Akademiskt skrivande Problem och möjligheter

Transkript

1 Akademiskt skrivande Problem och möjligheter Sofia Ask, Linnéuniversitetet

2 Språkförmåga i förfall?

3 Prepositionernas död Hålla elever engagerade vid lektionerna Ger fel första intryck till eleverna Lägga fram ämnet i ett passande sätt Elevernas respekt gentemot lärarna Läraren kan vara lärande under eleverna Intryck är känslor som förmedlas ut. Lades förslaget upp En uppföljare på Viss kritik på vår undervisning Det är en skör gräns i huruvida läraren KRING 3

4 Universitetslärare utgår från att studenter kan skriva korrekt skriftspråkssvenska använda rätt stilläge i offentliga texter använda källor kritiskt ta eget ansvar för skrivande och kunskapsinhämtning

5 Glapp och stadieövergångar

6 I början känns det trögt Det hela stinker klubben för inbördes beundran. Hatar möget. Akademiska texter är långa och tråkiga. Det är en helt meningslös form av text, varför skriva så att ingen förstår? Det är helt sjukt och jag skulle döda för att avskaffa akademiska texter som begrepp och realitet Sakprosa äger! Sofia Ask 6

7 Ny student: chock Första uppsatsen på universitetsnivå blev en chock. Ingen plats för kreativitet (något som premierats på gymnasiet) och rigorösa regler. Ingen handledning som hjälpte Sakprosa äger! Sofia Ask 7

8 Motiv för ett akademiskt skrivande: Att presentera säker kunskap Vetenskaplig genomskinlighet läsaren får veta exakt hur en undersökning gjorts Låg tolkningsbarhet alla texter ska förstås likadant av så många som möjligt Värderingsbarhet forskningsresultat går att värdera Enhetlighet formen stör inte innehållet och då kan energi läggas på att förstå textens budskap 8

9 Tre avgörande kompetenser Kritiskanalytisk kompetens Kunskap om akademiska konventioner Språklig yta Sakprosa äger! Sofia Ask 9

10 Kritisk-analytisk kompetens Jag tycker att Vygotskij har rätt i att man måste lära ut på ett bra sätt. Vi tyckte att boken var bra, men lite svårläst. 10

11 Tydlig personlig närvaro Av egen erfarenhet så brukade alla lärare som jag hade svara på sådana här frågor i likhet med att det har alltid varit så eller det var nån som kom på det. 11

12 Kunskap om akademiska konventioner I Varje år förstörs mellan fem och sju miljoner hektar jordbruksmark ( &EXTRA_ARG=MENY%3Dhttp%253A%252F%252Fwww%252Esn f%252ese%252findex%252ecfm%00%26seek%2ex%3d18%00 %26SEEK%2EY%3D3&CFGNAME=MssFind%2Ecfg&host_id=1&p age_id=129&qury=internationellt+jordbruk&hiword=internatione LLT +JORDBRUK+ JORDBRUKET +INTERNATIONELLA + INTERNATIONELL+JORDBRUKETS+JORDBRUKARE+JORDBRU KS+ JORDBRUKEN+ JORDBRUKARNA)! 12

13 II Retorik handlar om att övertyga. 4 Enligt Imsen är en av de saker som är direkt avgörande för hur eleverna tar till sig undervisningen lärarens entusiasm för ämnet. 5 De elevgrupper som är minst intresserade och motiverade av det läraren berättar kräver också det största engagemanget från sin lärare. 6 Läraren måste alltså förbereda sig mer inför dessa gruppers lektioner. Det är alltså bra att känna av publikens/elevernas sinnestämning och/eller inställning till ämnet. Man måste ha känsla för decorum, för att kunna vinna över åhörarna på sin sida och skapa intresse för ämnet. 7 Under föreläsningens gång måste man också med jämna mellanrum känna av att alla i publiken hänger med och förstår vad man menar. 8 4 Johannesson, Kurt (1992). Retorik I Strömquist, Siv (red.). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. s.20 5 Imsen, Gun (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Lund: studentlitteratur, s.42 6 Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. S.22 7 Johannesson, Kurt (2005). Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar. Stockholm: Norstedts förlag, s Strömquist, s.46 13

14 Stilfärg Högtravande per nödvändighet Vardagligt I vilket fall som helst, livets många irrfärder Låt oss avslutningsvis söka visdom i lyrikens värld! Sålunda kunde man förkovra sig. Talet får absolut ej väcka leda! Talet tenderade att hämmas vid tilltagandet av manuskript. Det är upp till var och en. I sista änden Pedagoger kan inte kallt räkna med att eleverna köper budskapet. Man kan fantisera ihop diverse idéer. 14

15 Plagiat Kunskap utvecklas i ett socialt sammanhang, skolan måste erbjuda eleverna ett socialt sammanhang för att det är då kunskaper blir meningsfulla. För det första att kunskap utvecklas i ett socialt sammanhang [ ] (s 27). Skolan måste erbjuda ett socialt sammanhang där elevernas kunskapande blir meningsfullt. (s 47) En stor del av kunskapen är inte formulerad utan den finns där, den är tyst, den finns som en bakgrundskunskap och den är verksam när man t ex prövar nya vägar att lösa ett problem. Teoretisk kunskap är alltså ett sätt att göra världen begriplig. En stor del av kunskapen är inte formulerad, den är tyst och finns som en underförstådd bakgrundskunskap. Denna bakgrundskunskap är verksam och ofta oundgänglig då man t.ex. gör bedömningar, använder teoretisk kunskap eller då man intuitivt prövar nya vägar att lösa ett problem. (s 28) ett sätt att göra världen begriplig. (s 26) Kunskaper utvecklas i ett växelspel mellan vad man vill uppnå, den kunskap man har, problem man upplever samt de erfarenheter man gör. Kunskaper utvecklas i ett växelspel mellan vad man vill uppnå, den kunskap man redan har, problem man upplever med utgångspunkt i denna samt de erfarenheter man gör. (s 23) 15

16 Funktioner i texter Refererat (Av hel text) Utredande Argumenterande Refererande (gymnasiearbetet) Argumenterande (fristående insändare, debattinlägg etc.) Utredande

17 Gubbar på tråd Malmer (2002) menar att det kan vara till en hjälp för elever att strukturera sina tankar på sin väg till abstraktion. Det är då bra om de själva får välja representationsform när de strukturerar upp sina tankar. Då styr deras eget tänkande och inte något som är påtvingat utifrån. Viktigt är också samtalet med eleven och att eleven själv får berätta om och beskriva sin framställning. Även Adler (2001) är inne på att det måste finnas en flexibilitet i lösandet av uppgifter, och att det i sig är en slags bekräftelse på att eleven har kompetens att handskas med räkneoperationer. Han menar att om vi är tillräckligt flexibla i vårt synsätt så är vi hela tiden beredda att ompröva vårt arbetssätt. Fastnar vi och inte hittar bra alternativa sätt att lösa uppgiften blir vi frustrerade och därmed minskar motivationen och vi ger upp. Johnsen Hønes (2004) pratar å sin sida om språk av första och andra ordningen. Hon menar att från början är det elevens egna språk och erfarenheter som utgör språk av första ordningen och de formellt skrivna symbolerna som utgör språk av andra ordningen. För att kunna förstå symbolerna måste barnet därför översätta symbolerna till sitt första språk för att få förståelse för innebörden.

18 Innehållslig tematisering av samma text Ett barns närmaste omgivning bör visa flexibilitet i problemlösning och presentationsform när barnet ska strukturera sina tankar så att inte motivationen försvinner (Malmer 2002, Adler 2001). Barnets egna tankar, menar Johnsen Hønes (2004), utgör ett språk av första ordningen, medan de formella symbolerna är av andra ordningen. Barnet måste översätta formella symboler till sitt första språk för att kunna strukturera sina tankar.

19 Hur lär man sig skriva akademiskt? 19

20 Språkutveckling Från konkret till abstrakt Från ego- till sakprosa Från berättande till diskursivt Från tyckande till analys Från association till kritiskt tänkande

21 Skiljelinjer explicit träning eller implicit socialisering generiska kompetenser

22 Tre centrala begrepp Imitation (form, funktion, innehåll) Interimtexter texter på väg Metaspråklig medvetenhet

23 METAKUNSKAP EN KUNSKAPSBYGGANDE MILJÖ ÄR kunskapsproducerande kunskapsreproducerande kunskapskontrollerande BTH 15 augusti

24 METAKUNSKAP GENERISKA KOMPETENSER Referera Argumentera Utreda journaler, rapporter, PM, protokoll handling eller ett ställningstagande, tekniska material, ingripande inom vård och omsorg eller ekonomiska transaktioner Kombinerar referat och argumentation

25 METAKUNSKAP Kunskaper om text och skrivande Kunskap om ämnet Kunskap om texter Kunskap om skrivprocessen Metaspråk om text och skrivande

26 METAKUNSKAP Tänka abstrakt Föreställa sig mottagare Ta ställning Sakprosa Ge exempel Jämföra Visa kontraster Skriva korrekt

27 Frågor som kvarstår Vilka specifika generiska kompetenser kan utbildningarna inom högre utbildning utveckla? Kan akademiskt skrivande bli en professionellt redskap i studenters framtida yrkesverksamhet? Hur i så fall? Vilka konsekvenser får kontakten med yrkeslivet för hur skrivuppgifterna inom utbildningen utformas och bedöms?

28 Vägar till ett akademiskt skriftspråk 1. Handledning och lärarrespons 2. Nätverk runt den enskilde studenten 3. Läsa texter textmönster och genreförståelse 4. Undervisning om skrivandet: Det har vi aldrig fått 5. Gruppskrivande och kamratrespons 6. Skrivhandböcker det lättade i alla fall ångesten lite 7. Gymnasieutbildning 28

29 Upplevda inre hinder dålig motivation och låg självkänsla stress klasstillhörighet småbarn Alltså, ett av de största hindren som jag ser det är att man har dålig självkänsla, att man inte litar på att man ska kunna skriva på ett bra sätt. Kanske har jag också en tendens att göra så ibland, att jag överakademiserar, liksom överkompenserar för att leva upp till de här höga förväntningarna som finns på universitetet Sakprosa äger! Sofia Ask 29

30 Upplevda yttre hinder problem i samband med handledning brist på uppmuntran utebliven respons på text förgivettagande av normer och kunskaper Sakprosa äger! Sofia Ask 30

31 Ett delat ansvar 31

32 Ett gemensamt ansvar för det akademiska skrivandet Gymnasieskolan Träning i skrivande i form av korrekt, offentligt språk med god textbindning och fungerande disposition. Övning i att vara saklig och att använda egna ord i förhållande till en källa är också viktigt, likaså att lägga en god grund för ett kritisktanalytiskt medvetande. Universitet och högskola Fortsätta studenternas utveckling mot ett kunskapsbyggande skrivande med särskild fokus på det kritisk-analytiska tänkandet och uttryck för detta i skrivna texter Sakprosa äger! Sofia Ask 32

33 Men sedan lär man sig akademiska Det kanske är lite mer fluff i talspråk. Och på akademiska blir det lite färre ord, men å andra sidan så är det krångligare ord. För i akademiska kretsar är det viktigt att vara så tydlig som möjligt, och då finns det speciella ord som bara betyder det som man vill säga, som man kanske skulle ha behövt använda flera meningar på i vanligt talspråk

34 Läs mer! Hållbara texter Grunderna i formellt skrivande (Liber 2011) Språkämnet svenska Ämnesdidaktik för svensklärare (Studentlitteratur 2012)