Skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld. En nationell kartläggning av socialtjänstens placeringar år 2005

Transkript

1 Skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld En nationell kartläggning av socialtjänstens placeringar år 2005

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Skyddat boende för personer utsatta för hedersrelaterat våld Länsstyrelsen i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Reia Sofiadotter Lepic, Josefine Alvunger, Maria-Pilar Reyes och Lasse och Lasse Johansson Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Tryckningsår: 2007 Omslagsbild: Reia Sofiadotter Lepic 2

3 3

4 Sammanfattning Inledning Metod Begränsningar Personer som har bedömts vara i behov av eller ansökt om skyddat boende pga. hedersrelaterat våld Personer som har placerats i skyddat boende pga hedersrelaterat våld Antal personer som har placerats i skyddat boende Antal beviljade placeringar fördelat på län Antal placeringar fördelat på laganvändning Könsfördelning bland placerade ungdomar & sexuell läggning Skyddat boende Geografisk placering Former av skyddat boende som beviljats minderåriga Former av skyddat boende för personer över 18 år Hinder och behov gällande skyddat boende för hedersrelaterat våld Finns det problem med att tillgodose behovet? Behov inför fortsatt utveckling av skyddat boende Utdrag ur de öppna svaren Slutkommentarer från Storstadslänsstyrelserna Bilaga... 4

5 Sammanfattning Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län fick i juli 2005 det gemensamma regeringsuppdraget att bland annat hålla sig uppdaterade om behovet och utbudet av skyddat boende i Sverige. Denna rapport är resultatet av en enkät som sändes ut till landets socialtjänster. Mätningen gällde kända fall av ansökan om och placering i skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld i Sverige år Kartläggningens resultat ger inte en heltäckande bild av behovet av skyddat boende pga utsatthet för hedersrelaterat våld utan endast en bild av de fall som under har aktualiserats hos socialtjänsten. Datamaterialet samlades in och bearbetades med hjälp av Lunds universitet. Totalt har socialtjänsten i ca 65 % av landets kommuner/stadsdelar besvarat enkäten och bland dem som inte besvarat enkäten återfinns tyvärr en del kommuner som i andra sammanhang redovisat ärenden med hedersrelaterat våld. Kvinnojourer, öppna mottagningar för hedersvåldsutsatta ungdomar och liknande hjälpinstanser har heller inte omfattats av denna undersökning. Enkäten visar att ca 88 % av dem som ansökte om, eller bedömdes vara i behov av, skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld placerades i skyddat boende år Totalt placerades 184 personer i skyddat boende. Av dessa var 26 st killar och 117 st tjejer. För övriga 41 placerade personer uppgavs ingen information om kön. Två respondenter uppgav att en person hade blivit placerad på grund av sexuell läggning. Den största ålderskategorin är personer upp till 24 år. Totalt placerades i denna kategori 157 personer, varav 92 var under 18 år. De vanligaste formerna vad gäller placering i skyddat boende för personer under 18 år är jourboende i familjehem (23 %) samt HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken (23 %). För personer över 18 år är kvinnojour den vanligaste placeringsformen. Flest placeringar har beviljats i Stockholms län (67 placeringar) därefter följt av Västra Götaland och Skåne med 30 respektive 32 beviljade placeringar. Det vanligaste är att man placerar utsatta personer utanför det egna länet (36 %) eller utanför den egna kommunen (35 %). Vad gäller hinder för att tillgodose behovet av skyddat boende uppgavs att man saknade information om verksamheter som erbjuder skyddat boende 1 (16 %), att man saknade kompetens i att bedöma de utsatta barnens/ungdomarnas behov av skydd (12 %) och att det saknades adekvata geografiskt närliggande - former av skyddat boende för målgruppen (10 %). 1 Storstadslänsstyrelserna har i april 2007 tagit fram en informationsbroschyr om vilka skyddade boenden det finns i Sverige för personer utsatta för hedersrelaterat våld. Se

6 Respondenterna uppgav som det största behovet när det gäller fortsatt utveckling: att de behöver mer kunskap om hedersproblematiken för att kunna bedöma utsatta barns/ungdomars behov av stöd och skyddat boende (26 %), att det bör byggas upp en gemensam slussfunktion som kan erbjuda information om skyddade boenden (24 %) och att nya länsgemensamma former av skyddat boende bör skapas (19 %). De sistnämnda två svarsalternativen är närstående och tillsammans kan man säga att 43 % av respondenterna anser att det behövs mer länsgemensam samordning av skyddat boende. 6

