Mobiltelefonmast vid Dyviksudd

Transkript

1 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Dyviksudd Del av fastigheten Dyvik 1:1 Inom Tyresö kommun, Stockholms län.

2 PLANBESKRIVNING 2(8) HANDLINGAR Till detta förslag till detaljplan hör en plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning, en fastighetsförteckning samt denna beskrivning med bilagor. SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund På regeringens uppdrag har Post- och Telestyrelsen (PTS) lämnat fyra företag/ operatörer tillstånd att bygga ut ett rikstäckande UMTS-nät (Universal Mobile Telecommunication System) i Sverige. UMTS är begreppet som används för tredje generationens mobilsystem (3G), ett trådlöst kommunikationssystem med högre överföringshastighet än de tidigare systemen GSM och NMT. En stor skillnad jämfört med GSM är att det i 3G-nätet blir möjligt att skicka multimedia med bilder och ljud. De fyra operatörer som fått tillstånd för UMTS är: Hi3G, Orange, Tele2 och Vodafone. Tele2 och Telia har tillsammans bildat bolaget Svenska UMTS-nät AB och Hi3G, Orange och Vodafone har tillsammans bildat bolaget 3G Infrastructure Services AB (3GIS) för att bygga ut UMTS i vissa delar av landet. Utbyggnaden av UMTS ska vara klar och då ska systemet täcka 99,98 % av Sveriges befolkning. UMTS använder högre frekvenser än dagens GSM-nät och antennerna kommer att sitta tätare, varför det i många områden blir nödvändigt att uppföra nya basstationer (tex. i master). För att Tyresö kommun ska kunna bevilja permanent bygglov för en ny mast krävs, i vissa fall, en detaljplan för maständamål. Plan- och teknikberedningen i Tyresö kommun gav därför planeringsavdelningen i uppdrag den 30 januari 2002 att utarbeta förslag till detaljplaner för områden där det är nödvändigt. En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i Plan- och bygglagen. Syfte Planens syfte är att möjliggöra uppförande av en mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar inom en del av fastigheten Dyvik 1:1. PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planområdet omfattar en del av fastigheten Dyvik 1:1 mellan Dyviksvägen och Dyviksuddsvägen som är belägen inom Yttre Brevik i östra Tyresö. Planområdet är ca 2000 kvm. Marken ägs av Tyresö kommun.

3 TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN Riksintressen Översiktliga planer Planprogram Gällande planer PLANBESKRIVNING 3(8) Planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kust och skärgård samt för friluftslivet som regleras enligt miljöbalken. Syftet med riksintresset är att ta hänsyn till områdets natur- och kulturvärden så att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt tas tillvara. Tyresö kommuns översiktsplan är från En fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Östra Tyresö antogs under våren Under de senaste decennierna har en omvandling av fritidshusområden i Stockholmsregionen skett till att i allt större utsträckning innehålla permanentboende. Planområdet ligger inom området Yttre Brevik där knappt hälften av fastigheterna idag bebos året runt. Planarbetet har föregåtts av ett programsamråd. Detaljplaneprogrammet skickades ut till samtliga berörda under tiden 9 september till och med 30 september Ett samrådsmöte hölls den 16 september. En sammanfattning av inkomna yttranden med kommentarer finns i en särskild programsamrådsredogörelse. Planområdet ligger inom byggnadsplan för Dyvik 1:1 antagen med tillhörande moderniserade bestämmelser antagna vilka föreskriver att markområdet ska nyttjas som naturmark. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bild av möjlig läge för mastens placering. Mark och Natur Området har, liksom övriga Tyresö, Södertörns skärgårdskaraktär bestående av sprickdalslandskap med branta bergsryggar och smala dalgångar. Planområdet utgörs till största delen av hällmarkstallskog, cirka 5-6 meter hög, med berg i dagen. I sänkorna växer barrblandskog med inslag av främst asp och björk. Områdets topografi gör att det är svårforcerat med få stigar, vilket

