Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN /12. Kommunkansliet, sammanträdesrummet

Transkript

1 FINSTRÖMS KOMMUN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Nr KOMMUNSTYRELSEN /12 Sammanträdestid kl Beslutande Kommunkansliet, sammanträdesrummet x Höglund, Roger, ordförande x Lindblom, Regina, viceordf, - Danielsson, Sven-Anders, and. vice - Björkman, Torbjörn x Sarling, Isabella - Johansson, Lene-Maj x Lycke, Per - Mattsson, Thomas - Söderlund, Rigmor - Johns, Elof x Karlsson, Bo - Gäddnäs, Katarina - Isaksson, Ann-Janette - Axelsson, Robert Föredragande Övriga närvarande x Oriander, Niklas, kommundirektör x Eriksson, Viveka, kommunfullmäktiges ordförande x Karlsson, Rolf, kommunfullmäktiges viceordförande Paragrafer Underskrifter Ordförande Sekreterare Roger Höglund Protokolljustering Godby den på kommungården Isabella Sarling Per Lycke Protokollet framlagt till påseende Godby den Intygar Utdragets riktighet bestyrkes Underskrift 1

2 FINSTRÖMS KOMMUN PROTOKOLL Utfärdat den Nr KOMMUNSTYRELSEN 13/12 Sammanträdestid Onsdag kl Sammanträdesplats Kommunkansliet, sammanträdesrummet 237 Konstatera laglighet och beslutförhet 238 Protokolljusterare 239 Föredragningslistan 240 Delgivning 241 Protokoll från nämnder 242 Sophantering i egen regi 243 Budgetuppföljning halvårsrapport 244 Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag 245 Ersättare till byggnadsnämnden 246 Socialvårdsplan Remiss - Riktlinjer för omsorg och vård vi demenssjukdom 248 Avtal om familjearbetare 249 Sommarpersonal 250 Besvärsanvisning 251 Nästa sammanträde 2

3 KONSTATERA LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Kst 237 Konstatera sammanträdets lagliga sammankallande samt beslutförhet med hänsyn till antalet närvarande. n konstaterade sig lagligen sammankallad och beslutför. PROTOKOLLJUSTERARE Kst 238 Utses två protokolljusterare att justera dagens protokoll. n utsåg Isabella Sarling och Per Lycke till att justera dagens protokoll. FÖREDRAGNINGSLISTAN Kst 239 Godkänna föredragningslistan och eventuella ärenden av brådskande natur. n godkände föredragningslistan. DELGIVNING Kst 240 Delgivning av följande handlingar: Protokoll, förbundsstyrelsen DGH, 9/2012, Kallelse till förbundsstämma, DGH, 2/2012 Handlingarna finns tillgängliga vid sammanträdet. n antecknar sig handlingarna till kännedom

4 PROTOKOLL FRÅN NÄMNDER Kst 241 Delgivning av följande protokoll från kommunens nämnder och övriga organ: Kultur- och fritidsnämnden (3/12) 4/12 Byggnadsnämnden (5/12) 6/12, 7/12, 8/12 Skolnämnden (2/12) Lantbruksnämnden (1/12) 2/12 Socialnämnden (4/12) 5/12, 6/12 Tekniska nämnden (5/12) Räddningsområde Ålands landskommuner (4/12) ns sammanträdesprotokoll 12/12 Handlingarna finns tillgängliga vid sammanträdet n antecknar handlingarna till kännedom SOPHANTERING I EGEN REGI Kst 173/ beslöt att inte ompröva sitt beslut om begäran om utträde ur MISE. Vidare delegerades till kommunstyrelsen att bygga upp ett system för avfallshantering i egen regi från n utser en arbetsgrupp, alternativt ger den tidigare arbetsgruppen fortsatt mandat, för att ta fram olika alternativ för avfallshantering i kommunen. n beslöt att tillfråga och utse den tidigare arbetsgruppen till att bygga upp ett system för avfallshantering i egen regi från 2013 samt att bjuda in densamma till inkommande kommunstyrelsemöte Kst 185/ n diskuterar ärendet och besluter om eventuella direktiv till arbetsgruppen. n beslöt att ändra arbetsgruppen till en referensgrupp och att ge tekniska nämnden i uppdrag att verkställa kommunfullmäktiges beslut Kst 211/ Tekniska nämnden behandlade ärendet om sophantering i egen regi under sitt sammanträde , och föreslår ett - 4 -

5 Kst 242 samarbete med Saltvik gällande återvinningscentralen Returdepå Ab. Samarbetsdiskussioner mellan kommunerna har förts under sommaren och Saltviks kommunstyrelse behandlade ärendet och beslöt att n är positiv till att sälja tjänster gällande verksamheten vid ReturDepån. Ärendet återremitteras till kansliet för ytterligare beredning. En kort beskrivning om Returdepåverksamheten, bilaga A 211/12 kst. n ställer sig positiv till ett samarbete med Saltviks kommun gällande Returdepån och ger kommundirektören i uppdrag att tillsammans med Saltviks kommun upprätta ett förslag till avtal gällande samarbete, inklusive kostnadsfördelning n i Saltvik har behandlat och för sin del godkänt bifogat samarbetsavtal angående Returdepån, bilaga A 242/12 kst. Avtalets syfte är att möjliggöra att båda kommunernas invånare, på lika villkor, skall ha möjlighet att nyttja de tjänster som erbjuds vid Returdepån. Till området kan avlämnas all slags avfall från hushåll som är tillåtet enligt lag. Kostnaderna för Returdepån, som bl.a. består av löner, administration, borttransport av avfall och avskrivningar, minus uppburna avgifter, fördelas årligen mellan kommunerna enligt befolkningsmängd i respektive kommun den 1 januari. Avtalet träder i kraft n godkänner samarbetsavtalet angående Returdepån. n beslöt att godkänna avtalet under förutsättning att följande tillägg och ändring kan beaktas i avtalet: Fördelning av kostnader (tillägg) I samband med den årliga slutregleringen skall Saltviks kommun presentera en detaljerad och transparent redovisning över kostnader och intäkter. Ifall nya avtalsparter sluter sig till samarbetet, bör kostnadsfördelningen justeras mellan parterna. Avtalstid (ändring) Detta avtal kan sägas upp av vardera avtalsparten med en uppsägningstid om tolv månader efter att uppsägningen meddelats

6 BUDGETUPPFÖLJNING HALVÅRSRAPPORT Kst 243 Ekonomichefen presenterar budgetuppföljningen, bilaga B 243. n diskuterar budgetuppföljningen och överför ärendet till kommunfullmäktiges kännedom. ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN FÖRTROENDEUPPDRAG Kst 244 Johannes Mattsson, som är ersättare för Martina Eriksson i byggnadsnämnden, har inkommit en anhållan om befrielse från sitt förtroendeuppdrag. Som skäl till anhållan om befrielse från uppdraget uppger Mattsson flyttning från kommunen. I enlighet med 17 kommunallagen beviljas befrielse från förtroendeuppdrag av fullmäktige om förtroendevald uppvisar giltigt skäl. n förordar inför kommunfullmäktige att Johannes Mattsson beviljas befrielse från sitt kommunala förtroendeuppdrag. ERSÄTTARE TILL BYGGNADSNÄMNDEN Kst 245 Under förutsättning att Johannes Mattsson beviljats befrielse från sitt förtroendeuppdrag som ersättare i byggnadsnämnden bör en ny ersättare utses. n föreslår inför kommunfullmäktige en ny ersättare för Martina Eriksson i byggnadsnämnden

7 SOCIALVÅRDSPLAN Kst 231/ SocN 88/ Landskapsregeringens socialvårdsplan för åren har skickats på remiss till kommunerna, bilaga H 231/12 kst. n ger socialnämnden i uppdrag att ge ett utlåtande kring planen Bilaga 7: Socialvårdsplan , nr. 103 S10. n i Finström bereder socialnämnden att vid behov uttala sig om förslaget till socialvårdsplan för landskapet Åland. Förändringarna i planen är markerade med gult. Nämnas att bilagorna över landskapsandelar saknas. Inom barnskyddet 7.2. sid. 10, finns ett klart uttalande om vikten att prioritera öppenvården. Familjevård rekommenderas framom institutionsvård. På sid. 12 framkommer att landskapsregeringen arbetar för att få fram en familjevårdarlag, som väntas träda i kraft På sidorna 11 och 12 nämns också behovet av utvecklandet av intressebevakning i barnskyddsärenden. Här har landskapsregeringen börjat driva ett utvecklingsarbete i samarbete med Rädda Barnen r.f. Ett liknande koncept med t.ex. den tredje sektorn vore positivt för rekrytering av nya familjehem, utredning av dessa, samt fortbildning och handledning. Inom äldreomsorgen kommer rekommendationer och riktlinjer att utarbetas: den första i ordningen är riktlinjer för demensvården. Ett nytt alkohol och narkotikapolitiskt program skall utarbetas. Reviderad lagstiftning inom viktiga områden som barnskydd och handikappservice, kommande lagstiftning inom äldreomsorg, övriga rekommendationer och riktlinjer medför allt större krav och kostnader för kommunerna. Dialogen mellan landskapet och kommunerna är idag tämligen ringa trots att det uttryckligen skrivs i socialvårdsplanen att landskapsregeringens roll är att bl.a. sid 3 4: Ordna erfarenhetsbyten för tjänstemän verksamma inom den sociala sektorn

8 Föra en kontinuerlig dialog med kommunerna och Ålands kommunförbund. Samordna tillämpning av regler och bestämmelser. Utöva tillsyn. Det vore av yttersta vikt att skapa resurser för en tätare dialog mellan kommunerna och landskapet. Detta i kombination med en bra tillsynsverksamhet skulle kunna bli en kvalitets och utvecklingshöjande faktor. Socialnämnden antecknar sig socialvårdsplanen med kommentarer och synpunkter till kännedom. Kst 246 Socialnämnden antecknar sig socialvårdsplanen med kommentarer och synpunkter till kännedom n omfattar socialnämndens utlåtande kring socialvårdsplanen och besluter att tillställa yttrandet till landskapsregeringen. REMISS RIKTLINJER FÖR OMSORG OCH VÅRD VID DEMENSSJUKDOM Kst 197/ SocN 86/ Landskapsregeringen har, i samarbete med kommunerna och ÅHS utarbetat riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom. Landskapsregeringen begär nu kommunens yttrande över riktlinjerna. n ger socialnämnden i uppdrag att avge kommunens yttrande i ärendet n i Finström ber om socialnämndens utlåtande: Utlåtande: Arbetet med riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom är synnerligen omfattande och uttömmande. Faktadelen kunde användas som läromedel för sjukvårdsstuderanden. Rekommendationerna är väl genomtänkta och uttömmande, men materialet är svårt att ta till sig eftersom - 8 -

9 rekommendationerna än vänder sig till sjukvården, än till socialvården och än till tredje sektorn o.s.v. En större tydlighet och indelning vore bra så att man lätt kunde utläsa vad som riktar sig till socialvården o.s.v. Samarbete genomsyrar hela arbetet men återigen är detta inte koncentrerat i olika ansvarsområden vilket gör materialet svårtillgängligt. En förkortad version att användas som en handbok efterlyses. Arbetet är utformat som gällande för hela landskapet Åland, vilket förstås är det enda logiska. Det innebär att det är svårt att förutspå förekomsten samt det exakta behovet i varje kommun. Ett tidigt informationsflöde mellan hälsovården och socialvården borde vara nödvändig utan att man kränker den enskilda individen. Planeringen enligt rekommendationerna kan bli svår att genomföra i en liten kommun med ett litet antal demensdrabbade. På ett mindre serviceboende kan det finnas behov av flera specifika problemområden, varför fortbildning inom flera olika områden är nödvändig. En mindre personal måste kunna mer om flera olika områden, varför kostnaderna för både handledning och fortbildning kommer att öka. För en liten kommun kan det bli svårt att klara av en alltför specialiserad demensvård med de kvalitetsrekommendationer som föreslås. Härvidlag är den satsning som t.ex. De Gamlas Hem gjort med en särskild demensavdelning positiv. Socialnämnden i Finström ställer sig positiv till dessa riktlinjer för omsorg och vård för demenssjuka men konstaterar också att detta blir en stor utmaning för de kommunerna. Kst 247 Socialnämnden i Finström konstaterar att riktlinjerna för omsorg och vård för demenssjuka kommer att bli en stor utmaning för kommunerna. Socialnämnden är dock positiv till riktlinjerna men hoppas att dokumentet revideras vartefter utvecklingen går framåt n omfattar socialnämndens utlåtande kring riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom och besluter att tillställa yttrandet till landskapsregeringen

10 AVTAL OM FAMILJEARBETARE Kst 191/ SocN 85/ Sunds kommun har under senaste och pågående år sålt familjearbetartjänster till Finström och Saltvik. n i Sund efterhör nu kommunernas intresse i att teckna ett tillsvidare avtal om familjearbetare från n begär socialnämndens utlåtande i ärendet Vilket framgår av bilagan efterhör Sunds kommun om Finströms kommun har ett intresse av att teckna ett tillsvidare avtal om familjearbete från Under året som gått har socialnämnden i Finström haft möjlighet att köpa denna service från Sund, vilket också gjorts. Ett tillsvidare avtal om familjearbete skulle garantera tillgången på tjänsten. I dagsläget måste socialnämnden i Finström efterhöra om köptjänsten är möjlig vilket gör planeringen svår och långsam. Tjänstemännen beräknar behovet till 1-2 dagar per vecka. Familjearbete är en serviceform som finns inskriven i barnskyddslagen i t.ex. 7 kap. 36. I regeringens preposition till riksdagen definieras familjearbete enligt följande: I 2 mom. Barnskyddslagen finns bestämmelser om syftet med stödåtgärderna inom öppenvården. Syftet med stödåtgärderna är att främja och stödja ett barns positiva utveckling. Den centrala principen inom barnskyddet är att stödja barnets föräldrar och vårdnadshavare vid fostran av barnet. Detta innebär att stödåtgärder inom öppenvården, såsom stärkande av föräldrarnas uppfostringsförmåga och uppfostringsmöjligheter, ges större prioritet än omhändertagande och vård utom hemmet, under förutsättning att stödåtgärderna på det sätt som avses i barnskyddslagen är lämpliga, med tanke på barnets bästa, möjliga och tillräckliga. Behovet av barnskydd uppstår ofta p.g.a. att föräldrarna har för lite praktisk kunskap, mentala störningar eller problem med missbruk och brister i förmågan att hantera familjens livssituation. För att ett barn under sådana förhållanden ska kunna bo hemma trots den problematiska familjesituationen, behöver såväl barnet som familjens vuxna olika former av stöd, vägledning och eventuellt även vård. Kostnaden för två dagars familjearbete per vecka per år beräknas uppgå till c euro. Inbesparingen kan på sikt bli att ett omhändertagande med vård utom hemmet kan undvikas

11 Socialnämnden i Finström förordar inför kommunstyrelsen att ett tillsvidareavtal skrivs gällande familjearbete fr.o.m Kst 248 Socialnämnden i Finström förordar inför kommunstyrelsen att ett tillsvidareavtal skrivs gällande familjearbete fr.o.m n meddelar Sunds kommun att intresse för ett tillsvidareavtal angående familjearbetare finns och emotser ett förslag till avtal inklusive kostnadsberäkning. SOMMARPERSONAL Kst 58/ Kst 249 Konstateras att euro har budgeterats för anställande av sommarpersonal, i tekniska nämndens budget för år Tekniska nämnden har utöver detta budgeterat för 3 sommarjobbare i likhet med tidigare års budgeter. Konstateras att budgetmedlen syftar till att anställa ungdomar i åldern år, bosatta i kommunen. En genomgång i ledningsgruppen gav vid handen att förutom tekniska nämnden ser även socialnämnden, kultur&fritidsnämnden samt idrottscentret ett behov av extra arbetskraft under sommarmånaderna n föreslår att tekniska nämnden koordinerar anställandet av sommarpersonal i samråd med kommunens övriga nämnder och med idrottscentret. Lönen fastställs till 50 % av grundlönen för heltidsanställning i motsvarande uppgifter inom förvaltningen, som sommarpersonalen sysselsätts med. n beslöt att fastställa lönen för sommarpersonal till 50% av grundlönen. Vidare beslöt kommunstyrelsen att delegera verkställandet av rekrytering av sommarpersonal till ledningsgruppen. En utvärdering av verksamheten bör tillställas kommunstyrelsen senast En utvärdering över sommarpersonal verksamheten har utförts av ansvariga tjänstemän, bilaga C 249/12 kst. I utvärderingen konstateras bla. följande: Av 40 sökanden anställdes 17 sommarjobbare bosatta i Finström, varav 4 personer arbetade på Rosengård, 4 personer på Godby daghem, 1 person i biblioteket och 8 personer på Ålands Idrottscenter

12 Man ställer sig positiv till att även framledes sysselsätta Finströmsungdomar under sommarmånaderna. n antecknar sig utvärderingen till kännedom. BESVÄRSANVISNING Kst 250 Sammanträdet förklarades avslutat kl. 19:38. Besvärsanvisning bifogas protokollet. NÄSTA SAMMANTRÄDE Kst 251 Nästa sammanträde äger rum enligt kallelse

13 ANVISNING OM RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING Kommunens myndighet Datum för sammanträdet Paragraf n i Finström 12 september FÖRBUD ATT SÖKA ÄNDRING Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan enligt 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer i protokollet: 244, 245 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 110 kommunallagen kan framställas över beslutet. Paragrafer i protokollet: Enligt 15 FörvprocessL/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer i protokollet och grunderna för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna Myndighet hos vilken rättelse yrkas är n i Finström Skolvägen Godby Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. I vardera fallet räknas inte framläggnings- eller delgivningsdagen med i besvärstiden. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det

14 BESVÄRSANVISNING KOMMUNALBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Ett beslut får överklagas genom kommunalbevär på den grunden att 1) beslutet tillkommit i felaktig ordning 2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 3) beslutet annars strider mot lag. Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB Mariehamn Paragrafer i protokollet: Besvärstid är 30 dagar från dagen för delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. FÖRVALTNINGSBESVÄR Besvärsmyndighet och besvärstid Besvärsmyndighet är: Ålands förvaltningsdomstol PB Mariehamn Paragrafer i protokollet: Besvärsskrift I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet

15 - motiveringarna till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som fattat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia. Inlämnande av handlingarna Besvärshandlingarna skall inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Avgift Enligt lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) uppbärs en rättegångsavgift på 82 euro av en ändringssökande i förvaltningsdomstolen