HUR BORDE RISKER HANTERAS I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET?

Transkript

1 HUR BORDE RISKER HANTERAS I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET? Seminarium Axel Hallin/ Grontmij SGF 1

2 Allmänfarlig vårdslöshet Brottet är ett så kallat oaktsamhetsbrott, det vill säga att det inte kräver uppsåt. Allmänfarlig vårdslöshet står beskrivet i 13 kapitlet, 6 i brottsbalken. Man gör sig skyldig till allmänfarlig vårdslöshet genom att vara oaktsam och vålla brand, fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom. Den typ av skada eller fara som vållats är av samma slag som vid brotten mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse eller sabotage. Skillnaden är att den vållats genom vårdslöshet, det vill säga att man inte gjort det med flit. Straffet för allmänfarlig vårdslöshet är dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt blir straffet fängelse i högst två år SGF 2

3 Socialkonstruktivism Definitionen av risk har i modern tid sitt ursprung i ett tekniskt objektivistiskt förhållningssätt där man intagit ett strikt naturvetenskapligt förhållningssätt till riskproblematiken. Med detta menas att man försökt bortse från rent subjektiva uppfattningar.en risk skall kunna beräknas och framställas på ett sätt som är fritt från känslomässigauttryck. Sedan ett par decennier tillbaka har emellertid detta synsätt starkt kritiserats för att utelämna viktiga sociala, psykologiska och kulturella aspekter. En socialkonstruktivistisk riskforskningsdisciplin har vuxit fram. Förespråkarna för detta senare synsätt menar att människors värderingar skiljer sig åt beroende på ett flertal faktorer och därför varierar också vad som kan betraktas som en risk samt hur stor denna bedöms vara. Att demokratiskt infoga dessa värderingar och hur olika risker uppfattas (riskperception) i begreppet samt att inte endast förlita sig på en expertsyn är bl a utmärkande för den socialkonstruktivistiska grenen SGF 3

4 Ansvar culpus dolus casus Culpaansvar Grundregeln för ansvarsutdömande inom förmögenhetsrätten. En avtalspart som tillfogar motparten en ekonomisk skada är skadeståndsskyldig, om kontraktsbrottet orsakats av culpa (vårdslöshet). Presumtionsansvar Presumtionsansvaret förekommer inom avtalsförhållanden och kan beskrivas som culpaansvar med omvänd bevisbörda Strikt ansvar Kontrollansvar Ett kontrollansvar är en ansvarstyp som ligger någonstans mellan ett strikt ansvar och ett presumtionsansvar. Garantiansvar Principalansvar Arbetsgivarens (principalens) ansvar för skador som de anställda orsakar Att ha handlat culpöst ses i allmänhet som mindre klandervärt (förmildrande eller i allt fall mindre besvärande) i jämförelse med att ha handlat uppsåtligt, dolöst (från lat. dolus), men mer klandervärt (försvårande) i jämförelse med ren olyckshändelse (casus) SGF 4

5 AB04 AB 04 bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. (Förord AB 04) I AB 04 har begreppet vårdslöshet ersatt formuleringen vårdslöshet eller försummelse i AB 92. I sak innebär detta ingen förändring. (Förord AB 04) SGF 5

6 AB 04 Kapitel 1 1 Omfattning av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Kontraktsarbetena omfattar även sådana detaljarbeten som, utan att vara särskilt angivna i kontraktshandlingarna, uppenbarligen är avsedda att utföras utan tillägg till kontraktssumman SGF 6

7 AB 04 Kapitel 1 1 Omfattning av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Kontraktsarbetena omfattar även sådana detaljarbeten som, utan att vara särskilt angivna i kontraktshandlingarna, uppenbarligen är avsedda att utföras utan tillägg till kontraktssumman SGF 7

8 AB 04 Kapitel 2 6 Kravet på skriftlig beställning är uppfyllt om beställaren överlämnar ritning eller annan handling som innefattar ÄTA-arbeten till entreprenören. Kapitel 5 1 Entreprenören ansvarar under entreprenadtiden för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Entreprenören ansvarar dock inte för skada på entreprenaden som beror på beställaren SGF 8

9 Mål med riskanalysarbetet Tydligöra Tydligöra Fördela Hantera SGF 9

10 Omvärldsanalys 1. Tidiga låsningar 2. Mer fokus på miljö och pengar 3. Sämre kunskap hos beställare 4. Mindre tid till genomförande SGF 10

11 I FU bör alltid ingå Beställarens riskinventering för genomförandet Krav på riskhanteringsresurser hos E Krav på arbetsberedning Krav på redovisning av entreprenörens planerade sätt att arbeta med risker SGF 11

12 Riskfördelning - ansvarsfördelning Upphandlingen görs med liten konkret inblick i vad som är tekniska risker Projekteringen av geokonstruktioner innehåller kvarstående osäkerhet Tillståndsprocessen har ofta skapat restriktioner och minskat handlingsfriheten B strävar ofta efter att överföra ansvar till E SGF 12

13 Beställarens riskinventering för genomförandet RBS struktur Projektörens riskinventering av tekniska risker Beställarens övriga risker Projektörens krav på kontroller enligt observationsmetoden SGF 13

14 Krav på riskhanteringsresurser hos E Nya entreprenörer - språkförbistring Komplexiteten ställer högre krav på arbetsledning och arbetsberedning Kortare byggtid skapar risker Stort behov av konsekvensanalyser SGF 14

15 Hur hantera FU Hur skall man göra för att inte betala för risker dels i anbudet och dels vid genomförandet Visa beställarens sätt att hantera risker och beställarens kapacitet att fatta beslut i fas med entreprenörens behov. Definiera riskägaren Kommunicera SGF 15

16 Brått lönar sig föga Brott skall inte göra det heller SGF 16

17 SGF 17