UPPSALA UNIVERSITET. Tidmätning som kontroll och styrinstrument. Sociologiska institutionen. Socionomprogrammet. C-uppsats VT-2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSALA UNIVERSITET. Tidmätning som kontroll och styrinstrument. Sociologiska institutionen. Socionomprogrammet. C-uppsats VT-2011"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Socionomprogrammet C-uppsats VT-2011 Tidmätning som kontroll och styrinstrument En kvalitativ studie av hemtjänstpersonals upplevelser av att arbeta utifrån IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Författare: Anna-Maria Olsson Handledare: Gudrun Elvhage, Kari Jess

2 UPPSALA UNIVERSITET Sociologiska institutionen Författare: Anna-Maria Olsson Socionomprogrammet C-uppsats Våren 2011 Titel: Tidmätning som kontroll- och styrinstrument En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens upplevelse av IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Sammanfattning Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer. Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De 2

3 upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare. Nyckelord: Hemtjänst, organisering, planering, tidmätning. Abstract The purpose of this study is to examine the experiences of time measuring and computerbased planning among staff in a unit for home care in a city. The issues are as follows: How does the staff experience computerized time scheduling and time measuring in their work? How will this affect the groups of home care employees? With help from a non standardized inquiry form home care staff has shared their experiences about computerized work scheduling and time measuring. The result of these interviews has been analyzed by Ingrid Nilsson Motevasel s (2002) ideal types the collectivist and the autonomous, and Harry Braverman s (1977) report on Taylor s principles of scientific management. The experience for the staff, after the introduction of the computer-based planning and time measuring of home care, is described from the staff s point of view. The interviews show a significant distinction between the planning and the execution of the work, which influence the possibilities for the staff to meet the shifting needs from those needing care. Instead of planning the day from how much time each person needs, the times are preset regardless of the need for the specific day. This way of planning will sometimes tie up the staff, and some of the flexibility will be lost. How those needing care lives, in a block of service flats or in an ordinary block, also has implications for the planning and time measuring of the work. The staff feels more separated from the management than before. The interviews reveal an increased supervision, less time for the group, absence of coffee breaks and sometimes shorter lunch breaks than were planned, and that the staff s experiences do not gain a hearing from the management. Key words: Home care, organization, planning, time measuring. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställning Avgränsning Disposition Begreppsdefinition 7 2 Tidigare forskning inom hemtjänst och dess organisering och historik samt forskning inom industrin Tidigare organisering, en historisk tillbakablick Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten Inom industrin Teoretisk anknytning Tekniskt och moraliskt ansvar: Scientific management-taylors tre principer Kollektivisten och den autonome Metod Metodval Avgränsningar och urval Förberedelse av intervjuer Genomförandet av intervjuer Analys av data Förförståelse Forskningsetiska principer Reliabilitet och validitet Resultat och analys Gruppen Arbetsmiljö Planeringen Fritt val Avslutande diskussion Referenser Bilaga; Intervjuguide 4