4 PLANBESKRIVNING 4(8) tyder på att det inte används som ett rekreationsområde i någon större utsträckning. I övrigt innehåller området inga ekologiskt känsliga miljöer eller mark med särskilda naturvärden. Mastens föreslagna läge ligger strax söder om naturreservatet Dyviks lövängar som är under bildande. Geotekniska förhållanden Anordningar Grundläggningsförhållandena bedöms som goda. Berggrunden består till största delen av gnejser och gnejsgraniter. Ingen geoteknisk undersökning är gjord. För att erbjuda täckning för det nya UMTS- systemet över hela landet byggs ett nät av basstationer. När man ringer från en mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en basstation fångar upp och leder till en växel. Denna växel skickar samtalet till det fasta telenätet eller till en annan basstation. Från den slutliga basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna tar alltså både emot och sänder radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna har en begränsad räckvidd måste det finnas basstationer i närheten av den som ringer. Basstationerna är därför jämt utplacerade enligt regelbundna mönster. Det byggs två typer av basstationer: en på byggnader och en i master eller torn. För att fungera väl måste utrustningen placeras högt, till exempel i befintliga torn, skorstenar eller master. Finns inga lämpliga höga platser uppförs nya torn och master. Detaljplanen för Dyviksudd medger uppförande av en mobiltelefonmast med en höjd av maximalt 24 m och därtill hörande teknikbodar. (se sid. 7). Anläggningsarbeten kommer att bestå av betongkonstruktioner till mastfundament samt teknikbodar. Anordningarna kommer att landsättas med helikopter. Utformning och landskapsbild Mobiltelefonmasten kommer ha stor påverkan på landskapsbilden, men det höga läget innebär troligtvis att få kommer att uppleva den som störande för utblickar från närliggande fastigheter. För att minimera påverkan på landsakapsbilden ska den masttyp väljas, som innebär minst påverkan, tex. en fackverkskonstruktion. Stor omsorg ska läggas vid teknikbodarnas utformning och inplacering i området. Taken ska utföras med sadeltak lämpligen i svart eller grått. Fasaderna utformas i falurött, grått eller mörkt grön. Teknikbodarna ska placeras direkt väster om masten i en dalsänka där de kan få en undanskymd placering. Bilden till vänster visa möjlig utformning av teknikbod.

5 Tillgänglighet och säkerhet. Strålning PLANBESKRIVNING 5(8) Mastens placering är sådan att inga byggnader, förutom teknikbodarna, befinner sig inom en radie som motsvarar mastens fulla höjd om 24 meter. Däremot gränsar området till en kraftledning. Masten ska därför placeras på ett sådant avstånd att den inte riskerar att falla på ledningarna. Regelmässiga flygvarningsskyltning ska anordnas. Någon inhägnad av mastläget är inte planerad, däremot skall regelmässig varningsskyltning sättas upp i mastens närmaste omgivningar. Masten kommer också att få klätterskydd. Teknikbodarna blir inte tillgängliga för servicefordon. Trådlös kommunikation bygger på radiovågor som överför information från en plats till en annan. Basstationerna sänder ut samma typ av radiovågor som traditionella TV- och FMradiosändare. Det som främst skiljer TV- och radiosändare från basstationer för UMTS är radiovågornas frekvens och sändarnas uteffekt. En TV-sändare kan ha mer än tusen gånger högre effekt än en utomhusmonterad antenn för mobilkommunikation. Basstationerna och andra radio- och TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas icke-joniserande. Hit hör även en lång rad andra fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, mikrovågor samt elektriska- och magnetiska fält. Det finns internationella rekommendationer för hur starka radiovågor vi får exponeras för. Gränsvärdena bygger på resultat från dryga 30 års forskning och är satta med bred marginal för att skydda människor, oavsett ålder, från alla påvisade hälsoeffekter. Gränsvärdet för allmänheten är 61 Volt/meter (V/m). Den räknas vid frekvensen 2000 MHz. Vill du läsa mer finns ytterligare information att hämta i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och på hemsidorna: Buller och vibrationer Fornlämningar Gator och trafik Anläggningens kylfläktar och andra anordningar skall klara Naturvårdsverkets bullerriktlinjer om 35 dba. Inga kända fornlämningar finns i området. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. Eftersom anläggningarna landsätts med helikopter krävs ingen tillfartsväg. TEKNISK SERVICE El Anslutning kommer att ske till närliggande elledning.

6 PLANBESKRIVNING 6(8) Vatten och avlopp Anläggningen kräver ingen anslutning till vatten eller avlopp. Takvatten MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Takvatten från teknikbodarna infiltreras naturligt i omkringliggande mark. Planen har upprättats av planarkitekt Sara Kopparberg och exploateringsingenjör Gustav Thörnqvist, Tyresö kommun. Programmet är gjort i samarbete med Magdalena Lindfeldt, planarkitekt AIX Arkitekter AB. Bengt Lindvall Miljö- och stadsbyggnadschef Sara Kopparberg Ansvarig planarkitekt

7 PLANBESKRIVNING 7(8) Principskiss på ostagad mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar.

8 PLANBESKRIVNING 8(8) Vad är en detaljplan och hur går det till? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. 1. Program Först ska ett program göras där utgångspunkter och mål för planen anges. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter, föreningar och övriga berörda. 2. Samråd Kommunen tar fram ett samrådsförslag med programmet som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras. 3. Utställning Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i kommunstyrelsen för beslut om utställning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter utställningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter utställningen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagande och genomförande Kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska nu i tur och ordning anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. 5. Laga kraft Om inga överklaganden kommer in vinner detaljplanen laga kraft efter 3 veckor eller när Länsstyrelsen eller Regeringen avgjort ärendet. Först när planen vinner laga kraft kan bygglov för masten behandlas och beviljas.