naturvärden, våtmarker och området närmast sjöar (minst 100 m) kommer dock att undvikas vid exploateringen varför det inte är sannolikt att listade arter kommer att påverkas mer än ytterst marginellt. 90

91 7 Sammantaget görs bedömningen att inga av ovanstående arters lokala populationer kommer påverkas av vindkraftsetableringen. Deras förutsättningar för att leva kvar i området bedöms inte påverkas. Säkerhet i bedömningen av övriga arter i Artskyddsförordningen Säkerheten i bedömningen är måttlig till stor. Bedömningen grundar sig dels på vad andra har rapporterat in till artportalen men kanske främst på förekomsten av lämpliga miljöer i utredningsområdet. 91

92 7.8 Konsekvenser för friluftslivet och turismen Inga särskilt utpekade områden för friluftslivet förekommer inom utredningsområdet för vindkraft. Inga områden som utpekats som riksintresse för friluftslivet finns inom 10 km från den planerade vindkraftanläggningen. Utredningsområdet utmärker sig inte som särskilt viktigt för naturupplevelser. Både älg- och småviltsjakt bedrivs emellertid i och kring utredningsområdet. Markerna nyttjas till viss del för bärplockning medan skidåkning förekommer i utredningsområdet under vinterhalvåret. Mellan de båda utredningsområdena ligger Vargaviddernas naturreservat med ett välbesökt utsiktstorn och strax öster om utredningsområdena går en vandringsled, Bergslagsleden, som bl.a. passerar Stora Rankemossens östra kant. Leden berör också det östra delområdets nordöstra hörn. Vindkraftanläggningen kommer inte att vara inhägnad, utan allmänheten, inklusive turister, kommer fortsatt att kunna röra sig fritt inom utredningsområdet. Vindkraftverken med tillhörande infrastruktur Tabell 11. Bedömningsgrunder för friluftslivets intressen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Måttlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Liten påverkan på värden av lokalt/ regionalt intresse. Liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området. Förbättrade förutsättningar för friluftslivets intressen. Tabell 12. Bedömningsgrunder för den lokala turismen. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Ett stort antal små eller ett litet till måttligt antal stora företag berörs och påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet inom utredningsområdet är stor. Ett måttligt antal små eller få stora företag berörs och påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet inom utredningsområdet är måttlig. Få och/eller små företag berörs och påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet inom utredningsområdet är liten eller måttlig. Obetydlig påverkan på förutsättningarna för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet inom utredningsområdet. Förbättrade förutsättningar för att bedriva kommersiell naturturismverksamhet inom utredningsområdet. 92

93 7 kommer dock att påverka naturupplevelserna i utredningsområdet, bl.a. genom en förändrad utsikt från myrar och andra öppna områden. Lokalt kan ljudet från vindkraftverken vara störande för upplevelsen av den tysta naturen. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt, även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Däremot kan själva naturupplevelsen av jakten påverkas av det fysiska intrång och ljud som vindkraften medför i området. Ljudet från vindkraftverken kan också lokalt påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande hund, vid t.ex. älgjakt eller harjakt, i omedelbar närhet till vindkraftverken. Tillgängligheten inom utredningsområdet kommer dock att öka när det nya vägnätet tas i bruk. Området kommer även fortsättningsvis att kunna nyttjas för naturturism. Den planerade vindkraftanläggningen bedöms dock leda till minskade möjligheter för det berörda turismföretaget att marknadsföra och erbjuda turer i en vild och orörd miljö i och med den förändrade naturupplevelsen. Utredningsområdet för vindkraft berör ca 1/4 av företagets totala verksamhetsområde. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att landskapet vid Trysslinge redan idag är starkt påverkat av skogsbruk och det finns många skogsbilvägar och hyggen. Hur stora konsekvenserna blir är svårt att uppskatta då det till hög grad beror på hur företagets kunder upplever vindkraft. En annan betydande faktor är vilka alternativa utformningar av verksamheten turismföretaget kan välja. Vid Trysslinge är älgjakt den klart viktigaste inkomstkällan för Ekosafari AB, och som beskrivits ovan kan upplevelsen av jakten förändras. Det finns en risk att en del av turisterna väljer bort älgjakten vid Trysslinge på grund av vindkraftsetableringen. Bedömning Inga riksintresseområden för friluftslivet kommer att påverkas av utbyggnaden. Möjligheten till jakt i Trysslingeområdet bedöms inte påverkas i stor utsträckning när vindkraftanläggningen är i drift, men upplevelsen av jakten kan komma att förändras (se avsnitt 8.16 för bedömningen av konsekvenser för jakten under byggskedet). För småviltsjakt, kan en viss negativ påverkan på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter innebära vissa konsekvenser under driftsfasen, men denna inverkan bedöms bli begränsad och lokal. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte att innebära några begränsningar för jakten. Precis som för all jakt är det dock på den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet vid avlossande av skott, och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. Den färdiga vindkraftanläggningen kommer inte heller att innebära några begränsningar för bärplockning, skidåkning eller vandring i området. Den sammanvägda bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir små. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Det är framförallt upplevelsen av ostördhet som rimligen kommer att minska. 93

94 7Möjligheterna att fortsatt utöva kommersiell älgjakt i området bedöms påverkas i negativ riktning men då området redan är starkt påverkat av skogsbruk och att endast ett företag berörs är den sammanvägda bedömningen att konsekvenserna för turismen blir små. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen av friluftslivet är stor eftersom det är förhållandevis lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. I konsekvensbedömningen av turismen är osäkerheten större då det inte går att förutse i vilken omfattning turisterna kommer att välja eller välja bort Trysslinge som turistmål. 94

