Minnesanteckningar Samverkansråd nr 3 LS och Handikapporganisationerna

Transkript

1 1 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Personalstrategiska avdelningen Mats Sternhag Minnesanteckningar Minnesanteckningar Samverkansråd nr 3 LS och Handikapporganisationerna Justeras: Stig Nyman Lena Ringstedt Datum Tid Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Närvarande Ej närvarande Stig Nyman (KD) ordförande Marie Ljungberg Schött (M) Hans Lindqvist (C) Håkan Jörnehed (V) Hans Åberg (FP) Erika Ullberg (S) Lena Ringstedt HSO Jaan Kaur ombudsman DHR Lars Åstrand HSO (ers) Inge-Britt Lundin HSO Lennart Håwestam HSO Marian Bergroth HSO kansli Olle Johansson DHR Margareta Åsén-Johansson SRF (ers) Gunder Wåhlberg DHR (ers) Elisabeth Levander avd chef LSF Kansli Lars Ettarp, HSO Karin Pettersson LSF Kansli Kaj Nordquist SRF Bengt Adamsson HSO (ers) Mats Sternhag SLL Personal Anders Nordholm HSO kansli David Winks (sekr KD) Anders Nyström adm direktör LSF Anne-Christine Dahlgren LSF Kansli Helena Holmgren HSO Helene Öberg (MP) Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: E-post: mats.sternhag@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 26. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr:

2 2 (8) Minnesanteckningar 1. Inledning och presentationsrunda 2. Justeringsmän Till justeringsmän valdes Stig Nyman och Lena Ringstedt 3. Godkännande av föregående mötes minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar läggs ad acta efter följande ändring: 1. sid 2. Lena Ringstedt står som justeringsman. Ska vara Inge-Britt Lundin. 2. sid 9. Tillägg under resor efter behov. HK-rörelsen säger dock att någon sådan utredning aldrig presenterats för dem. 4. Godkännande av dagordning samt övriga frågor Övriga ärenden: 1. Bemötandeprisets jury 2. Tiohundra 5. Öppet samtalsforum för rådet Samverkan i stort i landstinget Den nuvarande Samverkansmodellen är alldeles för allmänt hållet. Bör vara mer detaljerat för att säkerställa en god samverkan med kontinuitet i mötesfrekvens. Samverkan med NKS måste utvecklas Dagens samverkan med Landstingsstyrelsens förvaltning är inte tillfredsställande. LSF har fortfarande inte presenterat en ersättare för Elisabeth Åman. Handikapporganisationerna har tydligt ställt krav på att ha en person som handlägger handikappärenden inom LSF. Risken är överhängande att engagemanget från HKorganisationerna sinar när man ständigt får ställa krav för att få till möten. Samverkan med Hälso- och sjukvårdens förvaltning fungerar mycket bra. Här är handikapporganisationerna efterfrågade och har bland annat inbjudits till olika workshops. Samverkan med Landstingsstyrelsen fungerar mycket bra. Värdefullt att ha ett forum med direkt dialog med politikerna.

3 3 (8) HK-organisationerna känner en oro för att inte bli involverad i tid i när det gäller framtidens hälso- och sjukvård. I vissa frågor skulle man vinna på en närmare samverkan med HK-organisationerna. I utvecklingsarbetet med framtidens hälso- och sjukvård och NKS måste särskild hänsyn tas till att värna om den kliniska forskningen så att den inte utarmas eller minimeras. Borde vara en fråga som programkontoren ska ansvara för. HK-organisationerna efterlyser nytänk vad gäller samverkan och lyfter fram Rehabmedicin på Karolinska och Monica von Heine. Här blev HK-organisationerna inbjudna till en workshop med ämnet: Hur kan rehabilitering se ut i framtiden. Påpekar vikten av att samverka med HK-organisationerna i tidigt skede, innan olika beslut redan är fattade. Personal inom ASIH och den palliativa vården måste ha kompetens om hur man kommunicerar med äldre dementa personer. Politiken uttrycker att det är bra med ett möte som ägnas åt öppna frågor. Frågan kring T-banan till NKS där planerad uppgång är placerad 200 meter från NKS entré som dessutom medför att starkt trafikerade vägar måste korsas. Planeringen av T-bana till Nacka måste följas noga. Här planeras uppgång meter från bussterminalerna på grund av att man prioriterar en galleria. Klinisk forskning. ASTRA ZENECAS beslut att lägga ner forskningsavdelningen i Södertälje bör vara en varningsklocka. Lägger man ut sjukvård på privata aktörer är det risk att forskning, inte minst den kliniska, blir lidande. Karolinska Institutet har en särställning när det gäller forskning kring våra folksjukdomar, detta måste värnas. Kan konstatera att det idag inte sker någon samverkan i någon högre grad med HK-organisationerna kring klinisk forskning. Hur privatiseringen av hälso- och sjukvård påverkar klinisk forskning finns inget direkt svar på men man har bevakning på frågan. Man vet att klinisk forskning även har svårt att få utrymme inom offentligt drivna verksamheter. Cirka 60% av den kliniska forskningen bedrivs på Karolinska Institutet. HK-organisationerna påpekar att i SL:s samverkansråd är frågan lyft kring T-bana till både Nacka och NKS och det är ett problem. Frågan liknar den som fanns kring Arlanda. Även samverkansrådet i Stockholms stad har uppmärksammat dessa frågor.

4 4 (8) HK-organisationerna föreslår att man i Samverkansmodellen ställer krav på att NKS samverkar med HK-organisationerna. HK-organisationerna har tankar om att frågan kring klinisk forskning skulle kunna lyftas i samverkan med HSF. Hur frågan kan och bör drivas där bör HK-organisationerna fundera över. Man har påpekat olägenheterna kring det liggande förslaget om uppgång från T-banan från Nacka ur ett tillgänglighetsperspektiv. Förhoppning finns att påpekandet renderar i ett nytt och bättre förslag. Planerarna på en T-bana till NKS är i nuläget avbruten. HK-organisationerna hänvisar till dagens brister inom T-banan med inställda tåg, hissar som inte fungerar. Om frågan om T-bana till NKS åter kommer upp måste man förstå att en sådan lösning måste fungera prickfritt. HK-organisationerna påpekar att man är och ska vara rådgivande i sin roll ingenting annat. Som princip ska det vara bra om HKorganisationerna fick möjlighet att: o Samråda med tjänstemännen innan det blir ett färdigt ärende. o Samråda med den beslutande församlingen innan ett slutgiltigt beslut tas i frågor som rör HK-organisationerna "Mer än bara trösklar" HK-organisationerna hänvisar till att man vid ett anförande på SLL:s Kvalitetssäkerhetsdagar visade policydokumentet Mer än bara trösklar och frågade hur många som kände till det. Det visade sig att merparten av deltagarna inte kände till dokumentet! Med ett sådant resultat frågar man sig hur strategin ser ut för att implementera nya policydokument ute i SLL:s alla olika verksamheter? Denna fråga kommer att tas upp LSF:s samverkansråd. HK-organisationerna har svårt att förstå att SLL alltid har svårt implementera sina policydokument. Efterlyser en genomarbetet strategi för implementering av policy- och styrdokument. HK-organisationerna menar att man måste ha en person som har ansvara för och håller ihop alla frågor kring handikapp och tillgänglighet som sorterar under LSF

5 5 (8) Även om man kan tycka att resultatet från av det samlade arbetet ute i SLL:s verksamheter kring Mer än bara trösklar så har vi ändå ett resultat vi kan förhålla oss till. Med det som utgångspunkt kan vi gå vidare och utveckla styrdokumentet samt även enkäten ut till verksamheterna Fortsättningen på "Din kompetens vår möjlighet" Mats Sternhag, projektledare för Din kompetens vår möjlighet, dels det nuvarande projektläget samt det förslag som tagits fram hur man vill överföra projekts arbete och erfarenheter i reguljär verksamhet. Redogörelsen stöds av ett antal PowerPoint-bilder: Bild 1. Projektet använder sig av tavelmöten och har delat upp projektet i ett antal processer som varje vecka utvärderas enligt: Röd: Process med akuta problem som fordrar omedelbar åtgärd. Gul: Process med svårigheter som utan åtgärd kan leda till akuta problem. Grön: Välfungerande process. Följande processer är identifierade: Utbildningsprocessen. Är grön i dagsläget Kommunikationsprocessen. Är gul i dagsläget ESF-processen. Är grön i dagsläget Webb-verktygsprocessen. Är grön i dagsläget Samverkan HKO. Är grön i dagsläget Transnationella processen. Är grön i dagsläget Utvärderingsprocessen. Är grön i dagsläget Bild 2. Är en graf som visar på det förväntade antalet deltagare samt det faktiska utfallet. Projektet har haft svårt att få deltagare till sina utbildningar och då i synnerhet chefer. I styrgruppen har fattats beslut om att projektet parallellt med de planerade utbildningsinsatserna ska få möjlighet att ge kortare utbildningsinsatser på olika fora inom verksamheterna. ESF godtar dessa insatser som utbildning och deltagarna får räknas med. Projektet har varit på frukostseminarium för chefer inom LSF, frukostseminarium på Locum samt chefsmöte på HSF. Resultatet av denna satsning är nu att projektet för första gången ligger i fas med förväntat antal deltagare. Projektet har nått 134 deltagare mot förväntade 125. Den faktiska siffran är dock 174

6 6 (8) deltagare men ESF godtar bara deltagare som lämnat personnummer. Bild 3. Ännu en graf som visar fördelningen av deltagare mellan de olika deltagande aktörerna. Locum, LSF och HSF är de verksamheter som haft flest deltagare. Bild 4. Visar den genomsnittliga skattningen av form och innehåll för de långa utbildningarna där projektet hitintills genomfört fem utbildningar. Skattningen har varierat något per utbildning något och i snitt ligger skattningen på 7,7 av 10,0 möjliga. Bild 5. Visar en graf på hur fördelningen ser ut mellan chefer och medarbetare utan chefsbefattning. I nuläget är fördelningen 43% chefer och 57% medarbetare utan chefsbefattning. Satsningen med att komma ut till verksamheterna med utbildning har medfört att vi nått betydligt fler chefer. Bild 6. Visar en schematisk bild över ur det är tänkt att driva det politiska uppdraget att SLL ska bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Erfarenheterna från projektet är att det inte är framgångsrikt med en exklusiv utbildning om funktionsnedsättning och funktionshinder omfattade 2 dagar förlagd utanför verksamheten. Upplägget når fram för allt inte chefer. Det är gångbart vad gäller jämlikhet och jämställdhet. Dessa begrepp ligger närmare varje individs vardag. Därför kommer jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen ligga kvar som en flerdagarsutbildning förlagd utanför verksamheterna där idén är att man ska komma från olika verksamheter och lära av varandra. 1. Denna utbildning kommer att innehålla grundläggande kunskaper utgående från fem diskrimineringsgrunder. Kön, etnicitet, HBT, religion och funktionsnedsättning. Grundkunskaper som normkritiskt förhållningsätt, maktordning, individuell och strukturell diskriminering etc. kommer att ingå i denna utbildning. 2. Därefter skapas utbildningar med specifik inriktning mot de olika diskrimineringsgrunder som kommer att bedrivs inom respektive verksamhets eget utbildningsprogram för olika yrkesgrupper. Dessa

7 7 (8) utbildningar kommer dels att vara traditionella katedrala utbildningar och/eller webbaserade. De webbaserad kan även användas i grupp, och bör så göra, ledd av en processledare. Den grundläggande Jämlikhets- och jämställdhetsutbildning och de specifika utbildningarna ägs och administreras central från SLL Personal. Bidragsutredningen Har sin grund i att man saknar rutiner hur man ska behandla nytillkomna organisationer. I dagsläget har det kommit in 8 förslag till förändringar där ett förslag är att Bidragsgruppen utökas med fler politiker och då även från oppositionen. Planen är att kunna ta beslut om ett förslag i Landstingsstyrelsen som sedan kan tas upp i fullmäktige i höst. 6. Info från andra samverkansråd Ingen ny information finns att förmedla. 7. Övriga frågor Bemötandeprisjuryn Prissumman när man tilldelas Bemötandepriset är kr och tillkommer en vinnare. Finns inget andra/tredjepris års pris har tilldelats en intensivvårdsavdelning för sitt arbete med att utveckla bemötande av skadade och anhöriga. Det övergripande syftet med priset är: Bemötandepriset belönar initiativ som förbättrar bemötandet av människor med funktionsnedsättning och ökar tillgängligheten till landstingets olika verksamheter. Bemötandepriset är alldeles för okänt inom SLL varför det finns anledning att se över marknadsföringen. En idé är att göra en ceremoni liknande den som Gyllene äpplet har. TioHundra Vad händer? TioHundra var i grunden ett projekt som löpte ut Man missade att formellt säga upp projektet varför det förlängdes till 2012 samtidigt som det sades upp. Projektet ska nu utvärderas av bland annat av Karolinska Institutet som har i uppdrag att utvärdera: styrningen av projektet TioHundra. Handelshögskolan ska utvärdera: Det ekonomiska utfallet av projektet Äldrecentrum (ett av målen med TioHundra var att de äldre skulle gynnas).

8 8 (8) Rent allmänt kan det sägas att de flesta tycker att projektet har varit framgångrikt och varit till gagn både för de ingående verksamheterna och medborgarna. Vad gäller styrningen av TioHundraförvaltningen upplevs dock brister från både kommun och landsting. Efter utvärderingarna förmodas den gemensamma nämnden fortsätta sitt arbete samtidigt som TioHundra AB övergår i förvaltad form. 8. Vårens övriga möten och agenda Möte 5. Måndag 28 maj Samverkan med kommunerna Vid pennan: Mats Sternhag