FRÅN POSTORDER TILL E-HANDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN POSTORDER TILL E-HANDEL"

Transkript

1 FRÅN POSTORDER TILL E-HANDEL UTVECKLING AV E-HANDELSPLATS MED ASP.NET Tobias Henning Johan Kraner EXAMENSARBETE 2003 Information & Medieteknik

2 FRÅN POSTORDER TILL E-HANDEL FROM MAIL ORDER TO E-COMMERCE Tobias Henning Johan Kraner Detta examensarbete är utfört vid Ingenjörshögskolan i Jönköping inom ämnesområdet Information & Medieteknik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Kristin Trulsson Handledare: Arne Ståhl Omfattning: 10 p (C-nivå) Datum: Arkiveringsnummer:

3 Abstract Abstract This is an exam paper at the School of Engineering, Jonkoping University. The report is about how to develop a website for e-commerce from existing mail order. Subjects discussed are among others how to design a webpage to make it easy to use and understand. Also discussed is which technical solution to choose. The assignment was to create a website that sells air condition products. The intention was to use the existing mail order routines for ordering. The design was based on facts from literature. The site was developed with ASP.NET and Microsoft Access. One important conclusion is that it s difficult to base an e-commerce on an existing mail order catalogue. The best solution would be to develop a completely new system, suitable for both the printed catalogue and the website. 1

4 Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Rapporten handlar om hur man kan utforma en webbplats med e-handel utifrån en postorderkatalog. Det som tas upp är bl.a. hur en webbplats ska utformas för att förstås av målgruppen, och vara enkel att använda. Även vilka tekniska lösningar som är lämpliga tas upp. Uppgiften som låg till grund för arbetet var att skapa en e-handelsplats åt BRA Reklams kund WAECO Svenska AB. Webbplatsen skulle fungera som ersättning/komplement till deras postorderförsäljning. På sidan skulle produkter för luftkonditionering säljas, med inriktning på verkstäder. Tanken var att utnyttja det befintliga postordersystemets rutiner. Beställningar skulle därför skickas med e-post från webbplatsen till WAECO:s postordermottagning. Webbplatsens grafiska utformning baserades på de fakta som framkom vid litteraturstudie. Som utvecklingsmiljö valdes ASP.NET och Microsoft Access-databas. Efter färdigställandet av webbplatsen gjordes ett mindre användartest, för att se hur väl arbetets mål uppnåtts. Resultatet från testet kan ligga till grund för framtida vidareutveckling av webbplatsen. En viktig slutsats i detta arbete är att det är svårt att utforma en e-handelsplats utifrån en befintlig postorderkatalog. Man borde istället börja med att skapa en helt ny plattform som är anpassad för både den tryckta katalogen och webbplatsen. För att en e-handelsplats ska bli riktigt användbar bör den även integreras med företagets order-, lager- och ekonomisystem, och inte vara en helt fristående del. Nyckelord E-handel, postorder, dynamisk webbplats, användarvänlighet, ASP.NET 2

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bildförteckning Inledning Problemformulering Bakgrund Syfte och omfattning Kravspecifikation Rapportens disposition Teoretisk bakgrund Grafisk utformning Användbarhet Navigering och struktur Layout Färger Text Teknisk utformning Allmänt om tekniken bakom webbsidor Statiska webbplatser Dynamiska webbplatser Databasers utformning Allmänt om databaser UML SQL Access MySQL SQL Server En e-handels utformning Allmänt om e-handel Business-to-business Business-to-consumer Genomförande Planering Utformning av webbplats Förutsättningar Val av utvecklingsmiljö Yttre design Inre design Utformning av administration Yttre design Inre design Utvärdering och användartest Resultat Webbplatsen Start.aspx Lista.aspx Avanceradsok.aspx

6 Innehållsförteckning Artikel.aspx Order.aspx Administrationsgränssnittet Lägga till ny artikel Redigera kategorier Redigera och ta bort artiklar Användartest Tid Sammanställning av fel och problem Testpersonernas sätt att lösa uppgiften Testpersonernas reflektioner Slutsats Referenser Sökord Bilagor

7 Bildförteckning 1 Bildförteckning Figur 1: Iillustration över de olika gestaltlagarna 10 Figur 2: Subtraktivt färgcirkel 13 Figur 3: Additivt färgcirkel 13 Figur 4: Begäran/svarsmodellen 16 Figur 5: Växelverkan mellan klient och server 17 Figur 6: Skillnad i kompilering mellan.net och traditionell metod 19 Figur 7: Relationerna mellan de olika tabellerna i databasen 27 Figur 8: Vid snabbsökning finns två olika sökalternativ. 28 Figur 9: Datagrid-objektet är en tabell som visar data. 29 Figur 10: I egenskaperna för datagrid-objektet kan en kolumn göras osynlig. 30 Figur 11: I varukorgen visas artikelnummer, antal och papperskorg. 31 Figur 12: Med den avancerade sökningen kan ett bättre urval göras. 32 Figur 13: Olika data och kolumner kan visas i datagrid-objektet. 33 Figur 14: Beställningssidan liknar en vanlig postorderbeställning. 34 Figur 15: Det vänstra fältets tre olika funktioner. 39 Figur 16: Webbplatsens hemsida. 40 Figur 17: Listning av alla produkter under kategorin Köldmedium. 41 Figur 18: En avancerad sökning har genomförts. 42 Figur 19: På artikelsidan visas detaljerad information om en specifik produkt. 43 Figur 20: Ordersidan visar vilka produkter du valt. 44 Figur 21: Översiktsbild över administrationsgränssnittet vid start. 45 Figur 22: Lägga till ny artikel, steg Figur 23: Lägga till ny artikel, steg Figur 24: Lägga till ny artikel, steg Figur 25: Lägga till ny artikel, steg Figur 26: Här kan man skapa eller ta bort kategorier. 47 Figur 27: Redigering av vald artikel. 47 5

8 Inledning 2 Inledning 2.1 Problemformulering Problemet består i att utforma en webbplats med e-handel utifrån en postorderkatalog. Produkterna som kommer säljas på webbplatsen finns därför idag till försäljning via postorder. En specifik målgrupp finns alltså redan. Webbplatsen ska fungera som ersättning/komplement till postorderförsäljningen. Våra frågeställningar är: Hur kan en e-handelsplats byggas utifrån befintlig postorderförsäljning? Hur ska webbplatsen utformas för att förstås av målgruppen, och vara enkel att använda? Hur ska e-handeln tekniskt utformas för att tillgodose ställda krav? 2.2 Bakgrund Utvecklingen av Internet har de senaste åren skapat ett intresse och en marknad för e-handelslösningar. Ganska mycket försäljning som tidigare skett via postorder har idag flyttats över till, eller kompletterats med, försäljning på Internet. 2.3 Syfte och omfattning Syftet med arbetet är att ta fram en helt ny e-handelsplats åt BRA Reklams kund WAECO Svenska AB. Denna kommer vara ett komplement till waeco.se, med inriktning på verkstäder för A/C (Air Condition). På sidan kommer endast A/C-produkter att säljas. För att jobba med A/C måste verkstaden vara ackrediterad, vilket vid posterorderförsäljning innebär en mycket specifik målgrupp. Ett delsyfte med webbplatsen är därför att få även ännu icke ackrediterade verkstäder att tilltalas av utbudet, och därmed lockas att bli ackrediterade. En order kommer hanteras enligt det befintliga postordersystemets rutiner. Det innebär att endast redan registrerade kunder hos WAECO får beställa från sidan. Om användaren inte redan har ett kundnummer kan han därför inte göra en beställning, utan måste först få ett sådant. Order skickas via e-post till WAECO:s avdelning för postordermottagning. Detta innebär att systemet i sig inte kommer innefatta ordermottagning, lagerhantering och kundregistrering. Ytterligare en avgränsning gäller betalningssätt. Betalning sker i det befintliga postordersystemet via faktura och kommer att så ske även på e-handelsplatsen. Betalning med kreditkort eller internetbank kommer därmed ej att vara möjlig. 6

9 Inledning Kravspecifikation Postorderkatalogens hela utbud av produkter ska kunna beställas Struktur och upplägg av produkter ska kännas igen från postorderkatalogen Det ska vara lätt att hitta produkter och lägga en order Man ska kunna söka efter produkter på flera olika sätt (artikelnummer, namn, typ etc.) Webbplatsens databas ska på något sätt kunna administreras 2.4 Rapportens disposition Arbetets gång beskrivs under rubriken genomförande. Här hänvisas även till teoretisk bakgrund, samt egna tester, som ligger till grund för hur webbplatsen utformades. Under resultat redovisas den slutgiltiga webbplatsen, och huruvida uppsatta mål uppnåtts. Slutligen följer slutsats, där vi diskuterar uppnått resultat och arbetets gång. 7

10 Teoretisk bakgrund 3 Teoretisk bakgrund 3.1 Grafisk utformning Användbarhet Användbarhet är A och O inom webbdesign. Internets enorma utbud gör användarna otåliga om de inte genast hittar det de söker. För en e-handelsplats kan det bli förödande. Om kunderna inte kan hitta en produkt kan de självklart inte köpa den. I värsta fall går de då vidare till konkurrentens webbplats. [1] En webbplats kan fungera helt korrekt utan att vara användarvänlig. En ny användare på en webbplats ställs inför två problem. Dels måste han förstå de begrepp som hemsidan bygger på, dels måste han få klart för sig hur han ska använda webbplatsen. Olika användare har olika förutsättningar och begreppsvärld. För att en webbplats ska vara lättanvänd måste den därför vara anpassad för sin målgrupp. En datakunnig webbutvecklare kan utveckla en perfekt fungerande teknisk lösning, men aldrig fullt ut ett perfekt gränssnitt. Om webbutvecklaren inte tillhör målgruppen har han nämligen inte samma förutsättningar och utgångspunkt som en eventuell besökare. För att garantera att en webbplats är användarvänlig krävs därför ett nära samarbete med typiska användare. Det sker vanligtvis genom utförandet av användartester under arbetets gång. [2] Tre nyckelord för att det alls ska vara meningsfullt att prata om användbarhet är tillförlitlighet, säkerhet och tillgänglighet. Webbplatsen måste vara stabil och utan irriterande funktionsfel. De data användarna skickar till webbplatsen ska vara skyddade från obehöriga. När en användare vill utnyttja webbplatsen ska den naturligtvis vara tillgänglig. När dessa grundkrav är uppfyllda kan man börja koncentrera sig på gränssnittets utformning. En användbar webbplats ska vara begriplig, lätt att lära sig, effektiv och tillfredställande att använda. [2] För att kontrollera användbarheten på en webbsida finns det flera faktorer man kan mäta. Inlärningstiden är den tid det tar för användaren att lösa en viss uppgift på webbsidan. Återinlärningstiden är den tid det tar för användaren att utföra samma uppgift efter att han varit borta från webbplatsen en tid. Webbplatsens effektivitet bestäms av hur lång tid det tar för användaren att lösa uppgiften vid respektive tillfälle. Webbplatsens begriplighet kan mätas genom att fråga användaren hur han uppfattar att webbplatsen fungerar. Genom att intervjua eller låta användaren fylla i en enkät efter testet kan man mäta användarens subjektiva tillfredställelse, dvs. användarens egen åsikt om webbplatsens användbarhet. [2] För att garantera att en ny webbsida blir användbar kan det vara bra att ha följande punkter i åtanke vid utvecklingen av webbplatsen: Känn din användare - definiera målgruppen noga genom t.ex. intervjuer med typiska användare. Engagera dina användare - diskutera och testa prototyper i samarbete med typiska användare. Testa och korrigera designen - gör prototyper, testa och gör om tills designen fungerar fullt ut. Lär av andra - titta på konkurrenternas webbplatser och dra lärdom både av bra och dåligt. Samordna hela användargränssnittet - designen måste vara enhetlig över hela webbplatsen. [2] 8

11 3.1.2 Navigering och struktur Teoretisk bakgrund Grundläggande för Internet är att användaren klickar på hyperlänkar för att navigera mellan alla miljontals sidor. Eftersom antalet sidor är så stort kan det vara svårt att hitta rätt. Därför är det av stor vikt att man på sin webbplats har ett bra lokalt navigationsgränssnitt. Ett navigationssystem ska svara på de grundläggande frågorna var är jag?, var har jag varit? och vart kan jag gå? [1] Var är jag? Detta är kanske den viktigaste frågan. Om användaren inte vet var han befinner sig kan han inte förstå webbplatsens struktur. Förstår man inte strukturen är det svårt att fortsätta navigera på sidan och hitta det man vill. Man bör visa användarens aktuella position både i förhållade till Internet och i förhållande till webbplatsen. En användare kan ju via en länk, sökmotor eller dylikt hamna på vilken som helst av webbplatsens sidor. Då måste det framgå både vilken webbplats det är (förhållandet till Internet) och var på denna man befinner sig (förhållandet till webbplatsen). En del av lösningen på detta kan vara att placera en logotype på samma ställe på webbplatsens alla sidor. Denna bör även länka till webbplatsens hemsida, så att användaren kan ta sig direkt dit oavsett var han befinner sig. [1] Var har jag varit? Att veta vilka sidor man redan besökt är väsentligt för att besöket på webbplatsen ska bli så effektivt som möjligt. Vet man vilka sidor man redan besökt slösar man inte bort tid på att besöka samma sidor flera gånger. Enklast löser man detta genom att ge besökta länkar en annan färg än obesökta. Detta har också den fördelen att användaren snabbare lär sig webbplatsens struktur. [1] Vart kan jag gå? Svaret på denna fråga är naturligtvis de länkar som finns i navigationssystemet och de länkar som finns i övrigt på sidan. Det är oftast omöjligt att visa alla länkar till alla sidor samtidigt eftersom det blir helt oöverskådligt. Därför finns det på de flesta webbplatser länkar som man ser först efter att man gått till en viss sida. För att användaren lätt ska kunna hitta dessa länkar trots att de är osynliga på första sidan krävs en bra struktur av webbplatsen. Dålig struktur innebär dålig användbarhet, och då hjälper det inte hur navigationssystemet än ser ut. De flesta webbplatserna har en hierarkisk uppbyggnad där informationen blir mer detaljerad för varje nivå. En webbplats kan också ha en mer tabellartad struktur där användaren väljer sida genom att göra ett visst urval. T.ex. genom att välja att visa alla produkter på en viss bokstav eller med ett visst pris. Webbplatsens struktur ska vara anpassad för användarna och inte för företaget självt. Man kan frestas att organisera webbplatsen på samma sätt som företaget är organiserat, men detta blir i de flesta fall inte särskilt kundanpassat. [1] Olika navigationssystem Webbplatsens navigation kan designas på många olika sätt. Det vanligaste sättet är att på ett eller annat sätt lista de sidor användaren har att välja mellan. Vanligast är att göra detta i ett fält på sidans vänsterkant, men det kan också göras i en rullgardinsmeny, som textlänkar längst ner på sidan och på många andra sätt. Oavsett utformingen så är fördelen med detta att man har hela webbplatsens utbud lätt tillgängligt hela tiden. Detta är också bra om användaren går direkt in på en delsida, utan att först besöka webbplatsens hemsida. Nackdelen är att listan tar upp onödigt utrymme på sidan.[1] En annan typ av navigationssystem är en så kallad brödsmulespårning (efter sagan om Hans och Greta). Med detta sättet utnyttjar man webbplatsens djup, genom att överst på varje sida visa hela sökvägen från hemsidan till den aktuella sidan. Fördelen med detta är att man får en tydlig 9

12 Teoretisk bakgrund överblick av var på webbplatsen man befinner sig. Nackdelen är att man bara kan hoppa till nivåer tidigare än den aktuella sidan, och inte till andra toppnivåer på webbplatsen. Vill man göra detta måste man gå tillbaka till hemsidan och därifrån byta till en annan toppnivå. [1] Layout Fokus på informationen Internetanvändare är så gott som alltid i första hand ute efter information. Det viktigaste för användare är därför inte webbplatsens yttre (om den är snygg, innehåller fräcka animationer etc.) utan om de kan hitta det de söker. Layouten ska med andra ord vara utformad så att informationen blir så lättläst som möjligt. Oftast är en enkel layout bättre än att försöka vara nyskapande. Det är också enklare för användare att förstå webbplatsens struktur om layouten liknar andra webbplatser av samma slag. [3] Att använda en enkel layout på webbplatsen har, förutom att det underlättar användandet, även den fördelen att den laddas snabbare. Användare blir otåliga efter 5-10 sekunder. På den korta tiden hinner inte särskilt mycket data föras över, speciellt inte om användaren har modem. Man bör därför använda så lite tung grafik som möjligt, så att inte sidstorleken blir onödigt stor. Grafik kan delas in i tre huvudkategorier: nyttig, stödjande och utsmyckande. Nyttig grafik är sådant som är relevant för användaren och fungerar som komplement till texten. Det kan t.ex. vara förklarande bilder, diagram, kartor eller bilder på produkter. Stödjande grafik hjälper till att strukturera informationen, t.ex. linjer eller färger som delar upp sidan i informations- och navigationsdel. Utsmyckande grafik är sådan grafik som endast har en estetisk funktion eller saknar informationssyfte, t.ex. logotyper eller annonser. Det är alltid en fara att använda för mycket utsmyckning, men så länge överföringshastigheten inte påverkas nämnbart är det tolererbart för användarna. [2] Gestaltlagar För att få information att hänga samman visuellt, och hjälpa användaren att överblicka webbsidan, kan man utnyttja gestaltlagarna. Det är lagar formulerade inom perceptionspsykologin, och handlar om hur hjärnan tolkar närhet, slutenhet, likhet och kontinuitet. Lagen om närhet säger att objekt som befinner sig nära varandra uppfattas som sammanhörande. Det är viktigt att tänka på t.ex. för bildtexter eller förklarande texter i formulär. Lagen om slutenhet säger att objekt som befinner sig inom samma ram uppfattas som sammanhörande. Det behöver inte vara en synlig, ritad ram, utan samma effekt uppstår om det är en tillräckligt stor vit yta runt objekten. Lagen om likhet innebär att objekt som liknar varandra uppfattas som sammanhörande. Lagen om kontinuitet säger att objekt som är grupperade på samma sätt uppfattas som sammanhörande. [2] Figur 1: Illustration över de olika gestaltlagarna. 10

13 Teoretisk bakgrund Förmedla syfte och avsändare När en användare anländer till webbplatsen ska han genom ett snabbt ögonkast kunna konstatera var han hamnat, vad företaget sysslar med, samt vad han kan göra på webbplatsen. Genom att ha en tydlig, konsekvent design och visa företagets namn/logo på iögonfallande plats underlättar man för användaren att ta reda på var han hamnat. Man bör även ha ett logiskt fönsternamn, lämpligen företagets namn utan någon annan text före, för att underlätta igenkänningen. Det är nämligen fönsternamnet som lagras i sökmotorer och användares bokmärken. Det är också bra att inkludera ett motto i fönsternamnet för att ge en snabb sammanfattning av vad webbplatsen eller företaget gör. Mottot får inte vara vagt eller missvisande. Om företagsnamnet i sig självt är förklaring nog av vad företaget sysslar med behövs naturligtvis inget motto. För att förtydliga vad webbplatsen har att erbjuda kan det vara bra att nämna detta, i form av mottot eller annan text, på en tydlig plats på sidan. Den viktigaste informationen bör också ha en framträdande placering, för att hjälpa användarna att hitta den mest relevanta informationen. [4] Plattforms- och upplösningsoberoende layout Vid vanlig grafisk gränssnittsdesign har man kontroll över varje bildpunkt på skärmen. Detta gäller inte vid webbdesign. Vid webbdesign kan man aldrig vara säker på att det kommer se exakt likadant ut för alla användare. Aspekter som påverkar utseendet är t.ex. vilka typsnitt som finns installerade, hur stor bildskärmen är, vilken webbläsare som används m.m. [1] Vid programutveckling kan man i hög grad styra vad användaren får, respektive inte får göra, men på Internet är det snarare användarna som bestämmer. De kan hoppa in var som helst på webbplatsen från t.ex. en sökmotor eller bokmärke. Genom inställningar i webbläsaren kan de styra utseendet på webbsidor, t.ex. färg på länkar och textstorlek. [1] Eftersom det är omöjligt att veta hur stora bildskärmar de enskilda användarna har bör man designa för alla upplösningar. Bästa lösningen är att inte ange bestämda mått på tabeller, ramar och dyligt, utan istället ange detta i procent. Vill man inte använda dena lösning bör man hålla en maxbredd på 770 bildpunkter. Det är det utrymme som finns att tillgå på en bildskärm med upplösningen 800x600 bildpunkter. Man bör designa för denna upplösning, även om många användare idag har större skärmar. Detta därför att det är jobbigare för användare med mindre skärmar att scrolla i sidled, än för användare med större skärmar att få tomma ytor runt webbsidan. [1] När man skriver koden bör man hålla sig till standard-html. Detta garanterar att sidan visas korrekt i så många webbläsare som möjligt. I Internets barndom använde i stort sett alla webbläsaren Mosaic, och senare Netscape. Idag finns det ingen webbläsare som på samma sätt är allenarådande. Därför bör man inte designa webbplatsen utifrån ett specifikt program, eller en specifik version. I framtiden blir det ännu viktigare att följa standarder, för att webbsidan ska kunna visas korrekt i både handdatorer, mobiltelefoner och andra plattformar. [1] 11

14 Teoretisk bakgrund Färger Färger kan förmedla eller påverka olika känslor hos människor och att uppfatta färger har varit viktigt för människans överlevnad. I dagens värld betyder rent allmänt t.ex. rött stop, medan grönt står för gå eller ingen fara och gult står för var försiktig. Färger kan delas upp som bl.a. primära och sekundära. Primära färger är utgångsfärgerna eller grundfärgerna. I naturen är det rött, blått och gult, medan det i datorns värld är rött, grönt och blått. Sekundära färger uppstår genom att blanda två primära färger. [5] Ögat och färger Färger är elektromagnetisk strålning med hög frekvens. Av alla de frekvenser som finns kan endast en liten del uppfattas och urskiljas av det mänskliga ögat. Hur väl skillnaderna mellan de olika frekvenserna eller färgerna kan urskiljas varierar mellan olika personer. [6] Det är viktigt att veta att alla människor inte kan se färg på ett normalt sätt. Av alla män är 6-8% drabbade av färgblindhet, medan detta är ovanligt bland kvinnor. [5] I ögat finns det så kallade stavarna och tapparna. Stavarna är känsliga för ljus och mörker medan tapparna är känsliga för olika färger. Det finns tre typer av tappar som är känsliga för rött, grönt respektive blått. Ögat har lättare att urskilja olika färgnivåer ibland ljusare färgområden. T.ex. om man i en gråskala har en steglängd mellan grånivåerna som följer en linjär funktion, utnyttjar man inte hela omfånget av möjliga urskiljbara grånivåsteg. Detta eftersom det går att urskilja fler steg av grånivåer ju ljusare upp i gråtonerna man kommer. Man kan säga att ögat är logaritmiskt. [6] Organisk subtraktiv färg Organiskt är det som finns hos något levande eller hos något som har levt, alltså färger i naturen. De tre färger i naturen man brukar kalla grundfärger är röd, gul och blå. Ifrån dessa färger skapas kombinationer som bildar nya sekundära färger genom en subtraktiv process. En subtraktiv färg absorberar, reflekterar och sänder vidare ljus, som uppfattas som en färg av ögat. I en subtraktiv process läggs färger ihop och skapar nya färger. Hur färger uppfattas har att göra med färgens absorption av ljus. Om man blandar rött och blått får man lila. Om man skulle blanda röd, blå och grön skulle man få färgen brun. [5] Digital additiv färg Till skillnad från de subtraktiva färgerna i naturen, kan man inte i datorns värld bara blanda ihop färger som i sin tur uppfattas som nya färger av ögat. I den digitala världen är det istället fråga om en additiv process, där ljus adderas med annat ljus för att skapa färger. De färger på ljuset som blandas är röd, grön och blå. Exempel på där additiv färg används är en tv eller en dataskärm. Där består varje färg av en viss procent rött, grönt och blått ljus. Om man adderar en del röd och en del blå får man magenta. Inget ljus alls ger svart, medan 100 procent av rött, grönt och blått ger vitt. 50 procent av färgerna ger därmed grått. Färg på en dataskärm, som kommer från ljus är inte lika stabilt som subtraktiv färg i naturen. Färgerna stämmer inte helt överens, vad gäller toner av motsvarande färg i organisk och digital form. T.ex. tenderar rött att ha lite mer orange ton, grönt att ha lite gult i sig och blått att ha lite mer lila ton. [5] 12

15 Teoretisk bakgrund Färgcirklar och färgers förhållanden Med hjälp av en färgcirkel kan man hålla reda på färgerna och förhållandet mellan dem. En subtraktiv färgcirkel är ett mycket bra hjälpmedel då man ska blanda färger. Det finns också en färgcirkel för additiv färg. [5] Figur 2: Subtraktiv färgcirkel Figur 3: Additiv färgcirkel Färger har olika förhållanden till varandra. Färger kan t.ex. höra ihop, vara varandras motsatser eller skapa kontrast mellan varandra. Färger i harmoni ger en lugnande effekt för ögat och hjärnan, medan andra kombinationer kan ge motsatt effekt. [5] Komplementära färger är de som finns rakt emot varandra i den subtraktiva färgcirkeln. De har hög kontrast mellan varandra. Ett exempel på två komplementära färger, är röd och grön. Om man vill skapa harmoni, kan man välja färgerna som en trekant ur färgcirkeln, alltså precis samma avstånd mellan varandra. Ett annat sätt att skapa harmoni samt ett tilltalande estetiskt intryck och samtidigt låg kontrast, är att kombinera intilliggande färger i färgcirkeln. På grund av de intilliggande färgernas likheter är dom också lätta att arbeta med. [5] Färger kan också ge intrycket av temperaturer. T.ex. upplevs färgerna mellan gult och rött som varma, medan färgerna mellan grönt och blått ger intrycket av kyla. Färger som svart, grått, vitt och brunt ger ett neutralt intryck. [5] Val av färger På en webbsida är färg en av de första sakerna en besökare ser. Olika färguppsättningar kan ge olika intryck hos besökaren. Palletten av färger som väljs ut, bör alltså återspegla en webbsidas innehåll. T.ex. en sida för en klubb eller förening skulle kunna ha varma färger så att besökaren kan få en känsla av värme och välbehag. Om sidan ska vara mer strikt och informativ, där texten har stor vikt, bör färgerna vara enkla och ej väcka för mycket uppmärksamhet. Valet av färger ska inte bara matcha innehållet på en webbplats, utan bör även vara anpassade för den tänkta målgruppen och deras värderingar. Det är också ofta viktigt att inte använda sig av för många färger i designen. Färger kan förknippas med olika känslor och nyckelord. Dock förknippas färger med olika saker i olika kulturer. T.ex. förknippas tillförlitlighet vanligtvis med färgen blå i vår kultur. I Korea däremot förknippas tillförlitlighet med pastellfärger, speciellt rosa. På nästa sida följer en tabell över vad olika färger kan förknippas med. [5] 13

16 Teoretisk bakgrund Röd Blå Grön Gul Lila Orange Brun Grå Vit Svart Kärlek, värme, passion, aggression, fara och kraft. Tillförlitlighet, konservativ, säkerhet, teknologi, renhet, ordning och sorg Natur, jord, hälsa, lycka till, avundsjuka, förnyelse och pengar Optimism, hopp, filosofi, oärlighet, feghet och förräderi Andligt, mystiskt, kungligt, kraft, förvandling, grymhet, arrogans och homosexualitet Energi, balans, värme och billigt Jord, tillförlitlighet, komfort och uthållighet Intellekt, Framtid, elegans, sorg och förfall Renhet, precision, oskyldighet, sterilitet, och död Kraft, sexualitet, mystiskt, rädsla, olycklighet och död Det finns också skillnader i män och kvinnors tycke och förknippningar av/om färger. Män föredrar i allmänhet blå färg före röd, medan kvinnor föredrar röd färg före blå. Studier har visat att kvinnor är något bättre än män på att komma ihåg och räkna upp färger. [5] Text Språk Språket på Internet skiljer sig från språket i vekligheten. Eftersom man använder Internet på ett annat sätt än en tidning, kan en text som fungerar bra på papper bli katastrofal på Internet. När man ska lägga upp information på webbplatsen måste man alltid först anpassa den till webben. De flesta användare har bråttom och skummar därför bara igenom texter. Inte förrän de hittat något som verkar viktigt läser de noggrant. När man skriver text för webben bör man därför anpassa den för skummande. Det gör man bl.a. genom att använda talande rubrik, kort sammanfattning i början av texten, dela upp texten i delar och använda tydliga underrubriker. [2] Om webbplatsen riktar sig till kunder ska man självklart använda ett kundinriktat språk. Man ska därför undvika interntermer som "konsumentinformation" och istället använda tydliga formuleringar för vad sidan innehåller. Det är bättre att vara tydlig och riskera att vara tråkig, än att ha fyndiga fraser vars betydelse är svårtolkade. Stor bokstav, textformatering, förkortningar m.m. ska användas på ett enhetligt sätt, och texten ska självklart vara rättstavad. [4] Innehåll Det är viktigt att användaren kan få en överblick över texten, därför får den inte vara för lång. Har man en längre text och inte kan korta ner den står man inför två val. Antingen får man dela upp texten på flera sidor, eller visa hela texten på en gång. Fördelen med att dela upp den är att varje delsida blir lättöverskådlig. Nackdelen är att användaren får klicka vidare flera gånger för att kunna läsa hela texten. Fördelen med att ha hela texten på en sida är användaren ka söka i den och även skriva ut hela texten på en gång. Nackdelen är att man måste scrolla för att kunna se hela sidan. [2] Information om företaget måste finnas tillgänglig på webbplatsen. Speciellt viktigt är det för en e- handel, eftersom folk gärna vill veta vem man gör affärer med. I regel gäller att ju detaljrikare information desto större trovärdighet får webbplatsen. Det får dock inte gå till överdrift. Ofta visas fel typ av information, som inte är intressant för användarna. Det är viktigt att tänka över vilken information som är relevant att visa. De flesta vill t.ex. kunna hitta tydlig kontaktinformation till människor som jobbar på företaget, medan interna dokument oftast är ointressanta. Information som kan vara bra att erbjuda är även företagets vision, värderingar, affärsplan, ledning m.m. [4] 14

17 Teoretisk bakgrund Typografi Läsbarheten är det allra viktigaste vid utformningen av en text för Internet. Användarna kommer att läsa texten på en skärm, vilket ur typografisk synvinkel är dåligt oavsett upplösning. De allra flesta webbsidor använder svart text på vit bakgrund, vilket ger maximal kontrast och högsta möjliga läsbarhet. Man kan naturligtvis använda andra färger, men dessa är de som oftast ger bäst läsbarhet. De ger också störst likhet med traditionella trycksaker. Standardstorleken på brödtext är i vanligaste fall 12 punkter. Detta bör man hålla sig till, med tanke på att alla ska kunna läsa texten. Text med storlek under 12 punkter kan bli svårläst för äldre personer eller personer med nedsatt syn. I tryck är oftast typsnitt med seriffer ("fötter" på bokstäverna) mest lättlästa. På en bildskärm visas inte seriffer särskilt bra. Det är därför bättre att använda ett linjärt typsnitt (typsnitt utan seriffer). De vanligaste idag är Verdana och Arial på PC, och Helvetica på Macintosh. [4] 3.2 Teknisk utformning Allmänt om tekniken bakom webbsidor De första hemsidorna var enkla och byggde endast på HTML. Efter hand lade man till nya funktioner för t.ex. bilder, tabeller och formulär. Ett visst samspel mellan besökarna och webbplatserna växte fram. Med samspel menas t.ex. gästböcker, enkäter och bilder som har möjligheten att ändras vid olika händelser. [7] Klient/Server-modellen Kommunikation på Internet fungerar enligt klient/server-modellen. I modellen arbetar två datorer tillsammans för att utföra en uppgift. [10] Den dator som vill komma åt information kallas klient och den dator som lagrar information kallas server. Klienten på Internet är ofta en webbläsare. Det som lagras på en server kan t.ex. vara HTML-kod till en webbplats med tillhörande bilder. [7] Det som händer i modellen är att en klient begär information från en server och ett svar skickas från servern med informationen. [10] HTML HTML står för Hyper Text Markup Language och är ett språk eller format för att beskriva hemsidor. HTML har inga speciella krav på datorn som en sida ska visas på, förutom att det behövs någon form av webbläsare som kan tolka HTML-koden. [8] En HTML-fil består av ren text som egentligen kan tolkas olika beroende på vilken webbläsare man använder. T.ex. om en textrad ska visas som rubrik, kanske i ett extremfall en webbläsare gör texten fet, medan en annan gör den understruken. HTML-kod kan skapas genom att skriva koden direkt i vilket textredigeringsprogram som helst. Man kan till exempel använda programmet anteckningar i Windows. För att kunna se resultatet av det man gör måste man då växla fram och tillbaks mellan textredigeringsprogrammet och webbläsaren. [9] En annan metod är att använda speciell programvara för konstruktion av webbsidor. Sådan programvara kan generera HTML-kod och visar hur sidan kommer att se ut på skärmen medan man arbetar med den. [9] 15

18 Teoretisk bakgrund Skriptspråk Ett av komplementen till HTML är skriptspråk eller script på engelska. Exempel på detta är ActiveX och JavaScript. Programmen ligger i klartext i HTML-dokumentet eller i en textfil. Koden tolkas av webbläsaren, dvs. koden körs hos klienten. Webbläsaren måste ha stöd för kodtypen. Ett skriptspråk läggs in i HTML-kod med märkningen <SCRIPT> som i sin tur måste ha attributet TYPE för att webbläsaren ska veta hur koden ska tolkas. Skriptspråk lämpar sig oftast för kortare program och funktioner. [8] Med hjälp av stödet för händelser från och med HTML 4.0, kan skriptspråk användas för att få bättre reaktioner på vad användaren gör. Ett exempel på en händelse kan vara att användaren för pekaren över en bild eller att användaren klickar på ett element. Vid händelsen körs eventuellt skriven kod från det valda skriptspråket. [8] JavaScript JavaScript är ett skriptspråk som från början skapades av Netscape, men det hanteras så väl av webbläsarna Netscape Navigator som Internet Explorer. JavaScript har egentligen inget att göra med Java, även om det går att anropa Javaprogram från JavaScript. JavaScript kan tolkas av flertalet av de Webbläsare som finns och är därmed ett skriptspråk man bör använda om man vill att så många som möjligt ska kunna använda koden. [8] VBScript VBScript är ett alternativ till JavaScript och kommer från Microsoft. VBScript bygger på Visual Basic, vilket är en fördel för de programmerare som redan behärskar det språket. VBScript kan köras hos en klient med Internet Explorer, medan Netscape i sitt standardutförande ej kan tolka sådan kod. [8] Statiska webbplatser Statiska hemsidor har begränsad interaktion mellan användaren och webbservern. Informationen på statiska hemsidor måste uppdateras manuellt. [19] Ett vanligt exempel på kommunikation mellan klient och server är när klienten skickar en begäran om information till servern. Klienten får då ett svar från servern med begärd data. Just detta exempel kallas begäran/svarsmodellen och är en viktig del av klient/server-modellen. Detta är ett ganska enkelt sätt kommunicera och sättet kommunikationen sker på är oföränderlig. Klienten kan inte påverka webbplatsens egentliga innehåll. Servern tar ingen närmare titt på vad som skickas om det är fråga om en så kallad statisk begäran. [7] Figur 4: Begäran/svarsmodellen 16

19 Teoretisk bakgrund En statisk begäran utförs i de fyra steg som följer nedan: 1. Klienten letar reda på en webbserver utifrån en adress. 2. Klienten frågar efter en sida. (t.ex. order.html) 3. Servern skickar över dokumentet. 4. Klienten tar emot och visar innehållet med hjälp av webbläsaren. [7] Dynamiska webbplatser På en dynamisk webbplats finns större interaktivitet och växelverkan mellan klient och server, än hos statiska webbsidor. Här bearbetas data på servern och det finns bl.a. möjligheter till att komma åt databaser, bearbeta sidinnehållet samt att det går att ta reda på demografiska data om besökaren. Serverbearbetningen spelar alltså en aktiv roll. Exempel på språk med stöd för serverbearbetning är ASP (Microsoft Active Server pages) och CGI (Common Gateway Interface). [7] Det som händer när en klient begär en fil, är att servern dels granskar samt går igenom det begärda och dels skickar något tillbaks. Det som servern skickar till klienten kan vara olika data och beräkningar som har översatts till HTML. [7] Arbetsflödet mellan servern och klienten ser ut enligt följande: Figur 5: Växelverkan mellan klient och server 1. Klienten letar reda på en webbserver utifrån en adress. 2. Klienten frågar efter en fil. 3. Servern analyserar filen som har begärts och eventuell indata. Sedan bearbetas koden. 4. Resultatet översätts till HTML och skickas till klienten. 5. Klienten tar emot och visar innehållet med webbläsaren. En klient ser ej skillnad på en dynamisk och en statisk webbsida. Detta eftersom det som tas emot i båda fallen är ren HTML. Ingen kod, förutom eventuella skript skickas alltså till klienten. [10] ASP Active Server Pages förkortas ASP och är en lösning från Microsoft för att skapa dynamiska webbplatser. Det är fråga om skript eller kodbitar som tolkas och körs på en webbserver. ASP kräver en Microsoft-server för att kunna användas. Programvaran som används på 17

20 Teoretisk bakgrund serverdatorn heter Internet Information Server och är gratis. ASP-sidor är relativt enkla att skriva och bygger bl.a. på programmeringslogik. Sidorna bygger på dels programkod och dels på inbäddad HTML. En ASP-sida måste ha filändelsen.asp. Programkoden kan skrivas via flera olika skriptspråk. [10] De skriptspråk som kan användas är något av följande: VBScript som bygger på syntax från Visual Basic. JScript som påminner om JavaScript. PerlScript som liknar Perl. Python som är ett kraftfullt skriptspråk som används vid webbutveckling. Det mest använda språket för att skriva kod på ASP-sidor är VBScript, vilket är en fördel för programmerare som redan kan syntaxen för Visual Basic. [10] ASP.NET Active Server Pages.NET, förkortat ASP.NET, är ett sätt att skapa kraftfulla webbplatser. ASP.NET utnyttjar teknik som kör skript via klientens webbläsare. Skripten har till uppgift att samla in information till servern från klienten om vad som händer där. Detta ger möjligheter att skapa ett bättre samspel mellan server och klient än vad som är möjligt i t.ex. ASP 3.0. Servern väntar på att något ska hända hos klienten. När något händer vidtar servern åtgärder. Modellen kallas den händelsestyrda modellen. Servern kan t.ex. reagera på att klienten skriver text i en ruta eller klickar på en bild. [7] Kod kan köras antingen på servern eller hos klienten, dock utan direkt växelverkan. Kod hos klienten behandlas ej av servern utan instruerar istället webbläsaren att göra något. Webbläsaren gör bara sitt jobb och tolkar HTML- och skriptkoden. Skripten instruerar webbläsaren hos klienten att meddela servern om pågående aktivitet och servern kan känna igen en händelse. ASP.NET ger på så sätt programmeraren en större fokusering på programlogik och en mindre fokusering på att hantera svar och begäran. [7] ASP.NET bygger på en uppsättning programutvecklingsobjekt och mallar från Microsoft, som kallas.net. De programmeringsverktyg som ligger inom ramverket.net har vissa nyckelfunktioner som gör dem kompatibla, säkra och stabila. En viktig del i.net arkitekturen är Common Language Runtime (CLR) och Microsoft Intermediate Language (MSIL). Kod skriven i.net ramverket kompileras till MSIL, vilket är ett kompakt sätt att representera all skriven kod. MSIL är tänkt att kunna köras på vilken dator som helst, dock stöds idag endast Windows. När ett program ska köras tar CLR över och kompilerar MSIL-koden så att den aktuella datorns operativsystem förstår den. CLR hanterar alltså körning av kod anpassat efter aktuell plattform. Det finns alltså en väsentlig skillnad mot traditionell kompilering som kan illustreras enligt nedan. 18

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

Grafisk design Varför grafisk design? öka synligheten ge klar affordance stödja en god mappning ge god feedback Varför grafisk design? skapa en smidig interaktion kan göra gränssnittet visuellt mer

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare. 1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera

Läs mer

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild

FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja

Läs mer

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1

Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi

Läs mer

Jenny Dafgård, Fredrik Johansson, Nils Järgenstedt, Yael Katzellenbogen och Klara Mälarberg. IT-Universitetet i Göteborg, HT03

Jenny Dafgård, Fredrik Johansson, Nils Järgenstedt, Yael Katzellenbogen och Klara Mälarberg. IT-Universitetet i Göteborg, HT03 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver hur Grupp 8 gick till väga för att skapa en webbplats för företaget Polyplast+. Processen påbörjades med en förstudie om Polyplast+, och fortsatte sedan med användaranalys,

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Manual för din hemsida

Manual för din hemsida Manual för din hemsida Dynamiska hemsidor är en lösning för att man på ett enkelt sätt skall kunna lägga till, ändra och ta bort sidor på sin hemsida. För att detta skall vara möjligt bygger lösningen

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

Introduktion till MySQL

Introduktion till MySQL Introduktion till MySQL Vad är MySQL? MySQL är ett programmerings- och frågespråk för databaser. Med programmeringsspråk menas att du kan skapa och administrera databaser med hjälp av MySQL, och med frågespråk

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss.

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss. SEKRETESSPOLICY Ikraftträdandedag: 16.10.2014 Denna sekretesspolicy förklarar hur vi hanterar den personliga information du förser oss med på webbplatser som kontrolleras av AbbVie (inklusive dess dotterbolag

Läs mer

PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+

PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+ PROJEKT: WEBB- OCH INFORMATIONSDESIGN Avvägningar och motiveringar vid gränssnittsdesign av webbsida för PolyPlast+ IT-universitetet i Göteborg Interaktionsdesign - Grafiska Gränssnitt 2003-09-17 Deltagare:

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2

2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2 2009-08-20 Manual för Typo3 version 4.2 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.1.1

Läs mer

Konsultprofil. Per Norgren (1983) Arkitekt & webbutvecklare

Konsultprofil. Per Norgren (1983) Arkitekt & webbutvecklare Konsultprofil Per Norgren (1983) Arkitekt & webbutvecklare Per Norgren är arkitekt och webbutvecklare som främst är inriktad på Mircosofts.Net-ramverk och EPiServer. Han har arbetat i branschen sedan 2007

Läs mer

Några exempel. Principer för design. Vilka problem medför den här designen? Vilken av följande placeringar av piltangenterna är bäst?

Några exempel. Principer för design. Vilka problem medför den här designen? Vilken av följande placeringar av piltangenterna är bäst? Några exempel Principer för design Hur många kan ställa in klockan på sin video utan manual? Hur ofta vrider man på fel platta på spisen eller glömmer vrida av den när man är klar? Hur ofta knuffar man

Läs mer

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter

Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter emag PRODUKTION Skapa epublikationer för Webben & Mobila Enheter Med emag kan du omvandla statiska PDF-dokument till interaktiva on-linepublikationer för vanliga webbläsare och mobila enheter, och detta

Läs mer

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger GRAFISK PROFIL INNEHÅLL 3. Inledning 4 6. Märke Huvudmärke. Varianter. Tillämpning. 7 9. Typsnitt Huvudtypsnitt. Webbtypsnitt. 10. Färger Huvudfärger. Komplementfärger. Webbfärger INLEDNING Den grafiska

Läs mer

Grafisk manual Version 1.0

Grafisk manual Version 1.0 Grafisk manual 2 0 / Innehåll 1 / Introduktion 1.1 / Syfte 2 / Grafisk manual 2.1 / Logotyp 2.1.1 Logotypens sammansättning 2.1.2 Storlekar & friyta 2.1.3 Användning 2.1.4 Strapline 2.1.5 Operatörslogotyper

Läs mer

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN Greppa Näringen logotypen är den officiella avsändaren och vårt viktigaste verktyg. Logotypen har en klar och tydlig form som syns mycket bra i alla sammanhang. För att skydda

Läs mer

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP 2013, senast reviderad: den 11 juni 2014 Innehåll Innehåll... 2 Om denna användarhandledning... 3 Syfte... 3 Vem är denna handledning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Innehåll. MySQL Grundkurs

Innehåll. MySQL Grundkurs MySQL Grundkurs Copyright 2014 Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Innehåll Introduktion till databaser Installera MySQL lokalt Webbserverprogrampaket (XAMPP) Introduktion till phpmyadmin

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

PageTurner är en tjänst för att skapa bläddringsbara Flash-dokument - ett inslag i den moderna webbvärlden som blivit alltmer populärt.

PageTurner är en tjänst för att skapa bläddringsbara Flash-dokument - ett inslag i den moderna webbvärlden som blivit alltmer populärt. PageTurner Vad är PageTurner? PageTurner är en tjänst för att skapa bläddringsbara Flash-dokument - ett inslag i den moderna webbvärlden som blivit alltmer populärt. Ett bra och snyggt sätt att göra dokument

Läs mer

QR-kodernas intåg för nytta och nöje!

QR-kodernas intåg för nytta och nöje! QR-kodernas intåg för nytta och nöje! Föredrag av Stig Ottosson om smarta "självlänkande" streckkoder som vi kommer att se alltmer i framtiden. 2012-05-04 Webbvärlden ur exponeringssynpunkt till ca 2010

Läs mer

Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik

Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik Teknikprogrammet, inriktning informations- och medieteknik Varför välja oss? Kursplan Presentation av våra datatekniska kurser Eftersom företag mycket sällan anställer gymnasieelever (de vill att ni ska

Läs mer

ibooks Author Komma igång

ibooks Author Komma igång ibooks Author Komma igång Välkommen till ibooks Author, ett lätt sätt att skapa snygga och interaktiva Multi-Touch-böcker för ipad och Mac. Börja med proffsiga Apple-designade mallar med mängder av eleganta

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats.

NU! NU! Bygg en webbplats NU! Bygg en webbplats. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB. Bygg en webbplats. web_omslag.qxp 2006-03-20 17:06 Sida 1 NU! CDn innehåller: Upptäck hur du: Använder "dra och släpp-metoden" för att lägga till text, bilder och andra objekt till en webbsida Skapar listrutor och dynamiska

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor. Projektarbete Solveig Betnér

Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor. Projektarbete Solveig Betnér Högskolan i Borås HT10 Webbredaktörsprogrammet distans Formgivning av webbsidor Projektarbete Solveig Betnér Innehållsförteckning Syfte s. 3 Målgrupp s. 3 Genre s. 3 Funktionalitet s. 4 Prototyper s. 5

Läs mer

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten Adelin Nzomwita Juni 2010 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B Datavetenskap Internetteknologi

Läs mer

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011.

Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Syfte Detta dokument tar upp grundläggande funktioner i Argonova Systems CMS i syfte att förbereda och stödja användaren, vid sidan av och inför

Läs mer

Frågor och svar Gränssnittsdesign/Webbutveckling

Frågor och svar Gränssnittsdesign/Webbutveckling Frågor och svar Gränssnittsdesign/Webbutveckling Bilder och optimering 1. Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi eller 96

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Webbprogrammering. Sahand Sadjadee

Webbprogrammering. Sahand Sadjadee Webbprogrammering Sahand Sadjadee Agenda Webb The World Wide Web (WWW) is a network of online content that is formatted in HTML and accessed via HTTP. The term refers to all the interlinked HTML pages

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09

Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09 Prova på-laboration i PHP Johan Sjöholm johsj@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 2009-08-09 1. Introduktion till webbprogrammering Webbprogrammering består av ett antal

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer

www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer www.grade.com LUVIT LMS Quick Guide LUVIT Composer LUVIT Composer LUVIT Composer är ett verktyg för att enkelt skapa snyggt innehåll direkt i LUVITs kurser. Verktyget innehåller designade mallar som du

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Workshop IBA internet based assessment

Workshop IBA internet based assessment Workshop IBA internet based assessment 2003-04-02 Ulf Jonsson Målsätttning Efter denna workshop så skall du förstå/kunna: * Beskriva olika delarna som ingår i verktyget Perception. * Konstruera enkla frågor

Läs mer

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2)

Instruktioner. Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 1 Instruktioner Innehåll: 1. Vad är Kimsoft Control (SIDA 2) 2. Logga in (SIDA 2) 3. Hem (SIDA 2) 4. Skapa/redigera sidor (SIDA 3) 41. Lägg till ny sida (SIDA 3) 42. Avancerat (SIDA 4) 5. Texteditor (SIDA

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor http://w3.msi.vxu.se/multimedia Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor Rune Körnefors Innehåll Variabler i JavaScript

Läs mer

www.faltbiologerna.se

www.faltbiologerna.se Redigering av www.faltbiologerna.se sammanställt av Magnus Bjelkefelt, november 2011 reviderad oktober 2012 Innehållsförteckning 1. Logga in................................................... 2 1.1 Var

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

» RSS - Bygg din egen RSS!

» RSS - Bygg din egen RSS! 1 of 5 29.4.2006 18:46» RSS - Bygg din egen RSS! Sett en orange liten skylt med vita bokstäver som antingen sagt XML eller RSS nyligen utan att direkt koppla varför den finns där? Du är antagligen inte

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Avancerade Webbteknologier

Avancerade Webbteknologier Projektledning, Business Knowledge Användbarhet & Layout Avancerade Webbteknologier Lkti Lektion 1 Kommunikation Tobias Landén tobias.landen@chas.se Avancerade webbteknologier del 1 (4 KY poäng) Syfte

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1

Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1 Användbarhet för webben MDI, Webb och speciella behov 1 Hur används webben? Webbsidor läses inte, de skummas! Således, designa för att de ska skommas scanability Vi gör inga optimala val, vi söker något

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet.

E-post. A. Windows Mail. Öppna alternativ. Placera ikonen på skrivbordet. E-post A. Windows Mail Öppna alternativ Klicka på startknappen Startmenyn öppnas Klicka på Alla Program Leta reda på Windows Mail Dubbelklicka Windows Mail öppnas. Om ikonen ligger i Start-menyn Klicka

Läs mer

Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Stefan Berglund och Per Kvarnbrink. Laboration: Flerskiktade applikationer

Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Stefan Berglund och Per Kvarnbrink. Laboration: Flerskiktade applikationer Institutionen för 2014-11-17 Tillämpad fysik och elektronik Stefan Berglund och Per Kvarnbrink Laboration: Flerskiktade applikationer Målsättning Syftet med denna laboration är att ge den studerande kunskap

Läs mer

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation

KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362. Projektpresentation KTH Programutvecklingsprojekt med mjukvarukonstruktion 2D1362 Projektpresentation Fakturasystem Total Office Mobile Systems http://www.nada.kth.se/projects/prom04/fakturasystem/ Uppdragsgivare: Örjan Melin

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Användarhandledning. edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24

Användarhandledning. edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24 Användarhandledning edwise Webbläsarinställningar 2013-10-24 Sida 2/22 Innehållsförteckning 1 Webbläsarinställningar... 3 1.1 Internet Explorer Kompabilitetsläge... 3 1.1.1 Inställningar för kompabilitetsvyn...

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

CMS. - Content management system

CMS. - Content management system CMS - Content management system Agenda CMS Server, webbhotell och FTP Wordpress, ställ mycket frågor Om vi hinner - Snabb genomgång av CMS - uppgiften Nu & Då Sidor med bara HTML och CSS kräver manuell

Läs mer

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning

Färglära. Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färglära Grundläggande kunskaper om färg och färgblandning Färger är olika frekvenser av elektromagnetisk strålning. En del frekvenser ligger inom det område våra ögon kan se, andra ligger utanför. Vad

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Elektronisk publicering TNMK30

Elektronisk publicering TNMK30 Elektronisk publicering TNMK30 Förra gången Usability & interaktionsdesign Projektintroduktion Bildbehandling. Byte av handledare Istället för Martin Johansson Annsofi Pettersson, annpe655@student.liu.se

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 GRAFISK MANUAL Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 Kapitel 8, Marknadsföring är tills vidare utelämnad då det tar tid att genomarbeta konsekvenserna för programblad och hemsida samt hur vi vill marknadsföra

Läs mer

Välkommen till Studiekanalen.se

Välkommen till Studiekanalen.se Välkommen till Studiekanalen.se Det här produktbladet beskriver besökarens (elevens) väg till utbildningen, hur de matchas mot rätt skola och utbildning. Det beskriver även hur utbildningsanordnaren kan

Läs mer

WEBBUTVECKLING Kursplanering

WEBBUTVECKLING Kursplanering Kursplanering v 35-37: Struktur, mappar, google-skills, planering, html-grunder, bra/dåliga exempel, webbläsare, editorer v 38-43: HTML - länkar, färger, text, listor, bilder. v 44: Höstlov v 45: Repetition,

Läs mer

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Kom-igång-hjälp för hemsida & e-butik. Praktiska tips för hur du lyckas med innehåll, design och sökmotoroptimering.

Kom-igång-hjälp för hemsida & e-butik. Praktiska tips för hur du lyckas med innehåll, design och sökmotoroptimering. Kom-igång-hjälp för hemsida & e-butik Praktiska tips för hur du lyckas med innehåll, design och sökmotoroptimering. Ta reda på dina behov Skapa förutsättningar för att lyckas. Skriv ner en tydlig sidstruktur

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Grafisk manual. Studentkåren i Sundsvall 2013

Grafisk manual. Studentkåren i Sundsvall 2013 Grafisk manual Studentkåren i Sundsvall 2013 STUDENTKÅREN I SUNDSVALL GRAFISK MANUAL INLEDNING 2 Inledning Detta dokument reglerar Sundsvalls studentkårs grafiska profil med logotyper, typsnitt, färger

Läs mer

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum!

Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Guide till Mynewsdesk Hosted Newsroom - Kom igång och spegla ditt pressrum! Hur du implementerar ditt Hosted Newsroom I den här guiden kan du läsa hur du skapar ert Hosted Newsroom ert pressrum på er egna

Läs mer

EasyShop e-handelslösning v2000.10 2000 Turismo DOKUMENTATION

EasyShop e-handelslösning v2000.10 2000 Turismo DOKUMENTATION EasyShop e-handelslösning v2000.10 2000 Turismo DOKUMENTATION 2000 Turismo Produkten är fri att modifiera och utöka. Dock är det EJ tillåtet till att sprida, sälja eller på annat sätt distribuera vidare

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning

Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning Skriva för webben och bildskärmen, eller kanske anpassa ditt budskap till skärmläsning Innehåll Påverkar förutsättningarna... 3 Skriva för skärmläsning eller papper... 3 Informationspaket... 3 Tätt mellan

Läs mer

KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET

KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET 2008-01-28 09.32 KULTURRÅDET - EN INSPIRERANDE MYNDIGHET Kulturrådet har i uppdrag att förverkliga de kulturpolitiska beslut som riksdag och regering fattat. Det är ett viktigt uppdrag och ett inspirerande

Läs mer

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet 1-1 Grafisk formgivning Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet Komponenter måste utformas och användas på ett konsekvent och enhetligt sätt.

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer