Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR

Transkript

1 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Onsdag 10 oktober 2012 Plats: Svenska Mässan för besök på Möjligheternas värld och Gymnasiemässan efter mötet. Närvarande: Karin Ingelhag BRG, Eric Alexandersson Volvo Cars AB, Kenneth Ardehed GR vux, Anders Thelander Borealis, Lars Josefsson, Pernilla Börjesson Midroc, Eva Wiberg Lindholmens tekniska gymnasium, Håkan Cardfeldt Polhemsgymnasiet, Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet, Pernilla Öhberg Elof Lindälvsgymansiet, Jan Johansson GTG, Johan Bengtsson GTC, Svante Boström Yrkeshögskolan Göteborg, Margaretha Allen GR Förhinder: Bengt Forsling IF Metall, Lennart Österlund Teknikföretagen, Mats E-vital, Tommy Ottosson Heka, Ulrica Wiklander SKF, Anteckningar Föregående mötes anteckningar lades till handlingarna. Regionalt perspektiv 1. Avstämning av statistik Regionen har en skyldighet att lämna årlig rapport till Riksföreningen Teknikcollege Sverige om antal studerande på de utbildningar som är certifierade. Bakgrunden är att föreningen vill använda detta underlag i sitt arbete med att informera och bearbeta omvärlden. Den 10 oktober är sista dag att skicka in statistik till processledaren som sedan sammanställer och skickar vidare till riksföreningen. Information om detta gick ut i september. OBS att detta gäller samtliga enheter som är certifierade. 2. Budgetpropositionens effekter på Teknikcollege Göteborgsregionen Reflektioner gjordes kring att en förlängning av försöksverksamheten med ett fjärde år samt ett permanent fjärde år aviserades. Hur kommer regionens anordnare att agera utifrån denna möjlighet? Processledaren gick igenom nuvarande förutsättningar för

2 försöksverksamheten. Vidare nämner budgetproppen också en utökning av antalet platser inom såväl yrkesvux som yrkeshögskolan. Infrastruktur för utbildning 3. Resultat av slutantagningen för teknikprogrammet och det industritekniska programmet Processledaren redogjorde för aktuell statistik kring slutantagningen till samtliga gymnasieprogram. Teknikprogrammet fortsätter att öka till 982 antagna elever. Även det industritekniska programmet går upp något till 228 elever trots att elevkullen sjönk med 5 % sen föregående år. Statistiken bifogas med anteckningarna. 4. Återkoppling kring debattartikel som publicerades i GP Eric Alexandersson och Bengt Forsling kommenterade den av riksföreningen författade och i GP införda artikeln om att politiken måste satsa även på yrkesutbildningar och inte endast vara nöjd med att teknikprogrammet ökar. Några reaktioner har kommit men inget har varit särskilt uppseendeväckande. 5. Kompetensplattform hur kan en sådan se ut? Anette Larsson, GR medverkade. Under krisen 2009 blev det uppenbart att det inte fanns tillräckliga kunskaper om utbud och efterfrågan av utbildning som kunde erbjudas till dem som drabbades av krisen. Regeringen gav ett uppdrag till regionala aktörer att ta reda på detta och att ta fram s.k. kompetensplattformar. I vår del av Sverige är det Västra Götalandsregionen som har uppdraget, men regionen har involverat de fyra kommunalförbunden. Hur kan vi visualisera det vi vet? Hur ser utbudet ut och vad examinerar vi dessa i? Vi lär oss nu genom att ta ett steg i taget. Vad har vi för efterfrågan? Kompetensområdet vård- och omsorg visades som exempel. Nationell statistik visas ofta med hjälp av SUN- (svensk utbildningsnomenklatur) och SSYK-koder (svensk standardiserad yrkesklassificering). Blandkompetenser blir allt vanligare. Regeringen vill kunna se att utbudet matchar efterfrågan. Genom att visualisera får vi igång diskussioner. Vad levererar de olika utbildningsformerna? Hur ska man göra för att definiera blandkompetenser? Ta t ex förmågan att kunna svetsa i plast. Var hör den hemma? Det är viktigt att också kunna se bakåt och följa utfallet. En vanlig fråga är vilka inriktningar som finns i gymnasieskola. Om man vill jämföra med gymnasieskolan som vuxenutbildare, hur gör man då? Hur många antas? Vilka inriktningar efterfrågas? Detta är exempel på frågeställningar som skulle kunna besvaras i ett virtuellt system. En annan fråga är i vilken befintlig utbildning vi skulle kunna ta in deltagare för att erbjuda något speciellt. Statistik kring gymnasieskolans antagning är inläst från 2005 och för yrkeshögskolan från Nu kommer vuxenutbildningen med.

3 Det gäller att jämföra samma saker. Vi vill presentera statistiken så neutralt som möjligt och vi måste också kunna förklara tolkningar och förklaringar. Hur kan man få fram examineringsprognosen? För gymnasieskolan är det relativt enkelt med tre till fyra års intervaller. Vuxenutbildningens studerande har ett ungefärligt slutdatum. Yrkeshögskoleutbildningar har ett slutdatum. Avbrottsprognosen läggs också in. Andra uppgifter kommer från SCB och Arbetsförmedlingen. AF ser inte alltid bakåt för att kunna se framåt. Arbetslivets underlag behövs också. Hur ser prognoserna ut? Vilket behov pratar vi om? Är det regionens behov som styr eller är det nationella behov? Detta IT-verktyg kommer att visas under Almedalsveckan Totalt 21 kompetensplattformar över hela landet arbetar med samma fråga. De olika regionerna möts i olika sammanhang. Systemleverantörerna är också med i arbetet så att juridiken stämmer. PUL kan också bli inblandat. Branscherna är inte så selektiva och arbetslivet är väldigt mångfacetterat. Problemställningen är också att fler ska arbeta längre. Hur ska omorienteringen se ut? Konjunkturinstitutets prognoser ligger bland annat till grund för analysen. Universitetens och högskolorna statistik bör vi också komma åt. Hur ska vi tänka utifrån vårt perspektiv inom Teknikcollege Göteborgsregionen? Det finns projekt som man skulle kunna lägga över verktyget på. Det måste kunna lyftas till andra nivåer. Deltagare i det regionala rådet får gärna kontakta anette.larsson,@grkom.se med inspel. 6. Ansökningar om YH-utbildningar från Göteborgsregionen Jan Johansson och Svante Boström har tagit fram en gemensam skrivelse som omfattar kompetensbehovet på YH-nivå utifrån ett avnämarperspektiv. Enligt beslut skulle underlaget vara hos processledaren20 september. Ett utkast visades under mötet. Två enheter finns med i underlaget. Övriga två enheter (Stenungsund och Kungsbacka) inkluderas i skrivelsen och denna skickas till processledaren senast i denna vecka för vidare befordran till YH-myndigheten. 7. Nationell rapport om yrkeshögskoleutbildning Bengt Forsling Frågan tas upp vid kommande möte då Bengt F inte kunde delta i mötet. Tydlig profil

4 8. Gymnasiedagarna och bemanning av programytor under mässan En sammanställning av hur skola och arbetsliv har bemannat programvägledningsytan presenterades. Det är mycket glest med bemanningen av montrarna för teknik, industriteknik och el-automation. Kanske kan detta bero på all den energi som har lagts på Möjligheternas värld? Elever med föräldrar får tillträde till Möjligheternas värld varje dag Gymnasiemässan är öppen (efter på grund av säkerhetsskäl). 9. Ungdomsinformatörer under Gymnasiemässan Rapport från Teknikcollege SKF Aktiviteten blev inte av. 10. Annonser i bilaga till GP och GT Reaktioner på de båda annonserna som publiceras i veckan var positiva. Bilagan i GP delades ut till Teknikcollegerådet. QR-kod bör tas med nästa år. Mycket mera information kommer då med. Samverkan med arbetslivet 11. Möjligheternas värld en mötesplats kring teknik och industri Reflektioner kring aktiviteten laget runt Möjligheternas värld är en mötesplats för företag och skolor. Där finns t ex en robot som serverar dricka och Chalmerister som gräddar våfflor i en automatiserad manick. Johan Bengtsson, GTC konstaterade att det är ett fantastiskt engagemang från företagen. SYV och lärare är svåra att få tag i, särskilt i grundskolan. Teknikutveckling och teknikutbildning i grundskolan är inte högprioriterat. Ann Malmberg: Eleverna upplever inte att de har haft teknik i grundskolan. Hur vet de att de ska vara intresserade av teknik? Den nya läroplanen i grundskolan säger att ämnet ska vara jämställt med t ex biologi, men det är en bit på väg dit. Ett sätt är att bjuda in till aktiviteter på skolorna. Reflektioner och exempel: A. Under höstlovet bjuder GTG in till att styra robotar. B. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet har ett sådant samarbete kallat Made by Kungsbacka. Det är ett tufft arbete, men det ligger på gymnasiet att gå ut till grundskolan och informera. C. Lindholmen har samarbete med några grundskolor där man gör projektarbete och aktiviteter på dessa skolor. D. Projektet Matena och svårt att ta sig in i grundskolan särskilt i Göteborg. Det finns inga pengar och inga möjligheter. E. Pedagogen har ett seminarium om teknik för lärare som utbildar sig inom lärarlyftet. F. Det finns också många hinder på företagen.

5 Processledaren påpekade att det nu finns ett stort intresse för att välja teknik i gymnasieskolan!!! Hur får vi ut det budskapet? Genusfrågan Vi behöver fortsätta att hitta former som attraherar flickor/kvinnor Ett sätt är att arbeta med icke könsmärkta objekt som t ex brödrostar. Chalmers valde att byta namn på utbildningen Väg och vatten till Samhällsbyggnad och infrastruktur och vips blev det fler sökande kvinnor. Kenneth A: Det gäller att uttrycka sig på ett visst sätt. Högskolan Väst hade 50/50fördelning vad det gäller kvinnor och män bland sina sökande. De var intresserade av teknik. De var en utmejslad grupp. Vuxenutbildningen jobbar mycket med den yrkestekniska sidan. Den är så gammaldags och traditionell så det är sanslöst. Kvinnorna finns inom vård- och omsorgsutbildning. Nya teknikprogrammet Procssledaren berättade att under arbetet med det nya programmet fästes stor vikt vid genusfrågan. Uppdraget var att nå fler och framförallt också kvinnor. En del signalord lades in i inriktningsnamnen. Design och arkitekturutbildningarna på Aranäsgymnasiet har 30 % kvinnor.. Nösnäsgymnasiet: Be creative! De studiebegåvade flickorna har de verktyg som de behöver. Mun till munmetoden sprider utbildningens kvalitet. Goda exempel är också bra för att sälja in till fler elevgrupper. Vem säger något till flickorna i år 6-7? Midroc företaget arbetar med att få in fler kvinnliga ledare. Borealis kemi lockar kvinnor även idag. BRG Det finns ett värde i att utbildningsanordnarna tar det på allvar. Man vill ha blandade arbetsgrupper, då det ligger en innovativ kraft i detta. Beslut: Rådet beslöt att samla in vad vi gör för flickor till nästa möte. Kvalitetssäkring 12. Fortsatt diskussion om attitydundersökningar kring teknik och industri Kreativ och stimulerande lärmiljö 13. Mötesplats skola planering inför Teknikcollege Göteborgsregionens seminarium under mötesplatsen. Hittills är Elof Lindälvsgymnasiets samverkan med arbetslivet på IN-programmet och

6 samverkan mellan parterna inom Göteborgsregionen inskickade som seminarieinnehåll. Vad mer ska seminariet innehålla? Följande idéer framfördes. Avanto - Kompetensförsörjning Lådbilen Grundskoleprojektet Aranäs Sjöfartselektriker, Nösnäs UF Hållbar framtid Vindkraft Proccessledaren kontaktar varje skola för att ta fram ett program. Bjud in alla intresserade och gärna lärare inom TCGR. Maskiner och utrustning 14. Rapport från Euro skills i Belgien 4-6 oktober Processledaren lämnade kort rapport från tävlingarna i Spa Franconcourt. Sverige deltog i sex klasser. Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration 15. Information om ansökan om kompetensutveckling i samverkan med Chalmers Processledaren har i samverkan med Chalmers skrivit fram en ansökan om medel för en trestegsraket för att kompetensutveckla lärare i teknik. Ansökan skickades till Skolverket 1 oktober. Preliminärt arrangeras ett möte mellan lärare som undervisar i teknik 2 redan måndag 5 november Lärande i arbete 16. Lägesrapport från arbetet med en gemensam handledarutbildning Ann Malmberg Rapport vid senare möte. 17. Praktik på Teknikprogrammet Hur ser det ut på teknikcollegeskolorna idag? Vilken typ av praktik är det som genomförs? Frågan tas upp vid kommande möte. 18. Medvid - ett EU-projekt på gång (om något nytt finns att rapportera) Övrigt Till kalendariet: Riksföreningen Teknikcollege Sveriges rikskonferens 18 oktober i Malmö Seminarium om vuxenutbildning SWOT-analys lämnad

7 Anmälningsläget för Skolverkets konferens om kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet 24 oktober Vid anteckningarna Margaretha Allen, Processledare TCGR

8 Antagning yrkesprogram jämförelse 2010 Definitivantagning juni Barn och Fritid (BF) 292 Bygg och anläggning (BP) 520 El (EC) 845 Energi (EN) 186 (EC, EN) Summa: 1031 Fordon (FP) 413 Handels- o. administration (HA) 656 Hotell och Restaurang (HR) 344 Livsmedel (LP) 48 (HA, HR, LP) Summa: 1048 Hantverk (HV) 437 Industri (IP) 219 Medie (MP) 362 Naturbruk (NB) 164 Omvårdnad (OP) 325 Totalt:

9 Antagning yrkesprogram jämförelse 2011 Slutantagning september (2011 Definitivantagning juni) Slutantagning 2012 september (2012 Definitivantagning juni) Barn och Fritid (BF) 235 (258) Bygg och anläggning (BA) 495 (472) El och energi (EE) 472 (468) VVS o. fastighet (VF) 65 (68) (EE,VVS) Summa: 537 (536) Fordon o transport (FT ) 306 (292) Handel o administration (HA) 350 (334) Hotell o turism (HT) 163 (164) Restaurang o livsmedel (RL) 245 (229) (HA, HT, RL) Summa: 758 (727) Hantverk (HV) 281 (280) Industritekniska (IN ) 215 (213) X Naturbruk (NB) 126 (140) Vård och omsorg (VO) 235 (213) Sjöfartsutbildning 79 (79) Totalt: 3267 (3210) Barn och Fritid (BF) 206 (202) Bygg och anläggning (BA) 425 (409) El och energi (EE) 432 (438) Vvs och Fastighet (VF) 80 (79) (EE+VF) Summa: 512 (517) Fordon och transport (FT) 258 (236) Handel och administration (HA) 318 (311) Hotell och turism (HT) 142 (139) Restaurang och livsmedel (RL) 169 (176) (HA, HT, RL) Summa: 629 (626) Hantverk (HA) 242 (242) Industritekniska (IN) 228 (225) X Naturbruk (NB) 102 (109) Vård och omsorg (VO) 221 (213) Sjöfartsutbildning 63 (68) Totalt: 2886 (2847)

10 Antagning Studieförberedande/Högskoleförberedande jämförelse Definitivantagning juni Estetiskt (ES) 957 Samhällsvetenskap (SP) 3307 Naturvetenskap (NV) 1707 Teknik (TE) 577 IB 90 Annat 24 Totalt: 6662

11 Antagning Studieförberedande/Högskoleförberedande jämförelse Slutantagning september (2011 Definitivantagning juni) 2012 Slutantagning september (2012 Definitivantagning juni) Estetiskt (ES) 1045 (1032) Samhällsvetenskap (SA) 2204 (2192) Spets SA humaniora 8 Ekonomi (EK) 1115 (1083) Humanistiskt (HU) 122 (121) (SA,EK,HU) Summa: 3449 (3396) Naturvetenskapligt (NA) 1602 (1579) Naturvetenskapligt (spets) 27 (28) (NA+NA spets) Summa: 1629 (1607) Teknik (TE) 940 (956) Totalt: 7063 (6991) Estetiskt (ES) 950 (961) Estetiskt spets 16 (15) Samhällsvetenskap (SA) 2101 (2047) Spets humaniora 8 (9) Ekonomi (EK) 1172 (1153) Humanistiskt (HU) 76 (82) (SA,EK,HU+spets) Summa: 3363 (3306) Naturvetenskapligt (NA) 1609 (1559) Naturvetenskapligt spets 28 (27) NA+NA spets Summa: 1637 (1586) Teknik (TE) 982 (978) Totalt: 6950 (6831)

12 Teknikcollege Kungsbacka - syfte Med Teknikcollege Kungsbacka vill vi skapa en kraftsamling & gemensam sak kring teknisk utbildning i Kungsbacka för att öka individers & företagens konkurrenskraft

13 IN Drift. & underhåll/ Prod. & maskin/ Industri ELG Svetstekn. ELG EE EE Autom. Automation & Datorkomm. ELG ELG TE Prod.tekn, Teknikvet, Info. & medietekn. ELG TE Samh. & miljö, Tekn.vet, Design & Prod. AG Teknikcollege Kungsbacka Högskolan Framtid Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan Kungsbacka Nuläge ELG = Elof Lindälvs gymnasium AG = Aranäsgymnasiet Infrastruktur TC KBA

14 Teknikcollege på Industritekniska programmet - Elof Lindälvs Gymnasium, Kungsbacka

15 John Weiselberg Lärare i svetsteknik Industritekniska programmet Tel: Mob:

16 Utgångspunkt & Behov Behov av rätt utrustning Hur? Inga finansiella medel Mitt nätverk Svetsteknik AB Vinna vinna Resultat: Utrustning, uppdragsutbildning, nya idéer, fördjupat samarbete, kompetensutveckling

17 Nya idéer och möjligheter Nätverk Hilti Svenska AB Region Väst Vinna vinna Infästningsteknik Resultat: Utrustning, utbildning som leder till ett certifikat,

18 Framtid och pedagogisk utveckling Svårt att kommunicera Skolverkets styrdokument och utbildningsinnehåll med elever och företag Lösning: gör om styrdokumenten till uppgifter som är arbetslivsnära och som företagen förstår Resultat: Eleven förstår sitt lärande och vet hur de ligger till betygsmässigt. Företagen förstår vad utbildningen handlar om och kan lättare påverka den

19 Programråd TC samarbete, Lättare att få engagerade företag pga. investering i vår verksamhet

20 APL Bra kontaktnät via våra samarbetspartners Lättare att hitta olika nischer Lättare att ställa krav på APLen

21 Kvalitetssäkring Tydliga mål och uppföljning Rätt utrustning Kort väg till rätt kompetens

22 Skarpa projekt Ett nytt och spännande sätt att lära Uppdrag från näringslivet Tränar entreprenöriella kompetenser såsom kommunikation, projektplanering, problemlösning mm Ger möjlighet att de praktiska och teoretiska kunskaperna kopplas ihop på ett bra sätt och till verkligheten

23

24 Hundpolisen i Göteborg

25

26 Organisation Teknikcollege Kungsbacka Styrgrupp Teknikcollege Kungsbacka (Lokala TC-rådet) Regionala rådet Teknikcollege Göteborgsregionen Processledare Teknikcollege Kungsbacka Operativagruppen Samordnargruppen Programråd EE ELG Programråd IN ELG Programråd TE & NV Ledningsgrupper YH Organisation Teknikcollege Kungsbacka

27

28 Sustainable Future Presented to Presented by Mötesplats Skola Therese Almgren Mattias Bengtsson SKF Slide 2 [Code] SKF [Organisation]

29 Agenda Bakgrund Mål & Målgrupper Sustainable Future i ett sammanhang Samhälle SKF Skola Projektet Vision SKF Slide 3 [Code] SKF [Organisation]

30 Bakgrund SKF Slide 4 [Code] SKF [Organisation]

31 Mål & målgrupper Mål: Öka samverkan med högskolor och företag Öka intresset för SKF Tekniska Gymnasium Stärka ämnesintegrationen En modern och attraktiv skola Målgrupper Elever / potentiella elever / elevers föräldrar Samhället SKF SKF Slide 5 [Code] SKF [Organisation]

32 Sustainable Future i ett sammanhang SKF SF Skola Samhälle SKF Slide 6 [Code] SKF [Organisation]

33 Samhälle Att stärka engagemanget och förståelsen för modern miljöteknik. Att stärka förståelsen för hur samhälle, företag och individ samverkar för att nå en hållbar utveckling SKF Slide 7 [Code] SKF [Organisation]

34 SKF Business Care Employee Care SKF Care SKF BeyondZero TM SKF som initiativtagare Environmental Care Community Care SKF Slide 8 [Code] SKF [Organisation]

35 Skola En modern och attraktiv skola Öka samverkan med externa parter Integrering mellan olika ämnen och klasser SKF Slide 9 [Code] SKF [Organisation]

36 Projektet År 1 Energialiskt & Business Excellence År 2 Planering & Projektering År 3 Leverans SKF Slide 10 [Code] SKF [Organisation]

37 Årskurs 1 - Energialiskt Att skapa en utgångspunkt och verktygslåda för vidare projekt inom Sustainable Future genom att väcka intresse och öka förståelsen för energi- och miljöproblematiken SKF Slide 11 [Code] SKF [Organisation]

38 Årskurs 1 - Energialiskt Då sparkar igång och ger historien kring samhälle och energi för att senare gå över i Nu som tar upp den samhällsdebatt som pågått de senaste decennierna. Temat avslutas med Framtid med ett projektarbete inom ämnet som redovisas inför klassen SKF Slide 12 [Code] SKF [Organisation]

39 Årskurs 1 - Energialiskt Studiebesök för att väcka intresse GBG-energi Ekocentrum Big Glenn Stadsmuséet Herrgården Verkstadsklubben Remfabriken i Gårda Elyseum SKF Slide 13 [Code] SKF [Organisation]

40 Årskurs 1 - Energialiskt Integrerade ämnen Människan i industrin Samhällskunskap Historia Miljö- och energikunskap Fysik 1 Svenska Engelska SKF Slide 14 [Code] SKF [Organisation]

41 Projektet Summering SKF Slide 15 [Code] SKF [Organisation]

42 Vision Att göra SKF Tekniska Gymnasium till det självklara valet för dem som vill göra skillnad! SKF Slide 16 [Code] SKF [Organisation]

43 Helt enkelt Energialiskt! SKF Slide 17 [Code] SKF [Organisation]