95 7 byggnadsantikvariskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns inte inom utredningsområdet för 7.9 Konsekvenser för kulturmiljön Värdefulla kulturmiljöer, så som kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården, och vindkraft. I närheten av utredningsområdet ligger dock två riksintresseområden för kulturmiljövården, Ramundeboda klosterruin ca 1 km söder om området och Laxå station ca 3 km sydost om området. Inga vindkraftverk bedöms dock bli synliga från dessa platser då skog skymmer sikten norrut. I utredningsområdet finns ett stort antal lämningar efter kolning och ett mindre antal lämningar efter bebyggelse som härrör från historisk tid samt två lämningar av stenavslag som indikerar stenåldersbosättningar registrerade, se karta i bilaga 13. Inga ingrepp kommer att ske i andra objekt än kolbottnar, dessa är allestädes närvarande och därmed inte möjliga att helt undvika. I detta fall har Länsstyrelsen villkorat att ett antal av de kolbottnar som berörs skall dateras, varefter särskild hänsyn inte behöver visas gentemot de övriga. Enstaka vindkraftverk kommer att kunna ses från några av fornminnesobjekten, men inte från flertalet då de ligger i skogsmark utan utblickar över utredningsområdet. Bedömning Bedömningen är att en mycket liten andel av områdets många kolbottnar kommer att beröras av exploatering. Inga andra kulturhistoriska objekt kommer dock att gå förlorade och eventuella kulturhistoriska samband kommer att kunna uppfattas även efter vindkraftanläggningens uppförande. Möjligtvis kan enstaka objekt påverkas visuellt, men i så fall i liten grad. Konsekvenserna bedöms således bli små. Tabell 13. Bedömningsgrunder för kulturmiljöer. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller mycket höga och ofta unika värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt. Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse eller upplevelsen av mycket skyddsvärda och ofta unika kulturmiljöer av nationellt intresse eller värden för kulturmiljövården utraderas eller påverkas på ett betydande sätt. Anläggningen medför viss påverkan på upplevelsen av skyddsvärda kulturmiljöer av nationellt eller regionalt intresse, men anläggningen är inte dominant i upplevelsen av kulturmiljön eller enstaka mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården påverkas. Anläggningen påverkar inte skyddsvärda kulturmiljöer och inte ens mindre betydelsefulla värden för kulturmiljövården går förlorade. I området kan dock enstaka lämningar förekomma vilkas närmiljö påverkas utan fysiska ingrepp i kulturvärdet. Förbättrade förutsättningar för kulturmiljön (t.ex. pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, vidmakthållande). 95

96 7Säkerhet i bedömningen med stor säkerhet. I MKB-arbetet har en kulturhistorisk förstudie (bilaga 6) och en särskild arkeologisk utredning i två etapper (bilaga 7 och 8) genomförts. Utifrån slutsatserna i dessa kan konsekvensbedömningen göras 96

97 7.10 Konsekvenser för användningen av naturresurser Pågående markanvändning inom utredningsområdet för vindkraft utgörs av skogsbruk. 7 Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att påverka skogen som naturresurs mer än marginellt genom det bortfall av produktionsareal på ca 5 % av utredningsområdet som sker till följd av anläggningsytor, vägar och ledningar. Det bortfall som ändå sker kan i viss mån kompenseras genom en bättre åtkomst till skogsmarkerna till följd av det utbyggda vägnät som blir ett resultat av vindkraftanläggningen. Vindkraft som naturresurs nyttjas i dagsläget inte inom utredningsområdet. En utbyggnad av vindkraft inom utredningsområdet kommer att medföra nya möjligheter att nyttja denna naturresurs. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna för fortsatt användande av de naturresurser som nyttjas i dagsläget sammantaget kommer att vara obetydliga. Anläggningen tar mark i anspråk endast i marginell omfattning och området kommer fortsatt kunna användas för skogsbruk. Dessutom kommer en vindkraftanläggning att möjliggöra nyttjandet av en ny naturresurs, vindkraft. Den sammanvägda konsekvensen för nyttjandet av naturresurser bedöms därför vara positiv. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen är stor, eftersom det är lätt att förutse vilka konsekvenserna blir. Tabell 14. Bedömningsgrunder för användningen av naturresurser. Bedömningen är att konsekvenserna blir positiva. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse. Stor påverkan på areell näring. Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse. Måttlig påverkan på areell näring. Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse. Liten påverkan på areell näring. Obetydlig påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen. Obetydlig påverkan på areell näring. Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt. 97

98 7.11 Konsekvenser för luftfartens intressen En vindkraftanläggning kan påverka förutsättningarna för luftfarten. Därför har Transportstyrelsen, Luftfartsverket, Örebro flygplats och de mindre flygfält som finns i den planerade vindkraftanläggningens omgivningar inbjudits att delta i samrådet. Vindkraftanläggningen vid Trysslinge ligger inom MSA-ytan (se förklaring i avsnitt 5.5) för Örebro flygplats. Enligt Luftfartsverkets utredning (se yttrandei bilaga 2) genomkorsas dock inte MSA-ytan av de planerade vindkraftverken. Flygplatsen har således inget att erinra mot vindkraftanläggningen. Luftfartsverket har också utrett huruvida vindkraftverken kommer att påverka flygplatsernas navigerings- och landningshjälpmedel samt den infrastrukturutrustning för kommunikation, navigation och övervakning som finns ute i fält, mellan flygplatsernas områden, och kommit fram till att denna utrustning inte kommer att påvekas. Bedömning Varken MSA-ytor eller navigations- och kommunikationssystem kommer att påverkas av vindkraftanläggningen. Bedömningen är att konsekvenserna för luftfarten är obetydliga. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i konsekvensbedömningen för luftfarten är stor eftersom denna verksamhet inte kommer att påverkas. 98

