SOLNA STAD 1 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Anne Rönnberg BUN/2011:154 Annika Åström

Transkript

1 SOLNA STAD 1 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Anne Rönnberg BUN/2011:154 Annika Åström Ärendetyp: A 51g Tillhör ärende: Budget 2012 Verksamhetsplan och budget 2012 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:185) om preliminär verksamhetsplan och budget för 2012 med inriktning för samt riktlinjer för budgetprocessen. De ekonomiska förutsättningarna innebar en generell ramhöjning till nämnderna med 2 procent samt att nämnder med volymbaserade ramar kompenserades för ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Utgångspunkten inför budget 2012 är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till nämnderna. De särskilda uppdragen är kopplade till målområdena och inriktningsmålen. Uppdragen har formulerats utifrån regeringsprogrammet och åläggs nämnden och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. De tre tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete, jämställdhet och integration har integrerats i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Utifrån KF:s inriktningsmål ska nämnden fortsätta att utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklaration. I november tog kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och den senaste befolkningsprognosen. Mot bakgrund av finanskrisen i världen, dess påverkan på den svenska ekonomin och därmed Solna har kommunstyrelsen i november beslutat om en generell ramhöjning till nämnderna med 1,5 procent. Nämnder med volymbaserade ramar kompenseras på samma sätt i förslaget i november. Under kommunstyrelsen finns en reserv på 15 mkr för att användas för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och tillbyggnad. Motsvarande reserv i förslaget till Verksamhetsplan och budget i juni var 10 mkr. Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader och tar hänsyn till förväntade volym- och kostnadsökningar vid upprättandet av internbudgeten. Nämnden ska också löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 med utgångspunkt från kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens målsättningar och kommunstyrelsens riktlinjer. Solna stad ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Skolorna ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och en god grund för fotsatta studier och arbete. I fokus står där-

2 2 (19) för kunskapsresultaten som ska höjas. Bra undervisning förutsätter en ändamålsenlig och trygg miljö för elever och personal. Solna stad genomför också ett program i syfte att lyfta skolornas lokaler. I budgetförslaget har hänsyn tagits till volymerna i den senaste befolkningsprognosen. Inom förskolan har peng för 1-2 åringar respektive 4-5 åringar räknats upp med 0,75 procent. Pengen för 3 åringar är oförändrad jämfört med För att förbättra möjligheterna att verkställa stadens målsättning att Solnaelevernas kunskapsresultat ska vara bland de tre bästa i Stockholms län samt att ge skolorna möjlighet att klara de utökade uppdragen i den nya skollagen har grundskolans pengbelopp räknats upp med 2 procent. I budgetförslaget har 7,5 mkr avsatts till att fördelas som särskilt bidrag utöver peng till grundskolor i Solna. Fördelningsmodellen beslutas av nämnden i särskilt ärende. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med samarbetet inom länet. Särskolepengen är uppräknad med 2 procent. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2012, mål, internkontrollplan, konkurrensplan samt lokalförsörjningsplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Förvaltningschef Annika Åström Chefscontroller

3 3 (19) Verksamhetsplan och budget 2012 Barn- och utbildningsnämnden

4 4 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Inledning Utmaningar 2012 Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor Ekonomi Volymer Gemensam verksamhet KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPDRAG ANPASSNINGAR TILL NY LAGSTIFTNING UPPDRAG GENOM STATSBIDRAG LOKALER EKONOMI Resursenheten Förskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI PENGBELOPP 2012 VOLYMER Grundskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI PENGBELOPP 2012 VOLYMER Gymnasieskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI VOLYMER Grundsärskola och gymnasiesärskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI VOLYMER PENGBELOPP 2012 Investeringsbudget Bilagor Nämndens mål 2012 Internkontrollplan 2012 Konkurrensplan 2012 Lokalförsörjningsprogram 2012

5 5 (19) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:82) om preliminär budget för Kommunstyrelsen beslutade även om mål, skattesats och budgetramar. Barn- och utbildningsnämnden fick utifrån kommunstyrelsens beslut i uppdrag att utarbeta verksamhetsbudget och målsättningar inom av kommunstyrelsen föreslagna ramar. I november tog kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. De ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen fastställdes av kommunfullmäktige i november. Inledning Barn- och utbildningsnämndens ansvar för verksamheten som regleras via det reglemente som kommunfullmäktige fastställt inom följande områden och med detta ansvar följer att verksamheten styrs av de nationella författningarna som reglerar utbildningsväsendet. Dessa verksamheter är: - Förskola och annan pedagogisk verksamhet - Fritidshem upp till 10 år - Förskoleklass - Grundskola och grundsärskola - Gymnasieskola och gymnasiesärskola Utöver detta fastslår kommunfullmäktige att nämnden även har ansvar för studie- och yrkesvägledning (SYV), ungdomsmottagning och skolbiblioteken. Utmaningar 2012 Verksamhetsplanen anger inriktningen för verksamhetsåren ska prioriterade uppdrag sjösättas. Ambitionen är sedan att arbetet förankras under 2013 och att resultaten blir fullt mätbara Öka måluppfyllelsen För att öka måluppfyllelsen i skolan kommer arbetet inriktas på 4 centrala faktorer, skriftlig planering, arbetet med likvärdig bedömning, att följa elevens sociala utveckling samt elevens egen dokumentation i portfolio. För att underlätta samtliga dessa faktorer behövs en gemensam lärplattform. För att underlätta och höja kvaliteten i verksamheten avser förvaltningen att upphandla ny lärplattform under I lärplattformen utformar arbetslaget den skriftliga planeringen och sedan fylls varje ämne med konkreta kunskapskrav som lärare, elever och föräldrar kan följa. Fritidshemmen får i uppdrag att följa elevens sociala utveckling inom ramen för individuell utvecklingsplan och eleven ska själv på sikt kunna följa sin egen kunskapsutveckling i sin portfolio. Nytt för i år är att följa utvecklingen inom matematik och svenska från förskoleklass till årskurs 9. Bland annat ska språkutvecklingen screenas redan i förskoleklass för att snabbare fånga upp elevernas utveckling mot kunskapskraven och öka måluppfyllelsen i framtiden. Säkra kompetensförsörjningen För att säkra rekrytering av rätt personal och sätta rätt ersättningsnivåer i förvaltningen behövs kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier. Målet är att ha utbildade pedagoger på rätt plats i alla verksamheter och att tydligare definiera vilket ansvar som är kommunens respektive individens när det gäller vidareutbildning.

6 6 (19) Förbättra attraktionskraften För att snabbare kunna besvara medborgarnas ökande efterfrågan av förvaltningens tjänster och för att kunna svara upp mot kraven i den nya skollagen behövs en kundtjänst. Samarbetet med stadsledningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen behöver utvecklas för att tillsammans tillgodose behovet av förskoleplatser. Andra prioriterade frågor är lokalförsörjning och underhåll av stadens lokaler, som tas i anspråk av barn- och utbildningsnämnden, där tydliga och öppna planer för hur fastighetsägaren ska sköta basutbudet ska finnas. Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor Enligt kommunstyrelsens anvisningar ska barn- och utbildningsnämnden utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Kvalitetsdeklarationer för förskolan beslutas av barn- och utbildningsnämnden vid sammanträdet i december. De tvärsektoriella frågorna, jämställdhet, integration och internationellt arbete riktas mot barn och elever och är integrerade i förvaltningens ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten. Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. I denna verksamhetsplan har EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020, och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 1 -deklarationen, inarbetats och beaktats. Ekonomi Belopp i tkr intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Gemensam verksamhet Resursenheten Förskoleverksamhet Grundskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Gymnasiesärskola Obligatrisk särskola Totalt Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 tar sin utgångspunkt i alliansens regeringsprogram Föregångsstadens Solna. Utgångspunkten är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna, skola och omsorg, och på Solnas utveckling med särskilt fokus på att säkra jobb och tillväxt. Kommunstyrelsens förslag i juni till ramar 2012 innebar en generell ramhöjning med 2 procent samt att nämnder med volymbaserade ramar kompenseras för både ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Barn- och utbildningsnämnden tillfördes också 8 mkr i en kompetenssatsning för att möjliggöra kompetensväxling och kompetensutveckling av nyckelgrupper i skolan för att kunna möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Nämnden kompenserades för årliga 1 The Council of European Municipalities and Regions

7 7 (19) kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad med 0,6 mkr. Därutöver görs en särskild satsning på barn- och utbildningsnämnden och stadsbyggnadsnämnden för att uppgradera förskole- och skollokaler vid sidan av de investeringar motsvarande cirka 30 mkr som görs i upprustning av förskole- och skollokaler och utöver ordinarie underhåll på cirka 15 mkr. I dokumentet noteras också att regeringen sänker statsbidragen till kommunerna med anledning av att gymnasiereformen kommer att förenkla och effektivisera kommunernas gymnasieverksamhet. För Solnas del innebär det en sänkning med 5 mkr. I Solnas verksamhetsplan och budget 2012 som behandlades av kommunfullmäktige i november är de preliminära ramarna reviderade. Ram enligt kommunstyrelsens förslag i juni var 977,1 mkr. I fullmäktiges beslut i november är ramen 974,1 mkr. För att kunna rymma in de ökade volymerna i förslaget är pengen för 1-2 åringar uppräknad med 0,75 procent. I enlighet med nämndens intentioner från 2010 att successivt skapa en peng för 3-5 åringar har pengen för 3-åringar inte räknats upp medan pengen för 4-5 åringar liksom pengen för 1-2 åringar räknats upp med 0,75 procent. Grundskolepengen är uppräknad med 2 procent och fritidshemspengen är uppräknad med 1 procent. Inom ramen för grundskolan har 7,5 mkr avsatts för att fördelas enligt särskild modell för att ge skolorna och därmed eleverna så lika och rättvisa förutsättningar som möjligt. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med förslaget från KSL om uppräkning av programpengen i länet. När det gäller särskolan är kostnaderna och pengen uppräknade med 1 procent. Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Anslaget till central förvaltning har utökats med medel motsvarande en tjänst för att avlasta förskolorna och skolorna administration. Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat en hyreshöjning för förskole- och skollokaler med 6,5 procent, priserna för el väntas stiga med 7 procent och löneökningarna från och med 1 april 2012 är en osäkerhetsfaktor. Sammantaget innebär det att effektiviseringar måste göras inom verksamheterna. De huvudsakliga förändringarna jämfört med budget 2011 utgörs av Ökade volymer 52,4 mkr Uppräkning av peng 12,4 mkr Ny resursfördelningsmodell i grundskolan 4 mkr Förvaltningen har utarbetat ett förslag i enlighet med ramar och direktiv. I budget 2012 har budgeterats för 331 fler barn i åldrarna 1-5 år än i budget Inom grundskolan ökar antalet elever med 244 mellan 2011 och 2012 och slutligen inom gymnasieskolan är antalet elever 39 färre än Volymer Antalet små barn kommer successivt att öka och en planering för att möte behoven av fler förskoleplatser pågår. Inom en snar framtid kommer även behovet av ytterligare skolplatser. Den största befolkningstillväxten kommer att ske i området kring Ulriksdal/Järva. En skola för 900 elever planeras att stå färdig till höstterminen 2014 i Nya Ulriksdal. I ett första skede kommer eleverna från Bagartorpsskolan att flytta dit. Förskoleverksamhet behöver tillfälligt expandera under våren Antalet planerade platser i kommunal och fristående verksamhet har inte kapacitet att möta efterfrågan under perioden januari till maj trots en långsiktig utbyggnad. Anledningen är att under

8 8 (19) vårterminen behöver förskolan ha kapacitet för de sexåringar som går sista terminen på förskolan och de ettåringar som påbörjar sin förskoletid under våren. Vid höstterminen lämnar sedan sexåringarna förskolan och verksamheten kan återgå till normalläge. Beslut finns att två av de öppna förskolorna kan användas till förskoleverksamhet när behov finns under vårterminen för att sedan återgå till ordinarie öppen förskola under höstterminen. Gemensam verksamhet Kommunstyrelsens verksamhetsuppdrag Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 ålagt barn- och utbildningsnämnden verksamhetsanknutna uppdrag som ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Grundläggande behörighet, kompetensutveckling och kompetensväxling Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 utarbeta kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen. Detta arbete börjar med att samtliga anställdas grundläggande behörighet sammanställs och behovet av kompetensutveckling kartläggs. Därefter kan en samordnad kompetensutveckling och kompetensväxling genomföras i samspel med de statliga kompetensinsatserna under perioden för att förbättra måluppfyllelsen och möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Inom ramen för förvaltningens VFU-verksamhet kommer det under anordnas handledarutbildning för lärare inom förvaltningen som ska ansvara för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning. Syftet är att höja och säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen men också för att möta kommande krav på mentorskap av nyrekryterade pedagoger. Nybyggnads- och lokalupprustningsprogram Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 fortsätta samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen angående lokalförsörjning och underhåll för stadens lokaler som tas i anspråk för skola och förskola. Anpassningar till ny lagstiftning I juli 2011 trädde den nya skollagen i kraft och arbetet med anpassningar av verksamhetens omfattning, genomförande och rutiner fortsätter under Förvaltningen kommer att gå igenom funktionaliteten inom en rad områden såsom särskilt stöd, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, trygghet och studiero, ledighet för elever inom grund- och grundsärskolan, modersmål inom förskoleklassen och svenska som andraspråk för nyanlända elever. Kostnaderna inom flera av dessa områden kommer med stor sannolikhet att öka under genom administrativ hantering för att upprätthålla rättssäkerheten i nya utökande överklagandemöjligheter och till rektor direktdestinerade beslut. Inom några områden behöver en översyn genomföras för eventuell omfördelning. Det pågående arbetet med ett årligt återkommande systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under Det innebär att skolornas skriftliga planeringar kommer att utvecklas så att uppdrag och mål som kommer från både riksdag och kommunfullmäktige inkluderas och redovisas för nämnden på ett tydligare sätt. I detta sammanhang kommer även ett arbete med utarbetande av nyckeltal som beskriver och stödjer skolornas uppföljningsarbete mot målen påbörjas.

9 9 (19) Uppdrag genom statsbidrag Arbetet med att fortbilda lärare genom Lärarlyftet 2 kommer de närmaste åren att få ändrade villkor för finansiering. Staten har under hösten 2011 aviserat att lönen till lärare som vidareutbildar sig i Lärarlyftet inte längre kommer att finansieras av staten. Motiveringen är att det skulle bli orättvist mot lärarstudenterna om redan examinerade lärare fick betalt för att bredda sin behörighet. Hittills har de som gått Lärarlyftet varit garanterade 80 procent av sin lön under studierna. Av de pengarna har staten bekostat 70 procent och kommunen/friskolan 30 procent. Lärarlyftet 2 får 442 miljoner kronor I budgetens flerårsberäkningar för räknar regeringen med att lägga ytterligare totalt miljoner kronor på satsningen. Förändringarna innebär att ersättning för förlorad arbetsinkomst i högre grad kommer att bli en fråga för kommuner, friskolor och lärare själv. Lokaler Under 2011 har ett lokalbehovsprogram arbetats fram. Planen syftar till att klargöra det kortsiktiga och långsiktiga lokalbehovet för BUF:s verksamheter. Planen föreslår även lösningar för att uppnå ändamålsenliga lokaler där behoven är som störst. En revidering av lokalförsörjningsplanen ligger som bilaga till Verksamhetsplan och budget Under 2012 påbörjas arbetet med uppnå en högre lokal- och kostnadseffektivitet. Eventuella kostnader finns till en del beaktade under Gemensam verksamhet. För att sänka kostnaderna är det viktigt att vidta åtgärder för att undvika ny- och tillbyggnation. Den enskilt viktigaste åtgärden är att genom kapacitetshöjande åtgärder tillvarata redan befintliga lokalresurser. Vidare bör en översyn av ansvaret vid pedagogisk anpassning av lokaler och verksamhetsförändringar genomföras. Övriga lokalfrågor redovisas i lokalförsörjningsplan , bilaga 4. Under 2012 kommer arbete med upphandling av nytt avtal för kost att påbörjas. Nytt avtal krävs från halvårsskiftet Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Nämnd Administration Övertalig personal IT-kostnader Pim Övrigt Impl ny skollag o reformer Intäkter Summa I anslaget ryms kostnader för nämnden samt kostnader för central administration. Ramen för gemensam verksamhet har minskat med 0,7 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Implementering ny skollag och reformer - 1 mkr En ny tjänst 0,5 mkr Kostnader för Med help avseende sjukanmälan - 0,5 mkr It-kostnader +0,2 mkr

10 10 (19) Under 2011 har nämnden haft 2 mkr för implementering av den nya skollagen och övriga reformer. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 men kostnaderna beräknas minska med 1 mkr. I skolorna finns 28 nyckelpersoner som har till uppgift att arbeta med fortsatt implementering på sina respektive skolor. I samband med omorganisation på central förvaltning har utökats med en tjänst för att avlasta förskolor och skolor administration. Tjänsten innehåller bl.a. kommunikation och myndighetsutövning. Under 2011 har avtalet med det företag som administrerade kommunens sjukanmälan avslutats. Besparingen motsvarar 0,5 mkr. Respektive enhet hanterar nu sjukanmälan från sina anställda själva. Kostnaderna för IT-system har tillförts medel avseende e-tjänsten Förskola på webben som tidigare funnits i förskolans ram. Resursenheten Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Särskilt stöd förskola Särskilt stöd grundskola Särskilt stöd gymnasieskola Administration och övrigt Psykologer och kuratorer Skolläkare Ugndomsmottagning Nyboda Totalt Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Under perioden ska Resursenhetens organisation utredas. Förskola Kompetensutveckling Genomförandet av förskollärarlegitimation och konsekvenserna av den kartläggningen kommer att innebära att förskolecheferna måste se över sin inre organisation utifrån de kompetensprofiler som barn- och utbildningsförvaltningen ska utarbeta under För att uppfylla det nya strävansmålet inom naturvetenskap och teknik krävs en stor kompetensutvecklingsinsats som förskolan planerar att lösa dels genom förskolelyftet dels genom samarbete med Naturskolan. Strävansmålet ligger väl i linje med EU:s tillväxtstrategi, Europa Tvärsektoriella frågor Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Jämställdhet, integration och internationellt arbete är integrerade i förskolans ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten.

11 11 (19) Mycket av integrations- och det internationella arbetet sker under det strävansmål i läroplanen som handlar om alla barns rätt till stöd i sitt modersmål och sin kulturella identitet. Ekonomi Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng barn 1-2 år Peng barn 3 år Peng barn 4-5 år Öppen förskola Uppstart nya förskolor Kompensation kapital kostnader Volymbuffert Övriga kostnader Modersmål Förskolelyftet Kompetensutveckling Vårdnadsbidrag Föräldraavgifter Statsbidrag Summa Ramen för förskolan har ökat med 34,3 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 37,4 mkr Uppräkning av peng 1-2 år och 4-5 år 0,75 procent 2,4 mkr Uppstartsbidrag nya förskolor i peng -1,4 mkr Kompensation kapitalkostnader 0,6 mkr Högre föräldraavgifter p.g.a. fler barn - 1,6 mkr Ökat statsbidrag p.g.a. fler barn - 2,5 mkr Budgetanpassning tvåfamiljsystem mm - 0,6 mkr Jämfört med budget 2011 har i förslaget rymts in 331 fler barn i förskolan motsvarande 37,4 mkr. Pengen för 1-2 åringar är uppräknad med 0,75 procent. Pengen för 3 åringar är inte uppräknad alls för att på sikt skapa en peng för 3-5 åringar i linje med nämndens intentioner i Verksamhetsplan och budget Slutligen pengen för 4-5 åringar har räknats upp med 0,75 procent. Som en del av effektiveringsbehovet föreslog förvaltningen i oktobers budgetförslag att se över rätten till plats för föräldralediga. Det var det ett sätt att begränsa uppdraget och förhindra större barngrupper. I nuvarande förslag till budget 2012 kvarstår rätten till plats 30 timmar för barn till föräldralediga på samma sätt som idag. Under 2012 kommer effekterna av att enheterna inte får full kostnadstäckning att följas. I ett första skede i delårsrapporten per augusti.

12 12 (19) Förvaltningen undersökte även utbudet av öppen förskola. Solna som är en geografiskt liten kommun har f.n. sex öppna förskolor. Några öppna förskolor kan tillfälligt omvandlas till förskolor när stora behov av platser finns. Under 2011 har funnits särskilda medel att äska vid uppstart av ny förskola. Medlen för det ingår fr.o.m i pengen för respektive ålderskategori. I Kommunstyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget har nämnden kompenserats med 0,6 mkr för att täcka de kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar. Staten har inte aviserat någon förändring av maxtaxan varför avgiftsnivåerna är oförändrade i budgetförslaget. Fler barn i förskola innebär att föräldraavgifterna totalt ökar med totalt 1,6 mkr. Även statsbidraget för maxtaxa och momskompensationen ökar med fler barn. Kostnaderna för tvåfamiljsystem har anpassats till förbrukning Pengbelopp Förskolepeng Kommunal Kommunal regi Enskild regi regi Enskild regi Fsk 1-2 år heltid kr kr kr kr Fsk 1-2 år deltid kr kr kr kr Fsk 3 år heltid kr kr kr kr Fsk 3 år deltid kr kr kr kr Fsk 4-5 år heltid kr kr kr kr Fsk 4-5 år deltid kr kr kr kr Ped oms 1-2 år heltid kr kr kr kr Ped oms 1-2 år deltid kr kr kr kr Ped oms 3 år heltid kr kr kr kr Ped oms 3 år deltid kr kr kr kr Ped oms 4-5 år heltid kr kr kr kr Ped oms 4-5 år deltid kr kr kr kr Allmän fsk 3-5 år kr kr kr kr Pengen för de enskilda förskolorna och pedagogiska omsorgen innehåller ersättning för föräldraavgifter, lokaler, administration och momskompensation. I pengbeloppen till förskoleverksamhet utgör 3 procent administration och 15,64 procent lokalersättning. Till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. Volymer Antal barn år år år Summa Under planperioden beräknas barn i åldrarna 1-5 år öka med 600. Budgetförslaget 2012 rymmer 330 fler barn än budget 2011.

13 13 (19) Efterfrågenivåerna och fördelningen på åldrar är baserade på faktiskt utfall 2010 i förhållande till befolkning samt utfall per november 2011 och prognos för resterande del av I budgetförslaget har räknats med att i genomsnitt 53 procent av alla barn 1-2 år har plats i förskola/pedagogisk omsorg. Motsvarande siffra för 3-åringarna är 100 procent och för 4-5 åringarna 127 procent. Anledningen till att mer än 100 procent av de större barnen har plats är att även 6-åringarna återfinns i förskolorna under vårterminen för att börja i förskoleklass till höstterminen. Grundskola Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 tydligt uttalat att skolan spelar en nyckelroll i stadens välfärdstjänster. Förutom kommunstyrelsens uppdrag angående kompetensutveckling och ett program för att lyfta skolornas lokaler kommer grundskolorna att arbeta med utvecklingsinsatser i verksamheten. Grundskolorna i Solna stad omfattar även fritidshem och förskoleklass. Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Läroplanen för grundskolan, Lgr-11, innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala och arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning. Nätverksledare utses att leda processen. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 2 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet, Lgr-11. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas begrepp i ett internationellt perspektiv för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Inom en rad ämnen tas det internationella perspektivet och omvärldsfrågor upp både som centralt innehåll för undervisningen och som kunskapskrav i olika betygssteg. Därutöver kommer internationellt utbyte genomföras genom kommunikation och resor mellan stadens skolor och internationella samarbetspartners. 2 The Council of European Municipalities and Regions

14 14 (19) Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng förskoleklass Peng år Pen år Peng år Peng fritidshem förskoleklass Peng fritidshem år Specialskolor Introduktionsklasser Kompetensutveckling Ny resursfördelningsmodell Skoldatatek Övriga kostnader Svenska som andra språk och modersmål Statsbidrag Interkommunala ersättningar Föräldraavgifter Int övrigt Summa Ramen för grundskolan har ökat med 30,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 18,6 mkr Uppräkning av peng 2 respektive 1 procent 6,5 mkr Ny resursfördelningsmodell 4 mkr Ökade föräldraavgifter -1,8 mkr Inom grundskolan ökar antalet barn i förskoleklass tom åk 5. För de äldre eleverna sker ingen större volymförändring. I förslaget har pengen för f-9 räknats upp med 2 procent. I den nya skollagen får rektorerna en större administrativ hantering eftersom flera beslut av rektor måste dokumenteras och går att överklaga. Elevers rätt till särskilt stöd och anmälningar om kränkande behandling samt en ökad andel beslut som läggs direkt på rektor i den nya lagstiftningen är exempel på sådan administration. Pengen för fritidshem är uppräknad med 1 procent. Under 2012 kommer förvaltningen att se över organisationen av introduktionsklasserna. Syftet är att de nyanlända eleverna snabbare ska lära sig språket och på ett bättre och snabbare sätt inkluderas i den ordinarie verksamheten.

15 15 (19) Pengbelopp 2012 Kommunal regi Fristående skolor Förskoleklasspeng kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr Fritidshem förskoleklass kr kr kr kr Fritidshem år kr kr kr kr Svenska som andra språk kr kr kr kr Modersmål kr kr kr kr Studiehandledning kr kr kr kr Pengen för SVA, modersmål och studiehandledning har inte räknats upp. I Verksamhetsplan och budget 2011 fick förvaltningen i uppdrag att utreda nuvarande resursfördelningsmodell. Resultatet redovisas i särskilt ärende. I förslaget kommer nämndens strukturreserv på 3,5 mkr och ett tillskott på 4 mkr fördelas i extra peng beroende på föräldrars utbildningsnivå. I skolpengsbeloppen utgör 3 procent administration och 19 procent lokalersättning till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. I pengen för fritidshem utgör 3 procent administration och 14,5 procent lokalersättning samt tillkommer 6 procents momskompensation. Pengen inkluderar även föräldraavgifter. Volymer Volymer Budget 2012 Budget 2011 f-klass Åk Åk Åk Totalt Fritids f-klass Fritids åk Volymerna i budgetförslaget utgår från ett genomsnitt av den senaste befolkningsprognosen i respektive åldersgrupp per december åren 2011 och Antalet elever i grundskolan kommer att öka med 244 mellan budgetåren 2011 och Eleverna ökar i alla årskurser utom årskurserna 6-9. Antalet elever ökar därefter till budget 2013 med cirka 180 och till 2014 med ytterligare 266 elever. Under hela planperioden ökar antalet elever i grundskolan med 691 elever. Andelen elever som väljer friskola fortsätter att öka.

16 16 (19) Gymnasieskola Kompetensutveckling Gymnasieskolan, Solna Gymnasium, kommer under 2012 fortsätta sitt arbete med att införa gymnasiereformen Gy-11 med hög kvalitet. Detta innebär i praktiken att utifrån den nya skollagen implementera de förändringar som krävs för att elevers rättsäkerhet garanteras. Solna Gymnasium kommer att fortsatt erbjuda barn- och fritidsprogrammet, el- och energiprogrammet, ekonomiprogrammet naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt även starta det humanistiska programmet med kultur och språk som inriktningar och det estetiska programmet med bild och formgivning som inriktning. Solna gymnasium har även NIU, nationell idrottsutbildning, som ställer höga krav på skolan att hitta en balans för elever mellan skolarbete och träning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av Solna Gymnasiums resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa I det dagliga arbetet inom Solna Gymnasium riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 3 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i skolans Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i skolans Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Solna Gymnasiums uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för gymnasieskolan Lpf-94 och i ämnesplanerna för respektive ämne. I skolans uppdrag ingår att bidra till att eleverna får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas. 3 The Council of European Municipalities and Regions

17 17 (19) Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Övergripande kostnader Uppföljningsansvaret EU-bidrag SL-kort och inackorderingstilllägg Sommarskola Elever från andra kommuner i Solna Gymnasium Solna elever i Solna Gymnasium Solna elever i andra kommuners skolor Solna elever i fristående skolor Totalt Ramen för gymnasieskolan har minskat med 2,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Uppräkning av peng enl KSL:s prislista 1,5 procent 2,2 mkr Volymförändringar gymnasiet -3,6 mkr Lägre kostnader inackorderingstillägg mm -0,7 mkr KSL:s prislista omfattar alla nationella program men inte de individuella. För dessa föreslås också uppräkning med 1,5 procent enligt nedanstående Preparandutbildning kr kr Programinriktat individuellt val kr kr Yrkesintroduktion kr kr Individuellt alternativ kr kr Språkintroduktion kr kr KSL har i uppdrag att utreda ett gemensamt pris för introduktionsprogrammen och Internationellt Baccalaureate i Stockholms län. Enligt en första information omfattar det endast programinriktat individuellt val och yrkesintroduktionen eftersom de övriga programmen erbjuds elever med individuellt mycket skiftande behov. Volymer Budget 2012 Budget 2011 Elever på Solna Gymnasium Elever i annan kommuns gymnasieskola Elever i fristående gymnasieskola Summa Varav elever från andra kommuner Summa Solnaelever

18 18 (19) Grundsärskola och gymnasiesärskola Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Grundsärskolan har en ny läroplan från hösten 2011 som innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala. Arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för eleverna. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundsärskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR [1] -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundsärskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundsärskolan. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Under 2012 kommer förvaltningen att utreda behovet av särskoleenhet och särskilda undervisningsgrupper som bedrivs i kommunal regi. Ekonomi Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Köp av platser obligatorisk särskola i egen regi Köp av platser obligatorisk särskola andra kommuner Köp av platser obligatorisk särskola fristående skola Köp av platser andra kommuner gymnasiesärskola Köp av platser fristående gymnasiesärskola Skolskjutsar Övergripande kostnader Totalt [1] The Council of European Municipalities and Regions

19 19 (19) Volymer Särskola åk 1-9 egen regi 32 Särskola åk 1-9 andra kommuner och fristående skolor 13 Gymnasiesärskola 26 Varav elever från andra kommuner 7 Summa Solnaelever 64 Pengbelopp 2012 Skolår Behovsgrupp obl särskola 2012 Obl särskola 2011 Fritids 2012 Fritids kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Särskolans peng är uppräknad med 2 procent. På grund av smärre volymförändringar innebär det ändå att både grundsärskolan och gymnasiesärskolans ram på helheten inte behöver räknas upp med mer än 1 procent. Tidigare års peng har varit uppdelad i en peng till egen regi och en peng till interkommunal ersättning som har varit högre. Fr.o.m finns enbart en peng som gäller både egen regi och andra kommuner. Till fristående särskolor tillkommer momskompensation med 6 procent. Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats en investeringsbudget på 8,6 mkr att användas till utrustning av nya förskolor inköp av kapitalinventarier och reinvesteringar i skolor och förskolor. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet måste ha system för informationsutbyte mellan pedagoger, elever och föräldrar. Under året ska förvaltningen upphandla en lärplattform och ett administrativt system som stödjer verksamheten i arbetet med måluppfyllelsen och ge effektiva möjligheter att uppfylla de lagkrav som skollagen och läroplanerna kräver. Ett koncept för det digitala klassrummet ska tas fram och klassrummen ska basutrustas och lärare ska utrustas med bärbara datorer. Förskolan startar ett pilotprojekt med ipads i det pedagogiska arbetet med barnen. E-tjänst för förskola måste uppdateras för att motsvara den kvalitet på service som staden eftersträvar. En e-tjänst för att välja skola ska under året utvecklas. Ungdomsmottagningens och skolhälsovårdens journalsystem ska moderniseras.