5 Inledning I maj 2008 beslutade Kommunfullmäktige om ett nytt avgiftssystem som skulle införas för äldre personer och personer med funktionshinder. Till skillnad från det tidigare avgiftssystemet med avgift utifrån biståndsbeviljad tid ska hemtjänstavgiften grunda sig på den utförda hemtjänsttiden. Detta för att motverka tidigare trend med kortast möjliga tid hos hemtjänstkund. Beslutet föregicks av att Äldrenämnden i april samma år fattade beslutet att införa eget val inom hemvården. För den enskilde innebär eget val en konkurrenssituation med ökat utbud av hemtjänstutförare på marknaden. Den som beviljats hemtjänst (kunden) får själv välja bland kommunen godkända utförare, kommunala eller privata. En av utgångspunkterna i detta system, eget val, är att samma timersättning utgår till alla godkända utförare utifrån utförd tid. Med eget val och betalning för utförd tid, följer nödvändigheten att utförd tid hos kund registreras. Det görs antingen med mobiltelefonen eller med en etikett hos hemtjänstkunden (Thorén-Lindqvist, 2011). Detta system kommer som en följd av kommunens beslut att praktisera LOV, Lagen om valfrihetssystem. Detta innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare inom bl a äldreomsorgen, bland vilka den äldre kan välja fritt. Denna marknadsmodell kallas NPM, New Public Management (Vabo, 2005 s ; Szebehely, 2006, s.52-53). Arbetsmätning har funnits lika länge som industriell verksamhet (Hasselqvist, 1969, s.17). Det första exemplet som genomförts utifrån arbetsmätning gjordes inom industrin och presenterades av Frederick Winslow Taylor redan i slutet av 1800-talet. Metoden syftar till att analysera förutsättningar för arbetsuppgiftens utförande, uppgiftens metodbestämning och tidmätning med hjälp av ett stoppur. Metoden skulle rationalisera och mekanisera både produktion och arbetskraft samt sänka kostnader och öka produktiviteten. Arbetet skulle inte längre utföras av en självständigt arbetande yrkeskunnig, utan detaljstyras från företagsledningen, så kallad vertikal arbetsdelning (Rosenberg, 1995, s. 2, 6-7; Szebehely, 1995, s.50). Arbetsmätning som metod började tillämpas i Sverige på 1920-talet (Rosenberg, 1995, s.8). Dessa principer var kända i Nordamerika redan tidigare men Taylor ( ) var den som utarbetade en teori om systematisk organisering av arbete, kallad scientific management (Börnfelt, 2009, s.25). Hemtjänstens organisering har sedan dess början på 1950-talet sett olika ut och följt samhällstrender på arbetsmarknaden. Krav på rationalisering och effektivisering på arbetsmarknaden sedan 1970-talet har haft inflytande på äldreomsorgen och dess olika 5

6 verksamheter. Dels genom rationalisering med införande av och utbyggnad av servicehus och att samla hjälpbehövande i samma hus istället för hembesök i de egna bostäderna. Dels genom kollektiva insatser som att flytta ut aktiviteter/arbetsuppgifter från de äldres hem till stordrift. Ett exempel på detta är distribution av färdiglagad storköksmat till de äldre istället för hemlagad. Marta Szebehely, professor i socialt arbete menar att den trend som finns att standardisera, förhandsbestämma, kontrollera arbetsuppgifter och att skilja planeringen och utförande åt liknar grunddragen i taylorismen. Ett människovärdigt omsorgsarbete behöver vara individoch situationsanpassat eftersom människors behov och dagsform varierar och därför inte kan förhandstyras och detaljregleras enligt Szebehely (2004, s ). I somras när jag feriearbetade inom hemtjänsten infördes ett tidmätningssystem. Med hjälp av mobiltelefoner skulle den tid personalen tillbringar hemma hos brukarna registreras. Personalen låser upp hos brukaren, checkar in, bockar av alla utförda uppgifter i telefonen vare sig det är att dela medicin eller om hjälpen rör sig om den allmänna dagliga livsföringen, ADL. När personalen lämnar brukarens bostad loggar man ut genom att återigen föra telefonen mot en bricka på dörrposten. Därefter rapporteras det utförda uppdraget till en central rapporteringsenhet. Ju längre tid man tillbringar hos brukare desto bättre. Detta är en viktig distinktion eftersom det är den enda tid hemtjänsten får betalt för. Tanken var att tidmätningen skulle öka flexibiliteten och undvika stress eftersom det är tiden hos brukaren som räknas, till skillnad från tidigare när man rusade mellan brukarna för att hinna med alla. Detta skulle i sin tur leda till fler nyanställningar som skulle finansieras genom mer tid hos brukarna osv. Systemet skulle möjliggöra en växande verksamhet och ett större handlingsutrymme för personal och brukare. Följden skulle bli att brukare och personal får den tid de behöver och brukaren blir nöjd. 1.1 Uppsatsens syfte Syftet med denna studie är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. 1.2 Uppsatsens frågeställning - Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete? - Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? 6