99 7 Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett ljud från vindkraftverkets maskinhus, dels ett 7.12 Konsekvenser genom ljudutbredning aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras Bullerberäkningar i bilaga 19. ljudet, d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. Ljud från vindkraftverken torde inte innehålla rena toner. Rena toner upplevs mer störande än annat buller och är lättare att uppfatta i kombination med annat ljud vilket innebär att ljudet inte så lätt maskeras av det naturliga vindbruset. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk. Ljudnivåerna från vindkraftverk vid byggnader som används för permanent boende eller varaktigt fritidsboende är bland annat beroende av avstånd mellan vindkraftverken och dessa byggnader, Tabell 15. Bedömningsgrunder för ljudutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Boendekvalitén för ett måttligt till stort antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som i övrigt är en tyst miljö. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som inte har prägeln av att vara en tyst miljö, eller boendekvalitén för ett litet antal människor påverkas utan att riktvärden överskrids inom ett område som i övrigt är en tyst miljö. Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. 99

100 7områdets topografi och andra, i området, förekommande ljud. Detta innebär att bullerstörning från vindkraftverk ofta går att förhindra genom god planering. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer bör ljudet från vindkraftanläggningar inte överskrida 40 db(a) utomhus vid bostäder. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 db(a). Nordisk Vindkraft har utfört ljudberäkningar för vindkraftanläggningen vid Trysslinge enligt gällande svenska rekommendationer utfärdade av Naturvårdsverket. Beräkningarna bygger på antagandet att vindkraftverket Vestas V112 3 MW används, vilken är den bullrigaste turbin som finns på marknaden. Beräkningarna är gjorda med den metod som beskrivits i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk (Naturvårdsverket, 2001). Beräkningen utgår från en placering av vindkraftverken enligt bilaga 9. Modellen utgår från att vinden blåser från vindkraftverken mot ljudmottagarna, d.v.s. medvindsfall. I verkligheten absorberar både växtlighet och klimatförhållanden ljudet samtidigt som skogen i sig avger ljud som kan överrösta vindkraftanläggningen. Vid beräkningen tas ingen hänsyn till befintlig ljudabsorberande vegetation eller byggnader, vilket ger ett s.k. värsta scenario. Beräkningarna har utförts för byggnader inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen, totalt 30 byggnader. 19 av dessa har besökts och fotograferats. Övriga 11 byggnader har inte besökts, men för att kunna beskriva ett värsta scenario antas det i analysen att dessa hus är bostadshus. Resultat Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 19. Vid alla byggnader utom en kommer ljudnivåerna ligga under riktvärdet om 40 db(a), se tabell 4 i bilaga 19. Ljudnivån vid byggnaden där riktvärdet överskrids kommer att ligga på 40,4 db(a). Byggnaden utgörs av ett bostadshus. För att reducera ljudnivån vid denna byggnad kan vinkeln på vindkraftverkens rotorblad justeras vilket resulterar i en kompromiss mellan energiproduktion och minskad ljudutbredning. I bullerutredningen (bilaga 19, avsnitt 2.7.2) föreslås följande för att ljudnivåerna ska sänkas under riktvärdet: För vindkraftverket T59 görs bullerreducerande åtgärder motsvarande -6 db(a) Vid Vargavidderna kommer ljudnivån att överskrida 40 db(a) i den allra västligaste och i den allra östligaste delen. I största delen av reservatet kommer ljudnivån vara betydligt lägre än så, och allra minst i området kring fågeltornet. Vindskugga Vid hus som ligger lägre och mer skyddade än en vindkraftanläggning kan ett fenomen kallat vindskugga uppstå. Det innebär att när det blåser bra vid vindkraftverken och de producerar maxljud, kan det samtidigt vara lägre vind och därmed lägre bakgrundsljud vid husen. Detta innebär att ljudet från vindkraftverken kan framträda tydligare vid husen än om bakgrundsljudet varit högre. 100

101 7 Vid Trysslinge är det osannolikt att vindskugga kommer att uppstå då det maximala bullret från vindkraftverken är så pass lågt vid husen. Lågfrekvent ljud Slutsatserna i beräkningsrapporten för buller är att det är osannolikt att konsekvenser kommer att uppstå på grund av lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. Lågfrekvent ljud från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder (40 db(a)), men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Med allt större vindkraftverk kommer andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka måttligt och det är inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroaukustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg (Nilsson, Bluhm m.fl. 2011). Kumulativa effekter Väster om Trysslingeområdet finns det två vindkraftverk (Skagern), samt sju i planeringsstadiet (2 st i Vårbo och 5 st i Torpaskoga), se figur B1 i bilaga 19. Bullerberäkningar har utförts för att utreda de kumulativa bullereffekterna av dessa vindkraftverk och Nordisk Vindkrafts planerade vindkraftanläggning vid Trysslinge. Ljudet från de planerade vindkraftverken vid Vårbo och de befintliga vindkraftverken vid Skagern kommer inte att överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för de byggnader som är med i denna analys. Vindkraftverken vid det planerade projektet Torpaskoga kommer dock enligt Nordisk Vindkrafts beräkningar att ge bullernivåer över 40dB(A) vid fyra byggnader. Tillsammans kommer vindkraftverken i Torpaskoga och Trysslinge ge bullernivåer över 40dB(A) vid fem byggnader, där den högsta förväntade ljudnivån är 45,0 db(a). Samtliga dessa fem byggnader antas vara bostadshus. Eftersom vindkraftanläggningen vid Torpaskoga, enligt Nordisk Vindkrafts beräkningar, ensamt förväntas generera bullernivåer över 40 db(a) för fyra av de fem byggnader där riktvärdena i den kumulativa beräkningen överskrids, måste Torpaskogas vindkraftverks ljudnivåer sänkas, genom bullerreducerande åtgärder. Diskussioner kommer att hållas mellan projektören för Torpaskoga vindkraftanläggning och Nordisk Vindkraft för att säkerställa att den kumulativa ljudutbredningen inte överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna genom ljudutbredning är små. De beräkningar som genomförts har visat att ljudutbredningen till följd av Trysslinge vindkraftanläggning kommer att överstiga gällande riktvärde vid en byggnad. Till följd av kumulativa effekter av vindkraftanläggningarna Trysslinge och Torpaskoga kommer riktvärdena att överstigas vid ytterligare fyra byggnader. Vid dessa byggnader kom- 101

102 7mer bullerreducerande åtgärder att genomföras för de verk som uppförs av Nordisk Vindkraft, i syfte att undvika att byggnader utsätts för ljudnivåer över Naturvårdsverkets riktvärden. Vargavidderna har inte utpekats som ett speciellt tyst område och bedöms inte falla inom Naturvårdsverkets kategori områden där ljudmiljön är särskilt viktig, då reservatet ligger relativt nära skogsbilvägar, bebyggelse och aktivt skogsbruk. Den plats som besöks mest inom Vargavidderna är troligen fågeltornet, och det är också här som ljudpåverkan är som lägst. I de yttre kanterna av Vargavidderna finns dock en risk att ljudet från vindkraftverken kan upplevas som störande. Säkerhet i bedömningen Beräkningsmodellen är väl beprövad och testad varför säkerheten i bedömningen får anses som god. 102

103 7.13 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan Skuggberäkningar i bilaga 20. upplevas som störande om man befinner sig på vindkraftverkets skuggsida. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och redan vid meters avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Rotorbladen täcker då endast en liten del av solskivan. Boverkets vindkraftshandbok anger att det inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk, men att det genom praxis arbetats fram en rekommendation. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen (Boverket, 2009). Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. Nordisk Vindkraft har utfört skuggberäkningar för Trysslinge vindkraftanläggning enligt gällande svenska rekommendationer. Skuggberäkningarna har utförts med turbiner med en maximal totalhöjd om 210 meter och en rotordiameter om maximalt 130 meter. Den största rotordiametern som kan bli aktuell i Trysslinge är 140 m (dvs. 210 m totalhöjd minus 140 m navhöjd x 2 vinglängder), men ett sådant vindkraftverk finns inte på marknaden i dagsläget. En rotordiameter på 130 m är det som är mest realistiskt vid Trysslinge. Skillanden är dock så pass liten att det ändå innebär att analysen beskriver ett värsta scenario. Beräkningarna avser skuggeffekterna vid byggnader på en höjd av 2 meter över mark och är gjorda med antagande att det finns fönster utmed alla väggarna runt byggnaden. Vidare är antagandena att inga träd eller andra byggnader skyddar de aktuella byggnaderna från vindkraftverkens skuggor. För beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla dagar. För beräkningen av den faktiska skuggtiden har tagits hänsyn till att solen kan skymmas av moln och att solen inte alltid lyser med en sådan intensitet att skuggor kan bildas. Analysen av konsekvenser genom skuggor och reflexer har utförts för byggnader inom tre km från vindkraftanläggningen, totalt 30 byggnader. 19 av dessa har besökts och fotograferats. Övriga 11 byggnader 7 Tabell 16. Bedömningsgrunder för skuggutbredning. Bedömningen är att konsekvenserna blir små. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärden överskrids och kan inte åtgärdas. Riktvärden överskrids men kan åtgärdas. Boendekvalitén påverkas utan att riktvärden överskrids. Obetydlig påverkan på boendekvalitén. Förbättrade förutsättningar för god hälsa och god boendemiljö. 103

104 7har inte besökts, men för att kunna beskriva ett värsta scenario antas det i analysen att dessa hus är bostadshus. Resultat Resultaten redovisas översiktligt här och i detalj i en särskild rapport, se bilaga 20. Nordisk Vindkraft avser att förvärva fyra av husen vid Trysslinge där gränsvärden för skuggor överskrids. Således behöver hänsyn inte tas till dessa byggnader vad gäller skuggor och de finns därför inte heller med i resultatredovisningen nedan. Samtliga byggnader som är med i analysen utgörs av bostadshus (permanentbostäder eller fritidshus). Skuggorna kommer maximalt att kunna sträcka sig 2,13 km från den planerade vindkraftanläggningen och teoretiskt kommer, om inte regleringar görs, 22 byggnader att kunna nås av skuggor från den planerade vindkraftanläggningen någon gång under ett år. Den teoretiska tiden om 30 timmars skuggeffekter per år riskerar, om inte skadeförebyggande åtgärder vidtas, att överskridas vid 17 byggnader och som mest med 100,2 timmar vid en byggnad (se tabell 4.1 i bilaga 20). Den teoretiska maximala dagliga skuggtiden riskerar att, om inte skadeförebyggande åtgärder vidtas, överskrida 30 minuter vid 13 byggnader och som mest med 1,02 timmar vid en byggnad (se tabell 4.2 i bilaga 20). Den beräknade faktiska tiden om åtta timmars skuggeffekter per år riskerar att, om inte skadeförebyggande åtgärder vidtas, överskridas vid 13 byggnader och som mest med 33,9 timmar vid en byggnad (se tabell 5.5 i bilaga 20). Kumulativa effekter Väster om Trysslingeområdet finns det två vindkraftverk (Skagern), samt sju i planeringsstadiet (2 st i Vårbo och 5 st i Torpaskoga), se figur 6.1 i bilaga 20. Skuggor från de planerade vindkraftverken vid Vårbo och de befintliga vindkraftverken vid Skagern kommer inte att påverka de byggnader som är med i denna analys. Vindkraftverken vid det planerade projektet Torpaskoga kommer att ge skuggeffekter vid fem byggnader. Tillsammans kommer vindkraftverken i Torpaskoga och Trysslinge ge teoretiska maximala skuggtider som överskrider 30 timmars skuggeffekter per år vid tre byggnader. Även om vindkraftverken i Trysslinge förses med ett skuggdetektorsystem som stänger av verken, kommer även alla vindkraftverk i Torpaskoga behöva utrustas med ett liknande system för att inte några riktvärden ska överskridas, oavsett om vindkraftverken vid Trysslinge uppförs eller ej. Reflexer Reflexer är en till skuggor nära relaterad aspekt som hittills belysts i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft. I praktiken har det visat sig att flera faktorer gemensamt medverkar till att begränsa fenomenet: Ett vindkraftverk har en halvmatt yta som inte reflekterar ljus lika väl som t.ex. glas eller polerad fordonslack. 104

105 Eftersom turbinen har en konvex yta sprids reflexerna divergent, inte i en samlad reflex. Variationen i vindriktning inom en vindkraftanläggning gör att en betraktare aldrig ser samtidiga reflexer från flera vindkraftverk. Det är dessutom ovanligt att både väderförhållanden och solens position sammanfaller på det sätt som krävs för att reflexer ska uppstå. I Sverige är det av dessa skäl inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk. 7 Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna genom skuggor och reflexer är små. Erfarenheten visar att reflexer inte är något problem vid vindkraftanläggningar. Inga bebodda byggnader kommer att utsättas för skuggtider som överskrider Boverkets riktlinjer, då skuggdetektorsystem kommer att installeras i de vindkraftverk som beräknas ge upphov till faktiska skuggtider överstigande åtta timmar per år. Säkerhet i bedömningen Beräkningarna är utförda med vedertagna metoder. Bedömningen av konsekvenser genom skuggor och reflexer görs därför med stor säkerhet. 105

106 7.14 Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Det elektriska fältet runt t.ex. en kraftledning uppstår till följd av spänningsskillnaden mellan kraftledningen och marken. Det elektriska fältet försvagas kraftigt med avståndet och avskärmas av vegetation och byggnader. Inomhus förekommer därför i princip inga elektriska fält som härstammar utifrån. Därför bedöms det inte vara relevant att göra någon mer detaljerad bedömning av elektriska fält i denna MKB. Det magnetiska fältet försvagas snabbt med ökande avstånd men avskärmas inte av vanliga byggnadsmaterial. Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för magnetiska fält. Utomhus från luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner, datorer, TV o.s.v. Elektriska eller magnetiska fält som medför exponering över gränsvärden är mycket ovanliga och förekommer endast på arbetsplatser där man använder mycket höga strömmar eller spänningar, t.ex. stora elektriska smält- och härdugnar, större svetsutrustningar, mikrovågsutrustning för torkning och smältning. Riktvärden Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt till 100 µt. Under en kv kraftledning är värdet på magnetfältet 3,1 µt. Magnetfält avtar snabbt med avståndet från källan. För en 70 kvledning, vid ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska kraftfältet vara 0,01 µt. Svenska Kraftnäts egen policy anger att magnetfältet ska vara under 0,4 µt vid byggnader där människor varaktigt vistas (t.ex. bostäder och arbetsplatser). Tabell 17. Bedömningsgrunder för elektromagnetisk strålning. Bedömningen är att konsekvenserna blir obetydliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Riktvärdet 100 µt överskrids vid permanentboende. Riktvärdet 100 µt överskrids vid fritidsboende eller fritidsanläggning. Riktvärdet 100 µt överskrids ej. Riktvärdet 100 µt överskrids inom vindkraftanläggningen. Elektromagnetiska strålningen minskar inom eller kring vindkraftanläggningen. 106

107 Bedömning 7 En kraftledning på 130 kv, vilket är den största som skulle kunna vara aktuell vid Trysslinge, ger ett magnetfält på 7 µt kring ledningen och mindre än 0,04 µt 100 meter därifrån. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga då riktvärdet 100 µt aldrig överskrids. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i denna bedömningen får anses god då starka magnetfält aldrig uppstår kring ledningar av aktuell storlek. 27 Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar. 107

108 7.15 Konsekvenser under byggskedet Under byggtiden, som beräknas till ca två år för hela vindkraftanläggningen, kommer störningar att uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, vibrationer och trafikstörningar. För mer information, se tekniska beskrivningen i bilaga 21. De störningar som i första hand kommer att bli märkbara för de boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under byggskedet kommer det att krävas transporter av en mängd olika slag: transporter av material till vägar, uppställningsplatser och fundament, transporter av anläggningsmaskiner m.m. transporter av vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem hörande utrustning, transporter av personal. En del av den förväntade störningen kommer, som framgår ovan, att utgöras av oönskat ljud från anläggningsverksamheten. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket antagit kommer att vara vägledande vid hantering av sådan störning (Naturvårdsverket, 2004). Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftanläggningen. Naturmiljö Hur djur och natur påverkas under byggtiden behandlas i avsnitt 7.7. Friluftsliv och jakt Under byggtiden kommer tillgängligheten till utredningsområdet att vara begränsad. Av säkerhetsskäl kommer NV inte att vilja ha allmänheten i området under de perioder det förekommer t.ex. tunga transporter och sprängningsarbeten i området. Tabell 18. Bedömningsgrunder för analysen av konsekvenser till följd av byggskedet. Bedömningen är att konsekvenserna blir måttliga. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Långvariga (> år) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Långvariga (> år) och måttliga störningar eller kortvariga (månader) och omfattande störningar av känsliga miljöer. Långvariga (> år) och mindre störningar av övriga miljöer eller kortvariga (månader) och måttliga - mindre störningar av känsliga miljöer. Kortvariga (månader) och mindre störningar av övriga miljöer. 108

109 7 Jakt är den mest omfattande form av friluftsliv som bedrivs inom utredningsområdet för vindkraft (se även avsnitt 7.8). Möjligheterna till jakt i utredningsområdet kommer delvis att inskränkas under byggtiden, framförallt på grund av säkerhetsskäl. Dock är vindkraftverken vid Trysslinge uppdelade i tre separata grupper, vilket innebär att man rimligen alltid kommer att kunna jaga på en till två av dessa platser. Jakten kan även komma att påverkas dels genom att viltet kan komma att skrämmas bort temporärt av den omfattande verksamheten under byggtiden, dels genom att det vissa perioder kan komma att vara komplicerat att jaga inom utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som bl.a. genererar buller och mycket trafik. Bedömning Med utgångspunkt från bedömningsgrunderna görs bedömningen att konsekvenserna till följd av byggskedet blir måttliga. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transporterna kommer att fördelas över en tvåårsperiod. Vindkraftutbyggnaden är dock stor och kommer att generera mycket transporter. Jakten i utredningsområdet kommer att påverkas under de två år som bygget beräknas pågå. I vissa perioder kan det komma att bli mer komplicerat att jaga inom utredningsområdet p.g.a. omfattande anläggningasarbete som genererar buller och mycket trafik. Säkerhet i bedömningen Bedömningen av konsekvenser till följd av byggskedet görs med stor säkerhet. 109

110 7.16 Säkerhet Risk är ett sätt att beskriva sannolikheten för att något oönskat ska inträffa multiplicerat med konsekvensen av det inträffade. Riskerna kan delas in i olycksrisker för människor och andra risker, t.ex. att miljön tar skada. Olycksriskerna för människor kan delas in i två kategorier, risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens hela livslängd) och olycksrisker för utomstående. Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor relaterade till anläggning och drift. Dessa risker är lättare att kvantifiera. Olycksrisker för utomstående är mycket färre och mer svårberäknade. I tabell 19 på sida redogörs översiktligt för tänkbara oönskade händelser knutna till den planerade vindkraftanläggningen samt åtgärder som kommer att vidtas för att minimera dessa risker. 28 Varningskylt, med texten Risk för snöras, istappar, vid vindkraftverk. 110

111 Risker för personolyckor relaterade till anläggning och drift 7 De typer av personolyckor (arbetsplatsolyckor) som sker i samband med anläggning och drift av vindkraft består främst av fall från höga höjder, klämskador och fastklämning samt olyckor i samband med transporter. Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor i samband med vindkraftproduktionen i världen. Fram till och med december 2012 har det skett 1328 vindkraftrelaterade olyckor, varav 99 med dödlig utgång (Caithness Windfarm Information Forum, webbsida). Olycksfrekvensen under åren har varit i genomsnitt 140 olyckor per år varav 10 med dödlig utgång. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. År 2012 fanns MW installerad vindkraft i världen (Global Wind Statistics, 2012). Relaterar man olycksstatistiken 2012 (160 olyckor varav 12 med dödlig utgång) till den installerade effekten innebär det en frekvens på ca 0,00057 olyckor varav 0,00004 med dödlig utgång årligen per installerad MW. Räknat på anläggningen vid Trysslinge med en maximal installerad effekt om 235 MW skulle det teoretiskt innebära 4 förväntade olyckor under anläggningens 27 -åriga livslängd (både byggnation och drift, enbart driften beräknas till 25 år). Olycksrisker för utomstående Den mest påtagliga säkerhetsrisken under drifttiden bedöms vara nedisning och risk för isras och iskast. När is och snö ansamlats på vindkraftverken finns risk att det lossnar och faller ned. Nedisning förekommer främst i kallt klimat och ofta på högre höjder. Förutsättningar för nedisning uppstår när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Nedisning kan även förekomma vid kallare temperaturer. I Finland har nedisning noterats vid temperaturer från strax över 0 C ner till ca -20 C (Elforsk 2004). En form av nedisning inträffar då vattenånga kan övergå direkt till iskristaller. Detta kan exempelvis ske i gränsskiktet mellan två luftmassor om en varmare luftmassa ligger under en kallare luftmassa. Risken för iskast/-fall är störst rakt under vindkraftverkstornet och rotorn, inom ca 50 m från vindkraftverket, för där samverkar centrifugalkraften och tyngdkraften. Det finns en studie (Garrad Hassan, 2007) där man beräknat sannolikheten att is från ett vindkraftverk ska träffa en utvald kvadratmeter på mellan 50 och 300 m från ett vindkraftverk. Beräkningen visar att is kommer att träffa denna utvalda kvadratmeter 0,002 gånger per år eller, uttryckt på annat sätt, en gång på 500 år. Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges runt vindkraftverk. 111

112 7Tabell 19. Oönskade händelser som skulle kunna inträffa vid vindkraftanläggningen vid Trysslinge. Sannolikheten att dessa ska inträffa under byggande eller drift av vindkraftanläggningen samt konsekvenserna har bedömts enligt skalan obetydlig liten måttlig stor och åtgärder som kommer att vidtas för att minimera riskerna redovisas. Oönskad Sannolikhet Sannolikhet drift kvens Konse- Åtgärder för att minimera risk händelse byggande Arbetsplatsolycka skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning och första hjälpen-utrustning), tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, tvåmanshissar i vindkraftverken Olycka i samband m. transporter Olycka på hög höjd Måttlig Liten Stor Erforderlig förberedande utbildning (inklusive säkerhetsrutiner och första hjälpen-utrustning) Måttlig Liten Liten Tillhandahållande av utrustning för höghöjdsräddning, hiss i vindkraftverken och nedfirningsutrustning från maskinhuset (på utsidan av vindkraftverket). Iskast Obetydlig Liten Liten Skyltar som varnar för nedfallande snö och is sätts upp i anslutning till vindkraftanläggningen Helt eller del av rotorblad lossnar Kollaps av konstruktion Obetydlig Liten Liten Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper Obetydlig Obetydlig Stor Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förändrade aerodynamiska egenskaper, mycket kraftig vind respektive förhöjd temperatur Blixtnedslag Liten Måttlig Obetydlig Hårda vindar Liten Måttlig Obetydlig Åskledare finns på vindkraftverken, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller överslag i elsystemet Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind Isstorm (mkt kraftig nedisning) Obetydlig Liten Stor Automatisk avstängning av vindkraftverken vid mycket kraftig vind Oljeläckage Liten Obetydlig Stor Erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning (inklusive säkerhetsrutiner och saneringsutrustning), vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, endast miljöklassificerade oljor används, vindkraftverkens fundament är konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage, eventuell lagring av oljeprodukter i för det utformat och låst utrymme vid servicebyggnaden 112

113 Oönskad händelse Brand i generator Sannolikhet byggande Sannolikhet drift Konsekvens Åtgärder för att minimera risk Obetydlig Liten Liten Konstruktionen är sådan att branden normalt begränsas till generatorhuset, vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur, ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken, åskledare, brandlarm installerat 7 Skogsbrand Liten Liten Måttlig Ingen lagring av oljeprodukter i vindkraftverken Sabotage Obetydlig Obetydlig Måttlig Vindkraftanläggningen kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, automatisk avstängning av vindkraftverken vid förhöjd temperatur eller kortslutning, vindkraftverken är låsta Kollision med luftfartyg Obetydlig Obetydlig Stor Vindkraftverken är försedda med hinderbelysning och överskrider inte flygplatsernas tillåtna sektorshöjder, vindkraftanläggningen (inkl. hinderbelysn.) kontrolleras och servas med fastlagda intervaller, koordinaterna för vindkraftverken kommer i god tid att rapporteras till Transportstyrelsen och försvarsmakten, vindkraftverken är placerade i grupper vilket ökar synbarheten Det har förekommit incidenter där delar av eller hela rotorblad lossnat från vindkraftverk och slungats iväg. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m (Boverket, 2009). I en holländsk studie (Braam and Rademakers, 2004) har man beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Beräkningen anger att det är 0,075 % risk att ett vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel. Risken att någon människa eller djur ska träffas av bladdelen är däremot oerhört mycket mindre. Även när det gäller nedfallande delar från vindkraftverken är risken som störst de dagar då det är som mest ogästvänligt, d.v.s. vid dagar med mycket hård vind. Risken för haveri av ett vindkraftverk bedöms som så liten att det normalt inte finns några avspärrningar runt en vindkraftanläggning. Vid bedömningen av riskerna ska det tas i beaktande att utredningsområdena för vindkraft vid Trysslinge har en måttlig till låg besöksfrekvens. De som framför allt vistas där är skogsägare och skogliga entreprenörer, jägare, skoteråkare, bärplockare och enstaka skidåkare. I framtiden kommer även vindkraftanläggningens servicepersonal att vistas där. Det är också rimligt att anta att själva vindkraftanläggningen lockar en del nyfikna besökare till områdena. 113

114 7Övriga risker I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Oljorna som Nordisk Vindkraft använder sig av är miljöklassificerade och vindkraftverkens fundament konstruerade för att fånga upp eventuellt läckage så att oljan senare kan omhändertas av personal. Det finns även en risk att det uppstår brand i en generator. Skulle det inträffa är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till generatorhuset. Vindkraftverken, som är höga och har god ledningsförmåga, är utsatta för blixtnedslag under åskväder. För att skydda vindkraftverken mot blixten, som t.ex. skulle kunna orsaka brand eller kollaps av konstruktionen, är de jordade samt försedda med åskledare. Bedömning Det är svårt att kvantifiera risker. Sannolikheterna är mycket små medan konsekvenserna, om det osannolika ändå inträffar, kan vara stora med i extrema fall dödlig utgång. En utgångspunkt för bedömningen bör vara att denna vindkraftanläggning planeras i ett område med färre besökare i jämförelse med vad som kan vara fallet för andra anläggningar i Sverige. När det gäller nedisning och risken för olyckor över huvud taget kommer vindkraftverken att ha en mycket hög teknisk standard. Risken för olyckor blir därför mycket låg och riskerna uppträder dessutom främst när det är, för människan, mycket dåligt väder. Med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftanläggningen vara mycket små. Säkerhet i bedömningen Säkerheten i bedömningen av risker får betraktas som måttlig. Underlaget vad gäller olycksstatistik i samband med vindkraft är bristfälligt, framför allt vad gäller olyckor under drifttiden. Detta beror dock till stor del på att det förekommer så få olyckor. 114

115 8 Uppföljning Kapitlet beskriver den uppföljning som planeras för vindkraftanläggningen. 8 Nordisk Vindkraft kommer vid ett tillstånd att upprätta ett kontrollprogram. Programmet kommer att sammanfatta de villkor som enligt tillståndet kommer att reglera verksamheten. Kontrollprogrammet kommer också att redovisa hur tillämpningen av villkoren ska ske. Egenkontroll enligt miljöbalken kommer att ske i enlighet med Nordisk Vindkrafts miljö- och kvalitetssystem. Ytterligare kontroller genomförs vid behov. 115

116 Källor Personliga kontakter Friis-Beck, Gustaf. Ordförande Skagershults älgskötselområde. Johnsson, MatsOla. Styrelsemedlem Skagershults älgskötselområde samt ägare av Ekosafari AB Månsson Wikland, Johanna. Vilt- och artskyddshandläggare länsstyrelsen Örebro län Pettersson, Stefan. Eidolon Ekologi Wedholm, Per. Rovdjursansvarig länsstyrelsen Örebro län Widemo, Fredrik. Svenska Jägareförbundet. Webbsidor Millennium Ecosystem Assessment: Olycksstatistik vindkraft Väderstatistik, Finnish Meteorological Institute. WECO-projektet. Litteratur Álvares, F. m. fl Assessing ecological responses of wolves to wind power plants in Portugal: methodological constrains and conservation implications. Proceedings, Conference on Wind Energy and Wildlife Impacts, Trondheim, Norway, 2-5 May 2011 Arnette, E. B. m.fl Impacts of Wind Energy Facilities on Wildlife and Wildlife habitat. Special Issue by The Wildlife Society. Technical Review 07-2 Barrios, L. & Rodriguez, A Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, Bevanger, K., Berntsen, F., Clausen, S., Lie Dahl, E., Flagstad, Ö., Follestad, A., Halley, D., Hanssen, F., Lund Hoel, P., Johnsen, L., Kvalöy, P., May, R., Nygård, T., Pedersen, H. C., Reitan, O., Steinhem, Y. & Vang, R Pre- and post-construction studies of conflicts between birds and wind turbines in coastal Norway (Bird Wind). Progress Report NINA Report 505. Boverket, Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden Braam and Rademakers, Guidelines on the environmental risk of wind turbines in the Netherlands. ECN-RX ; February, 2004; 6 p. 116

117 Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E Bird sensitivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Research Report No 20. Elforsk Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Rapport 04:13 Energimyndigheten, Rapport 2008:17 Flagstad, Ø. & Tovmo, M Jerven på Uljabuouda hva viser DNA-analysene? Minirapport 305, NINA, Trondheim, Norge Garrad Hassan, Recommendations for risk assessments of ice throw and blade failure in Ontario. Global Wind Statistics Global Wind Energy Council Helldin, J-O m.fl Vägar och järnvägar barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie 42 (online vid Karlsson, J., Bröseth, H., Sand, H. & Andrén, H Predicting occurence of wolf territories in Scandinavia. Journal of Zoology 272: Kuvlesky, WP Jr m.fl Wind energy development and wildlife conservation: challenges and opportunities. Journal of Wildlife Management 71, Länsstyrelserna Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Länsstyrelsen Värmland 2001:05 & Länsstyrelsen Västra Götaland 2011:17. Menzel, C. & Pohlmeyer, K Proof of habitat utilization of small game species by means of feces control with dropping markers in areas with wind-driven power generators. Zeitschrift fur Jagdwissenschaften 45, Miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, dom i mål nr Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15 Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 - fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2, utgåva 1. Naturvårdsverket, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Vindval. Rapport Naturvårdsverket NV , Sammanställd information om Ekosystemtjänster Naturvårdsverket 2012a. Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Vindval. Rapport Nilsson, M. E., Bluhm, G. m.fl Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutrapport till Naturvårdsverket. 117

118 Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. SOF, Halmstad. Regeringen, Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet. Prop. 2009/10:133 SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Länk: Smallwood, K. S. & Thelander, C Bird mortality in the Altamont Pass wind resource area, Californina. Journal of Wildlife Management 72, TEEB, Ecological and Economic Foundations, Earthscan The World Resources Institute, The World Business Council for Sustainable Development and The Meridian Institute, The Corporate Ecosystem Services Review: Guidlines for Identifying Business Risks & Opportunities Arising from Ecosystem Change Svensk Vindenergi, Jobb i medvind vindkraftens sysselsättningseffekter United States Department of Energy, JEDI-WIND, Job and Economic Development Impact Model Wallin, J.A A movement study of black bears in the vicinity of a wind turbine project, Searsburg, Vermont. Rapport till Green Mountain Power Corporation, South Burlington, Vermont, USA Walter, W.D. m.fl Response of Rocky Mountain elk (Cervus elaphus) to wind-power development. Am Midland Naturalist 156: Widemo, F., 2007: Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening. 118

119 Bilagor Bilaga nr Innehåll Typ av bilaga 1 Samrådsredogörelse Rapport 2 Yttranden och minnesanteckningar Rapport 3 Lokalisering av gruppstation för vindkraft vid Trysslinge Karta 4 Fladdermusinventering Rapport 5 Naturvärdesinventering Rapport 6 Kulturhistorisk förstudie Rapport 7 Särskild arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 8 Särskild arkeologisk utredning etapp 2 Rapport 9 Vindkraftverkens preliminära placering Karta 10 Områden som undantas från exploatering Karta 11 Omgivande riksintressen och nationella bevarandevärden Karta 12 Naturvärden vid Trysslinge Karta 13 Kulturvärden vid Trysslinge Karta 14 Befolkning i närliggande byar Karta 15 Synbarhetsanalys 16 Fotomontage Bilder 17 Kumulativa fotomontage Bilder 18 Punkter för fotomontage Karta 19 Bullerberäkningar Rapport 20 Skuggberäkningar Rapport 21 Teknisk beskrivning Rapport 22 Fågelinventeringar Rapport 23 Preliminär Infrastruktur Karta 119

120 På uppdrag av 120