Barnavård s vett. Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn:

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: årgången Nr 2, 2009 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar sid 2 Personalnytt sid 3,4 Råd och tips om barn i solen sid 5,6 TBE sid 7,8 Amningsinformation sid 9 Frågor och svar om margarin sid 10 BB - Hem till dig Nya rutiner from 1 juni 2009 sid års barnhälsovårdsstatistik sid 12 Prevenar 13-studie sid 13 Litet axplock från Barnveckan i Uppsala april sid 14 Nya riktlinjer på gång sid 15 Komjölksallergiträffar sid 16 Semester och ledighet sid 17 Trevlig sommar önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent fax

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2009 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 10 september Amningscirkel, del 1/2 Personal med arbete på BVC BHV, BB, BBH och MHV Grundutbildning 6 oktober Barn som far illa Personal med arbete på BVC Högskolan Väst (BVC-personal Göta Älvdalen 8 oktober) 19 oktober Amningscirkel, del 2/2 Personal med arbete på BMM BHV, BB, BBH och MHV alt, 27 okt Fördjupning BVC, BB, Förlossning och Neonatal Lokal BHV-träff Personal på BVC Centrala Barnhälsovårdsteamet 15 oktober Strömstad-Tanum 21 oktober Lilla Edet primärvårdsdrivna BVC-Trollhättan 28 oktober Uddevalla Centrala Barnhälsovårdsteamet 29 oktober Dalsland 9 november Orust-Munkedal 18 novermber Vänersborg 25 november Sotenäs-Lysekil 3 december Trollhättan privata vårdgivare 5 november Hälsoboxen Personal med arbete på BVC Karin Sjögren, tandläkare, Göteborg och Centrala Barnhälsovårdsteamet 11 november Hygien i Förskola Personal med arbete på BVC Smittskydd och Centrala (HYFS) med fler Barnhälsovården

4 Ny assistent på Barnhälsovården 3 Hej allesammans, har fått äran att ta över detta informationsblad efter Birgitta och som hon lovade i förra Barnavård s vett kommer jag nu göra en liten presentation om vem jag är: Mitt namn är Mikaela Johansson och började den 1 april som den nya teamassistenten för Centrala Barnhälsovården FyrBoDal för att 1 maj efterträda Birgitta som då gick i pension. Tjänsten är 100% men för tillfället arbetar jag 80% och är föräldraledig resten. Kommer finnas tillgänglig måndag till fredag, så när du ringer är det jag som svarar. Känner redan nu att jag kommer att trivas och kan förstå att Birgitta stannade nästan hela 31 år på samma arbetsplats, att arbeta i team och ha möjlighet att både delta och påverka barns hälsa och utveckling är något som tilltalar mig starkt. Tidigare har jag arbetat på Ortopedmottagningen Uddevalla sjukhus som kanslist, utbildade mig till läkarsekreterare och de senaste 7 åren har Fjällbacka vårdcentral varit min arbetsplats. Jag är en gift 4-barns mamma som sätter barnen före allt. Vi har tvillingar (kille och tjej) som redan hunnit bli hela 11 år, vi har även en kille på 3 år och så minstingen, en liten tjej på 1 år. Jag är uppväxt och boende på landet en bit utanför Hällevadsholm. På fritiden kuskar vi runt i landet med husvagn eller så guppar vi runt i jollen på havet utanför Hamburgsund och fiskar makrill, längtar redan till hösten och hummerfisket.

5 4 Ett stor tack! I månadsskiftet juni/juli går barnhälsovårdsöverläkare Eva Fagerlund i pension. Eva har svarat för en fantastisk kontinuitet och engagemang när det gäller barnhälsovårdsarbete i FyrBoDals området. Hennes område har framför allt varit Dalsland och Göta Älvdalen och har varvats med kliniskt arbete på Barnkliniken NÄL. För oss medarbetare på Centrala Barnhälsovården kommer vi sakna Evas kompetens, hennes klokskap och alltid lika vänliga sätt. Vi vet dock att hon kommer vara fortsatt verksam på BVC inom området och ser fram emot att hålla kontakten. När det gäller den specialist-bvc som Eva utförde på många olika ställen i området är det Barnkliniken som administrerar ersättare. När det gäller Evas arbete inom Centrala Barnhälsovården har jag tillsammans med Eva åkt runt i området och kommer ta över Evas uppgifter. Med anledning av Evas pension vill vi inbjuda till ÖPPET HUS! Fredagen 28:e augusti mellan klockan bjuder vi på kaffe och tårta i Vänerborg. Lokalen blir på FoU enheten i Vänerparken. För att det inte skall fattas tårta vill vi gärna att ni anmäler er till vår assistent mikaela.johansson@vgregion.se senast måndagen 24:e augusti. Inbjudan kommer också ske till BVC-personal via mail. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare

6 5 TACK! För alla roliga år jag haft inom Barnhälsovården och Barnkliniken! Ja den hette faktiskt så när jag började arbeta där för 27 år sedan, först så småningom kom ungdomarna med in i bilden. BVC har jag arbetat på så länge jag kan minnas, och fortfarande kan jag få frågor där jag aldrig mött tidigare. Det är väl fantastiskt! Jag går i pension men kommer inte sluta arbeta helt, någon BVC kommer med säkerhet drabbas av mig även framöver. Tjänsten som Barnhälsovårdsöverläkare lämnar jag med förtroende till Per, han och jag har ju samarbetat bra i flera år, så man kan inte klaga på kontinuiteten. Ett varmt TACK till alla kollegor, medarbetare och vänner jag fått genom åren! Jag kommer sakna Er alla, men utgår från att vi kommer springa på varandra då och då framöver, varför jag inte säger farväl utan på återseende Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare Råd och tips om barn i solen Barnens hud är känslig för solljus, ju yngre desto känsligare. För mycket sol kan vara farligt, det kan ge akuta brännskador och på lång sikt ökad risk för hudcancer. Allra viktigast är att skydda barnen. De har känsligare hud än vuxna och bränner sig lättare i solen. Det har visat sig att det finns ett samband mellan att bränna sig många gånger som barn och att senare i livet utveckla malignt melanom. Därför är det extra viktigt att se till att barnen inte bränner sig. Spädbarn ska över huvud taget inte vara i direkt solsken. Skugga, kläder, hatt, solskyddskräm och solglasögon skyddar mot solen och mot UV-strålning liksom att undvika solen när den är som starkast. Gör skuggtestet: Är din skugga kortare än du själv, är solen stark. Är skuggan längre, är solen inte lika farlig. Mitt på dagen,mellan klockan 11 och 15, är solen som starkast. Källa: cancerfonden.se.

7 6 Skuggtips för soliga dagar Gör något annat med barnen mellan klockan 11 och 15 Att solen inte ska skina på naken, oskyddad barnhud vet de flesta föräldrar. Liksom att småttingar under ett år inte ska vara i solen överhuvudtaget. Men vad ska man då roa barnen med mellan klockan elva och tre, när solen är som starkast? Uppfinningsrika människor runt om i Sverige har skickat mängder med skuggtips till oss. Sex barn 4-7 år valde ut de tips de gillar bäst. Håll till godo - och håll till i skuggan! Högläsning inomhus Sagostund! Varje sommardag efter lunch. Högläsning inomhus; skönt och roligt för både vuxna och barn. [Insänt av Agneta Stenberg] Baka smaskig jordgubbstårta Baka och laga mat kan vara en rolig sysselsättning. Låt barnen baka en kaka eller en smaskig jordgubbstårta, som kan ätas till efterrätt eller på saftkalaset på eftermiddagen. [Insänt av Anna Hjalmarsson] Koja, picknick och skattletning i skogen Mitt bästa skuggtips är skogen!! Vi har turen att ha en underbar björkskog runt vår sommarstuga. Så under de soligaste timmarna brukar vi bygga på barnens koja, äta picknick och leta "skatter". Allt i skuggan av stora vackra träd. Då lär sig även barnen att respektera och ta hand om naturen. Så finns det en skog nära till hands så är detta ett bra tips. [Insänt av Skogsmulle] Källa: Vi hänvisar som tidigare år till och även apoteket har bra information på deras hemsida

8 7 TBE-vaccination och barn Nu när sommaren kommer dyker det upp alltmer frågor kring TBE-vaccination och hur vi skall förhålla oss till detta när det gäller barnen. Det finns bra information på regionens smittskydds hemsida man klickar sedan på vaccinationer respektive TBE. En sammanfattning kring TBE är att det är en allvarlig sjukdom som dock är betydligt lindrigare hos små barn upp till förskoleålder än hos äldre barn och vuxna. Till skillnad från borrelia infektioner så finns det ett bra vaccin men å andra sidan ingen bra behandling när man väl är smittad vilket vi ju kan erbjuda när det gäller borrelia infektionen. På ostkusten har man sedan länge vaccinerat mot TBE, framför allt i Stockholms skärgård samt i skärgården norr och söder om den samma. Mälaren har haft en del fall av TBE genom åren. Västra Götaland hade för 10 år sedan bara enstaka fall. Dessa uppträdde kring Mariestad skärgård och delvis Vättern. De sista åren har dock fler fall upptäckts och förra året var det tjugo konstaterade smittfall i Västra Götalands regionen vilket är den högsta siffran hittills. Trots att vi har fler fall i Västra Götalands regionen än tidigare så är risken att smittas mycket liten. Vi människor är olika och detta gäller även när vi tänker på olika risker. Från BVC sida tycker jag att vi skall hålla oss till smittskyddets rekommendationer som citeras nedan och sedan är det givetvis upp till föräldrarna att bestämma om man vill låta vaccinera sitt barn eller ej. Vaccinationen betalas alltid av den enskilde och omfattas inte av något högkostnadsskydd. Från regionens hemsida: TBE-vaccination rekommenderas till: Fast boende och sommarboende i områden med smittrisk Personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk Resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Central- och Östeuropa Vaccinationsrekommendationen är mindre för: Förskolebarn, och mycket liten för barn yngre än 3 år Personer som endast kortvarigt vistas i områden med smittrisk Personer bosatta i riskområde men som inte brukar vistas i skog och mark Områden med smittrisk (= vanl. minst två konstaterade fall i samma geografiska område) Strandnära områden längs östsidan Vänern och västsidan Vättern Strandnära områden kring småsjöarna i norra Skaraborg (exempelvis Örlen, Kyrksjön, Viken och Skagen) Lerdala nordväst om Skövde Området ostsydost om Tidaholm

9 8 Områden kring sjöarna Ånimmen och Östebosjön (mellan Åmål och Mellerud) Vänernära området sydost om Brålanda i Dalsland Fjällbacka och strandnära området söder om Grebbestad Området runt Gunneröds vatten i Skredsvik väster om Uddevalla Området nordost om Lödöse i Götaälvdalen Fastlandet väster om Kungälv (kring Kärna) Norra Änggårdsbergen i Göteborg Personer som vill vaccinera sig, liksom föräldrar som vill vaccinera sina förskolebarn, behöver dock inte avrådas, eftersom förskolebarn får ett mycket gott vaccinationsskydd och biverkningsfrekvensen är mycket låg. Om Du insjuknat i TBE är det viktigt att Din familj eller andra anhöriga som vistas i samma område där Du blivit smittad, vaccineras mot TBE. Min kommentar: Avslutningsvis finns det inga belägg för svår TBE-sjukdom hos barn under 3 år varför det inte känns rimligt att vaccinera barn under denna ålder. Dock är vaccinet godkänt från 1 års ålder och kan ur medicinsk synpunkt med säkerhet ges från denna ålder om familjen trots allt önskar det. Vaccinet ges i tre doser förfarande och där det behövs två doser för att ge ett skydd som varar en säsong framåt. Därefter ges ytterligare en tredje dos som då ger ett skydd under minst tre år framöver. Följ FASS text och kom ihåg att det alltid är läkarordination på TBE-vaccin innan detta får ges. Regionens upphandlade TBE-vaccin heter Encepur respektive Encepur junior. Det råder ingen brist på vaccin vilket massmedia försökt ge sken av. Innan man vaccinerar tycker jag att man alltid skall ge de förebyggande råd som finns: stövlar och långbyxor när man vistas i skog och mark, ljusa kläder så att man kan se fästingarna krypa omkring. Alltid inspektera barnens hud och sin egen efter att ha varit ute i skog och mark så att man tidigt avlägsnar fästing då detta minskar risken för att bli infekterad. Då det blir mycket fokus på TBE där det diagnostiseras cirka fall i landet årligen får vi inte glömma att borrelian drabbar minst fall årligen i vårt land. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare

10 9 Bra amningsinformation! Undertecknad sitter sedan något år tillbaka med i sjukvårdsrådgivningens redaktionsråd som har till uppgift att slutgiltigt granska texter innan publicering. För någon månad sedan godkändes amningskapitlet som är riktigt omfattande och som man med fördel kan rekommendera sina föräldrar att ta del av. För att hitta denna text och alla andra texter som hela tiden utvidgas går man in på och skriver in amning i sökrutan uppe till höger. Även gamla adressen på fungerar också men det är nog lika bra att vi lär oss det nya begreppet Har ni synpunkter på texter som rör barnkapitel utifrån hälsa och sjukdomar så kan ni gärna ta kontakt med mig så kan jag föra det vidare till redaktionsrådet. Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare Frågor och svar om margarin I media råder delade åsikter om det mesta som har med mat att göra just nu. Debatten om margarin har pågått länge och tar sig ständigt nya former. Hur tänker vi själva kring margarin inom BVC? Är vi rädda för margarin innerst inne, eller kan vi rakryggade rekommendera föräldrarna på BVC att tex ge 70%-igt smörgåsmargarin till sina barn, allt enligt rekommendation från Livsmedelsverket? Jag vet att det sedan länge cirkulerar myter om margarin i samhället och tog därför kontakt med Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket, med hopp om att kunna konstatera att det inte är mer än just myter och vandringssägner. Kontakten resulterade i att vi nu publicerar hennes svar i Barnavårds(s)vett. Intervju med Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket Anna: Jag har fått en del frågor om plastkulor i margarinet av patienter genom åren. Mitt svar till dem var att det kanske kunde bero på att fett och vatten inte hade blandat sig tillräckligt och att det därför bildats små hårda fettkulor som kunde förväxlas med plastkulor Är det sant att det finns plastkulor och/eller kemikalier i margarin? Och i så fall varför?

11 10 Åsa: Att det skulle finnas plastkulor i margarinet är en seglivad myt. I Livsmedelsverkets tidning Vår Föda från 1972 kan man läsa att verket det året hade fått många förfrågningar om detta. Hur uppgiften om plastkulor i margarinet kunnat få så stor spridning spekulerade man i redan då och den teori som presenterades var att det bredbara margarinet förväxlades med en tandkrämssort som lanserades ungefär samtidigt och som innehöll plastkulor för rengöringseffektens skull. Men i margariner finns inga plastkulor. Plast får över huvud taget inte förekomma i mat. Anna: Vilka tillsatser finns i margarin? Åsa: Margariner innehåller till skillnad från smör och Bregott tillsatser som behövs för att ge margarinet rätt konsistens, en bra smältpunkt och längre hållbarhet. Lecitin tex behövs för att kunna blanda fett och vatten. Lecitin utvinns oftast ur sojabönor, men finns också i ägg, solrosfrön och raps. Margarin kan också innehålla aromer för smakens skull. Alla tillsatser som används i mat är godkända av EU, för att konsumenten ska kunna känna sig säker. Anna: Jag har också fått frågan om man verkligen vågar ge margarin till barn eftersom det innehåller sojalecitin, med tanke på risken att barnen ska utveckla allergi. Det känns skönt att kunna säga att det inte är någon fara med det. Däremot kan ju vissa sojaallergiska barn reagera på sojalecitin. Anna: Hur förhåller sig Livsmedelsverket till diskussionen om härdade fetter och transfetter i margarin? Dessutom sägs det ibland i media att det är nyttigare med smör eller Bregott. Åsa: Margariner kan innehålla härdade fetter. När fettet härdas fullt ut omvandlas omättade fettsyror till mättade. Om härdningen är ofullständig bildas transfettsyror. Det framgår av innehållsdeklarationen om det finns härdat fett i en produkt, men producenterna är inte tvungna att ange om fettet är delvis härdat, och därmed kan innehålla transfett. Till mitten av 90-talet innehöll margarinerna en relativt stor andel transfett. Idag finns inget eller mycket små mängder transfett i vanliga konsumentmargariner. Transfetthalterna är avsevärt högre i både smör och Bregott. Fasta matfetter, som smör och margarin, måste innehålla en viss mängd mättat fett för att få en hård konsistens. Ju fastare fettet är desto större är i regel andelen mättat fett. För matlagning rekommenderar Livsmedelsverket därför matolja eller flytande margarin. Vid val av bordsmargarin rekommenderas margarin med så lite mättat fett som möjligt. Nyckelhålsmärkt bordsmargarin innehåller högst en tredjedel mättat fett. Anna: Vissa påstår att det finns bensin i margarin. Hur ställer sig Livsmedelsverket till det? Åsa: Vi har också hört talas om detta påstående. När man utvinner olja ur olika fröer är det tillåtet att använda hexan, en så kallad extraktionsbensin (det handlar alltså inte om den sorts bensin vi har i våra bilar). I den färdiga produkten får det maximalt finnas kvar ett tusendels gram hexan per kilo margarin. Svenska margarintillverkare använder inte hexan utan varmeller kallpressning för att utvinna oljan.

12 11 Anna: Nu kom jag att tänka på en patient som var väldigt rädd för margarin. Han arbetade i hamnen och hade sett att det transporteras starka kemikalier med båtarna som hämtats med margarintillverkarnas lastbilar. Åsa: Detta hade säkert att göra med att matolja får transporteras i samma fartygstankar som man tidigare transporterat olika kemikalier i. Förfarandet är hårt reglerat, man kan läsa mer om detta på Anna: Tänk vad lätt en rädsla och en myt kan bildas! Hur kan man ta reda på mer om margarin och om hur det tillverkas etc? Åsa: På kan du läsa om hur olika matfetter tillverkas. Där finns till exempel beskrivningar av de processer som används vid margarintillverkning. Den som vill ha mer information om specifika produkter kan vända sig till producenten, som är skyldig att ange kontaktuppgifter på produktförpackningen. Ett stort tack till Åsa Brugård Konde för en givande intervju! Debatten i media rusar vidare, och den interna debatten inom BHV bör hållas levande, men jag påminner ändå om att vi i relation till våra föräldrar på BVC måste fortsätta att följa rådande rekommendationer. Hoppas att ni känner er något stärkta inför detta uppdrag. Anna Magouli Leg. dietist CBHV BB - Hem till dig Nya rutiner from 1 juni 2009 Inga hembesök kommer att göras efter 1 juni. Återbesök enligt följande Uppföljning på BB-mottagningen (efter 1/6 2009) Alla patienter utskrivna före 48 timmar Återbesök till BB mottagningen för barnundersökning, viktkontroll, PKU, amningsobservation och ev. övriga problem. Patienter utskrivna efter 48 timmar som BB-mottagningen önskar ge uppföljning Förstföderskor där barnet blir 3 dygn efter kl utskrivningsdagen. Invandrare med språksvårigheter Amningsproblem Bröstreduktion eller bröstimplantat Stor viktnedgång hos barnet Ikteriska barn Mor orolig och behöver extra stöd

13 12 Komplicerad förlossning (beroende på patientens aktuella tillstånd) Patienter utskrivna efter 72 timmar med behov av uppföljning med anledning av barnet Stor viktnedgång Amningsproblem Ikterus Uppföljning på Amningsmottagningen (efter 1/6 2009) Amningsmottagningens personal ska informeras när följande patienter skrivs in: - Amningssamtal under graviditeten - Amningsproblem med tidigare barn - Bröstreducerad eller bröstimplantat - LKG barn - Mb Down eller andra syndrom I huvudsak sköts patienten av BB-personal. Individuell bedömning görs ihop med amningsmottagningens personal om patienten behöver ytterligare stöd. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare 2008 års barnhälsovårdsstatistik Åter har ni alla utfört en bragdprestation. Då tänker jag givetvis på det stora arbetet med att ställa samman utfört BHV-arbete under det gångna året. Här följer en kort summering. Barnantalet totalt sett har ökat något till Av antalet inskrivna barn träffas 89 % minst en gång varje år. Verksamhetsbeskrivningen säger att 95 % av förstagångsföräldrar och 80 % flergångsföräldrar ska få hembesök. Det är mål att arbeta för då hembesöksfrekvensen ligger på 71 % (flergångsföräldrar) respektive 80 % (förstagångsföräldrar) för hela FyrBoDal. När det gäller föräldrastöd i grupp säger Verksamhetsbeskrivningen att 70 % av förstagångsföräldrar ska delta minst hälften av erbjudna tillfällen. Även här finns arbete att göra. I FyrBoDal deltar 48 % av förstagångmammor minst hälften av de erbjudna tillfällena. Genustänkandet behöver också stöttas rejält då 185 pappor deltog minst en gång?. En god barnhälsovård kräver tid för uppbyggande av det förtroende som är nödvändigt för att stötta en familj i kris. En sjuksköterska som arbetar heltid bör på sin BVC inte överskrida 60 nyfödda under ett år under förutsättning att området räknas som ett normalområde. Arbetstrycket för FyrBoDals BVC-sjuksköterskor är mycket ojämn. Norra Bohuslän och Dalsland får tiden som behövs för att göra ett bra arbete men sjuksköterskorna i Götaälvdalen har betydligt mindre tid i förhållande till barnantalet. Amningsfrekvensen sjunker (se figuren) och det finns säkert många olika anledningar till det. Troligt är att PKU-provet som idag tas efter 48 tim är en stor anledning eftersom familjen anses färdigbehandlad och mor och barn därmed går hem innan amningen kommit igång. Trycket kommer att öka på BVC. Det ställs krav på en ostörd plats att amma på, en skön amningsfåtölj och sist men inte minst en mycket amningskunnig BVC-sjuksköterska. Kanske

14 13 våra framtida amningsnätverk som nu följer på de amningscirklar som startat kan hjälpa med kompetenshöjningen. Språkscreeningen vid 2½ år utförs på 97 % av alla barn vilket är en fantastisk siffra. Sist men inte minst vaccinationerna som är vårt flaggskepp och här går vi verkligen med flaggan i topp. Verksamhetsberättelsen Barnhälsovården i siffror med hela summeringen har precis påbörjats och väntas vara färdig i sommar. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Prevenar 13 studie Sedan januari 2009 ingår pneumokockvaccination i vårt barnvaccinationsprogram. Det vaccin som använd heter Prevenar och det innehåller sju olika pneumokockstammar (det finns över 90). Utvecklingen går framåt och under våren godkändes ett 10-valent pneumokockvaccin (med 10 olika stammar). Under hösten 2008 blev barnhälsovården tillfrågad om ett deltagande i en vidareutveckling av Prevenar som innebär att antalet stammar vidgas från sju till tretton. Totalt ska 230 barn ingå i studien. De delas in i två grupper om 115 barn i varje grupp. Grupp 1 har tidigare fått en vaccination av Prevenar och ingår i studien vid 5 månaders ålder och får två vaccinationer, vid 5 och 12 månader, av det utvidgade vaccinet (Prevenar-13). Blodprover tas vid tre tillfällen. Grupp 2 har tidigare fått två vaccinationer av Prevenar vid tre och fem månaders ålder. De kommer för den tredje vaccinationen med Prevenar-13. De här barnen får lämna två blodprover. Grupp 1 Grupp 2 Prevenar 3 mån Prevenar 3 mån STUDIESTART : Prevenar vid 5 mån Prevenar-13 vid 5 mån Blodprov vid 6 mån Prevenar-13 vid 12 mån + blodprov STUDIESTART: Prevenar-13 vid 12 mån + blodprov Blodprov Blodprov Barnen som ingår i studien får givetvis också sin Pentavac av oss. Hela studien utförs på barnmedicinmottagningen på Uddevalla sjukhus. Har ni barn som passar in? Finns intresserade föräldrar som kan tänka sig att åka till Uddevalla? Meddela gärna mig. Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare

15 14 Litet axplock från Barnveckan i Uppsala april Årets Barnvecka gick av stapeln i Uppsala, gemensam för barnläkare och barnsjuksköterskor. Vi var några från Centrala Barnhälsovårdsteamet som kom och gick på de olika föreläsningarna. Det är förstås omöjligt att ge mer än glimtar från några av alla de spännande symposier som späckade dagarna. Rapport om läkemedel till barn i Sverige, med flera olika föreläsare visade på hur läkemedel som används till barn oftast inte varit testade på barngruppen. En ny lagstiftning inom EU säger att för nya läkemedel avsedda för barn ska barndata tas fram. Allt för att öka kvalitet, säkerhet och effekt i den aktuella åldersgruppen. För äldre läkemedel är det önskvärt att företagen också tar fram barndata, befrielse från detta ska bara ske om läkemedlet inte var tänkt för barn eller ineffektivt på barn. En kartläggning över läkemedelsanvändningen för barn i öppen och sluten vård redovisades. Många av de läkemedel som använts var off label förskrivna, d.v.s. de var förskrivna till lägre åldrar än avsett eller barnindikation saknas helt för läkemedlet ifråga. I rapport från 2007 hade 64 % av de vanligaste läkemedlen på recept skrivits ut minst en gång till barn off label, i slutenvården var siffrorna liknande, inom neonatalvården ännu högre. Sammanfattningsvis konstaterades att: off label förskrivning är mycket vanligt vilket är en fråga om patientsäkerhet andelen ex temporeförskrivningar bör minska bättre beredningsformer behövs för barn samlad informationskälla för barn och läkemedel behövs och att 2/3 av barnen har fått off label. En diskussion kring kliniska prövningar på små barn följde kan man ge placebo till späda barn?? Gen-etik, ett minisymposium, där professor Niklas Dahl först konstaterade att det finns >10 upphöjt till 7 möjliga genetiska variationer hos en individ. Han gav en genomgång av olika genetiska diagnosmetoder och betonade att absolut viktigast var barnets symptom och den kliniska undersökningen! Professor Göran Annerén talade om modern fosterdiagnostik: av de graviditeter som avbryts är 30% ej förenliga med liv, 42% beror på kromosomala missbildningar, 26% på multipla missbildningar och bara 2% är onödiga avbrytande. Andelen barn som föds med Downs syndrom ökar, trots att allt fler avbryter dessa graviditeter, men allt fler äldre kvinnor föder barn. I Danmark avböjde % av högriskmödrar medvetet fostervattenprov. Fråga ska vi utrota Downs syndrom? Det var nog ingen som tyckte så. Preimplantatorisk diagnostik med HLA bestämning talade docent Elisabet Blennow om. En teknik där man bl.a. kan skräddarsy ett barn med en viss genetisk uppsättning för att via stammcellstransplantation rädda ett drabbat syskon. Etiska aspekter - är det moraliskt försvarbart att använda ett barn som donator eller skaffa ett barn för donation? Oönskad information hur använder vi information? talade docent Britt-Marie Anderlid om. Hon väckte många tankar med sina frågor när är information oönskad? Vem är den oönskad för? Vi kanske inte vill ha vetskap om vilka arvsanlag vi bär på, vem har rätt ta del av vad vi fått kännedom om, läkare, släktingar, arbetsgivare, försäkringsbolag? Hur tar vi ansvar för den information vi fått kännedom om? Är vi moraliskt skyldiga lämna vår information vidare till släktingar som kan drabbas? Hur ser vi på barnets rätt till vetskap om anlag i familjen och kännedom om vad detta kan innebära för honom? Hon ställde slutligen frågan Är mitt DNA mitt eller mina barns? Förmiddagen väckte många intressanta frågor, självklara svar finns inte. Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare

16 15 Nya riktlinjer på gång Våra Riktlinjer för Hälsoundersökning och vaccination av asylsökande barn, flyktingbarn från 2007 och 2008 kommer än en gång att revideras, vilket bör vara klart inom kort. De kommer att läggas ut på hemsidan. I stort gäller fortfarande det som är skrivet, men några förtydligande behövs, framför allt kring PPD (tuberkulintest), tuberkulos och BCG-vaccination. Det är inte ovanligt med frågan om man måste sätta PPD när barnet redan är BCG-vaccinerat. I hälsoundersökning av barn från andra länder ingår PPD, oavsett om barnet tidigare blivit BCG-vaccinerat eller ej. Däremot ska barn med negativ PPD och tidigare känd BCG-vaccination (leta efter märke på kroppen, oftast på vänster eller höger överarm eller fråga efter skriftlig dokumentation) inte revaccineras. Negativ PPD och avsaknad av tidigare BCG-vaccination innebär att vaccination skall erbjudas. I hälsoundersökningen skall också ingå lungröntgen av alla barn under 5 års ålder oavsett resultatet av tuberkulintest, se Socialstyrelsen, Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, Hälsokontroll, smittspårning och vaccination artikelnr Eva Fagerlund Barnhälsovårdsöverläkare

17 16 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2009 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 26 augusti Onsdag 16 september Onsdag 14 oktober Onsdag 11 november Onsdag 9 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Ingen tidbokning behövs, anmäl er på barnmottagningen senast aktuell dag. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Turid Osland Johansson Leg dietist

18 Semester och ledighet under sommaren 2009 för Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst. Namn Telefonnummer V 23 V 24 V 25 V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 V 34 V 35 Eva Fagerlund, BHV-överläkare slutar eva.fagerlund@vgregion.se (X) Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se X X X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare Nina.knutsson@vgregion.se X X X X X Anna Magouli, dietist anna.magouli@vgregion.se X X X fp fp fp fp fp fp fp Mona Bryggman, psykolog mona.bryggman@vgregion.se X X X X X fp Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se fax X X X fp fp fp ( X ) = del av vecka fp = föräldraledig 17