UPPSALA UNIVERSITET. Tidmätning som kontroll och styrinstrument. Sociologiska institutionen. Socionomprogrammet. C-uppsats VT-2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSALA UNIVERSITET. Tidmätning som kontroll och styrinstrument. Sociologiska institutionen. Socionomprogrammet. C-uppsats VT-2011"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats VT-2011 Tidmätning som kontroll och styrinstrument En kvalitativ studie av hemtjänstpersonals upplevelser av att arbeta utifrån IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Författare: Anna-Maria Olsson Handledare: Gudrun Elvhage, Kari Jess

2 UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Författare: Anna-Maria Olsson Socionomprogrammet C-uppsats Våren 2011 Titel: Tidmätning som kontroll- och styrinstrument En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens upplevelse av IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Sammanfattning Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer. Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De 2

3 upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare. Nyckelord: Hemtjänst, organisering, planering, tidmätning. Abstract The purpose of this study is to examine the experiences of time measuring and computerbased planning among staff in a unit for home care in a city. The issues are as follows: How does the staff experience computerized time scheduling and time measuring in their work? How will this affect the groups of home care employees? With help from a non standardized inquiry form home care staff has shared their experiences about computerized work scheduling and time measuring. The result of these interviews has been analyzed by Ingrid Nilsson Motevasel s (2002) ideal types the collectivist and the autonomous, and Harry Braverman s (1977) report on Taylor s principles of scientific management. The experience for the staff, after the introduction of the computer-based planning and time measuring of home care, is described from the staff s point of view. The interviews show a significant distinction between the planning and the execution of the work, which influence the possibilities for the staff to meet the shifting needs from those needing care. Instead of planning the day from how much time each person needs, the times are preset regardless of the need for the specific day. This way of planning will sometimes tie up the staff, and some of the flexibility will be lost. How those needing care lives, in a block of service flats or in an ordinary block, also has implications for the planning and time measuring of the work. The staff feels more separated from the management than before. The interviews reveal an increased supervision, less time for the group, absence of coffee breaks and sometimes shorter lunch breaks than were planned, and that the staff s experiences do not gain a hearing from the management. Key words: Home care, organization, planning, time measuring. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställning Avgränsning Disposition Begreppsdefinition 7 2 Tidigare forskning inom hemtjänst och dess organisering och historik samt forskning inom industrin Tidigare organisering, en historisk tillbakablick Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten Inom industrin Teoretisk anknytning Tekniskt och moraliskt ansvar: Scientific management-taylors tre principer Kollektivisten och den autonome Metod Metodval Avgränsningar och urval Förberedelse av intervjuer Genomförandet av intervjuer Analys av data Förförståelse Forskningsetiska principer Reliabilitet och validitet Resultat och analys Gruppen Arbetsmiljö Planeringen Fritt val Avslutande diskussion Referenser Bilaga; Intervjuguide 4

5 Inledning I maj 2008 beslutade Kommunfullmäktige om ett nytt avgiftssystem som skulle införas för äldre personer och personer med funktionshinder. Till skillnad från det tidigare avgiftssystemet med avgift utifrån biståndsbeviljad tid ska hemtjänstavgiften grunda sig på den utförda hemtjänsttiden. Detta för att motverka tidigare trend med kortast möjliga tid hos hemtjänstkund. Beslutet föregicks av att Äldrenämnden i april samma år fattade beslutet att införa eget val inom hemvården. För den enskilde innebär eget val en konkurrenssituation med ökat utbud av hemtjänstutförare på marknaden. Den som beviljats hemtjänst (kunden) får själv välja bland kommunen godkända utförare, kommunala eller privata. En av utgångspunkterna i detta system, eget val, är att samma timersättning utgår till alla godkända utförare utifrån utförd tid. Med eget val och betalning för utförd tid, följer nödvändigheten att utförd tid hos kund registreras. Det görs antingen med mobiltelefonen eller med en etikett hos hemtjänstkunden (Thorén-Lindqvist, 2011). Detta system kommer som en följd av kommunens beslut att praktisera LOV, Lagen om valfrihetssystem. Detta innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare inom bl a äldreomsorgen, bland vilka den äldre kan välja fritt. Denna marknadsmodell kallas NPM, New Public Management (Vabo, 2005 s ; Szebehely, 2006, s.52-53). Arbetsmätning har funnits lika länge som industriell verksamhet (Hasselqvist, 1969, s.17). Det första exemplet som genomförts utifrån arbetsmätning gjordes inom industrin och presenterades av Frederick Winslow Taylor redan i slutet av 1800-talet. Metoden syftar till att analysera förutsättningar för arbetsuppgiftens utförande, uppgiftens metodbestämning och tidmätning med hjälp av ett stoppur. Metoden skulle rationalisera och mekanisera både produktion och arbetskraft samt sänka kostnader och öka produktiviteten. Arbetet skulle inte längre utföras av en självständigt arbetande yrkeskunnig, utan detaljstyras från företagsledningen, så kallad vertikal arbetsdelning (Rosenberg, 1995, s. 2, 6-7; Szebehely, 1995, s.50). Arbetsmätning som metod började tillämpas i Sverige på 1920-talet (Rosenberg, 1995, s.8). Dessa principer var kända i Nordamerika redan tidigare men Taylor ( ) var den som utarbetade en teori om systematisk organisering av arbete, kallad scientific management (Börnfelt, 2009, s.25). Hemtjänstens organisering har sedan dess början på 1950-talet sett olika ut och följt samhällstrender på arbetsmarknaden. Krav på rationalisering och effektivisering på arbetsmarknaden sedan 1970-talet har haft inflytande på äldreomsorgen och dess olika 5

6 verksamheter. Dels genom rationalisering med införande av och utbyggnad av servicehus och att samla hjälpbehövande i samma hus istället för hembesök i de egna bostäderna. Dels genom kollektiva insatser som att flytta ut aktiviteter/arbetsuppgifter från de äldres hem till stordrift. Ett exempel på detta är distribution av färdiglagad storköksmat till de äldre istället för hemlagad. Marta Szebehely, professor i socialt arbete menar att den trend som finns att standardisera, förhandsbestämma, kontrollera arbetsuppgifter och att skilja planeringen och utförande åt liknar grunddragen i taylorismen. Ett människovärdigt omsorgsarbete behöver vara individoch situationsanpassat eftersom människors behov och dagsform varierar och därför inte kan förhandstyras och detaljregleras enligt Szebehely (2004, s ). I somras när jag feriearbetade inom hemtjänsten infördes ett tidmätningssystem. Med hjälp av mobiltelefoner skulle den tid personalen tillbringar hemma hos brukarna registreras. Personalen låser upp hos brukaren, checkar in, bockar av alla utförda uppgifter i telefonen vare sig det är att dela medicin eller om hjälpen rör sig om den allmänna dagliga livsföringen, ADL. När personalen lämnar brukarens bostad loggar man ut genom att återigen föra telefonen mot en bricka på dörrposten. Därefter rapporteras det utförda uppdraget till en central rapporteringsenhet. Ju längre tid man tillbringar hos brukare desto bättre. Detta är en viktig distinktion eftersom det är den enda tid hemtjänsten får betalt för. Tanken var att tidmätningen skulle öka flexibiliteten och undvika stress eftersom det är tiden hos brukaren som räknas, till skillnad från tidigare när man rusade mellan brukarna för att hinna med alla. Detta skulle i sin tur leda till fler nyanställningar som skulle finansieras genom mer tid hos brukarna osv. Systemet skulle möjliggöra en växande verksamhet och ett större handlingsutrymme för personal och brukare. Följden skulle bli att brukare och personal får den tid de behöver och brukaren blir nöjd. 1.1 Uppsatsens syfte Syftet med denna studie är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. 1.2 Uppsatsens frågeställning - Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? - Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? 6

7 1.3 Avgränsning Min studie avser den aktuella situationen just nu i en kommuns hemtjänst före och efter införandet av IT-baserad arbetsplanering och tidmätningssystemet. Jag avser att titta på hemtjänstens system och inte jämföra med andra tidmätningssystem. 1.4 Disposition I kapitel två går jag igenom forskning inom hemtjänstens organisering 1950 och framåt, konkurrens och kundval, tidmätning inom hemtjänst samt lite inom industrin. I kapitel tre, teoridelen, redogör jag för Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper kollektivisten och den autonome samt för Taylors tre principer för arbetets organisering enligt Bravermans (1977) tolkning. I kapitel fyra redogör jag för metoden, hur jag har gått till väga. I kapitel fem finns resultat- och analysdelen där jag tolkar empirin utifrån teorier och forskning. I det sjätte kapitlet är den avslutande diskussionen. 1.5 Begreppsdefinition NPM New Public Management (NPM) kan betecknas som ett paraplybegrepp för omställnings-och styrdoktriner inom den offentliga sektorn. En reformvåg som under och 1990-talen svepte över och fanns på agendan i OECD-länderna. Reformen utgår från tanken att den offentliga sektorn är för dyr, trög och behöver anpassas och vara lyhörd för medborgarens behov och önskemål. Genom att anamma styrprinciper hämtade från den privata marknaden som t ex kontraktsstyrning och konkurrens, ska den offentliga sektorn göras mer kostnadseffektiv och kundanpassad. För att likna marknaden skapas t ex lättstyrda mindre resultatenheter. Kontraktsstyrning och konkurrensutsättning används för att skapa bättre förutsättningar för den offentliga sektorn att bli mer resultat- och kundorienterad (Vabo, 2003, s ;Vabo, 2005, s.73-75). Marknaden får också stå som modell för den interna organiseringen. Kommunen kan ta in anbud och låta privata företag sköta hemtjänsten åt kommunen. Begrepp som beställare och utförare, beställar- och utförarmodellen (BUM) förekommer och även kundvalsmodellen, vilken förutsätter flera olika utförare (Börnfelt, 2009, s ). Lagen om valfrihetssystem (2008:962) har möjliggjort en konkurrenssituation och fler omsorgsutförare i kommuner inom bland annat hemtjänsten. 1 1 LOV, Lagen om valfrihetssystem (2008:962) 7

8 Biståndshandläggning/beslut/bedömning. För att en person ska vara berättigad att ta emot offentligt finansierad omsorg behövs ett beslut som utifrån lagen ligger till grund för insatsen, ett så kallat biståndsbeslut. Dessa beslut fattas av biståndshandläggare som jobbar med lagar och riktlinjer (Vabo, 2005, s ; Szebehely, 2005, s.379). Fritt val Utifrån Lagen om valfrihetssystem (2008:962) som praktiseras i vissa kommuner, vilken innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare, ges medborgaren möjlighet att välja inom bl a hemtjänst, vilken utförare man vill ha. Avgiften är den samma oavsett utförare (Thorén-Lindqvist, 2011; Szebehely, 2005, s ). I denna situation av konkurrens ges ett incitament hos utföraren om god kvalitet gentemot kund (Vabo, 2005, s.94-95; Hansén, 2010). 2 Äldreomsorg I Norden räknas omsorg och vård av äldre som en självklar del i välfärdens resurser. Som anhörig i Norden har vi inget lagstadgat försörjnings - och omsorgsansvar för våra föräldrar utan detta ansvar vilar på den offentliga omsorgen till skillnad från en del utom nordiska nationer. Välfärdstjänsten ses som en förmån både för den hjälpbehövande och för den anhörige. Utifrån ses den Nordiska äldreomsorgen som en omsorg med kvalitet och tillgänglighet för varje medborgare som är i behov av denna oavsett egen ekonomi. (Szebehely, 2005, s.13, 371) TES TES står för trygghet, enkelhet och säkerhet. TES Optimal planering är ett informationsteknologiskt (IT) planeringssystem som planerar hemtjänstens dagliga insatser. Systemet kan integreras med andra system och ska spara tid, vara användarvänligt och vara överskådligt för personalen (www.orebro.se). 2 Kvalitetskonkurrens och kundval i äldreomsorgen (2006:6) 8

9 2. Tidigare forskning och historik inom äldreomsorgen samt forskning inom industrin Eftersom uppsatsens frågeställning bland annat berör personalgruppen och dess ställning redovisas ett historiskt perspektiv. Denna anges för att få en förståelse för hur personalen i hemtjänsten tidigare organiserats och även för att kunna se vilka likheter och skillnader det finns med dagens organisering. Detta kan ge en större förståelse för personalens upplevelse av IT-planering och tidmätning och hur hemtjänsten organiseras i många kommuner idag. Beställar- och utförarmodellen (BUM) är bland kommunerna idag ett koncept som ofta praktiseras inom vård- och omsorg, därför finns detta område med bland tidigare forskning. Någon studie om tidmätning i hemtjänsten, olika forskningsartiklar om konkurrenssituation samt arbetsmiljö redovisas och anses relevanta eftersom denna uppsats skrivs utifrån ett personalperspektiv och berör dessa områden. 2.1 Tidigare organisering, en historisk tillbakablick Marta Szebehely har valt att utifrån arbetslivsforskaren Harry Bravermans Arbete och monopolkapital (1977) belysa arbetets organisering inom hemtjänsten. Arbetsprocessforskningen kan tillföra nya aspekter inom omsorgsforskningen (Szebehely, 1995, s. 49). I sin forskning av hemtjänsten och dess organisering i ett historiskt perspektiv, 1950 till 1990, använder sig Szebehely av enkäter, deltagande observation, intervjuer, en systematisk genomgång av dokument, dels på central nivå, främst Socialstyrelsens dokument och dels dokument såsom verksamhetsberättelser och kommunalpolitiska handlingar från Stockholms kommun (Szebehely, 1995, s.50). Marta Szebehely utgår från tre olika modeller för organisering inom hemtjänsten under tiden från 1950-talet och framåt. Dessa benämns som den traditionella modellen, den löpandebands-lika servicehusmodellen och den självstyrande smågruppsmodellen. Den traditionella modellen, talet Socialstyrelsen uppmanade kommunerna att ge de gamla hjälp i hemmet. Uppgifterna kunde röra sig om hemsjukvård, hushållssysslor och kunde även röra sig om uppmuntrande besök (Szebehely, 1995, s.63-64). Arbetet utfördes av självständigt arbetande timanställda kvinnor utan gemensamma lokaler och kollegor. Det var ett ensamarbete med mycket liten kontakt med arbetsledning, men mycket kontakt med de äldre. Ett självständigt och av arbetsledning icke övervakat arbete men också ett arbete utan stöd från kollegor och ledning. Den enda 9

10 styrning som förekom från arbetsledningens sida var att tiden hos den äldre var förutbestämd, så kallad tidsstyrning. En kommunal rapport utkom 1973 som visade på arbetssituationen för hemvårdsbiträdena i Stockholm i början på 1970-talet. Arbetsgemenskapen med kollegor var obefintlig. Kontakt med arbetsledning var endast sporadisk. Det fanns inte någon gemensam lokal där de kunde ha rast, utan det fick biträdena ha i trappuppgången, hos den äldre eller helt avstå från att äta. Denna utredning resulterade i att krav ställdes på förmånligare anställningsvillkor, möjlighet till fortbildning på arbetstid, en engagerad arbetsledning och möjlighet till kontakt med arbetskamraterna (Szebehely, 1995, s ). Den löpandebands-lika modellen 1970-talet I Stockholm hade arbetsmiljöinriktade åtgärder satts in med mindre andel timanställda, ökad kontakt med kollegor och arbetsledning. Från att hjälpen i den traditionella modellen lagts upp efter fasta tider, blev den nu uppgiftsstyrt. Hemhjälparen skulle stanna hos den äldre endast så länge som det tog att utföra uppgifterna. I utbyggnaden av servicehusen med lägenheter i samma hus togs hjälp av en organisationsmodell från sjukvården, egentligen inspirerad från industrin med tidsstudiemän för att rationalisera arbetet (Szebehely, 1995, s.71-72) Arbetsuppgifterna standardiserades, schemalades och personalen arbetade efter detaljerade arbetsscheman. Detta hos en mängd hjälptagare, till skillnad från den traditionella modellen. Szebehely (1995) liknar denna modell vid industrins detaljstyrda och av arbetsledningen förutbestämda arbetsuppgifter. Denna utveckling att skilja planering från utförandet med en ökad arbetsdelning går parallellt med Taylors idéer att ersätta hantverkets självständiga arbete med löpande band. Den självstyrande smågruppsmodellen framväxt, 1980-talet Under 1980-talet förvandlades arbetets organisering igen. Så kallade grupplokaler blev tillgängliga för de flesta vårdbiträdena i mitten av 1980-talet. Hemvårdsassister (arbetsledare) som förut suttit på socialkontor flyttade ut till grupplokalerna, den första Samma år startades en självstyrande smågrupp upp som försöksverksamhet i vårdbiträdesarbetet. Under följande 5-årsperiod flyttade 50 % av alla hemvårdassistenter ut till grupplokaler. Socialförvaltningen på central nivå förespråkade 1988 denna typ av organisering. Förvaltningsledningen hade som förslag för att öka vårdbiträdenas inflytande över sitt arbete, att de ska delas in i små grupper om tre eller fyra vårdbiträden som tillsammans skulle ansvara för ett visst antal hjälptagare. Utifrån arbetsledarens riktlinjer och i samråd med hjälptagarna skulle vårdbiträdena kunna planera dagens arbete. Det framgår tydligt av 10

11 dokumentet att omorganisationen förutsatte avskaffandet av det traditionella systemet med få hjälptagare och fasta tider. Även individuella scheman borde avskaffas eftersom dessa reducerade gruppens egna initiativ och ansvarstagande (Szebehely, 1995, s.78). Det som framkom av Szebehelys undersökning är att den traditionella modellen är både personal och vårdtagare nöjda med. I den självstyrande gruppen finns ett missnöje från vårdtagarhåll angående organiseringen av hjälpen. Vad gäller den mer löpandebands-lika modellen är både personal och vårdtagare missnöjda (Nilsson Motevasel, 2002 s.114). I hemtjänstens utveckling har organisering av de som har utfört hjälpen, och hjälpmottagarens inflytande över hjälpen, sett mycket olika ut. Från att på och talen ha varit ett självständigt ensamarbete med få att hjälpa och med obefintlig kontakt med kollegor, till 1970-talets effektivisering, stordriftstanke och uppgiftsstyrd hjälp och ett stort antal hjälptagare för varje arbetare, till 1980-talet självstyrande arbetsgrupp med tätt samarbete i smågrupper med större inflytande över arbetets planering än tidigare. Tidigt var hjälpen tidsbestämd och den äldre hade stort inflytande över dess innehåll. På 1970-talet standardiserades hjälpen. Rationaliseringar och stordriftstankar infördes med servicehus i spåren talet karaktäriserades av förutbestämda uppgifter för personalen att utföra och litet inflytande för den äldre över vad som skulle utföras och när. 2.2 Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt Eftersom hjälpen idag är organiserad på ännu ett annat sätt, har jag valt att titta på forskning om styrreformen New public Managenent (NPM) och den nya organiseringen, beställar- och utförarmodellen (BUM). Sedan 1990-talet domineras äldreomsorgen i Sverige och i övriga Norden av konkurrensutsättning av de offentligt finansierade omsorgstjänsterna. Detta skedde bland annat som ett resultat av att den offentliga ekonomin försämrades kraftigt under början av 1990-talet. Det var ett försök att spara på statens finanser och effektivisera omsorgstjänster. New Public Management är en styrform som fått ett stort inflytande i Norden från 1990-talet och framåt. Det är en organisationsmodell som efterliknar marknaden. En del av styrformen är den så kallade beställar- och utförarmodellen (BUM). Denna kännetecknas av en uppdelning mellan beställare och utförare för att möjliggöra en konkurrenssituation med flera utförare att välja bland. Sverige var först ut i Norden med att införa denna modell. I början av 2000-talet hade över 80 % av Sveriges kommuner anammat denna modell. Forskning från 11

12 Danmark visar att organisationsförändringar upplevs olika av arbetsledare och omsorgspersonal. Förändringen ses mer negativt av omsorgspersonalen med tanke på minskat handlingsutrymme och mindre inflytande över arbetstiden men mer positivt av arbetsledarna (Szebehely, 2005, s.16-17, s ). I Danmark är denna modell lagstadgad och är mest utvecklad bland de nordiska länderna. Man använder sig av datoriserade arbetsscheman med särskilda koder för varje arbetsuppgift, sk Faelles sprog. Systemet ska öka styrning och kontroll av äldreomsorgen. Det finns intern kritik mot detta effektivitetstänkande och denna detaljstyrning som kommer från en av de ansvariga för Faelles sprogreformens genomförande vid de danska kommunernas landförening, Claus Nielsen. Han menar att det i detta detaljerade system finns en risk att göra medarbetaren till icke ansvarstagande instruktionsföljande person och att kommunerna alltför mycket använt detta system för kontroll, rationaliseringar, effektivisering, detaljstyrning och automatisering (Szebehely, 2006, s.61;szebehely, 2004, s.139). Detta har benämnts av Zygmunt Bauman som teknisk ansvar där ålagda uppgifter uppfylls utifrån plikt, regelmässiga förväntningar och frånvaro av omsorg om den andre (Nilsson Motevasel, 2002, s ). Samtidigt menar Nielsen att systemet är ett redskap för dialog professionella, politiker och medborgare emellan. Alderens nye sider är en tidsskrift som ges ut av Videnscenter på Aeldreområdet som sedan 2010 tillhör Professionshöjskolen Metropol i Danmark. Deras primära uppgift är att sprida kunskap till äldre om utveckling och forskning inom äldreområdet. I ett nummer från 2007 som berörde temat Styrning och kontroll, finns en artikel av Anne Brockenhuus-Schack, Kontraktstyrning, leverantör- och kundrelation. I artikeln nämns vad som händer vid detaljbestämning av arbetsuppgifter. Erling Tiedemann från Det Etiske Råd, som citeras i artikeln, menar att samhället har blivit ett icke flexibelt rättighetssamhälle. Enligt Tiedemann kan arbetsuppgifter och tid som är på förhand bestämda leda till att medarbetarna blir robotar. De tillåts inte använda sitt förnuft i samspelet med brukaren utan är fast i det som är nedskrivet och mäts med stoppuret. Han menar att leverantör-och kund relationer kan leda till att medmänskligheten lämnas åsido (Brockenhuus-Schack, 2007 s ). Socialstyrelsen har 2010 gett ut Stimulansbidrag LOV- slutrapport. I de kommuner som tillämpar Fritt val har företagen tillfrågats om deras erfarenheter kring LOV och hemtjänst. Det finns positiva erfarenheter, nämligen att fler privata utförare har fått tillgång till hemtjänsten. Entreprenörskapet bland kvinnor har ökat och LOV har gett fler och mindre företag möjlighet att etablera sig på marknaden. Detta har lett till ett bredare utbud och en 12

13 möjlighet till profilering och anpassning mot kund. Av rapporten framkommer att företagen har identifierat främst tre hinder för att valfriheten ska fungera som det är tänkt. Det som finns att önska är förbättrade villkor för ersättningsnivåer, konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata utförare och bättre kommunikation och dialog beställare och utförare emellan. Från beställarsidan (kommunen) beviljas tid åt den enskilde. Detta ska ge mer flexibilitet i kundmötet. Problemet är om tiden inte stämmer överens med verkligheten och utförarna inte får betalt för kringkostnaderna. Det positiva för kommunen med beviljad tid är att de får mer kontroll över om kunden får den tid de beviljats. Kommunerna saknar översikt över kostnaderna för den egna regin och kringkostnader som t ex ersättning för resor, dubbelbemanning, dokumentation, kompetensutveckling eller biståndsdiskussioner med brukare och anhöriga tas inte med i beräkningarna (www.socialstyrelsen.se). Detta gör det väldigt svårt att beräkna och lägga ersättningen på en rätt nivå. Eftersom utföraren får betalt för kalkylerad tid för den utförda tjänsten är det mycket viktigt att den överensstämmer med den faktiska tiden vilken ligger till grund för ersättningen från kommunen (ibid. s.50-52). 2.3 Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten I Socialvetenskaplig tidskrift (Andersson, 2010, nr 3-4) publiceras en kvalitativ intervjuundersökning i en mellansvensk storstadskommun där både hemtjänstpersonal, chefer, biståndshandläggare och brukares röster kommer till tals angående förändringar som har genomförts inom hemtjänsten. Tanken med kundval är ett utökat antal utförare, valfrihet, högre kvalitet och mindre administration. I undersökningen talas det om tidsregistrering som görs med mobiltelefon i hemmet av personalen. I mobilen registreras utförd tid, vem som utför samt utförd insats. Det framkommer av hemtjänstpersonalen att tiden efter tidsregistreringens införande med exakta tidsregistreringar upplevs otillräcklig, att tidspressen och det administrativa arbetet har ökat samt att makten över tiden förflyttats till en abstrakt administrativ nivå (Andersson, 2010, s.317). Det framkommer från både personal och klienter att det var svårt att ge hjälp och få hjälp på en bestämd tid. Varken personal eller klienter upplever sig ha makt över tiden. En enhetschef intygar att 75% innanför dörr krävs för att ekonomin ska gå ihop. Även att det tycks vara svårt att få ihop logistiken vissa tider under dygnet framkommer. De ekonomiska förutsättningarna ser också olika ut över dygnet: Vi blöder pengar på natten säger en högre chef i kommunen (Andersson, 2010, s.318). 13

14 Att spendera lång tid i hemmen kan upplevas påträngande och framstå som problematiskt eftersom det inte alltid och för alla framstår som något positivt. Tanken att skapa förutsättningar för god omsorg för klienten i form av tilldelad tid verkar vara svårt för hemtjänstverksamheten att hantera (Andersson, 2010, s.318). Systemet upplevs stressande av personalen speciellt med tanke på kontrollen av disponerad arbetstid. En kvantitativ studie har utförts angående arbetsmiljö inom Nordisk äldreomsorg (Elstad; Vabo, 2008). Vårdbiträden och undersköterskor tillfrågades via frågeformulär om arbetsmiljön. Deras svar har sedan analyserats via tvärsnittsdata. Resultatet är preliminärt och inte representativt för omsorgen eftersom inte alla professioner av personal är med i undersökningen såsom sjuksköterskor och läkare. Rapporten är användbar i detta sammanhang eftersom min studie handlar om denna typ av personal. Data har samlats in av ett nordiskt forskningssamarbete kallat NordCare. Artikeln tar upp hur stress påverkar sjuknärvaro och sjukfrånvaro bland omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Tendens finns att både sjuknärvaron och sjukfrånvaron ökar vid högre grad upplevd stress i en arbetssituation. Stress kan uppstå vid för stor mängd klienter, återkommande resursbrist med underbemanning som följd. Vid upplevelsen av att det är för många klienter förekommer det att personalen regelbundet eller då och då hoppar över lunch på grund av upplevd tidsbrist. Detta i ett sammanhang när äldreomsorgen omstruktureras för att nå högre effektivitet (Elstad; Vabo, 2008, s ). I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen redovisas vad som påverkar kvaliteten i äldreomsorgen i de olika kommunerna. Vilka faktorer som skiljer kommuner med bättre upplevd kvalitet i omsorgen från de med sämre upplevd kvalitet. Det är en kvalitativ studie där beslutsfattare i 30 kommuner har intervjuats om vad som uppfattas som indikatorer på kvalitetshöjning i äldreomsorgen. I rapporten har åtta framgångsfaktorer identifierats: Att ge individuellt anpassad omsorg, att ha en väl utvecklad personalstrategi, att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling, att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen, att skapa en tydlig rollfördelning mellan tjänstemän och politiker, att samarbeta strukturerat med Landstinget, att skapa en brukar- orienterad organisationskultur (ibid. s.32f). I Arbetsorganisation i praktiken- en kritisk introduktion till organisationsteori skriven av Per- Ola Börnfelt (2009) beskrivs dagens moderna organisationsformer och teorier, däribland 14

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris Om New Public Management och hur Skottland lämnade det Välfärdstatens begynnelse Offentliga välfärdstjänster inrättades på sin tid för att motverka exploatering och otrygghet samt för att kompensera för

Läs mer

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 32/2011 Rådgivningsrapport Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Liz Hultgren och Ingrid Norman Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden Uppdragets syfte PwC

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem

Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem Sida 1(1) Datum 2015-02-18 Revisionen Till: BAS-nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av TESplaneringssystem KPMG har av s revisorer fått i uppdrag

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer