Minnesanteckningar från möte med Energimarknadsrådet den 21 maj 2014 i Stockholm

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från möte med Energimarknadsrådet den 21 maj 2014 i Stockholm Närvarande Ej närvarande Anne Vadasz Nilsson (ordf.), Tony Rosten, Johan Carlsson (sekr.) - samtliga från Ei Eric Anderzon - Svenska Elnätsupproret Roland Jonsson - HSB Leif Wrenkler - Företagarna Rebecca Källström - Företagarna Maria Sunér Fleming - Svenskt Näringsliv Hans Dahlin- Hyresgästföreningens Riksförbund Lina Palm SKGS Torbjörn Egerhag - Svensk Plastindustriförening Märtha Dahlberg - PRO Hans Fredriksson - Lantmännen Björn Galant - LRF Jakob Eliasson Villaägarna Kjell Berndtsson - Riksbyggen Jan Bertoft - Sveriges Konsumenter Per Holm - SABO Per Forsling - Fastighetsägarna 1 Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 2 Avrapporteringar sedan förra mötet Anne inledde mötet med att tacka rådets medlemmar för det stöd de gett under Ei:s arbete med att föreslå en förändrad elnätsreglering. Anne fortsatte med att berätta om slutsatserna i fyra rapporter som Ei publicerat under våren. Redovisningen utgår från presentationen som biläggs protokollet. Ei har redovisat ett regeringsuppdrag som avser hur miljökonsekvensutredningar ska kunna effektiviseras (Ei R2014:02 och EI R2014:10). Slutsatserna i dessa rapporter är att samordning behöver äga rum mellan ansvariga nyheter för att på så sätt skynda på processen att anlägga nya ledningar. EI6003, W-3.1, Ei har också redovisat ett regeringsuppdrag som utgör en uppföljning av timmätningsreformen (EI R2014:05). Anne berättade att intresset varit svalt för den nya avtalsformen och att det är svårt att få elanvändare att teckna sig för timavtal. Marknaden behöver också utvecklas för att åstadkomma en flexibel efterfrågan, först då blir incitamenten tillräckliga för kunderna. Anne utvecklade också resonemanget med att Samordningsrådet för Smarta Elnät också diskuterar hur Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (5) området kan utvecklas och vilka åtgärder som krävs. Ei har därför inte föreslagit några ytterligare åtgärder för att öka antalet kunder med timavtal. Anne fortsatte med att redogöra för ett regeringsuppdrag som avser hur den nordiska balansavräkningen ska åstadkommas (EI R2014:06). Uppdraget var att föreslå lagändringar inom det aktuella området som möjliggör en nordisk slutkundsmarknad. Anne fick också frågan om hur det går med att införa en nordisk slutkundsmarknad. Anne berättade att vissa länder är avvaktande medan andra gått före och infört regler som möjliggör en nordisk slutkundsmarknad. En del som fortfarande är kontroversiell är samfaktureringen. Ei har också publicerat en rapport som utgör en utvärdering av effekterna av elområdesindelningen (Ei R2014:08). Anne berättade att utvärderingen bland annat visat att konkurrensen på slutkundsmarknaden är fortsatt god samt att spotpriserna i de svenska elområdena hänger ihop stor del av tiden. Tony Rosten fortsatte med att berätta om Ei:s rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar (EI R2014:09). I uppdraget ingick bland annat att jämföra olika metoder för att beräkna fram kapitalkostnaderna vid fastställandet av intäktsram och beskriva för- och nackdelarna med dessa. I rapporten kunde Ei konstatera att det finns stora brister i den nuvarande metoden för att beräkna intäktsramarna. Ei har därför föreslagit att kapitalkostnaderna ska beräknas med en real linjär metod. Flera i rådet var intresserade av när ett sådant regelverk skulle kunna träda i kraft. Tony berättade att departementet, om de väljer att införa några ändringar, antagligen beslutar om detta i juni eller augusti detta år. Tony redovisade sedan innehållet i en rapport som rör hur hög leveranssäkerheten i elnäten var år 2012 (EI R2014:4). Av rapporten som Ei utför var eller vartannat år framgår att knappt kunder drabbades av avbrott längre än 24 timmar under Tony berättade också att det är för tidigt att dra några generella slutsatser över hur mycket mer leveranssäkra elnäten blivit de senaste åren då många elnätsföretag investerat i driftssäkrare elnät. Tony fortsatte med att berätta att Ei tagit fram två nya föreskrifter avseende förhandsregleringen av naturgasföretagens intäktsramar. Reglermodellen är till skillnad mot elnätsregleringen i högre grad reglerad i föreskrifter, till exempel är metoden för kapitalkostnadsberäkningen föreskriven i förordning. Ei kommer fatta beslut om naturgasföretagens intäktsramar i slutet av oktober Under redovisningen av Ei:s avrapporterade uppdrag ställde Torbjörn Egerhag frågan om hur det går i överklagandeprocessen av elnätsföretagens beslutade intäktsramar. Tony berättade att Kammarrätten i Jönköping, dit målen överklagats, har haft som målsättning att meddela dom i tre pilotmål till midsommar. Nu har dock kommuniceringen inte avslutats varför domarna säkerligen dröjer till efter sommaren.

3 3 (5) Tony redovisade också kort om avslutade tillsynsinsatser. Dessa har avsett i hur elnätsföretagen informerar anvisade kunder om deras rättigheter och skyldigheter samt hur elhandlare uppfyller kraven kring ursprungsmärkning. 3 Pågående projekt/utredningar som Ei vill fästa medlemmarnas uppmärksamhet på Se 7 avseende REMIT. 4 Kommande avrapporteringar (första kvartalet) Tony berättade kort om kommande avrapporteringar vilka bland annat rör förslag till utformning av elfaktura. 5 Nya uppdrag och andra förändringar Ei har erhållit ett nytt uppdrag som rör en översyn av avgiftsförordningen inom naturgasområdet. De tillsynsuppgifter Ei utför inom naturgasområdet är finansierade genom en förordning som stadgar att naturgasföretagen ska betala en avgift till Ei baserat på hur stora volymer som överförs under ett kalenderår. Denna struktur har inte fungerat bra då Ei:s insatser inte är sammankopplade med hur stora volymer gas som överförs på naturgasnätet. Ei ska tillsammans med Energimyndigheten, vars gasuppgifter också finansieras av nämnda förordning, rapportera hur avgifterna används samt lämna förslag på ändringar i förordningen. Ei har också lämnat budgetunderlag för åren till Näringsdepartementet. Budgetunderlaget beskriver vilka medel myndigheten behöver för att utföra sina uppgifter samt vilka extra medel som söks för nya insatser. 6 Frågeställningar som rådets medlemmar vill framföra till Ei angående eventuella regelförändringar eller tillsynsinsatser Under denna punkt ställde Eric Anderzon frågan om Ei har möjlighet att utreda frågan om hur kommunalrättsliga principer står sig mot de prövningar Ei gör när myndigheten beslutar om intäktsramar. Utgångspunkten för frågan är ett uppmärksammat domslut från Borås Tingsrätt där rätten beslutat att Borås Energi inte får ta ut så mycket elnätsavgifter som Ei:s beslut om intäktsram medger. Detta pga självkostnadsprincipen som är en kommunalrättslig grundsats som hindrar kommuner och landsting att inom den kommunala kompetensen bestämma sina avgifter så att ekonomisk vinst uppstår. Anne svarade att frågan inte är slutligen avgjord eftersom domstolens dom överklagats. Ei anser att ett förändrat regelverk för hur intäktsramarna ska beräknas bör leda till att den höga avkastningen för företagen minskar och att självkostnadsprincipen på så sätt följs.

4 4 (5) 7 Ei:s och ACER:s marknadsövervakning av grossistmarknaderna för energi REMIT Anders Wallinder, chef för avdelningen Marknadsövervakning på Ei, besökte rådet och berättade om REMIT. REMIT är en förordning som förbjuder markandsmanipulation och insiderhandel på grossistmarknaderna för energi. Syftet är att etablera ett ramverk för övervakning av energimarknaderna på EUnivå. Anders beskrev utförligt vad REMIT kommer innebära för energimarknaderna och hur systemet för övervakning kommer fungera. Grunden för övervakningen är att de nationella reglermyndigheterna ska samarbeta med ACER (EU-myndighet för reglermyndigheterna inom energiområdet). Energiföretagen ska rapportera handelsdata till ACER som sedan ska varsko de nationella reglermyndigheterna om när en situation uppstått som kan utgöra ett brott mot REMIT. 8 Samäganderättsfrågan för kärnkraftverken och observatörernas roll Jan Magnusson, tidigare generaldirektör vid SGU och SVK, besökte rådet och berättade om sin roll som oberoende observatör i styrelsen för kärnkraftverket Forsmark. De oberoende observatörerna fick plats i kärnkraftverkens styrelser efter att Energimarkandsinspektionen i dialog med kärnkraftverkens ägare enats om branschetiska regler för hantering av information och ökad insyn i kärnkraftverkens styrelser. Jan berättade bland annat att observatörerna tagits väl emot i styrelserna och att han tycker att den styrelsen han sitter i har följt de branschetiska reglerna på ett bra sätt. Många frågor ställdes till Jan som innefattade hur styrelserna diskuterar elpriser. Jan förklarade att priser överhuvudtaget inte diskuterades i styrelserna. Grunden för diskussionen är snarare hur mycket varje bolag, som är representerad i styrelsen, är villig att nyinvestera i verken. Jan använde ingen presentation. Det finns dock mer material att läsa om de oberoende observatörerna på Ei:s hemsida. 9 Övriga frågor Några övriga frågor hade inte inkommit. Anne föreslog att nästa rådsmöte kan fokusera på Ei:s arbete för konsumenter. Ei har på senare tid genomfört flera förändringar som ska leda till att konsumenter får bättre svar på sina frågor hos Ei samt att myndigheten utför mer tillsyn över konsumenträttsliga rättigheter. 10 Kommande möte Nästa Energimarknadsråd äger rum onsdagen den 8 oktober 2014 kl i myndighetens lokaler på Drottninggatan 26, i Stockholm.

5 5 (5) Vid protokollet Justeras Johan Carlsson Anne Vadasz Nilsson