7 1.3 Avgränsning Min studie avser den aktuella situationen just nu i en kommuns hemtjänst före och efter införandet av IT-baserad arbetsplanering och tidmätningssystemet. Jag avser att titta på hemtjänstens system och inte jämföra med andra tidmätningssystem. 1.4 Disposition I kapitel två går jag igenom forskning inom hemtjänstens organisering 1950 och framåt, konkurrens och kundval, tidmätning inom hemtjänst samt lite inom industrin. I kapitel tre, teoridelen, redogör jag för Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper kollektivisten och den autonome samt för Taylors tre principer för arbetets organisering enligt Bravermans (1977) tolkning. I kapitel fyra redogör jag för metoden, hur jag har gått till väga. I kapitel fem finns resultat- och analysdelen där jag tolkar empirin utifrån teorier och forskning. I det sjätte kapitlet är den avslutande diskussionen. 1.5 Begreppsdefinition NPM New Public Management (NPM) kan betecknas som ett paraplybegrepp för omställnings-och styrdoktriner inom den offentliga sektorn. En reformvåg som under och 1990-talen svepte över och fanns på agendan i OECD-länderna. Reformen utgår från tanken att den offentliga sektorn är för dyr, trög och behöver anpassas och vara lyhörd för medborgarens behov och önskemål. Genom att anamma styrprinciper hämtade från den privata marknaden som t ex kontraktsstyrning och konkurrens, ska den offentliga sektorn göras mer kostnadseffektiv och kundanpassad. För att likna marknaden skapas t ex lättstyrda mindre resultatenheter. Kontraktsstyrning och konkurrensutsättning används för att skapa bättre förutsättningar för den offentliga sektorn att bli mer resultat- och kundorienterad (Vabo, 2003, s ;Vabo, 2005, s.73-75). Marknaden får också stå som modell för den interna organiseringen. Kommunen kan ta in anbud och låta privata företag sköta hemtjänsten åt kommunen. Begrepp som beställare och utförare, beställar- och utförarmodellen (BUM) förekommer och även kundvalsmodellen, vilken förutsätter flera olika utförare (Börnfelt, 2009, s ). Lagen om valfrihetssystem (2008:962) har möjliggjort en konkurrenssituation och fler omsorgsutförare i kommuner inom bland annat hemtjänsten. 1 1 LOV, Lagen om valfrihetssystem (2008:962) 7

8 Biståndshandläggning/beslut/bedömning. För att en person ska vara berättigad att ta emot offentligt finansierad omsorg behövs ett beslut som utifrån lagen ligger till grund för insatsen, ett så kallat biståndsbeslut. Dessa beslut fattas av biståndshandläggare som jobbar med lagar och riktlinjer (Vabo, 2005, s ; Szebehely, 2005, s.379). Fritt val Utifrån Lagen om valfrihetssystem (2008:962) som praktiseras i vissa kommuner, vilken innebär ett möjliggörande av många olika aktörer/utförare, ges medborgaren möjlighet att välja inom bl a hemtjänst, vilken utförare man vill ha. Avgiften är den samma oavsett utförare (Thorén-Lindqvist, 2011; Szebehely, 2005, s ). I denna situation av konkurrens ges ett incitament hos utföraren om god kvalitet gentemot kund (Vabo, 2005, s.94-95; Hansén, 2010). 2 Äldreomsorg I Norden räknas omsorg och vård av äldre som en självklar del i välfärdens resurser. Som anhörig i Norden har vi inget lagstadgat försörjnings - och omsorgsansvar för våra föräldrar utan detta ansvar vilar på den offentliga omsorgen till skillnad från en del utom nordiska nationer. Välfärdstjänsten ses som en förmån både för den hjälpbehövande och för den anhörige. Utifrån ses den Nordiska äldreomsorgen som en omsorg med kvalitet och tillgänglighet för varje medborgare som är i behov av denna oavsett egen ekonomi. (Szebehely, 2005, s.13, 371) TES TES står för trygghet, enkelhet och säkerhet. TES Optimal planering är ett informationsteknologiskt (IT) planeringssystem som planerar hemtjänstens dagliga insatser. Systemet kan integreras med andra system och ska spara tid, vara användarvänligt och vara överskådligt för personalen (www.orebro.se). 2 Kvalitetskonkurrens och kundval i äldreomsorgen (2006:6) 8

9 2. Tidigare forskning och historik inom äldreomsorgen samt forskning inom industrin Eftersom uppsatsens frågeställning bland annat berör personalgruppen och dess ställning redovisas ett historiskt perspektiv. Denna anges för att få en förståelse för hur personalen i hemtjänsten tidigare organiserats och även för att kunna se vilka likheter och skillnader det finns med dagens organisering. Detta kan ge en större förståelse för personalens upplevelse av IT-planering och tidmätning och hur hemtjänsten organiseras i många kommuner idag. Beställar- och utförarmodellen (BUM) är bland kommunerna idag ett koncept som ofta praktiseras inom vård- och omsorg, därför finns detta område med bland tidigare forskning. Någon studie om tidmätning i hemtjänsten, olika forskningsartiklar om konkurrenssituation samt arbetsmiljö redovisas och anses relevanta eftersom denna uppsats skrivs utifrån ett personalperspektiv och berör dessa områden. 2.1 Tidigare organisering, en historisk tillbakablick Marta Szebehely har valt att utifrån arbetslivsforskaren Harry Bravermans Arbete och monopolkapital (1977) belysa arbetets organisering inom hemtjänsten. Arbetsprocessforskningen kan tillföra nya aspekter inom omsorgsforskningen (Szebehely, 1995, s. 49). I sin forskning av hemtjänsten och dess organisering i ett historiskt perspektiv, 1950 till 1990, använder sig Szebehely av enkäter, deltagande observation, intervjuer, en systematisk genomgång av dokument, dels på central nivå, främst Socialstyrelsens dokument och dels dokument såsom verksamhetsberättelser och kommunalpolitiska handlingar från Stockholms kommun (Szebehely, 1995, s.50). Marta Szebehely utgår från tre olika modeller för organisering inom hemtjänsten under tiden från 1950-talet och framåt. Dessa benämns som den traditionella modellen, den löpandebands-lika servicehusmodellen och den självstyrande smågruppsmodellen. Den traditionella modellen, talet Socialstyrelsen uppmanade kommunerna att ge de gamla hjälp i hemmet. Uppgifterna kunde röra sig om hemsjukvård, hushållssysslor och kunde även röra sig om uppmuntrande besök (Szebehely, 1995, s.63-64). Arbetet utfördes av självständigt arbetande timanställda kvinnor utan gemensamma lokaler och kollegor. Det var ett ensamarbete med mycket liten kontakt med arbetsledning, men mycket kontakt med de äldre. Ett självständigt och av arbetsledning icke övervakat arbete men också ett arbete utan stöd från kollegor och ledning. Den enda 9

10 styrning som förekom från arbetsledningens sida var att tiden hos den äldre var förutbestämd, så kallad tidsstyrning. En kommunal rapport utkom 1973 som visade på arbetssituationen för hemvårdsbiträdena i Stockholm i början på 1970-talet. Arbetsgemenskapen med kollegor var obefintlig. Kontakt med arbetsledning var endast sporadisk. Det fanns inte någon gemensam lokal där de kunde ha rast, utan det fick biträdena ha i trappuppgången, hos den äldre eller helt avstå från att äta. Denna utredning resulterade i att krav ställdes på förmånligare anställningsvillkor, möjlighet till fortbildning på arbetstid, en engagerad arbetsledning och möjlighet till kontakt med arbetskamraterna (Szebehely, 1995, s ). Den löpandebands-lika modellen 1970-talet I Stockholm hade arbetsmiljöinriktade åtgärder satts in med mindre andel timanställda, ökad kontakt med kollegor och arbetsledning. Från att hjälpen i den traditionella modellen lagts upp efter fasta tider, blev den nu uppgiftsstyrt. Hemhjälparen skulle stanna hos den äldre endast så länge som det tog att utföra uppgifterna. I utbyggnaden av servicehusen med lägenheter i samma hus togs hjälp av en organisationsmodell från sjukvården, egentligen inspirerad från industrin med tidsstudiemän för att rationalisera arbetet (Szebehely, 1995, s.71-72) Arbetsuppgifterna standardiserades, schemalades och personalen arbetade efter detaljerade arbetsscheman. Detta hos en mängd hjälptagare, till skillnad från den traditionella modellen. Szebehely (1995) liknar denna modell vid industrins detaljstyrda och av arbetsledningen förutbestämda arbetsuppgifter. Denna utveckling att skilja planering från utförandet med en ökad arbetsdelning går parallellt med Taylors idéer att ersätta hantverkets självständiga arbete med löpande band. Den självstyrande smågruppsmodellen framväxt, 1980-talet Under 1980-talet förvandlades arbetets organisering igen. Så kallade grupplokaler blev tillgängliga för de flesta vårdbiträdena i mitten av 1980-talet. Hemvårdsassister (arbetsledare) som förut suttit på socialkontor flyttade ut till grupplokalerna, den första Samma år startades en självstyrande smågrupp upp som försöksverksamhet i vårdbiträdesarbetet. Under följande 5-årsperiod flyttade 50 % av alla hemvårdassistenter ut till grupplokaler. Socialförvaltningen på central nivå förespråkade 1988 denna typ av organisering. Förvaltningsledningen hade som förslag för att öka vårdbiträdenas inflytande över sitt arbete, att de ska delas in i små grupper om tre eller fyra vårdbiträden som tillsammans skulle ansvara för ett visst antal hjälptagare. Utifrån arbetsledarens riktlinjer och i samråd med hjälptagarna skulle vårdbiträdena kunna planera dagens arbete. Det framgår tydligt av 10

11 dokumentet att omorganisationen förutsatte avskaffandet av det traditionella systemet med få hjälptagare och fasta tider. Även individuella scheman borde avskaffas eftersom dessa reducerade gruppens egna initiativ och ansvarstagande (Szebehely, 1995, s.78). Det som framkom av Szebehelys undersökning är att den traditionella modellen är både personal och vårdtagare nöjda med. I den självstyrande gruppen finns ett missnöje från vårdtagarhåll angående organiseringen av hjälpen. Vad gäller den mer löpandebands-lika modellen är både personal och vårdtagare missnöjda (Nilsson Motevasel, 2002 s.114). I hemtjänstens utveckling har organisering av de som har utfört hjälpen, och hjälpmottagarens inflytande över hjälpen, sett mycket olika ut. Från att på och talen ha varit ett självständigt ensamarbete med få att hjälpa och med obefintlig kontakt med kollegor, till 1970-talets effektivisering, stordriftstanke och uppgiftsstyrd hjälp och ett stort antal hjälptagare för varje arbetare, till 1980-talet självstyrande arbetsgrupp med tätt samarbete i smågrupper med större inflytande över arbetets planering än tidigare. Tidigt var hjälpen tidsbestämd och den äldre hade stort inflytande över dess innehåll. På 1970-talet standardiserades hjälpen. Rationaliseringar och stordriftstankar infördes med servicehus i spåren talet karaktäriserades av förutbestämda uppgifter för personalen att utföra och litet inflytande för den äldre över vad som skulle utföras och när. 2.2 Organisering och reform idag, 1990-talet och framåt Eftersom hjälpen idag är organiserad på ännu ett annat sätt, har jag valt att titta på forskning om styrreformen New public Managenent (NPM) och den nya organiseringen, beställar- och utförarmodellen (BUM). Sedan 1990-talet domineras äldreomsorgen i Sverige och i övriga Norden av konkurrensutsättning av de offentligt finansierade omsorgstjänsterna. Detta skedde bland annat som ett resultat av att den offentliga ekonomin försämrades kraftigt under början av 1990-talet. Det var ett försök att spara på statens finanser och effektivisera omsorgstjänster. New Public Management är en styrform som fått ett stort inflytande i Norden från 1990-talet och framåt. Det är en organisationsmodell som efterliknar marknaden. En del av styrformen är den så kallade beställar- och utförarmodellen (BUM). Denna kännetecknas av en uppdelning mellan beställare och utförare för att möjliggöra en konkurrenssituation med flera utförare att välja bland. Sverige var först ut i Norden med att införa denna modell. I början av 2000-talet hade över 80 % av Sveriges kommuner anammat denna modell. Forskning från 11

12 Danmark visar att organisationsförändringar upplevs olika av arbetsledare och omsorgspersonal. Förändringen ses mer negativt av omsorgspersonalen med tanke på minskat handlingsutrymme och mindre inflytande över arbetstiden men mer positivt av arbetsledarna (Szebehely, 2005, s.16-17, s ). I Danmark är denna modell lagstadgad och är mest utvecklad bland de nordiska länderna. Man använder sig av datoriserade arbetsscheman med särskilda koder för varje arbetsuppgift, sk Faelles sprog. Systemet ska öka styrning och kontroll av äldreomsorgen. Det finns intern kritik mot detta effektivitetstänkande och denna detaljstyrning som kommer från en av de ansvariga för Faelles sprogreformens genomförande vid de danska kommunernas landförening, Claus Nielsen. Han menar att det i detta detaljerade system finns en risk att göra medarbetaren till icke ansvarstagande instruktionsföljande person och att kommunerna alltför mycket använt detta system för kontroll, rationaliseringar, effektivisering, detaljstyrning och automatisering (Szebehely, 2006, s.61;szebehely, 2004, s.139). Detta har benämnts av Zygmunt Bauman som teknisk ansvar där ålagda uppgifter uppfylls utifrån plikt, regelmässiga förväntningar och frånvaro av omsorg om den andre (Nilsson Motevasel, 2002, s ). Samtidigt menar Nielsen att systemet är ett redskap för dialog professionella, politiker och medborgare emellan. Alderens nye sider är en tidsskrift som ges ut av Videnscenter på Aeldreområdet som sedan 2010 tillhör Professionshöjskolen Metropol i Danmark. Deras primära uppgift är att sprida kunskap till äldre om utveckling och forskning inom äldreområdet. I ett nummer från 2007 som berörde temat Styrning och kontroll, finns en artikel av Anne Brockenhuus-Schack, Kontraktstyrning, leverantör- och kundrelation. I artikeln nämns vad som händer vid detaljbestämning av arbetsuppgifter. Erling Tiedemann från Det Etiske Råd, som citeras i artikeln, menar att samhället har blivit ett icke flexibelt rättighetssamhälle. Enligt Tiedemann kan arbetsuppgifter och tid som är på förhand bestämda leda till att medarbetarna blir robotar. De tillåts inte använda sitt förnuft i samspelet med brukaren utan är fast i det som är nedskrivet och mäts med stoppuret. Han menar att leverantör-och kund relationer kan leda till att medmänskligheten lämnas åsido (Brockenhuus-Schack, 2007 s ). Socialstyrelsen har 2010 gett ut Stimulansbidrag LOV- slutrapport. I de kommuner som tillämpar Fritt val har företagen tillfrågats om deras erfarenheter kring LOV och hemtjänst. Det finns positiva erfarenheter, nämligen att fler privata utförare har fått tillgång till hemtjänsten. Entreprenörskapet bland kvinnor har ökat och LOV har gett fler och mindre företag möjlighet att etablera sig på marknaden. Detta har lett till ett bredare utbud och en 12

13 möjlighet till profilering och anpassning mot kund. Av rapporten framkommer att företagen har identifierat främst tre hinder för att valfriheten ska fungera som det är tänkt. Det som finns att önska är förbättrade villkor för ersättningsnivåer, konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata utförare och bättre kommunikation och dialog beställare och utförare emellan. Från beställarsidan (kommunen) beviljas tid åt den enskilde. Detta ska ge mer flexibilitet i kundmötet. Problemet är om tiden inte stämmer överens med verkligheten och utförarna inte får betalt för kringkostnaderna. Det positiva för kommunen med beviljad tid är att de får mer kontroll över om kunden får den tid de beviljats. Kommunerna saknar översikt över kostnaderna för den egna regin och kringkostnader som t ex ersättning för resor, dubbelbemanning, dokumentation, kompetensutveckling eller biståndsdiskussioner med brukare och anhöriga tas inte med i beräkningarna (www.socialstyrelsen.se). Detta gör det väldigt svårt att beräkna och lägga ersättningen på en rätt nivå. Eftersom utföraren får betalt för kalkylerad tid för den utförda tjänsten är det mycket viktigt att den överensstämmer med den faktiska tiden vilken ligger till grund för ersättningen från kommunen (ibid. s.50-52). 2.3 Tidsstyrning, tidmätning och kundvalens konsekvenser inom hemtjänsten I Socialvetenskaplig tidskrift (Andersson, 2010, nr 3-4) publiceras en kvalitativ intervjuundersökning i en mellansvensk storstadskommun där både hemtjänstpersonal, chefer, biståndshandläggare och brukares röster kommer till tals angående förändringar som har genomförts inom hemtjänsten. Tanken med kundval är ett utökat antal utförare, valfrihet, högre kvalitet och mindre administration. I undersökningen talas det om tidsregistrering som görs med mobiltelefon i hemmet av personalen. I mobilen registreras utförd tid, vem som utför samt utförd insats. Det framkommer av hemtjänstpersonalen att tiden efter tidsregistreringens införande med exakta tidsregistreringar upplevs otillräcklig, att tidspressen och det administrativa arbetet har ökat samt att makten över tiden förflyttats till en abstrakt administrativ nivå (Andersson, 2010, s.317). Det framkommer från både personal och klienter att det var svårt att ge hjälp och få hjälp på en bestämd tid. Varken personal eller klienter upplever sig ha makt över tiden. En enhetschef intygar att 75% innanför dörr krävs för att ekonomin ska gå ihop. Även att det tycks vara svårt att få ihop logistiken vissa tider under dygnet framkommer. De ekonomiska förutsättningarna ser också olika ut över dygnet: Vi blöder pengar på natten säger en högre chef i kommunen (Andersson, 2010, s.318). 13

14 Att spendera lång tid i hemmen kan upplevas påträngande och framstå som problematiskt eftersom det inte alltid och för alla framstår som något positivt. Tanken att skapa förutsättningar för god omsorg för klienten i form av tilldelad tid verkar vara svårt för hemtjänstverksamheten att hantera (Andersson, 2010, s.318). Systemet upplevs stressande av personalen speciellt med tanke på kontrollen av disponerad arbetstid. En kvantitativ studie har utförts angående arbetsmiljö inom Nordisk äldreomsorg (Elstad; Vabo, 2008). Vårdbiträden och undersköterskor tillfrågades via frågeformulär om arbetsmiljön. Deras svar har sedan analyserats via tvärsnittsdata. Resultatet är preliminärt och inte representativt för omsorgen eftersom inte alla professioner av personal är med i undersökningen såsom sjuksköterskor och läkare. Rapporten är användbar i detta sammanhang eftersom min studie handlar om denna typ av personal. Data har samlats in av ett nordiskt forskningssamarbete kallat NordCare. Artikeln tar upp hur stress påverkar sjuknärvaro och sjukfrånvaro bland omsorgspersonal inom äldreomsorgen. Tendens finns att både sjuknärvaron och sjukfrånvaron ökar vid högre grad upplevd stress i en arbetssituation. Stress kan uppstå vid för stor mängd klienter, återkommande resursbrist med underbemanning som följd. Vid upplevelsen av att det är för många klienter förekommer det att personalen regelbundet eller då och då hoppar över lunch på grund av upplevd tidsbrist. Detta i ett sammanhang när äldreomsorgen omstruktureras för att nå högre effektivitet (Elstad; Vabo, 2008, s ). I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen redovisas vad som påverkar kvaliteten i äldreomsorgen i de olika kommunerna. Vilka faktorer som skiljer kommuner med bättre upplevd kvalitet i omsorgen från de med sämre upplevd kvalitet. Det är en kvalitativ studie där beslutsfattare i 30 kommuner har intervjuats om vad som uppfattas som indikatorer på kvalitetshöjning i äldreomsorgen. I rapporten har åtta framgångsfaktorer identifierats: Att ge individuellt anpassad omsorg, att ha en väl utvecklad personalstrategi, att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling, att verksamhetsstyrningen är förankrad i organisationen, att skapa en tydlig rollfördelning mellan tjänstemän och politiker, att samarbeta strukturerat med Landstinget, att skapa en brukar- orienterad organisationskultur (ibid. s.32f). I Arbetsorganisation i praktiken- en kritisk introduktion till organisationsteori skriven av Per- Ola Börnfelt (2009) beskrivs dagens moderna organisationsformer och teorier, däribland 14

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset

Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset Enkät om Psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset ARBETSBELASTNING Stämmer (4) Stämmer delvis (3) Stämmer i liten grad (2) Stämmer inte alls (1) 1. Jag har en arbetsmängd som känns acceptabel. 2. Jag kan

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09

Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09 Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström 2011-05-09 Maria Larsson, Barn- och äldreminister: Valfrihetsmöjligheterna har under lång tid varit lika med noll. De äldre har varit

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2015

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2015 Kvalitet och utvärderingskontoret Dnr Än 2016-15 s- och verksamhetsuppföljning 2015 Verksamhet ISA Omsorg AB Datum för besök 2015-11-23 Deltagare/metod Metod Uppföljningen genomfördes via intervjuer med

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Hemtjänst Danderyd Handlingsplan för kommunal hemtjänst med budget i balans 2013 Antagen av produktionsstyrelsen xxxx

Hemtjänst Danderyd Handlingsplan för kommunal hemtjänst med budget i balans 2013 Antagen av produktionsstyrelsen xxxx 1(5) för kommunal hemtjänst med budget i balans 2013 Antagen av produktionsstyrelsen xxxx 2(5) Inledning Den kommunalt drivna hemtjänsten har under de senaste åren redovisat ett underskott i verksamheten.

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen.

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen. Magdalena Elmersjö Lektor Socialt arbete, Linnéuniversitetet Forskare Socialhögskolan, Stockholms universitet magdalena.elmersjo@socarb.su.se Avhandlingen Kompetensfrågan

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

En värdig äldreomsorg?

En värdig äldreomsorg? En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen

Läs mer

P&organisations konsult AB. Föreläsningar & Utbildningar

P&organisations konsult AB. Föreläsningar & Utbildningar P&organisations konsult AB Föreläsningar & Utbildningar Vi vill i den här broschyrer presentera våra föreläsningar och utbildningsdagar som vi har tagit fram med tanke på kompetensutveckling och med fokus

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 32/2011 Rådgivningsrapport Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Liz Hultgren och Ingrid Norman Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden Uppdragets syfte PwC

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Hur står det till i hemtjänsten?

Hur står det till i hemtjänsten? RAPPORT: 2005:7 Hur står det till i hemtjänsten? Sociala enheten 2005-04-18 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-2757-2005 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer