Slutlig riskbedömning och förslag till åtgärder för förorenad mark inom Lesjöfors Industripark, Filipstads kommun

Transkript

1 Kemakta AR Slutlig riskbedömning och förslag till åtgärder för förorenad mark inom Lesjöfors Industripark, Filipstads kommun Gabriella Fanger, Sara Södergren, Karin Jonsson, Michael Pettersson och Mark Elert Slutversion Kemakta Konsult AB Box 12655, Stockholm Telefon: , Telefax: , Internet:

2

3 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultaten från kompletterande undersökningar vid Lesjöfors industriområde i Filipstads kommun. Utredningen har utförts av Kemakta på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland och har omfattat provtagning och analys, förnyad riskbedömning, utredning av lämpliga åtgärder för att minska spridningen av föroreningar från området samt framtagande av underlag för en riskvärdering. Riskbedömningen visar att det finns ett behov av åtgärder vid det förorenade industriområdet i Lesjöfors. Platsspecifika riktvärden överskrids inom stora delar av området och risk för direkta hälsorisker föreligger vid vistelse i vissa delar av området med höga halter av bly och i viss mån även arsenik och PAH. Det är dock främst risker för miljöeffekter vid spridning till Lesjöälven som dominerar behovet av åtgärder för området. Mätningar i Lesjöälven har gjorts som indikerar ett påslag av både bly och zink efter passage av industriområdet. Inga undersökningar av miljötillståndet och eventuella miljöeffekter (t ex bottenfaunaundersökningar, provfiske, mm) har gjorts i Lesjöälven men det kan förväntas att effekter föreligger eller kan uppstå på sikt om spridning får fortgå. Transportberäkningar baserade på tidigare utförda laktester indikerar att spridningen från området kan förväntas öka i framtiden. Spridning av metaller (främst bly) bedöms, med hänsyn till de relativt stora föroreningsmängderna och mycket stora förorenade ytorna inom området, kunna fortsätta under lång tid. Åtgärder för markområdet som väsentligt minskar föroreningskällan bedöms nödvändiga, både för att reducera risken för spridning till Lesjöälven samt för att minska risken för negativa hälsoeffekter vid vistelse på området. Den tekniska lösningen som föreslås är en kombination av urschaktning och deponering av jord samt övertäckning och avledning av grundvatten, framför allt i den norra delen av området runt fd gjuteriet (idag museum). Jordtvätt kan vara en behandlingsmetod för en del av de förorenade jordmassorna, dock krävs ytterligare undersökningar för slutligt beslut. För ett delområde där olja förekommer i fri fas föreslås in-situ rening genom pumpning/uppsugning ( bioslurping ). De föreslagna åtgärdsmålen innebär att hälsoriskerna med föroreningarna inom området reduceras väsentligt samt att spridningen till omgivningen mycket kraftigt reduceras på kort och lång sikt. Vår bedömning är att åtgärderna ger ett fullgott skydd för människors hälsa vid framtida markanvändning för industriverksamhet. De åtgärdsmål och åtgärder som föreslås kommer endast att medföra mindre restriktioner i samband med framtida grävning i området nära byggnader och under byggnader. De relativt långtgående urschaktningsåtgärderna medför även minskad risk för extrema läckage vid högvattenflöden eller oavsiktlig grävning i kraftigt förorenade områden. Kostnaderna för det förordade åtgärdsalternativet uppgår till miljoner kronor för urschaktning, deponering, ersättningsmassor samt inkapsling av kvarlämnad förorenad jord under och runt det fd gjuteriet (museet). Till detta kommer kostnader för åtgärder för olja i fri fas (bioslurping), muddring av sediment i Tripolisdammen samt schaktning av PAH-förorenad jord i ett mindre delområde. Dessa kostnader bedöms uppgå till ca 3-5 miljoner. Kostnadsuppskattningar måste också göras för bl a för rivning av byggnader, återasfaltering, kemisk analys och omhändertagande av rivningsavfall eller förorenad jord under byggnader. 3

4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH SYFTE INLEDNING SYFTE OCH OMFATTNING OMRÅDESBESKRIVNING LÄGE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR FÄLTARBETEN OCH ANALYSER Utförda arbeten i september-november Utförda arbeten i mars och april HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN RESULTAT AV KOMPLETTERANDE GRUNDVATTENUNDERSÖKNING Bedömning av geologiska förhållanden Bedömning av grundvattenförhållanden FÖRORENINGSSITUATIONEN RESULTAT AV KOMPLETTERANDE PROVTAGNING Jordprovtagning för avgränsning Kompletterande analys av PAH i jord vid rör Kompletterande grundvattenprovtagning Föroreningar i tidigare ej undersökta områden FÖRORENINGARNAS UTBREDNING I MARK Behandling av data Utbredning av metaller i jord Utbredning av olja i jord Uppskattade förorenade volymer RISKBEDÖMNING SPRIDNING AV METALLER Beräknad transport i älven Bedömning av bidrag från olika delområden Grundvattenspridning till älven SPRIDNING AV ORGANISKA ÄMNEN Olja och PAH Trikloreten UPPDATERING AV PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Planerad markanvändning Beräkning av platsspecifika riktvärden BEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖRISKER Separata jämförelser med riktvärden för hälsa och miljö Bedömning av hälsoeffekter Bedömning av miljöeffekter Samlad riskbedömning och behov av åtgärder ÅTGÄRDSUTREDNING MÖJLIGA ÅTGÄRDS- OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ÅTGÄRDER UTAN URSCHAKTNING AV JORD Övertäckning Avskärmning och avledning av grundvatten Sammanfattning av övergripande övertäcknings- och avledningsåtgärder In-situ rening av jord Aktiv rening av grundvatten

6 7.2.6 Rening av grundvatten med reaktiva barriärer URSCHAKTNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV FÖRORENADE MASSOR Deponering Jordtvätt Stabilisering vid deponering Muddring VAL AV EFTERBEHANDLINGSMETOD FÖR LESJÖFORS - SLUTSATS Urschaktning av massor Avledning av grundvatten genom avskärmning och övertäckning Reduktion av oljeförorening genom bioslurping Jämförelse mellan olika åtgärdsalternativ RISKVÄRDERING FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL JÄMFÖRELSE AV OLIKA ÅTGÄRDSALTERNATIV Krav på reduktion av metalläckage (Pb) vid övertäckning Acceptabla resthalter Utbredning av områden som omfattas av åtgärd BEDÖMD REDUKTION AV MILJÖRISKER FÖR OLIKA ALTERNATIV Jämförande beräkningar VOLYMER OCH KOSTNADER FÖR OLIKA ALTERNATIV Delkostnader för urschaktning, övertäckning och avledning Totala kostnader för olika åtgärdsalternativ Kostnader för övriga åtgärder REKOMMENDERAT ÅTGÄRDSALTERNATIV Urschaktning av jord Inkapsling Behandling av oljeförorening med in-situ metod Muddring av sediment i Tripolisdammen FÖRORDADE MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL SAMMANVÄGD RISKVÄRDERING Bedömda miljökonsekvenser Tekniska aspekter Bedömda kostnader FÖRSLAG TILL PRELIMINÄRA ÅTGÄRDSKRAV HANDLINGSPLAN PROJEKTERINGSDIREKTIV DIREKTIV FÖR MILJÖKONTROLL FÖRSLAG TILL KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR REFERENSER...81 Bilaga 1: Sammanställning av uppmätta halter av metaller och organiska föroreningar i jord och grundvatten vid provtagningar i föreliggande studie ( ) laboratorieanalyser. Bilaga 2: Borrprotokoll samt uppmätta metallhalter i jord med XRF-instrument ( ). Bilaga 3: Inmätning av grundvattennivåer samt resultat av fältmätning av ph och konduktivitet vid fyra tillfällen hösten 2003 och våren Bilaga 4: Redovisning av korrelationerna mellan laboratorieanalyser och XRF-analyser av jordprover Bilaga 5: Analysprotokoll från Analytica 6

7 1 Uppdrag och syfte 1.1 Inledning Kemakta har på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland under perioden september 2003 till juni 2004 utfört kompletterande undersökningar och utredningar av Lesjöfors industriområde i Lesjöfors, Filipstads kommun i Värmlands län. Denna rapport redovisar resultatet av undersökningarna och utgör en fördjupning av tidigare utförd riskbedömning och förslag till åtgärder. 1.2 Syfte och omfattning Syftet med Kemaktas arbete har varit att komplettera tidigare genomförda undersökningar och utredningar för att få ett bättre underlag för att kunna fullfölja en s k huvudstudie enligt nomenklaturen i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Föreliggande rapport kompletterar en tidigare rapport där resultaten av samtliga undersökningar som gjorts på området sammanfattades (Kemakta, 2003). I den tidigare rapporten gjordes bl a en hälso- och miljöriskbedömning samt en åtgärdsutredning. Dessa har uppdaterats i föreliggande rapport på basis av de nya resultaten från de kompletterande provtagningarna. Föreliggande utredning har haft som mål att: Utreda lämpliga åtgärder för att förhindra eller minska spridningen av föroreningar från området. Göra en värdering av föreslagna åtgärder, bl a genom en uppdaterad bedömning av hälso- och miljöriskerna och omfattningen av spridningen från området. Som underlag för bedömningarna har fältundersökningar utförts som omfattat: Kompletterande grundvattenundersökning för att klargöra hur stor grundvattenströmningen till och inom området är samt för att få en tydligare bild av förekommande halter i grundvattnet (installation av stålrör och PEH-rör för nivåmätning och vattenprovtagning). Kompletterande jordprovtagning av metaller och olja för att klargöra föroreningarnas utbredning och avgränsning. Kompletterande jord- och grundvattenprovtagning för att undersöka de delområden som inte undersökts tidigare men där föroreningar kan misstänkas finnas. Grundvattenprovtagning av tri- och tetrakloreten för att undersöka förekomst och utbredning i områden där tvätterier kan ha funnits. Fältarbeten enligt ursprunglig plan utfördes under september-november 2003 och ytterligare jord- och grundvattenprovtagning samt nivåmätning utfördes i mars ( ) samt en grundvattennivåmätning i april 2004 ( ). 7

8 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge Lesjöfors industriområde är beläget i Lesjöälvens dalgång. Området är ca 200 m brett och m långt. Lesjöälven är reglerad uppströms industriområdet där en kraftverksdamm anlagts. Från dammen går en kanal öster om Lesjöälven till ett kraftverk söder om samhället. Älven går igenom industriområdet och är på vissa ställen kulverterad. Centralt i industriområdet finns även en gammal kraftverksdamm, Tripolisdammen. Väst och nordväst om industriområdet ligger Lesjöfors samhälle. Figur 2.1 visar en karta över Lesjöfors med omgivningar. Industriparken är markerad med grått. Fastighetsgränser samt beteckningar visas i figur 2.2. Figur 2.1 Översiktlig karta över Lesjöfors samhälle. Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2001/6615 8

9 3: 48 3: 34 3: 88 3: 49 3: 50 3: 51 3: 52 3: 45 3: 53 3: 32 3: 44 3: 43 3: 55 3: 42 3: 54 3: 57 3: 41 3: 58 3: 40 3: 39 3: 56 3: 61 3: 59 3: 38 3: 69 3: 37 3: 98 3: 62 3: 60 3: 63 3: 36 3: 47 3: 64 6: 58 6: 55 3: 29 7: 3 4 3: 21 3: 65 3: 66 3: 22 3: 67 6: 54 7: 4 3: 23 3: 24 3: 25 3: 26 3: 27 3: 20 3: 19 7: 2 3 3: 18 3: 13 3: 11 3: 12 3: 10 3: 94 1: 289 3:99 3: m 3:113 3:101 3:103 3:114 3:102 3:110 3:104 3:105 3:106 3:35 3:68 3:107 3:108 Figur 2.2 Lesjöfors Industripark med de aktuella fastigheterna som markerats med streckade linjer samt fastighetsbeteckningar. 9

10 3 Utförda undersökningar 3.1 Tidigare undersökningar En sammanställning av tidigare utförda undersökningar inom området finns i en tidigare rapport (Kemakta, 2003). Sedan den tidigare studien har ett examensarbete genomförts som beskrivs kortfattat nedan. Blykartering i Lesjöfors med hjälp av handhållen Röntgenfluorescensdetektor (XRF) (Rolén, 2003) Rapporten är resultatet av ett examensarbete vars syfte var att undersöka i vilken utsträckning bly har spridits i Lesjöfors samhälle samt hur analysresultat från XRF-mätningar påverkas av olika förbehandling av proverna. Sammanlagt togs 121 prover på ca 1 dm djup runt om i Lesjöfors samhälle inklusive industriområdet. Proverna analyserades som naturfuktiga, torkade, torkade och siktade (<2 mm) eller analyserades torkade och siktade i provkopp (<0,125 mm). Av de 25 prov som analyserades i provkopp skickades 20 stycken även till laboratorium för analys. Slutsatsen i rapporten var att XRF ger tillförlitliga svar för bly och att analys av prov i torkad och siktad form (<2 mm) ger bäst resultat med hänsyn tagen till tidsåtgång och arbetsinsats. Det visade sig svårt att säkerställa hur bly spridits i samhället. Inga blyhalter överstigande 800 mg/kg TS påträffades bland bostadsbebyggelsen (torkade och siktade prover <2 mm). Däremot har i sammanlagt sju punkter inom industriområdet och i nedre delen av slalombacken sydväst om samhället uppmätts blyhalter över 800 mg/kg TS. 3.2 Fältarbeten och analyser Utförda arbeten i september-november 2003 Under september-november 2003 genomfördes större delen av de fältarbeten som utförts inom projektet. Fältarbetena utfördes av WSP Samhällsbyggnad Örebro och omfattade bl a installation av grundvattenrör, provtagning av jord och grundvatten för kemisk analys av metaller, olja och PAH samt mätning av vattennivåer. Planerat upplägg beskrevs i en detaljerad provtagningsplan som godkändes av länsstyrelsen innan arbetet påbörjades. Provpunkter har markerats på kartor i kapitel 5 i denna rapport. Provtagning utfördes i följande delområden (jämför figur ): Norra delen runt gjuteriet (avgränsning av främst Pb), södra delen (avgränsning av metaller) och centrala delen av området (avgränsning av olja och PAH). Området mellan Lesjöälven och kanalen (ej tidigare undersökt). Några jordprov togs även ut uppe på kanalbanken. Området söder om den fd härdoljefabriken (rör 19) och framför underhållsverkstaden (RÖR 18B, RÖR 4:2) där det enligt uppgift funnits tvätterier som använt trikloreten. Rören sattes så djupt som möjligt mot tätande lager för att fånga upp eventuellt djupare liggande produkt. Sammantaget uttogs ca 270 jordprover på olika nivåer i ca 55 punkter inklusive platserna för grundvattenrören, se figur 5.1. Samtliga prover analyserades naturfuktiga med PID- och XRF-instrument (ca 270 st). Sammanlagt valdes 26 prover ut för 10

11 laboratorieanalys med avseende på PAH och längre alifater och 28 prover för analys av metaller. Installation av 9 stålrör skedde för mätning av grundvattenytans nivå. Föroreningar i grundvattnet undersöktes genom att 11 PEH-rör installerades för vattenprovtagning samt mätning av grundvattenytans nivå. Nivåmätning av vattenytan i stålrören, de nyinstallerade PEH-rören samt i tre rör från en tidigare undersökning skedde vid två tillfällen. Vattenytans läge i älven vägdes av i fyra punkter vid ett tillfälle. Inmätning gjordes av samtliga provtagningspunkter i plan (RT05 5GON V). För samtliga grundvattenrör vägdes även röröverkant och markytan av. Drygt en vecka efter installationen togs vattenprover ut för analys på laboratorium. Provtagning för analys av metaller skedde även i tre tidigare satta grundvattenrör som återfanns vid fältbesöket. Grundvattenprovtagning skedde med bailer. Ledningsförmåga och ph mättes i fält. Tio prover för metallanalys skickades ofiltrerade till laboratorium (Analytica AB) och tio prover filtrerades i fält. I åtta av rören analyserades grundvatten med avseende på oljeföroreningar och PAH. I tre av rören provtogs grundvatten för analys av klorerade ämnen bl a trikloreten. I de rör som skulle analyseras med avseende på trikloreten (RÖR 18B och RÖR 19) skulle både ett ytligt och ett djupt rör installeras. Endast det djupaste röret provtogs för analys vid plats 18 (RÖR 18B 2,4). Vid plats 19 installerades endast ett rör. Totalt provtogs och analyserades därmed 13 st grundvattenrör, varav 10 st nyinstallerade. Återhämtningsförsök, sk slugtest, gjordes i fyra av PEH-rören (rör 13, 15, 11 och 12) för att uppskatta markens hydrauliska konduktivitet Utförda arbeten i mars och april 2004 De kompletteringar som gjordes senare i projektet i mars och april 2004 sammanfattas i tabell 3.1. Fältarbetet omfattade jordprovtagning runt museet genom borrning i 9 punkter och uttag av jord på 2-4 djup per punkt. Utöver detta utfördes nivåmätningar i grundvattenrören och kompletterande grundvattenprovtagning för analys av trikloreten. Tabell 3.1 Moment Provtagning av grundvatten Analys av jord* Jordprovtagning + XRF-analys Nivåmätning i mars och april Sammanfattning av kompletterande fältarbeten och kemiska analyser i mars 2004 samt nivåmätning i april Kemisk analys Klorerade ämnen inklusive trikloreten PAH Metaller inkl Pb Syfte/motiv till undersökning Plats Antal Finns endast en tidigare analys av klorerade ämnen (som visade på låga halter av bl a tri; 14 µg/l). Ny analys utförs för att bekräfta eller omvärdera halterna. Höga halter PAH i grundvatten, dock ej i närliggande analyserade jordprover (1,9 mg/kg respektive <0,7 mg/kg PAH-16). Fler analyser på uttagna prov runt GV-röret föreslås. Utbredning norrut ej avgränsad. Ny provtagning görs för en säkrare uppskattning av utbredning och åtgärdsbehov rör längs västra kanten var torra vid mätningar hösten Ny nivåmätning sker efter vårregn/snösmältning i april/maj för att komplettera bilden av grundvattensituationen. Gv-rör 19 I och runt Gv-rör 15 Norr om gjuteri Stålrör + PEHrör 1 8 XRF (30 st) + 10 st lab 2 tillfällen * jord från provtagning hösten 2003 sparat i förråd, WSP, Örebro. Anm: Naftalen kan ha avgått. 11

12 4 Hydrogeologiska förhållanden 4.1 Resultat av kompletterande grundvattenundersökning Grundvattennivåerna mättes i ett antal rör vid fyra tillfällen i föreliggande studie i oktober och november 2003 samt mars och april Vid tre av tillfällena mättes även Lesjöälvens nivå in, i vissa fall på fyra platser. Grundvattenytan låg ca 1,4 meter under markytan vid det första provtagningstillfället (se bilaga 3). Detta bedöms beskriva en grundvattensituation något under det normala. Av de nio stålrören som huvudsakligen monterades längs områdets västra sida var fyra rör torra vid det första tillfället (GW2, GW3, GW4 och GW5) och tre vid det andra (GW2, GW4 och GW5). I rör 4:2 bedömdes vattentillströmningen vara förhållandevis hög. Vid nivåmätningen i november låg grundvattnet ca 1,2 meter under markytan. I figur 4.1 visas uppmätta grundvattennivåer samt älvens nivå i fyra punkter efter interpolationer med hjälp av Surfer (metoden natural neighbour). GW RÖ 1 11 (m ö h) GW 3 RÖR VYA 6 VYB RÖ 16 RÖ 17 RÖ 12 GW 10 RÖR RÖ 13 VYC RÖ 14 RÖ 4:2 GW 8 RÖ 18 B 2,0 2,4 RÖR 52 GW RÖ 15 GW 6 RÖ VYD 19 Figur 4.1 Interpolation av uppmätta grundvattenytor och älvens nivå (meter över havet). 12

13 Vid nivåmätningen i mars var grundvattennivåerna något högre; medel av alla rör inom området var 1,1 meter under markytan (median 0,8 m u my). Grundvattenytornas läge mättes även in vid fältarbetena i april Nivåmätningen skedde efter snösmältningen och perioder med regn, dvs antogs kunna representera en grundvattensituation med ännu högre vattenflöden och vattenstånd. Grundvattenytan i flera rör låg vid detta tillfälle dock lägre än vid nivåmätningen i mars (se bilaga 3). Medelvärdet av alla rör var 1,2 meter under markytan (median 1,0 m u my). Även gradienterna i industriområdet var i nivå med mätningarna på hösten Bedömning av geologiska förhållanden Enligt tidigare utredningar bedöms jordlagrens mäktighet uppgå till 0-3 meter på de flesta ställen. På några ställen går berg i dagen. Nära Lesjöälven bedöms jordlagrens mäktighet kunna uppgå till 4-5 meter. Inom en stor del av området finns fyllnadsmaterial. Fyllningen är normalt 1-2 meter och utgörs av silt, sand och grus (grusig siltig sand, sandig siltig grusmorän, mm) med inslag av slagg, tegel och trärester (Kemakta, 2003). Det naturliga underlagrande materialet utgörs huvudsakligen av sandig-moig till moig morän. Vid fältundersökningen i hösten 2003 gjordes bedömningen att berget ligger ca 2 meter under markytan i områdets norra del runt muséet. Jorden består där av fyllning med inslag av sand och slagg ner till minst 1,5 m djup och därunder morän. Mellan kanalen och älven i områdets norra del bedöms jordmäktigheten variera mellan 1 och 4 meter, med störst mäktighet närmast kanalen. Jordlagren utgörs av fyllning med slagginslag ner till bergöverytan. Jordlagren i den centrala delen av industriområdet tycks helt utgöras av fyllning med grus och slagg med en mäktighet på mellan 1 och 2 meter. Öster om älven vid det f d valsverket är jordlagrens mäktighet ca 2-3 m och utgörs av sandig grusig fyllning. Områdets södra del bedömdes bestå av fyllning med inslag av sand, grus och slagg med en mäktighet av mellan 2 och 3 meter Bedömning av grundvattenförhållanden En uppskattning av det aktuella grundvattenflödet genom det förorenade industriområdet baseras på grundvattennivåer som uppmättes inom den föreliggande studien (se figur 4.1) i kombination med en uppskattning av den lokala infiltrationen som sker över det förorenade området. Grundvattennivån i området bedöms normalt ligga på ca en meters djup under markytan (medel 1,2 och median 1,1 m u my; alla rör och tillfällen ). Infiltrationen över området uppskattas till m 3 /år enligt tidigare studie (Kemakta, 2003). Dessa siffror har beräknats utifrån SGUs uppgifter om en yta på m 2, en nettoinfiltration på 442 mm och att 20% av infiltrationen går till dagvatten. På djup större än en meter adderas grundvattenbidraget från omkringliggande områden. Flödeskomponenter från norr, väster och öster genom det förorenade området mot Lesjöälven bestämdes med hjälp av Darcy s lag och de grundvattennivåer som uppmättes i den föreliggande studien. Med hjälp av de slugtester som utfördes i grundvattenrör 11, 12, 13 och 15 uppskattades den hydrauliska konduktiviteten i de punkter där rören är installerade till mellan och m/s (tabell 4.1). En viss osäkerhet föreligger rörande representativiteten i dessa värden för större områden, men kan ändå 13

14 ligga till grund för en storleksuppskattning av de gällande hydrauliska konduktiviteterna i området. Tabell 4.1. Grundvattenrör Beräknade hydrauliska konduktiviteter med hjälp av slugtestdata. Hydraulisk konduktivitet (m 2 /s) RÖ RÖ RÖ RÖ Vid beräkningen av flödesbidraget från omkringliggande områden användes en hydraulisk konduktivitet på , respektive m/s för områdena väster, norr respektive öster om den förorenade industritomten. Summan av de tre flödeskomponenterna uppskattades till m 3 /år. Tillsammans med en uppskattad infiltration på m 3 uppskattas det totala grundvattenflödet således till m 3 /år. Detta flöde är mindre än det som uppskattades i den tidigare studien av Kemakta (2003). 14

15 5 Föroreningssituationen 5.1 Resultat av kompletterande provtagning Provtagning av jord har utförts på olika djup i ett antal punkter som redovisades i avsnitt 3.2, se även figur 5.1. Läget för nyinstallerade PEH- och stålrör samt tidigare installerade grundvattenrör som provtagits även i föreliggande undersökning återfinns i figur 5.2. I figur 5.2 redovisas även de punkter där älvens nivå inmättes Samtliga analysresultat från föreliggande provtagning i jord och grundvatten redovisas i Bilaga 1 och Bilaga 2. Uppmätta och interpolerade halter i marken från både denna och tidigare provtagningar redovisas i figurerna för hela industriområdet. Vid bedömning av föroreningsnivån med hänsyn till uppmätta halter i jord jämförs dessa med Naturvårdsverkets generella riktvärden för mark där gränsvärden ges för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket 1997). Jämförelser sker även med bedömningsgrunder för ytvatten och grundvatten (Naturvårdsverket, 1999a och 1999b). Uppmätta halter i jord jämförs även med haltgränser för farligt avfall och deponering från RVF (2002). Senare i denna rapport görs jämförelser med de platsspecifika riktvärden som tas fram för området. 15

16 s: 2 2A:23 2A:18 2A:19 2A:17 2A:20 2A:16 2A:15 2A:22 2A:1 2A:3 2A:4 2A:2 2A:9 2A:12 2A:5 2A:7 2A:6 2A:11 2A:21 3:3 3:4 2A:8 2A:13 2A: A:14 3: :9 NORRA DELEN (metaller, Pb) EJ TIDIGARE UNDERSÖKTA DELAR 2C:1 2C:2 2C:4 2C:3 2C:8 2C:7 2C:5 2C:6 CENTRALA DELEN RUNT VALSVERKET (olja, PAH) CENTRALA DELEN (tri) 4:1 4:4 4:2 4:3 2B:5 2B:1 2B:4 SÖDRA DELEN (metaller, Pb) 2B:6 2B:3 2B:7 2B:2 2B:9 2B:10 2B:13 2B:11 2B:12 Figur 5.1 Punkter där jordprover togs i den kompletterande fältundersökningen under hösten 2003 (blå markering) samt vid den provtagningen i mars 2004 (röd markering). Jord har även uttagits och analyserats (främst XRF) på platser där grundvattenrör installerats. 16

17 s : 2 GW1 RÖ11 GW2 VYA RÖR6 VYB RÖ16 RÖ17 RÖ12 GW10 GW3 GW4 RÖR18 VYC RÖ13 RÖ14 GW5 RÖ18B*2,0 RÖ4,2 RÖ18B*2,4 GW8 GW7 RÖR52 RÖ15 GW6 RÖ19 VYD Figur 5.2 Lokalisering av provtagna grundvattenrör samt punkter för inmätning av älvens nivå vid fältundersökningar Färgförklaring; rött = tidigare satta rör, gult = stålrör (endast nivåmätning), grönt= PEH-rör installerade 2003, blått = älvnivå. 17

18 5.1.1 Jordprovtagning för avgränsning Blyförorening i norra delen Den utökade provtagningen under hösten 2003 omkring muséet i områdets norra del syftade till att avgränsa utbredningen av främst bly norrut och söderut. Trots att ett stort antal prover togs blev utbredningen av främst bly inte helt klarlagd, exempelvis var jordprovet från den nordligaste punkten kraftigt förorenad ner till 1 m djup. Jämfört med föregående studie (Kemakta, 2003) blev dock bilden av förekomsten av bly tydligare, framför allt i området söder om museet där en avgränsning mot rena områden kunde göras (se utförda interpolationer i avsnitt 5.2). Den sydligast placerade provpunkten på den norra delen av området finns på HL Display (2A:14). För att ytterligare avgränsa det förorenade området i den norra delen gjordes kompletterande provtagning och metallanalys i mars/april Resultaten från denna och en sammanvägd bedömning av utbredningen av bly görs i avsnitt 5.2. Det kan konstateras att muséets omgivningar är mycket kraftigt förorenade av bly främst i skiktet 0-1 m men i några av de provtagna punkterna även djupare ner och i ett fall i ett prov taget på 2-2,4 m djup har en halt långt över gränsen för farligt avfall uppmätts (2 500 mg/kg; FA-gräns enligt RVF, 2002). I viss utsträckning har även förhöjda halter av andra metaller, såsom koppar och zink uppmätts i detta område, men bly är den klart dimensionerande föroreningen. Ett prov där enbart slagg tagits ut för analys (2A:15 0,5-1,0) visade på relativt låga halter av bly; 217 mg/kg TS. Arsenikhalten var dock förhöjd; 42,7 mg/kg TS. Metallföroreningar i södra delen Utbredningen av metallföroreningar i områdets södra del (se figur 5.1) har också utretts ytterligare. Resultatet gav en tydligare bild av utbredningen av bly, zink, koppar och i viss mån arsenik jämfört med den tidigare studien (Kemakta, 2003). Av 13 prov från skiktet 0-1 m överstigs riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM (Naturvårdsverket, 1997) för bly i sex punkter och i någon punkt så djupt ner som på 2,3 m djup. I två prov på ytlig jord (0-1 m) överskrids gränsen för farligt avfall. För zink överskrids gränsen för farligt avfall (2 500 mg/kg TS) ytligt i fyra punkter, i två punkter även i skiktet 1-2 m och i en av dem så djupt som på 2-2,3 m. Även för koppar återfinns förhöjda halter i detta område, dock inga halter över gränsen för farligt avfall. PAH- och oljeföroreningar runt valsverket Resultatet av den kompletterande provtagningen av oljeföroreningar och PAH i området runt valsverket redovisas i tabell 5.1. Förhöjda halter av olja påträffas framför allt i en punkt på djupet 3,0-3,4 meter, mellan byggnadsdelarna i den södra delen av fd valsverket där olja tidigare påträffats i fri fas ( gaffeln ). Provet uttogs för att göra en avgränsning på djupet av höga oljehalter. Även på det underliggande djupet (3,4-3,8 m) är halterna förhöjda, dock lägre än i skiktet ovan. Resultaten indikerar att olja i fri fas kan finnas ner till ca 3,5 meter i detta område. PAH påträffas i höga halter framför allt i en punkt öster om valsverket (88 mg/kg TS). Även i tre punkter i området där högst halter av oljeföroreningar (alifater C10-C35) (2C:6) samt väster om detta område (2C:4-5) är halterna av PAH förhöjda (10-20 mg/kg). Runt valsverket uppmättes även förhöjda halter av metaller i ett par 18

19 punkter med XRF (2C:4, 2C:5), främst av bly men även i viss utsträckning av koppar och zink, se bilaga 2. Tabell 5.1 Uppmätta halter av oljeföroreningar analyserat som alifater C10-C35 samt av PAH-föreningar i området runt fd valsverket. alifater >C10- C12 alifater >C12- C16 alifater >C16- C35 PAH cancerogena Provpunkt och djup PAH övriga summa 16 EPA-PAH 2C:1 0-0,4 <10 < <0,30 <0,40 <1,0 2C:3 1,5-2,0 <10 < C:4 0,2-0,5 <10 < C:5 0-0,5 <10 < C:6 3,0-3, C:6 3,4-3,8 < C:7 0-0,5 <10 < C:8 1,0-1,5 <10 < C:9 0,5-1,0 <10 < En sammanfattande beskrivning av utbredning och nivåer av både tidigare och nu analyserade oljeföroreningar i området runt valsverket ges i avsnitt 5.2. Analysresultat ges även i tabell i bilaga Kompletterande analys av PAH i jord vid rör 15 En mycket hög halt av PAH har detekterats i grundvatten i den södra delen av området (rör 15). Uppmätta halter i jord runt denna plats gav vid den första analysomgången inte svar på lokaliseringen av en eventuell källa i marken (2B:2-3, 2B:6-8; 2B:10-11), se bilaga 1. Kompletterande analys av PAH gjordes därför på ytterligare 8 kvarvarande jordprov från höstens provtagning i och runt grundvattenrör 15, se figur B:9 2B:6 2B:10 2B:5 2B:4 2B:1 2B:7 2B:2 2B:8 2B:11 2B:13 2B:3 2B:14 2B:12 RÖ 15 Figur 5.3 Lokalisering av provpunkter för jord runt grundvattenrör 15. Ett urval av jordproven valdes ut för analys av PAH (se analysresultat i bilaga). De nya analyserna visar att det troligen är i direkt anslutning till rör 15 som markföroreningen av PAH finns. På jord från det borrhål som röret tidigare sattes i uppmättes mycket höga halter av PAH i jorden (1 400 mg/kg). Markföroreningen bedöms vara ytlig (analys på 0,4-0,6 m). Lägre halter påträffas djupare ned i marken (0,6-1 meter och 2-2,5 meter). I övriga punkter i närområdet indikeras inga förhöjda 19

20 halter, se tabell 5.2. Analysresultat ges även i tabell i bilaga 1. På grund av närheten till en byggnad går det inte att utesluta att förorening även finns under denna. Ingen analys finns nedströms rör 15. Hur stort det förorenade området är ner mot älven är därmed inte helt klarlagt. Tabell 5.2 Uppmätta halter av PAH-föreningar i området runt grundvattenrör 15 i södra delen av Lesjöfors Industripark. PAH cancerogena PAH övriga summa 16 EPA-PAH Provpunkt och djup mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 2B:1 1,0-1,5 1,6 1,7 3,3 2B:2 1,5-2,0 <0,070 <0,30 <0,40 2B:3 0-0,5 <0,070 <0,30 <0,40 2B:3 1,0-1,5 <0,070 <0,30 <0,40 2B:5 1,0-1,4 0,66 0,69 1,3 RÖ 15 0,4-0, RÖ 15 2,0-2,5 8, Saml pr 2B:2 2-2,4 och RÖ15 0,6-1,0* 3,2 4 7,2 * samlingsprov Kompletterande grundvattenprovtagning Metaller i grundvatten Inom föreliggande undersökning har prover från 10 grundvattenrör analyserats med avseende på metaller enligt Analyticas analyspaket V-2. För ett urval av metallerna redovisas uppmätta halter i filtrerat grundvatten i tabell 5.3 samt i figurerna Resultaten för samtliga analyserade metaller inklusive ofiltrerade prov redovisas i bilaga 1 och bilaga 5 (analysprotokoll). Bedömningen av haltnivåerna av metaller nedan görs med hänsyn till Naturvårdsverket bedömningsgrunder för grundvatten (rapport 4915). För bly är gränsen mellan måttliga och höga halter 3 µg/l. För koppar, zink och arsenik är motsvarande gränser 1, 300 och 10 µg/l. Tabell 5.3 Uppmätta metallhalter i grundvatten, filtrerade prov (<0,45 µm). Provtagning i oktober As filtr Cu filtr Ni filtr Pb filtr Zn filtr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l RÖ 11 0,97 1,9 5,8 2,0 10,6 RÖ 12 1,6 11,0 2,5 14,6 51,8 RÖ 13 0,79 3,4 3,6 4,2 14,6 RÖ 14 0,16 0,57 0,45 0,33 12,0 RÖ 15 0,87 17,5 2,0 0,71 0,59 RÖ 16 0,79 5,0 2,7 6,6 74,3 RÖ 17 0,92 0,74 6,4 0, RÖ 4:2 0,15 0,84 1,6 0,13 1,6 RÖR 6 0,25 2,1 1,3 6,0 173 RÖR 18 1,0 0,20 1,1 0,86 35,8 20

21 Det är framförallt bly och koppar som uppträder i klart förhöjda halter i grundvattnet. Bly uppmättes i mycket höga halter mellan Qvarnströms och fd valsverket (Rö 12). Vidare uppmättes förhöjda eller höga blyhalter i norra delen av området (Rö 11, Rö 16 och Rö 6) och i det centrala området öster om älven (Rö 13). Höga halter av koppar uppmättes i södra delen av området (Rö 15) i norra delen mellan Qvarnströms och fd valsverket (Rö 12) samt öster om Qvarnströms (Rö 16). Relativt höga halter uppmättes även i norra delen (Rör 6) och öster om fd valsverket (Rö 13). Måttligt höga halter av zink uppmättes, framförallt öster om Qvarnström i den norra delen av området (Rör 6, Rö 12, Rö 16, Rö 17) men även väster om fd valsverket (Rör 18). För nickel finns inga bedömningsgrunder för grundvatten. En jämförelse av halterna har därför gjorts med bedömningsgrunder för ytvatten. Inom hela området uppmättes låga halter av nickel (<15 mg/l) och mycket låga till låga halter av arsenik i grundvattnet. Bly förekommer i mycket höga halter i den södra delen av området i rör Rö 12. Det finns dock ingen koppling till höga blyhalter i marken i detta område då halterna i marken underskrider gränsen för MKM (<300 mg/kg TS). Även i de grundvattenrör där koppar uppmättes i höga halter var halterna i den mest närliggande jorden under gränsen för KM (100 mg/kg TS). På övriga ställen där höga grundvattenhalter av bly uppmäts, dvs i den allra nordligaste delen och i den centrala delen av området öster om älven, är dock även halterna i jorden höga. En jämförelse av filtrerade och ofiltrerade prov visar att andelen löst bly i grundvattnet utgör mellan någon procent och 26% av den totala blyhalten, dvs det mesta av blyet är partikelbundet. Halterna i rör 18 indikerar en större andel löst bly då totalhalten (partikulärt och löst) är lägre än den lösta fraktionen. Förklaringen till detta kan vara att kemiska analyser utförs på olika delprov och att skillnaden kan bero på naturliga haltvariationer. Arsenik är mindre partikelbundet och % av det totala arsenikinnehållet i grundvattnet befinner sig i löst form. För zink och koppar är bilden inte entydig. Mellan några procent och upp till 50-80% av zink och koppar är löst i grundvattnet. Nickel förekommer huvudsakligen i löst fas. Vid en jämförelse av blyhalterna i filtrerade grundvattenprov i den föreliggande studien med de tidigare angivna halterna i filtrerat vatten (Fagerlind och Qvarfort, 1998) har generellt sett något lägre blyhalter erhållits än tidigare. Den högsta halten av bly i filtrerat grundvatten i den föreliggande studien uppgick till 14,6 µg/l, medan man i den tidigare undersökningen uppgett så höga halter som 85 µg/l. Detta gäller även till viss mån för koppar där de högsta halterna i den tidigare studien, 140 µg/l, kan jämföras med högsta halten på 17,5 µg/l i den föreliggande studien. Inte ens i ofiltrerade prov uppmättes så höga halter av koppar i den föreliggande studien som i den tidigare. Detta kan bl a bero på att provtagning skett vid olika perioder på året. 21

22 K A N A L V Ä G E N B E R G S L A G S G A T A N H A N T V E R K A R E G A T A N RÖ 11 RÖR 6 P A R K G A T A N RÖ 16 RÖ m RÖ 12 RÖR 18 RÖ 13 RÖ 14 RÖ 4:2 Grundvattenhalter Pb filtrerat (µg/l] 10 till 15 (1) 3 till 10 (3) 1 till 3 (1) till 1 (5) RÖ 15 Figur 5.4 Uppmätta halter av bly i grundvatten, filtrerade prover. 22

23 K A N A L V Ä G E N B E R G S L A G S G A T A N H A N T V E R K A R E G A T A N RÖ 11 RÖR 6 P A R K G A T A N RÖ 16 RÖ m RÖ 12 RÖR 18 RÖ 13 RÖ 14 RÖ 4:2 Grundvattenhalter Cu filtrerat (µg/l) 15 till 17.5 (1) 10 till 15 (1) 2 till 5 (3) 0.2 till 2 (5) RÖ 15 Figur 5.5 Uppmätta halter av koppar i grundvatten, filtrerade prover. 23

24 K A N A L V Ä G E N B E R G S L A G S G A T A N H A N T V E R K A R E G A T A N RÖ 11 RÖR 6 P A R K G A T A N RÖ 16 RÖ m RÖ 12 RÖR 18 RÖ 13 RÖ 14 RÖ 4:2 Grundvattenhalter Zn filtrerat (µg/l) 100 till 181 (2) 50 till 100 (2) 20 till 50 (1) 5 till 20 (3) 0.59 till 5 (2) RÖ 15 Figur 5.6 Uppmätta halter av zink i grundvatten, filtrerade prover. 24

25 Olja och PAH i grundvatten Olja i fraktionen C16-C35 påträffades i något förhöjda halter i flera rör vid provtagningen Övriga lättare oljeföreningar uppmättes i relativt låga halter. PAH uppmättes i en mycket hög halt i rör 15 på den södra delen av området och även i något förhöjda halter i rör 12 i den centrala delen av området. Förekomst av trikloreten i grundvatten Vatten från tre grundvattenrör (rör 18, 19 och 4:2) analyserades med avseende på klorerade alifater (klormetan, trikloreten, tetrakloreten, vinylklorid, m fl) i områden där tvätterier misstänktes ha legat. I ett av rören (rör 19) detekterades två klorerade ämnen; trikloreten (14 µg/l) och cis-1,2-dikloreten (0,33 µg/l). Resultaten visar på viss förekomst av föreningen men indikerar inte en allvarlig föroreningssituation. För att få ett bättre underlag för bedömningen genomfördes ytterligare en grundvattenprovtagning och kemisk analys av klorerade organiska ämnen i rör 19 i mars Denna gång detekterades samma ämnen men i högre halter; 18 µg/l cis-1,2-dikloreten och 17 µg/l trikloreten (summa 35 µg/l klorerade alifater). Riskerna och behov av åtgärder pga förekomst av trikloreten redovisas under avsnitt Föroreningar i tidigare ej undersökta områden Både jord och grundvatten har analyserats i ett tidigare ej undersökt område mellan kanalen och älven i områdets norra del, se figur 5.1. Analys på jordprover från detta område (24 st XRF, 5 st laboratorieanalyser) visar att metallföroreningar finns i förhöjda halter, se analysresultat i bilaga 1 och bilaga 2. Halterna av bly är höga i några av punkterna och gränsen för farligt avfall överskrids i en punkt i skiktet 0-0,5 m under markytan (punkt 3:2 0-0,5). Denna punkt ligger rakt öster om gjuteriet på östra sidan om Lesjöälven. Även för koppar och zink kan förhöjda halter konstateras. Även grundvattenprov (grundvattenrör 16 och 17) i det tidigare ej undersökta området mellan kanalen och älven visade på förhöjda halter av zink (180 µg/l filtrerat prov rör 17) i och i viss mån även av bly. 5.2 Föroreningarnas utbredning i mark Behandling av data Resultat från såväl tidigare utredningar som de kompletterande undersökningarna i föreliggande studie har sammanställts i en databas. Resultaten redovisas även på kartor framtagna med programmen MapInfo och Surfer (figur ). I de tidigare studierna har data erhållits och redovisats på olika sätt, t ex har jordprov i vissa fall tagits på en viss nivå under markytan och i andra fall som ett samlingsprov över ett intervall. För att kunna jämföra resultat från olika studier, men också för att kunna ta fram platsspecifika riktvärden för olika djup i marken, har analysresultaten från de tidigare studierna delats in på samma sätt. Nivåerna 0-1 m, 1-2 m och 2-3 m under markytan har valts och därefter har analysresultaten sorterats in. Samlingsprov och prover tagna vid en viss nivå har fått representera hela den nivåkategorin där de är tagna (0-1 m, 1-2 m eller 2-3 m). Följden har i vissa fall blivit att ett samlingsprov som sträcker sig över mer än en meter eller innehåller delprov från olika djup har fått representera två nivåer i sammanställningen av halter. Det har också förekommit att flera analyser utförts inom en och samma nivåkategori. I sådana fall har medelvärdet av analyserna valts. 25

26 Olika koordinatsystem har använts för att ange provtagningspunkternas lokalisering i den aktuella studien och i föregående undersökningar. En transformering av koordinaterna i den aktuella studien, angivna i systemet RT05 5GON V, gjordes därför till det koordinatsystem som använts i de tidigare undersökningarna, RT gon V 0:-15. Programmet Surfer har använts för att interpolera analysresultaten mellan provpunkter. Provpunkterna visas med kryss i figurerna och halterna har interpolerats med metoden "natural neighbour". Denna metod ger en rimligt korrekt bild av föroreningsutbredning med slumpmässigt utplacerade provpunkter. Metoden kan ge en viss överskattning av föroreningarnas utbredning kring enskilda provpunkter med mycket höga halter i områden där det är glest mellan provpunkterna. Interpolationerna har även använts för att ta fram förorenade jordvolymer, som därmed också kan vara något överskattade. Diskussion om osäkerheter i gjorda volymsberäkningar redovisas i kapitel 8. Halter av bly, koppar och zink som uppmätts med XRF har omräknats i enlighet med framtagna korrelationer med laboratorieanalyser (se bilaga 4). Redovisade figurer och interpolationer för arsenik baseras enbart på resultat från laboratorieanalyser då ingen tillfredställande korrelation mellan arsenikanalyser med XRF respektive ICP-MS (laboratorieanalyser) kunde erhållas. Samtliga analysresultat från föreliggande provtagning i jord redovisas i Bilaga 1 samt Bilaga Utbredning av metaller i jord I figurerna visas utbredningen och koncentrationen av olika tungmetallhalter för nivåerna 0-1 m, 1-2 m samt 2-3 m med hjälp av interpolationsberäkningar i dataprogrammet Surfer. Samtliga analysdata från tidigare undersökningar och Kemaktas provtagning i hösten 2003 samt mars 2004 inkluderas i interpolationerna. I figurerna har färgskalan valts så att de interpolerade värdena för varje ämne jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket, 1997) för Känslig respektive Mindre Känslig Markanvändning (beteckningar KM respektive MKM). Vidare görs en jämförelse med förslaget till bedömningsgrunder för förorenade massor enligt Renhållningsverksföreningen (RVF, 2002). FA anger haltgränser när förorenade massor bör anses utgöra farligt avfall (FA) och Acc IFA anger acceptanskriterier för placering av massor i en deponi för icke-farligt avfall. Den interpolerade förorenade ytan från uppmätta halter bly i jordproverna visar att en bättre avgränsning av områden med höga blyhalter i skiktet 0-1 m har blivit möjlig i den föreliggande studien i jämförelse med den tidigare studien (Kemakta, 2003). Speciellt gäller detta för områdets norra och södra del, där en mindre yta inom industritomten nu överskrider gränsen för farligt avfall (2 500 mg/kg TS). Inom området förekommer dock halter av bly över gränsen för farligt avfall även i skikten 1-2 och 2-3 m i den mest nordliga delen av området, vilket inte observerades i den tidigare studien. Med den senaste provtagningen i maj 2004 kunde en bättre avgränsning av utbredningen av det blyförorenade området göras i den norra delen. Halterna är förhöjda men underskrider riktvärden för MKM, utom i en enstaka punkt (ytlig jord i 2A:21). Utbredningen av förorenade områden i den centrala delen, där relativt höga halter av Pb i skiktet 1-2 m tidigare har påvisats ( mg/kg TS), har kunnat avgränsas ytterligare med hjälp av de kompletterande analyserna. 26

27 Extra XRF-analyser utöver de planerade utfördes på jord från de borrhål där grundvattenrör installerades. Dessa utfördes sent i projektet och har inte tagits med vid framställandet av interpolationsgraferna i figur 5.8. Resultaten indikerar ytterligare två områden med höga halter av bly som inte observerats med de övriga XRF- och laboratorieanalyserna. Den uppmätta medelhalten var mg/kg TS i Rö 15 i skiktet 0-1 m och mg/kg TS i Rö 16 i skiktet 1-2 m. Även låga XRF-halter uppmättes i de analyserade extra jordproven som också skulle kunna påverka interpolationen något. En motsvarande jämförelse för zink visar att utbredningen av zinkförorenade områden i den södra delen av området där halterna överstiger gränsen för FA (>2 500 mg/kg TS) i skiktet 0-1 m har kunnat avgränsas ytterligare jämfört med den tidigare studien. De nya provtagningarna visar att halterna av zink även överskrider haltgränsen för FA i ett centralt beläget område. I ett område i den nordligaste delen påträffades något högre halter av zink än i den tidigare studien. För zink överskrids haltgränsen för farligt avfall på djupet 1-2 m inom ett område i den södra delen. Även i den tidigare studien observerades zinkförorening i detta område, men de uppmätta halterna var lägre. I den del av det centrala området där halterna av zink översteg FA i skiktet 0-1 m verkar även höga halter (> mg/kg TS) att återfinnas i skiktet 1-2 m. I skiktet 2-3 m visar den interpolerade ytan på ett stort område där halterna överskrider gränsen för FA. Detta resultat är dock högst osäkert med tanke på det ringa antal provtagningspunkter som interpolationen baseras på i detta område och ytan bedöms därför vara överskattad. För koppar visar de nya resultaten att halten för FA överskrids i skiktet 0-1 m i ett område i den centrala delen, som inte observerats i den tidigare studien. I jämförelse med den tidigare studien (Kemakta, 2003) är utbredningen av detett område med höga zinkhalter i den södra delen nu mindre än tidigare. Inte heller för arsenik har några större förändringar i utbredningen kunnat observeras jämfört med den tidigare studien och större delen av området har halter som understiger gränsen för MKM (<40 mg/kg TS) i alla skikten. 27

28 As (0-1 m) As (1-2 m) As (2-3 m) (mg/kg TS) 1000 FA 100 acc IFA MKM 15 KM m 100 m 100 m Figur 5.7 Interpolerade halter av arsenik i jordprover från Lesjöfors Industripark 0-1 m, 1-2 samt 2-3 m under markytan. Korsen visar provpunkternas läge. Beteckningarna KM och MKM står för Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig respektive Mindre Känslig Markanvändning. Acc IFA och FA står för haltgränser för acceptanskriterier för icke-farligt avfallsdeponi respektive gräns för farligt avfall enligt RVF.

29 Pb (0-1 m) Pb (1-2 m) Pb (2-3 m) (mg/kg TS) 2500 FA 2000 acc IFA MKM 80 KM m 100 m 100 m Figur 5.8 Interpolerade halter av bly i jordprover från Lesjöfors Industripark 0-1 m, 1-2 m samt 2-3 m under markytan. Korsen visar provpunkternas läge. Beteckningarna KM och MKM står för Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig respektive Mindre Känslig Markanvändning. Acc IFA och FA står för haltgränser för acceptanskriterier för icke-farligt avfallsdeponi respektive gräns för farligt avfall enligt RVF.

30 Cu (0-1 m) Cu (1-2 m) Cu (2-3 m) (mg/kg TS) 2500 FA /acc IFA MKM 100 KM m 100 m 100 m Figur 5.9 Interpolerade halter av koppar i jordprover från Lesjöfors Industripark 0-1 m, 1-2 m samt 2-3 m under markytan. Korsen visar provpunkternas läge. Beteckningarna KM och MKM står för Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig respektive Mindre Känslig Markanvändning. Acc IFA och FA står för haltgränser för acceptanskriterier för icke-farligt avfallsdeponi respektive gräns för farligt avfall enligt RVF.

31 Zn (0-1 m) Zn (1-2 m) Zn (2-3 m) (mg/kg TS) 2500 FA/ acc IFA MKM 350 KM m 100 m 100 m Figur 5.10 Interpolerade halter av zink i jordprover från Lesjöfors Industripark 0-1 m, 1-2 m samt 2-3 m under markytan. Korsen visar provpunkternas läge. Beteckningarna KM och MKM står för Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig respektive Mindre Känslig Markanvändning. Acc IFA och FA står för haltgränser för acceptanskriterier för icke-farligt avfallsdeponi respektive gräns för farligt avfall enligt RVF.

32 Gri n d Utbredning av olja i jord Förekomst av olja finns inom hela industriområdet. I figur 5.11 redovisas utbredningen av oljeföroreningar analyserat som summa alifater C5-C35 för det mest oljeförorenade området på den södra delen av fd valsverket. Både tidigare och nu gjorda analyser är inkluderade i figuren. Relativt höga halter av summa alifater C5-C35 har tidigare uppmätts väster om det fd valsverket i det översta markskiktet (0-1 m), respektive mg/kg TS (Rör 18 och Rör 28). Det är fraktionen C16-C35 som dominerar. I djupare markskikt (1-2 m) uppmättes höga halter av summa alifater C5-C35 i två provtagningspunkter i den södra delen av det fd valsverket. Precis öster om den sydligaste delen av det fd valsverket (rör 44) uppmättes i en tidigare undersökning summa alifater C5-C35 på mg/kg TS på djupet 1-2 m och i gaffeln i fd valsverkets sydligaste del (rör 23) uppmättes halten mg/kg TS på djupet 1-2 m. I båda dessa provtagningspunkter finns olja i fri fas och den dominerande andelen utgörs av fraktionen C16-C35. I övriga provtagningspunkter på detta djup liksom i det djupare marklagret 2-3 m är de uppmätta halterna av summa alifater C5-C35 betydligt lägre. M5 M8 Summa alifater (>C5-C35) 1-2 m till (2) till (2) till (2) 0 till (2) Summa alifater (>C5-C35) 0-1 m till (2) till (7) till (8) 0 till (5) BERGSLAGSGATAN 15 Väg 1 2C:1 Väg C: C: C:4 21 2C:7 2C:5 22 2C:6 44 RÖ C: :4 4:2 Figur 5.11 Utbredning av olja (summa C5-C35) i skiktet 0-2 meter i det oljeförorenade område vid valsverket. Analyser från både tidigare och föreliggande undersökning är inkluderade. De högsta halterna av summa aromater C8-C35 uppmättes i det översta markskiktet i den centrala delen av området. Väster om fd valsverket strax norr om cisternen (rör 28) 32