7 1. Inledning Länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län fick i juli 2005 ett gemensamt regeringsuppdrag för att utveckla och stödja arbetet med skyddat boende för ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld i Sverige. Hedersrelaterat våld är en form av mäns våld mot kvinnor och flickor som utövas av närstående med ett tydligt uttalat hedersrelaterat syfte som har ett kollektivt stöd. En del i regeringsuppdraget till storstadslänsstyrelsen var att de ska hålla sig uppdaterade om behovet och utbudet av skyddat boende i Sverige, samt att undersöka hur socialtjänsten har uppfattat de skyddade boenden som har byggts upp och utvecklats med hjälp av statsbidrag från länsstyrelserna. Länsstyrelserna valde på grund av begränsade tidsramar att genomföra en enkätundersökning kring skyddat boende som omfattar endast socialtjänstens uppgifter. Enkäten spreds till socialtjänsten i landets alla kommuner och svaren samlades in med hjälp av Lunds Universitet (se Metod). I denna rapport presenteras en sammanställning med kommentarer till socialtjänstens svar på enkäten. Kartläggningen skall inte tolkas som en heltäckande bild över behovet av skyddat boende, än mindre som en bild av förekomsten av hedersrelaterat våld i landet, eftersom inte alla fall av hedersrelaterat våld kommer till socialtjänstens kännedom (se Begränsningar) Metod Uppgifterna samlades in genom en enkätundersökning riktad till socialtjänsten i hela landet. Enkäten utformades gemensamt av Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. Mätningsperioden gäller kända ärenden under Lunds Universitet gjorde en nätenkät som skickades ut till de verksamheter inom socialtjänsten i landets kommuner och stadsdelar som handhar barn- och ungdomsärenden samt ärenden gällande försörjningsstöd och övrigt bistånd för kvinnor över 18 år. Frågorna i enkäten togs fram av arbetsgruppen från de tre storstadslänsstyrelserna Första utskicket gjordes den 15 maj 2006 och därefter gjordes flertalet påminnelseutskick via e-post till de kommuner och stadsdelar som ännu inte hade besvarat enkäten. Sista påminnelsen skickades ut i september I oktober 2006 stängdes enkäten. Kommunerna och stadsdelarna (hädanefter respondenterna) svarade genom att direkt fylla i enkäten på nätet. Totalt inkom svar från 244 av sammanlagt ca 290 kommuner. En del av dessa är dock uppdelade på stadsdelnämnder med egen socialtjänst ( t.ex. Stockholm 18 st, Göteborg 21 st, Malmö 10 st, osv) vilket ger ett högre antal möjliga respondenter. Svaren lagrades i en databas som sedan överfördes till länsstyrelserna för bearbetning i samarbete med Lunds Universitet Begränsningar I landet finns 290 kommuner. En del av dessa är uppdelade på stadsdelnämnder med egen socialtjänst. Stads- och kommundelsnämnder finns i Borås, Eskilstuna, Göteborg, Hudiksvall, Kalmar, Köping, 7

8 Malmö, Nacka, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. 2 De 244 svarande utgör endast c:a 65 % av samtliga och bland dem som inte besvarat enkäten återfinns tyvärr en del kommuner som i andra sammanhang redovisat ärenden med hedersrelaterat våld. Det är därför viktigt att understryka att den här kartläggningen inte ger en heltäckande bild av behovet av skyddat boende pga. utsatthet för hedersrelaterat våld utan endast en bild av de fall som under har aktualiserats hos socialtjänsten i 244 av landets kommuner/stadsdelar. Många personer, ofta de över 18 år, söker sig direkt till olika sorters boende t.ex. via kvinnojourer, alternativt ordnar ett boende på egen hand, utan att socialtjänsten informeras. Dessa personers behov av skyddat boende blir då aldrig registrerat hos socialtjänsten. Ytterligare en grupp som inte omfattas av den här undersökningen är de individer som behöver skyddat boende men aldrig tar steget från familjen utan stannar kvar i förtrycket, med risk för sin fysiska och psykiska hälsa. För att kunna få en uppfattning av ovannämnda två gruppers behov skulle också uppgifter från kvinnojourer och andra frivilliga hjälpinstanser över hela landet inhämtats. Detta har inte har varit möjligt att göra pga tidsbrist. Kartläggningens resultat får därför inte tolkas som att den ger svar på det verkliga behovet av skyddat boende, än mindre som en bild av förekomsten av s.k. hedersrelaterat våld. I enkäten som sändes ut (se bilaga) ställdes också frågor kring uppfattning om och användning av de skyddade boenden som byggts upp med hjälp av statsbidrag. Dessa svar redovisas inte i denna rapport utan används för internt bruk av storstadslänsstyrelserna vilka har i uppdrag att hålla sig informerade om statsbidragsuppbyggda boenden. 2 Sveriges kommuner och Landsting, Publiceringsansvarig Irene Bergström, hämtad

9 2. Personer som har bedömts vara i behov av eller ansökt om skyddat boende pga. hedersrelaterat våld Diagrammet är baserat på fråga 1 i enkäten (se bilaga 1): Hur många barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld har ansökt om eller har bedömts vara i behov av skyddat boende under år 2005? Antal personer som har ansökt om el. bedömts vara i behov av skyddat boende Antal Under 18 år Mellan år Över 25 år Ålder är okänd Ålderskategorier Totalt bedömdes eller ansökte 208 personer genom socialtjänsten i Sverige om skyddat boende. Uppdelningen av svaren i 4 olika åldersgrupper visar att i kategorin upp till 24 år bedömdes eller ansökte 177 personer om skyddat boende, däribland var 100 under 18 år. Att kategorin över 25 år är mindre bör inte tolkas som att behovet i den åldersgruppen är mindre utan det kan bl a bero på att myndiga personer kan söka sig direkt till kvinnojourer eller annat skyddat boende utan att passera socialtjänstens hjälpinstanser. Diagrammet visar inte skillnaden mellan de som har ansökt och de som har bedömts vara i behov av skyddat boende. Ur detta första diagram kan man således inte utläsa hur många personer som faktiskt har varit i behov av skyddat boende. Det finns till exempel fall där en person, som anser sig i behov av skyddat boende, hänvisas redan vid första telefonkontakten till socialtjänstens enhet för försörjningsstöd. Ärendet registreras då oftast bara som ett ekonomiärende, inte som en fråga om skyddat boende. Diagrammet ger således en bild över hur många personer som aktualiserades hos socialtjänsten i de svarande kommunerna/stadsdelarna med fråga om skyddat boende pga hederselaterat våld under

10 3. Personer som har placerats i skyddat boende pga hedersrelaterat våld I detta kapitel tas upp antal personer som har placerats i skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld, könsfördelningen, antal personer som har placerats i skyddat boende för att de har varit utsatta för hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning samt beviljade placeringar i förhållande till län i Sverige och vilken lag socialtjänsten har använt vid placering Antal personer som har placerats i skyddat boende Diagrammet är baserat på fråga 2 i enkäten (se bilaga 1): Hur många barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld har under år 2005 beviljats skyddat boende? 100 Antal personer som har placerats i skyddat boende Antal Under 18 år Mellan år Över 25 år Ålder är okänd Ålderskategorier Totalt placerades 184 personer i skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld av de svarande kommunerna under år Den största kategorin är, precis som i frågan om personer som ansökt eller bedömts vara i behov, personer upp till 24 år. Totalt placerades i denna kategori 157 personer, varav 92 var under 18 år. I föregående diagram kan vi utläsa att totalt bedömdes eller ansökte 208 personer genom socialtjänsten i Sverige om skyddat boende. Detta innebär att ca 88 % av dem som ansökte om eller bedömdes vara i behov av skyddat boende på grund av hedersrelaterat våld placerades i skyddat boende. I nedanstående diagram jämförs antal placerade och de som bedömts/ansökts om skyddat boende utifrån ålderskategori. Placerade v.s. bedömts/ansökt om skyddat boende Placerade Bedömts/Ansökt Under 18 år Mellan år Över 25 år Ålder är okänd 2 2

11 Det finns en differens i antalet personer som placerades i skyddat boende och antal personer som bedömdes vara i behov av eller ansökte om skyddat boende. Den största differensen ligger i ålderskategorin mellan år. Tyvärr frågade enkäten som skickades ut inte efter varför personer som bedömts eller ansökt om skyddat boende inte placerades. En förklaring till differensen kan vara att socialtjänsten bedömer att en individ är i behov av skyddat boende men individen är själv inte beredd att ta detta steg. En annan förklaring kan vara att en individ söker skyddat boende för hedersrelaterat våld men att socialtjänsten bedömer att det ligger en annan problematik bakom. Det finns naturligtvis även andra förklaringar Antal beviljade placeringar fördelat på län Diagrammet är baserat på antal personer som har beviljats placering i respektive län Antal placeringar per län 100 antal placeringar Norrbotten Uppsala Södermanland Stockholm Västra Götalande Jönköping Östergötland Kalmar Halland 1 0 Kronoberg 4 6 Västerbotten län 32 Skåne Blekinge Jämtland Västernorrland Dalarna Gävleborg Värmland Örebro Västmanland 11 Blankt 0 Placeringar har beviljats av socialtjänsten från nästan samtliga län. Flest placeringar har kommunerna i Stockholms län beviljat (67 personer) därefter följt av Västra Götaland och Skåne med 30 respektive 32 beviljade placeringar. De län som inte redovisar beviljade placeringar under 2005 är Halland och Jämtland. Svar från Gotlands län saknas, i övrigt har kommuner och stadsdelar från alla län svarat. 11

12 3.3. Antal placeringar fördelat på laganvändning Diagrammet är baserat på fråga 5 i enkäten (se bilaga 1): Med stöd av vilken av följande lagar beviljades skyddat boende till barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld under 2005? Vilken lag som använts vid placering 117 Antal LVU SOL annan lag Ej angett Lag Av de 184 personer som placerades av socialtjänsten 2005, placerades 52 med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och 117 med stöd av socialtjänstlagen (SOL) Könsfördelning bland placerade ungdomar & sexuell läggning Diagrammet är baserat på fråga 4 i enkäten (se bilaga 1): Hur ser könsfördelningen ut bland de barn/ungdomar som under år 2005 beviljades skyddat boende p g a hedersrelaterat våld? Antal killar och tjejer som placerats 100% 80% 64% Antal placerade i procent 60% 40% 14% 22% 20% 0% Antal tjejer Antal killar Ej angivet kön Totalt placerades 184 personer i skyddat boende. Av dessa var 26 killar och 117 tjejer. För övriga 41 placerade personer uppges ingen information om kön i enkätsvaren. Enkäten innehöll även en fråga om det hade beviljats någon placering pga. hedersrelaterat våld pga sexuell läggning (Fråga nr 3 i enkäten, se bilaga 1: Har någon av de barn/ungdomar som beviljats skyddat boende varit utsatt för hedersrelaterat våld pga sexuell läggning?). Totalt var det två respondenter som uppgav att en person hade blivit placerad på grund av sexuell läggning. 12

13 4. Skyddat boende I detta kapitel tas upp vilken typ av boende som socialtjänsten har använt sig av när de har placerat personer på grund av hedersrelaterat våld samt var någonstans placeringar har gjorts i landet Geografisk placering Diagrammet nedan baseras på fråga nr 10 i enkäten (se bilaga 1): Har skyddade boenden inom/utanför den egna kommunen använts avseende barn/ungdomar som beviljades skydd i skyddat boende p g a hedersrelaterat våld under år 2005? (flera svarsalternativ är möjliga) Har skyddade boenden inom/utanför den egna kommunen/länet använts? 50% 40% 30% 29% 35% 36% 20% 10% 0% A) Skyddat boende inom den egna kommunen B) Skyddat boende utanför den egna kommunen C) Skyddat boende utanför det egna länet Skillnaden mellan svaren i de tre olika svarsalternativen är marginell. Men det vanligaste är att man placerar utsatta personer utanför det egna länet (36 %) eller utanför den egna kommunen (35 %). Av detta blir troligtvis en konsekvens byte av handläggare. 13

14 4.2. Former av skyddat boende som beviljats minderåriga Diagrammet nedan baseras på fråga nr 6 i enkäten: Vilka former av skyddat boende beviljades barn UNDER 18 år p. g. a. hedersrelaterat våld under år 2005? (Flera svarsalternativ är möjliga) Vilka former av skyddat boende har beviljats personer under 18 år? 50% 40% användning i % 30% 20% 23% 16% 12% 23% 10% 7% 0% 1% 3% 3% 5% 7% 0% A. B. C. D. E. F. G. H. I. J. K. Form av boende A) Jourboende i familjehem B) Jourboende i på institution: HVB, kvinnojourslägenhet eller liknande C) Familjehem med särskild kompetens kring hedersproblematiken D) Annat familjehem E) Stödfamilj F) HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken, namnge: G) Annat HVB-hem, namnge: H) Kriscentrum för barn/unga i kommunens regi I) Egen lägenhet J) Tonårsboende/stödboende i kommunens regi namnge: K) Annan form av boende, ange vad: Kartläggningen visar att de vanligaste formerna av skyddat boende för personer under 18 år är jourboende i familjehem (23 %) samt HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken (23 %). Totalt placerades 46 personer under 18 år i dessa former av skyddat boende under år Efter dessa två former är jourboende på institution: HVB, kvinnojourslägenhet eller liknande (16 %) samt annat familjehem (12 %) de vanligaste. Socialtjänsten i landet har placerat tre personer under arton år i en egen lägenhet. 14

15 4.3. Former av skyddat boende för personer över 18 år Diagrammet baseras på fråga nr 7 i enkäten (se bilaga 1): Vilka former av skyddat boende beviljades ungdomar ÖVER 18 år p. g. a. hedersrelaterat våld under år 2005? (Flera svarsalternativ är möjliga) Vilka former av skyddat boende beviljades ungdomar över 18 år 50% 40% användning i % 30% 20% 10% 4% 10% 5% 4% 1% 17% 1% 7% 15% 23% 13% 0% A. B. C. D. E. F. G. H. I. J. K. Form av boende A) Jourboende i familjehem B) Jourboende i på institution: C) Familjehem med särskild kompet D) Annat familjehem E) Stödfamilj F) HVB-hem med särskild kompetens G) Annat HVB-hem (namnge nedan 6 H) Kriscentrum för kvinnor i komm I) Lägenhet med bistånd till den utsatte J) Kvinnojoursboende K) Annan form av boende Kartläggningen visar att den vanligaste formen av boendeplacering för utsatta personer 18 år och äldre är i kvinnojour (23 %) och HVB-hem med särskild kompetens (17 %) Även placering i lägenhet med bistånd till den utsatte var vanlig (15 %). Det minst vanliga var att man placerade personer över 18 år i stödfamilj (1 %) eller annat HVB-hem (1 %). 15

16 5. Hinder och behov gällande skyddat boende för hedersrelaterat våld Detta kapitel tar upp vad de svarande såg för problem och hinder när det gäller skyddat boende för hedersrelaterat våld. Samt vad socialtjänsten i landet anser behöver utvecklas när det gäller former av skyddat boende för ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld Finns det problem med att tillgodose behovet? Diagrammet är baserat på fråga 11 i enkäten (se bilaga 1): Avseende barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld, finns det några problem med att tillgodose deras behov av skydd och stöd i skyddat boende? (flera svarsalternativ möjliga) finns det några problem med att tillgodose deras behov av skydd och stöd i skyddat boende? 50% 40% Antal svar i % 30% 20% 24% 12% 10% 16% 18% 16% 10% 1% 1% 0% A. B. C. D. E. F. G. H. A) det finns inga problem B) vi saknar kompetens för att bedöma de utsatta barnens/ungdomarnas behov av skydd C) det saknas adekvata former av skyddade boenden anpassade efter de utsatta barnens/ungdomarnas behov av stöd D) behovet av platser i skyddat boende är större än tillgången på platser E) kommunens resursbrist styr valet av placering, vilket leder till placering i mindre lämpligt skyddat boende F) vi saknar information om vilka verksamheter som erbjuder skyddat boende för målgruppen länet/landet G) vet ej H) annat (ange vad nedan) Totalt var det 201 av de totalt 244 respondenterna som besvarade fråga 11 i enkäten. Många av de respondenter som svarade vet ej angav dock sedan i kommentarerna att man inte hade haft några fall av hedersrelaterat våld och därför kryssat i detta svarsalternativ. Respondenterna uppgav som viktigaste hinder: att de saknade information om verksamheter som erbjuder skyddat boende (16 %), att de saknade kompetens i att bedöma de utsatta 16

17 barnens/ungdomarnas behov av skydd (12 %) och att det saknades adekvata former av skyddat boende för målgruppen (10 %) Behov inför fortsatt utveckling av skyddat boende Diagrammet är baserat på fråga nr 12 i enkäten (se bilaga 1): Utifrån kommunens behov, hur ser ni på den fortsatta utvecklingen av skyddat boende för barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld? (Flera svarsalternativ är möjliga) Utifrån kommunens behov, hur ser ni på den fortsatta utvecklingen av skyddat boende för barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld? 50% 40% Antal svar i % 30% 20% 26% 19% 24% 15% 10% 5% 2% 4% 6% 0% A. B. C. D. E. F. G. H. A) vi behöver mer kunskap om hedersproblematiken för att kunna bedöma utsatta barns/ungdomars behov av stöd och skyddat boende B) kommunens befintliga skyddade boenden bör utvecklas. C) nya former av skyddat boende bör skapas i kommunen. D) nya länsgemensamma former av skyddat boende behöver skapas E) mer ekonomiska resurser bör avsättas från kommunen för att kunna ge det adekvata skydd som ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld behöver F) det bör byggas upp en gemensam slussfunktion som kan erbjuda information om vilka verksamheter i länet/landet som erbjuder skyddat boende för målgruppen G) det finns inga behov av att utveckla skyddat boende för målgruppen i kommunen H) annat, ange vad: Respondenterna uppgav som det största behovet när det gäller fortsatt utveckling att de behöver mer kunskap om hedersproblematiken för att kunna bedöma utsatta barns/ungdomars behov av stöd och skyddat boende (26 %). Vidare att det bör byggas upp en gemensam slussfunktion som kan erbjuda information om skyddade boenden (24 %) och att nya länsgemensamma former av skyddat boende bör skapas (19 %). De sistnämnda två svarsalternativen är närstående och tillsammans kan man säga att 43 % av respondenterna anser att det behövs mer länsgemensam samordning av skyddat boende. 17

18 Totalt ansåg 15 % av respondenterna att det inte fanns något behov av att utveckla skyddat boende för målgruppen i kommunen. 6. Utdrag ur de öppna svaren Under flera av enkätens frågor gavs respondenterna möjlighet att ge kommentarer. I detta avsnitt har storstadslänsstyrelserna gjort ett eget sammandrag av kommentarerna under sammanfattande rubriker, ibland med tillhörande reflektion från storstadslänsstyrelsernas sida. Inga kända fall Flera respondenter har svarat att de inte har haft några fall av hedersrelaterat våld med hänvisning till att antalet invandrarfamiljer med ungdomar är lågt i vår kommun eller att kommunen inte mottagit flyktingar i större omfattning. I ett par fall menar man att anledning till att man inte har haft några fall kan vara att man på grund av okunskap inte har upptäckt det. Storstadslänsstyrelserna vill här påpeka att mängden flyktingar/invandrarfamiljer i en kommun inte behöver ha något direkt samband med antal fall av hedersrelaterat våld. Kunskapsbehov och familjearbete Flera av kommentarerna som respondenterna lämnade kan härledas till ett behov av ytterligare kunskap om hedersrelaterad problematik. En respondent uppger bland annat att handläggare placerat ungdomar på grund av hedersrelaterat våld, men att det senare visat sig att sådan problematik inte förelåg. Handläggarna behöver stöd i att utreda om det rör sig om hedersrelaterat våld eller om andra relationsproblem. Å andra sidan uppges att det är svårt att definiera vad hedersrelaterat våld är och att man vid ett eventuellt fall av hedersrelaterat våld skulle behöva köpa in kompetens utifrån. Kunskap om rutiner vid handläggning och placering efterlyses, liksom metoder för familjearbete i ett längre och vidare perspektiv. Önskvärt vore att få mer kunskap i att kunna arbeta för ett långsiktigt förändringsarbete med hela familjen. Placerar vi en tonårsflicka/pojke kommer dennes syskon så småningom att få liknande problem. Vidare efterfrågas utbildning kring hur man skall hantera föräldrars önskemål om kontakt med sina minderåriga barn. I avsnittet ovan framkommer också att det finns en risk att fall av hedersrelaterat våld inte upptäcks på grund av okunskap, något som självfallet är mycket allvarligt varvid storstadslänsstyrelserna menar att ytterligare utbildning och insatser behövs. Lagstiftning I flera kommentarer framkommer signaler på att lagstiftning inte alltid är anpassad för fall av hedersrelaterad problematik. Lagstiftningen hänger inte med i dessa ärenden. Det borde finnas undantag att delge vårdnadshavaren vissa saker. Ett annat exempel är besöksförbudet: Beslut om besöksförbud gäller enbart vuxna, vilket ställer till problem, då ex. en kvinna kan få sådant beslut, men det gäller inte hennes barn. Gäller både i hedersrelaterade sammanhang och i andra kvinnofridssammanhang. Också sekretesshantering upplevs i vissa fall som problematisk. Skolan tas som exempel, där kommunen där barnet/ungdomen går i skolan avslöjats genom försändelser till föräldrarna. Flera respondenter lyfter fram problematiken kring vistelsebegreppet, då det enligt uppgift 18

19 kan vara svårt att finna en kommun som är beredd att ta emot den utsatta personen. Det borde finnas överenskommelser mellan kommuner att ta emot dessa ungdomar och i samverkan på ett "enkelt" sätt kunna byta kommun genom en enkel hantering av lägenhetsfrågan. Skyddat boende och långsiktigt stöd Många kommentarer kan sorteras under samlingstermen skyddat boende och långsiktigt stöd. Det uppges vara viktigt att den placerade får en meningsfull sysselsättning på boendet, och även efteråt får hjälp genom utslussningslägenhet och fortsatta stödinsatser. Det handlar om att stödja den placerade personen även efter dess vistelse i skyddat boende. Många bryter banden med hela sitt nätverk, släkt, familj och vänner och måste börja ett helt nytt liv. En respondent uppger rådgivningsverksamhet och fortsatt kontakt för den som varit placerad som viktigt. Behov av olika former av skyddade boenden lyfts också fram: Behov finns av kollektivt boende för unga flickor/kvinnor, som växt upp i kollektiv i sin släkt men bryts loss ur sitt sammanhang i samband med flyttning till skyddat boende. De kan ha svårt att bo helt ensamma i egen lägenhet. Vikten av att respektive länsstyrelse har tillsynsansvar över skyddat boende lyfts också fram. Länsövergripande och nationella samverkansformer I kommentarerna har flera respondenter angivit önskemål om länsövergripande och/eller nationella samverkansformer. Särskilt små kommuner uppger att de sällan kommer i kontakt med problematiken, därav saknas kunskap, rutiner och samverkansformer. Man uppger att små kommuner ofta får köpa tjänsten från annan kommun/verksamhet och att länsövergripande resurser då skulle behövas: Det går inte att skydda någon på ett säkert sätt inom kommunen. Förslag som lyfts är till exempel en nationell stödfunktion via telefon för att få rådgivning i ärenden, men också framtagande av checklistor gällande handläggning. Vad gäller nationella samverkansformer efterfrågas också en nationell slussfunktion. Här påpekas behovet av samverkan med Danmark och Norge då hotbilden ibland kan vara av nationell karaktär. 7. Slutkommentarer från Storstadslänsstyrelserna Hedersrelaterat våld riktas till och drabbar flickor från det att de börjar bli könsmogna, barn som är både känslomässigt men också ekonomiskt och socialt totalt beroende av sin familj. Att påtala utsattheten kan för många innebära inte bara ökad risk för hedersrelaterade brott (frihetsberövande, kidnappning, mm) utan också att de förlorar kontakten med samtliga medlemmar i sin familj för en oöverskådlig framtid. Steget att ge sig till känna och söka hjälp kan därför vara mycket svårt för dem. Hedersrelaterat våld drabbar också pojkar och unga män vilka kan brottas med egna hinder till att söka hjälp, inte minst de hinder som finns inbyggda i den traditionella mansrollen. Undersökningen som denna rapport bygger på har en del begränsningar, framförallt när det gäller svarsfrekvensen och att enkäten enbart har gått ut till socialtjänsten (för mer information se kapitel 1.2 Begränsningar). Man måste också vara medveten om att mörkertalet fortfarande är mycket stort. När det gäller kvinnor över 18 år som utsätts för mäns våld beräknar Brottsoffermyndigheten att ungefär 19

20 20-25 % av fallen anmäls till polisen. När det gäller hedersrelaterat våld måste mörkertalet beräknas till ännu större. Med ovanstående i åtanke kan följande urskiljas i denna rapport: Undersökningen pekar på att fortsatt stöd till uppbyggnad och utveckling av skyddat boende behövs. Respondenterna lyfter särskilt fram behovet av samordning och information. Det är ungefär lika många myndiga som omyndiga ungdomar som skyddas (92 var under 18 år och 85 var över 18 år). Åldersfördelningen visar betydelsen av att de olika formerna av skyddat boende måste vara anpassat till olika åldrar och de skilda behov som följer av detta. Flickorna är i mycket stor majoritet bland dem som skyddas men även en stor grupp pojkar har fått skydd. Två ungdomar har placerats i skyddat boende på grund av uttalad utsatthet för sin sexuella läggning. Resultaten inskärper betydelsen av att skyddat boende måste vara öppna för båda könen och att information om resurserna bör stärkas till HBT- ungdomar. Skyddet ges till större delen som bistånd enligt SoL, men det har också skett ett stort antal placeringar enligt LVU. Denna fördelning är intressant eftersom den innebär att även en hel del omyndiga med föräldrars medgivande bör ha fått skydd. Kommande undersökningar bör därför titta lite extra på vilka orsaker som finns till olika val av lagstöd för att ge skydd. I det sammanhanget bör även undersökas i vilken grad som polisanmälan skett. Olika former av skyddsboenden väljs för olika åldersgrupper. De yngre behöver stor grad av omhändertagande i familjehem och särskilda HVB medan de myndiga i högre omfattning placeras i olika jourboenden och skyddslägenheter med stöd. Det kan därför än en gång konstateras att det måste finnas ett brett utbud av olika former av skyddsboenden för denna grupp. Det är vanligast att placering sker i skyddat boende utanför den egna kommunen eller utanför det egna länet. Dessa resultat kan peka på att resurserna i en del fall inte finns inom den egna kommunen eller länet. Troligare är dock att bedömningen är att i de flesta fall är hoten så stora så att fullgott skydd endast kan ges utanför egna kommunen eller länet. Detta skärper betydelsen av att de skyddade boendena är tillgängliga för ungdomar i alla landets kommuner. Detta bekräftas också av att många av respondenterna ansåg att det behöver utformas en nationell slussfunktion och att nya länsgemensamma former behöver byggas upp för denna målgrupp. Merparten av placerade barn och ungdomar behöver ett kvalificerat, omfattande psykosocialt stöd såväl under som lång tid efter vistelsen i skyddat boende. Detta talar för att resurser måste tilldelas för att säkerställa kvalificerad handledning till personalen i de olika formerna av skyddat boende. Vidare att de öppna mottagningarna som har skapats för långsiktigt stöd till utsatta ungdomar inom ramen för skyddat boende, får en stabil grund för sin verksamhet. 20

21 Många placeringar har dock gjorts i andra boenden där en del kan tänkas vara boenden som inte specifikt är uppbyggda för denna målgrupp. Detta visar att det fortfarande behöver spridas mer information om de skyddade boenden som finns i landet och att kunskapen behöver höjas. Detta bekräftas av många av respondenterna i frågan vad de ser för behov gällande skyddat boende. En grupp av de svarande anser att behoven av skyddat boende kan tillgodoses. Andra understryker att kunskaperna för att bedöma behoven behöver stärkas och att boendena mer bör anpassas till gruppens behov. Avsaknad av information om vilka skyddade boenden som finns framhålls också av en grupp respondenter. Dessa påpekanden understryker återigen betydelsen av fortsatt utbildning inom socialtjänsten och att informationen om befintliga skyddade boenden måste förbättras. Slutligen ger denna rapport en bättre bild av behovet av skyddat boende för utsatta ungdomar än det som var möjligt att få fram för bara ett par år sedan. Medvetenheten om problemet och förmågan att upptäcka och identifiera utsatta personer har ökat i samtliga kommuner, inte minst genom den massiva utbildningssatsning som merparten av länsstyrelserna har främjat eller genomfört i sina respektive län. Såväl frivilligorganisationer som berörda myndigheter som socialtjänst, skola och polis vittnar om att den massmediala uppmärksamheten av frågan tillsammans med länsstyrelsernas informationsinsatser kring tillgängliga stödresurser (nyöppnade mottagningar, telefonjourer, mm) medverkat till att allt fler ungdomar vågat söka hjälp. Undersökningen visar att problemet och därmed behoven av skydd finns i nästan samtliga län. Därmed kan slutsatsen dras att socialtjänsten fortsatt måste stärka sina kunskaper om arbetet med ärenden rörande hedersrelaterat våld och att länsgemensamma former för skyddat boende bör utvecklas. Bilagor Enkät 21

22 Bilaga (avskriven webbenkät) Inventering av behovet av skyddat boende för barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld I juli 2005 beslutade Sveriges regering att ge Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland i uppdrag att inventera behovet av olika slags skyddat boende för ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld är en form av våld mot framför allt kvinnor och flickor som utövas av närstående med ett tydligt uttalat hedersrelaterat syfte som har ett kollektivt stöd. Våldet kan vara psykiskt, fysiskt eller socialt. Denna nätbaserade enkät syftar till att inventera behovet av skyddat boende i Sverige utifrån socialtjänstens perspektiv. Enkäten bör besvaras av dem som handhar barnoch ungdomsärenden, ärenden gällande försörjningsstöd och övrigt bistånd för kvinnor över 18 år. Vänligen vidarebefordra informationen om denna nätbaserade enkät till ovan nämnda verksamheter i er kommun/stadsdel! Eventuella frågor besvaras av: Reia Sofiadotter Lepic, Länsstyrelsen i Skåne län. Tel direkt: Tack för er tid och er insats! 22

23 Fyll ALLTID i en siffra i numeriska fält (antal, kan vara 0, noll). Lämna INTE blankt! Vi förstår att det kan finnas svårigheter att ta fram exakta uppgifter till vissa frågor, uppskatta i så fall uppgifterna! När uppgifterna fyllts i, då använder du knappen Skicka in svaren. Den hittar du längst ner på formuläret/webbsidan. A. Kontaktuppgifter Län som uppgifterna avser: 1. Norrbotten 2. Västerbotten 3. Jämtland 4. Västernorrland 5. Dalarna 6. Gävleborg 7. Värmland 8. Örebro 9. Västmanland 10. Uppsala 11. Södermanland 12. Stockholm 13. Västra Götaland 14. Jönköping 15. Östergötland 16. Kalmar 17. Gotland 18. Halland 19. Kronoberg 20. Skåne 21. Blekinge Kommun: Uppgiftslämnare: Befattning/Titel: Adress: Telefon: E-post: Är du Kvinna Man B Ansökt om eller har bedömts vara i behov av skyddat boende 1. Hur många barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld har ansökt om eller har bedömts vara i behov av skyddat boende under år 2005? 23

24 1.1 Antal under 18 år: st 1.2 Antal mellan år: st 1.3 Antal över 25 år: st 1.4 Antal barn/ungdomar vars ålder är okänd: st C Beviljats skyddat boende 2. Hur många barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld har under år 2005 beviljats skyddat boende? 2.1 Antal under 18 år: st 2.2 Antal mellan år: st 2.3 Antal mellan 25 år: st 2.4 Antal barn/ungdomar vars ålder är okänd: st 3. Har någon av de barn/ungdomar som beviljats skyddat boende varit utsatt för hedersrelaterat våld pga sexuell läggning? Ja (ange hur många vid 3.1) Nej 3.1 (Om ja ovan) ange hur många (st): 4. Hur ser könsfördelningen ut bland de barn/ungdomar som under år 2005 beviljades skyddat boende p g a hedersrelaterat våld? 4.1 Antal tjejer: st 4.2 Antal killar: st 5. Med stöd med vilken av följande lagar beviljades skyddat boende till barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld under 2005? 5.1 Antal beslut enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga: st 5.2 Antal beslut enligt socialtjänstlagen: st 5.3 Antal beslut enligt annan lag: st Vänligen ange vilken: D. Former av skyddat boende 6. Vilka former av skyddat boende beviljades barn under 18 år p g a hedersrelaterat våld under år 2005? (Flera svarsalternativ är möjliga) Jourboende i familjehem Jourboende i på institution: HVB, kvinnojourslägenhet eller liknande Familjehem med särskild kompetens kring hedersproblematiken Annat familjehem Stödfamilj HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken (namnge nedan 6.1) Annat HVB-hem (namnge nedan 6.2) 24

25 Kriscentrum för barn/unga i kommunens regi Egen lägenhet Tonårsboende/stödboende i kommunens regi (namnge nedan 6.3) Annan form av boende (ange vad nedan 6.4) 6.1 HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken, namnge: 6.2 Annat HVB-hem, namnge: 6.3 Tonårsboende/stödboende i kommunens regi, namnge: 6.4 Annan form av boende, ange vad: 7. Vilka former av skyddat boende beviljades ungdomar över 18 år p g a hedersrelaterat våld under år 2005? (Flera svarsalternativ är möjliga) Jourboende i familjehem Jourboende i på institution: HVB, kvinnojourslägenhet eller liknande Familjehem med särskild kompetens kring hedersproblematiken (kommunens egen kontakt) Annat familjehem Stödfamilj HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken (namnge nedan 7.1) Annat HVB-hem (namnge nedan 7.2) Kriscentrum för kvinnor i kommunens regi (namnge nedan 7.3) Lägenhet med bistånd till den utsatta Kvinnojoursboende (namnge nedan 7.4) Annan form av boende (namnge nedan 7.5) 7.1 HVB-hem med särskild kompetens kring hedersproblematiken, namnge: 7.2 Annat HVB-hem, namnge: 7.3 Kriscentrum för kvinnor i kommunens regi, namnge: 7.4 Kvinnojoursboende, namnge: 7.5 Annan form av boende, ange vad: E. Resurser skyddat boende 8. Har skyddat boende beviljats med placering i någon av följande resurser pga hedersrelaterat våld? Grynding Vård Ab Mannegården Stockholms stad Kruton VoB Syd AB familjehemsbank Systerjouren Somaya Unga kvinnors Värn Terrafem i Malmö Terrafem i Stockholm Linna mottagningens/kvinnors nätverks familjehem/stödboende 9. Om ni har använt er av eller på annat sätt kommit i kontakt med resurserna ovan (fråga 8) vänligen beskriv hur ni har uppfattat boendena och hur ni bedömer det bemötande och den omsorg som de olika resurserna har tillhandahållit. Ange också hur många som placerats på respektive resurs. Tänk på att ALLTID sätta en siffra 25

26 när antal efterfrågas. Sätt noll i förekommande fall. Om ni valt att inte placera någon på en resurs, ge gärna skälen för detta i textfältet! 9.1 Gryning Vård Ab, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.2 Mannegården, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.3 Stockholms stad Kruton, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.4 VoB Syd AB familjehemsbank, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.5 Systerjouren Somaya, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.6 Unga kvinnors värn, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.7 Terrafem i Malmö, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.8 Terrafem i Stockholm, antal: Uppfattning/Bedömning: 9.9 Linna mottagningens/kvinnors nätverks familjehem/stödboende, antal: Uppfattning/Bedömning 10. Har skyddade boenden inom/utanför den egna kommunen använts avseende barn/ungdomar som beviljades skydd i skyddat boende p g a hedersrelaterat våld under år 2005? (Flera svarsalternativ är möjliga) Skyddat boende inom den egna kommunen Skyddat boende utanför den egna kommunen inom länet Skyddat boende utanför det egna länet F Tillgodose behov och fortsatt utveckling 11. Avseende barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld, finns det några problem med att tillgodose deras behov av skydd och stöd i skyddat boende? (Flera svarsalternativ är möjliga) Det finns inga problem Vi saknar kompetens för att bedöma de utsatta barnens/ungdomarnas behov av skydd Det saknas adekvata former av skyddade boenden anpassade efter de utsatta barnens/ungdomarnas behov av stöd Behovet av platser i skyddat boende är större än tillgången på platser Kommunens resursbrist styr valet av placering, vilket leder till placering i mindre lämpligt skyddat boende Vi saknar information om vilka verksamheter som erbjuder skyddat boende för målgruppen i länet/landet 26

27 Vet ej Annat (ange vad nedan) - Annat, ange vad: 12. Utifrån kommunens behov, hur ser ni på den fortsatta utvecklingen av skyddat boende för barn/ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld? (Flera svarsalternativ är möjliga) Vi behöver mer kunskap om hedersproblematiken för att kunna bedöma utsatta barns/ungdomars behov av stöd och skyddat boende Kommunens befintliga skyddade boenden bör utvecklas Nya former av skyddat boende bör skapas i kommunen Nya länsgemensamma former av skyddat boende bör skapas Mer ekonomiska resurser bör avsättas från kommunen för att kunna ge det adekvata skydd som ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld behöver Det bör byggas upp en gemensam slussfunktion som kan erbjuda information om vilka verksamheter i länet/landet som erbjuder skyddat boende för målgruppen Det finns inga behov av att utveckla skyddat boende för målgruppen i kommunen Annat (ange vad nedan) - Annat, ange vad: 13. Övriga kommentarer: Tack för er medverkan! 27

28 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost