REMI ORganISatIOnSutREdnIngS E S n 2010/2011

Transkript

1 REMISS OrganISationsutredningen 2010/2011

2 Att läsa och svara på remissen Remissen inleds med en bakgrund där bland annat ridsportens roll, ekonomi och nuvarande organisation presenteras. Därefter följer en sammanställning av de intressen, viljor och idéer som uttryckts av medlemmarna under utredningen. Sist i dokumentet finns en sammanställning över de idéer och förslag som förbundsstyrelsen valt att lyfta fram och om vilka vi vill att ni som en viktig del i organisationen, ger era synpunkter och betyg på. För att få ett rättvist bedömningsunderlag till styrelsens förslag till stämman, är det viktigt att ni i era föreningar tar tid och möjligheten att svara på remissen. Läs och diskutera och låt samtalet ta plats i er förening. Ni avgör själva hur föreningen ska hantera remissen och hur många som ska delta i diskussionen. Längst bak i dokumentet finns en instruktion för hur ni fyller i remissen. Fyll i, tejpa ihop formuläret på markerade ställen och skicka tillbaka med vanlig post. Porto är betalt. Varje förening har rätt att skicka ett samlat remissvar. Remissvaren bearbetas av arbetsgruppen som i sin tur lägger fram en rapport med förslag på ändringar för en förbättrad och effektivare organisation till förbundsstyrelsen. Ett slutligt förslag presenteras sedan på förbundsstämman Vi önskar era synpunkter senast den 23 januari. Med vänlig hälsning Förbundsstyrelsen Svenska Ridsportförbundet

3 På förbundsstämman i maj 2009 fick styrelsen i uppdrag att utreda Svenska Ridsportförbundet organisation och avgiftssystem och ge förslag på hur dessa kan förändras och effektiviseras för att bättre svara upp mot ridsportens mål och verksamhet. En organisationsutredning tillsattes och har under 2009 och 2010 har arbetat med att samla in fakta och medlemmarnas synpunkter om ridsportens nuvarande organisation och förutsättningar. I en tät dialog genom bland annat den s k Arbetsboken, seminarier och undersökningar har föreningar och enskilda medlemmar uttryckt sina synpunkter och drömbilder. Remissen presenterar en analys av de önskemål som framkommit. Den här remissen är en sammanställning av dessa fakta, förslag och idéer. Idéerna är formade för att tillgodose så många önskemål som möjligt. Nu är det er tur att värdera dem. Det vill säga tala om vad som är mest betydelsefullt för just er förening. Remissen är en mycket viktig del i utredningen och den demokratiska beslutsprocessen där förslagen ges en allsidig belysning innan styrelsen efter remisstidens utgång formulerar sina slutgiltiga förslag och konsekvensanalyser. Förslagen på förändringar ska presenteras för stämman 2011 och vara väl förankrade i hela Svenska Ridsportförbundet. 3

4 InnEhållSFÖRTECKNIng Bakgrund och tillvägagångssätt 5 Nuläge Organisation 9 Nuläge Avgifterna 18 intressen, SYNPUNKTER OCH ÖNSKEMÅL 24 Idéer till lösningar 26 Bilaga 1 MOTIONERNA BAKOM UTREDNINGEN 40 4

5 Bakgrund och tillvägagångssätt 5

6 På stämman i maj 2009 fick förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda och föreslå eventuella förändringar för en effektivare organisation av Svenska Ridsportförbundet (SvRF). Till stämman inkom totalt nio motioner från distrikt, ridklubbar och enskilda medlemmar som på olika sätt berörde ridsportens organisation och avgiftssystem. För en komplett redovisning av motionerna bakom utredningen och förbundsstyrelsens yttrande och beslut kring dessa, se bilaga 1. I syfte att uppnå en effektivare organisation tillsatte styrelsen en utredning med utgångspunkt i förbundets nuvarande organisation. Förslagen på förändringar ska presenteras för stämman 2011 och vara väl förankrade i hela Svenska Ridsportförbundet. Målet med en effektiv organisation är att nå de uppsatta målen för den svenska ridsporten: Ett förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar Öka medlemsantalet Medaljer i alla landslag Uppdrag och tillvägagångssätt Att definiera och ge förslag på vilken organisation och vilka resurser som krävs för att förbundet ska uppnå sitt uppdrag. Ge förslag på ett ekonomiskt flöde, och storleken på detta, för att säkerställa att organisationen kan uppnå sitt uppdrag. Utredningen är uppdelad i två delar: En om organisationen. En om avgifterna (medlems- och tävlingsavgifterna). Styrgrupp En styrgrupp tillsatt av förbundsstyrelsen har haft det övergripande ansvaret för utredningen. Styrgruppen tillsatte i sin tur två arbetsgrupper som har sett över organisationen respektive avgifterna. Frågeställningar Utredningen startades på sensommaren 2009, med möten och grupparbeten för arbetsgrupperna för att få svar på olika frågor: Hur kan vi lyssna på vår organisation? Hur skapar vi öppenhet och transparens? Hur gör vi vår organisation effektivare? Vad behöver vi förändra i vårt sätt att arbeta? Vilka typer av avgifter vill våra medlemmar, d v s klubbarna, ha? Utredningen och arbetsgruppernas uppdrag har ett tydligt samband med de fyra inriktningsmålen: Ett nöjt förbund vi arbetar tillsammans Nöjdare medlemmar Öka medlemsantalet Medaljer i alla landslag 6

7 Under hösten 2009 inleddes ett samarbete mellan avgiftsgruppen och Tävlingssektionen för att avgöra vilka förändringar som behövs när det gäller licenser och tävlingsavgifter. Organisationsgruppen har haft dialog med ordförandena i distrikten genom hela arbetet. Enkäter bland distriktsordföranden och bland distriktens förtroendevalda och kanslipersonal har gett upphov till arbetsböckerna som tas upp senare i texten. Dialog framför direktiv Ur enkäterna framkom att distrikten önskade en bättre dialog mellan klubbar och distrikt men även mellan det centrala kansliet och distrikten. I enkätsvaren fanns också en önskan om förbättrad samordning och samstämmighet inom Svenska Ridsportförbundet och att besluten ska förankras genom dialog i stället för direktiv. Några distrikt upplevde att det nuvarande avgiftssystemet för föreningarna behövde lösas på ett bättre sätt av arbetsgrupperna. Handlingsplan ger struktur För att få en gemensam struktur på utredningsprocessen tog styrgruppen fram en handlingsplan baserad på boken Rörelser i rörelse en bok om föreningars, förbunds och organisationers utveckling ( 1 ). Utifrån handlingsplanen fokuserade organisationsgruppen sitt fortsatta arbete på strukturnivå. Strukturnivå betyder inom Svenska Ridsportförbundet att man strukturerar och fördelar arbetet på central och regional nivå. Fokus låg alltså på arbetsfördelning och på vem som ansvarar för vilka arbetsuppgifter. Gruppen ställde sig följande frågor om organisationen: Vem gör vad? Vem beslutar? Vem har ansvaret? Var och när ska olika saker göras? Hur ska vi göra? Styrgruppen koncentrerade sig på svensk ridsports övergripande struktur i dokumenten Mål in i 2000-talet och idéprogrammet Ridsporten vill. Dessutom har utgångspunkten tagits i ridsportens mål- och verksamhetsinriktning samt stadgar. Tanken var att aktualisera dessa dokument och göra dem till en plattform i arbetet. 1 Hagström, Hogedal, Lindahl, Olsen, SISU Idrottsböcker

8 Utredning i tre faser Utredningen sker i tre faser: Fas 1 våren 2010 Under utredningens första fas våren 2010, samlades material, idéer och åsikter in. Ledordet under denna första kunskapsinventering var dialog. Samtidigt som utredningen samlade information om nuläget genom rapporter, tidigare utredningar och medlemmarnas åsikter, gjordes en inventering av det önskade drömläget. Under den här första fasen har ingen värdering av materialet gjorts, utan tanken var göra en ren inventering. Målgrupp har framförallt varit föreningarna och enskilda medlemmar som fick komma med konstruktiv kritik. Fas 2 hösten 2010 Fas 2, hösten 2010, var en period av feedback och förslag. Under den här fasen har kunskapen och informationen från fas 1 sammanställts och utvärderats. Under Ridsportforum i oktober 2010 fördes dialog med distrikten. Fas 3 våren 2011 Den sista fasen, våren 2011, handlar om att förankra utredningens förslag i hela förbundet genom denna remiss och rapport samt genom förbundsstyrelsens deltagande vid distriktens årsmöten. Förbundsstyrelsens slutliga förslag presenteras på förbundsstämman i maj Förslaget föregås av ytterligare en remiss kommer förslaget att gå ut på remiss till anslutna föreningar. Möjlighet kommer att ges till distrikt, centrala sektioner och kommittéer att lämna in synpunkter på förslaget. Dialog ska ge lösningar Under utredningen framkom att distrikten önskar en bättre dialog och förankring av beslut som fattas i organisationen, innan de tas. En bättre dialog medför att problemlösning sker på ett mer demokratiskt sätt genom att alla får sina röster hörda och respekterade. I utredningen har strävan varit att närma sig detta mål genom ett tydligt fokus på dialogen. Ett exempel på detta är organisationsgruppens nedslag på olika platser i landet samt de arbetsböcker som användes för att fånga upp synpunkter och öka dialogen mellan landets medlemmar och det centrala förbundet. Engagemang, respekt och delaktighet De medlemmar som medverkat vid organisationsutredningens nedslag på tre platser i landet och genom arbetet arbetsböckerna, är i stort eniga om vad som ska genomsyra framtidens ridsportsorganisation. Ett enat förbund där utbildning och ridskola går hand i hand med tävlingsverksamheten. Ett öppet förbund med hästen i centrum där verksamheten genomsyras av engagemang, respekt och delaktighet på alla nivåer. Utredningen visar att medlemmarna i stora drag är nöjda med förbundets verksamhet, men att de vill se ett förbättrat samarbete mellan regional och central nivå. Man önskar sig också mer kunskaper och information om förbundet och organisationen. Föreningarna vill ha ett utbud som är lika över hela landet och de vill att uppdrag och roller på alla nivåer ska vara tydliga. Flera föreningar påpekar att det finns möjligheter att påverka i den demokratiska processen idag om man vill. Dialogen har varit det viktigaste i utredningsarbetet. Arbetsgrupperna har försökt att lyssna på organisationen och föreningarna för att möjliggöra att man som medlem ska kunna göra sin röst hörd och få god förankring i Ridsportförbundet. 8

9 NULÄGE - ORGANISatION 9

10 Ridsporten och idrotten Svenska Ridsportförbundet är ett av 70 specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet (RF) och följer RF:s stadgar, senast reviderade under Svenska Ridsportförbundet har genom RF uppdraget att värna om följande: God folkhälsa Möjliggöra för barn, ungdomar och vuxna att motionera och syssla med idrott. Svenska Ridsportförbundet är en självständig idrott som bygger på det ideella engagemanget. Förbundet ska erbjuda en bred verksamhet som värnar om god etik, skapar lika förutsättningar för flickor och pojkar, kvinnor och män samt verka för integration. Som organisation inom RF vill ridsporten även bidra till en demokratisk fostran. Svenska Ridsportförbundet ska stötta sin elitidrott och idrottens möjlighet till kommersiell underhållning, förströelse och glädje. Ridsportförbundet samverkar även med övriga hästsektorn i landet inom flera områden som djurskydd, säkerhet, hästhållning, miljö, samhällsplanering, regelsystem, kvalitetskontroll, arbetsmarknad och avel och uppfödning. Svensk idrotts vision är att vara världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer och ständigt utvecklas och förbättras i både form och innehåll. Detta bygger på en autonom och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar men även en utbildning av världsklass. Riksidrottsförbundets struktur och uppdelning Svenska Ridsportsförbundet tillhör den svenska idrottsfamiljen som består av idrottsföreningar och korpklubbar organiserade inom olika förbund. Riksidrottsförbundet (RF) är en paraplyorganisation för hela idrottsrörelsen i Sverige. Riksidrottsförbundet består av 70 specialidrottsförbund (SF) som är oberoende organisationer som ansvarar för sin specifika idrott, exempelvis Ridsportförbundet och Fotbollförbundet. Inom specialidrottsförbunden finns specialidrottsdistriktsförbund (SDF) som organiserar idrotten i distrikt, Ridsportförbundet har 19 distrikt. SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- bildnings- och utbildningsorganisation och består av 70 specialidrottsförbund, tre medlemsorganisationer (MO) samt 21 distrikt. Sveriges Olympiska Kommittés (SOK) huvudsakliga uppdrag är att förbereda elitaktiva, organisera och genomföra det svenska deltagandet i Olympiska Spelen. SOK SISU verksamhet genom 21 distrikt RF DF Medlemskap 35 SF alla med i RF 70 SF 3 MO SF Förening SDF Regionalt organ Administrativ tillhörighet Enskilda medlemmar/ idrottsutövare 10

11 Grundläggande bestämmelser för Svenska Ridsportförbundet Här följer en sammanfattning av Svenska Ridsportförbundets stadgar. För kompletta stadgar se Svenska Ridsportförbundets uppgift är att främja och företräda ridningen, körningen och ridsportens alla grenar samt anknuten verksamhet, nationellt och internationellt. Svenska Ridsportförbundet ska företräda ridsporten som medlem i Riksidrottsförbundet (RF) i enlighet med mål och inriktning i kapitel 1 i RF:s stadgar. 11

12 Detta innebär att Svenska Ridsportförbundet ska: Vara högsta nationella instans för häst och ponny inom ridsportens grenar: dressyr, hoppning, fälttävlan, körning, voltige, distansridning men även alla andra ridsportsformer bestämt av FEI (Fédération Equestre Internationale) och förbundet. Främja ridning, körning och hästkunskap för både sport och rekreation. Ge god och enhetlig utbildning i ridning, körning och voltige samt hästkännedom. Utbilda instruktörer och funktionärer inom ridsporten. Verka för god hästhållning. Se till att goda ridanläggningar skapas. Gynna organiserandet av ridsporttävlingar i landet, för häst som ponny. Utveckla, samordna och fastställa samt publicera regler/bestämmelser för tävlingsverksamhet och se till att de efterlevs. Hålla högsta standard i organisation, dömande och banbyggnad vid alla tävlingar. Verka för lantlig verksamhet (bland annat avdelningsridning). Stödja och verka för utbildning av hästar och anskaffning av lämpligt hästmaterial. Se till att elitsporten får optimala betingelser för att kunna uppnå internationella framgångar. Ge möjligheter för handikappade personer att delta i aktiviteter i förbundets hela verksamhetsområde. Fånga upp och utveckla ungdomarnas intressen för häst och ridsport. Utveckla ungdomarnas engagemang för att ta ansvar och vara delaktiga i demokratiska beslut genom utbildning och aktivt deltagande i ideell föreningsverksamhet. Riksidrottsförbundet och dess specialidrottsförbund och föreningar ska aktivt verka för en verksamhet fri från dopning. Verksamhetens organisationsuppbyggnad (Paragraf 2). Utbildning, ungdomsverksamhet och tävlingsverksamhet med både häst och ponny - det är grunden för Svenska Ridsportförbundets verksamhet. Förbundsstyrelsen bestämmer över verksamheten i sektioner. Varje sektion kan utse kommittéer inom sitt verksamhetsområde. Sektionerna har sex till tolv ledamöter plus suppleanter som väljs på förbundsstämman. En ungdomssektion ska finnas och halva antalet ledamöter väljs av riksungdomsmötet. Ungdomssektionen har rätt att välja en representant i övriga sektioner och deras kommittéer Sammansättning av Svenska Ridsportförbundet (Paragraf 3) Förbundet är uppbyggt av de ideella föreningar som blivit medlemmar i förbundet efter att ha ansökt, samt förbundets anknutna ridskolor som har sina rättigheter via föreningarna. Särskilda förbund och föreningar med närliggande verksamhet kan också antas som medlemmar. Tillhörighet med andra förbund och organisationer (Paragraf 4) Förbundet är medlem i Riksidrottsförbundet (RF), anslutet till Fédération Equestre Internationale (FEI), samt till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Förbundet ska i tillämpliga fall följa dessa organisationers stadgar. Förbundet kan även besluta om tillhörighet av annan internationell organisation. Beslutande organ (Paragraf 5) De organ som fattar beslut är förbundsstämman, extra förbundsstämma och förbundsstyrelsen. 12

13 SVENSKA RIDSPORTFÖRBundets CENTRALA ORGANISATION Förbundsstämma Förbundsstyrelse Väljs på förbundsstämman Förbundskansli Ungdomssektion Väljs på förbundsstämman Ridskole- & Utbildningssektion Väljs på förbundsstämman Tävlingssektion Väljs på förbundsstämman Förbundsstyrelsens (FS) ansvarsområden Ekonomi Budgetdirektiv Budget Uppföljning Bokslut Verksamhetsplanering Avgiftsnivåer Strategier Måldokument Policydokument Organisation Remisser Förbundsstämma Stadgar Motioner Utredningar Specialidrottsdistriktsförbund (SDF) Ordförandekonferens Konsulentinformation 13

14 Anställningar Förbundskaptener Investeringar Avtal Investeringar över kronor Samarbetspartners Landslagsledare och övrig projektpersonal Evenemang Stockholm International Horse Show Gothenburg Horse Show Representation Externa organisationer Internationellt Sektioner FEI Fédération Equestre Internationale SOK Sveriges Olympiska Kommitté Ungdomssektionen Utbildningssektionen Tävlingssektionen Styrelseutskott Ungdomssektionens (CUS) ansvarsområden Ekonomi-, budget- och verksamhetsplanering samt uppföljning Strategier och verksamhetsplan Distriktsungdomssektion (DUS) med utbildning och demokrati Ungdomssektion (US): ungdomsledare, unga inom föreningarna med utbildning, demokrati och hästkunskap Representation förbundsstyrelsen, Ridskole- och utbildningssektionen (RUS), Tävlingssektionen(TS) och i arbetsgrupper, externa organisationer på ungdomssidan Ridskole- och utbildningssektionens (RUS) ansvarsområden Ekonomi Strategi och policy Säkerhetsfrågor Distriktskontakter Pedagogiskt utvecklingsarbete 14

15 Utredningar Extern representation Folkhögskolan Strömsholm Ridskolan Strömsholm SLU: Statens Lantbruksuniversitet HYN: Hästnäringens Yrkesnämnd Miljöfrågor Yrkesprov EU-frågor PR- och information Övriga frågor rus kommittéernas ansvarsområden Kommittéerna består av förtroendevalda ur sektionen men även externa ledamöter som arbetar ideellt. I kommittéerna förbereds frågor och förslag till beslut som läggs fram till Ridskole- och utbildningssektionen för beslut. Yrkesprovskommittén Bestämmer yrkesprovens utformning Utser yrkesprovsexaminatorer Utför yrkesprov Handikappkommittén Står för utbildning (HK 1-3) Säkerhetsfrågor inom området Rådgivning Information Kommittén för Anläggnings- Hästhållnings- och säkerhetsfrågor Besöksverksamhet Utbildning av besöksansvariga Utbildning av säkerhetsinformatörer Hästhållning Säkerhetsfrågor inom området Rådgivning och information Kommittén för ridklubb- och ridskolefrågor Skylt- och kvalitetsmärkning Riksmästerskap för lektionsryttare Ridskoleambassadörer Säkerhetsfrågor inom det berörda området Kommittén för utbildnings- och utvecklingsfrågor Ridledarutbildning Utbildning och fortbildning för ridledarutbildare Ridinstruktörernas dag 15

16 Tävlingssektionens (TS) ansvarsområden Ekonomi Fördelningsförslag: Fördelning av resurser. Förvaltningsansvar Ersättningsnivåer Uppföljning Organisation Grenkommittéer Nominering av förbundskaptener Landslagsryttare Tränare FEI beredning Beredning av SOK Riksidrottsgymnasiet Grönt kort Tävlingsverksamhet Terminer Arrangörer Deltagande i tävlingar utomlands Landslag Internationella tävlingar i Sverige Elit och nationella tävlingar Kommittéerna Gren kommittéer Funktionärer SVENSKA RIDSPORTFÖRBundets 19 DISTRIKTSORGANISATIONER Paragraf 3 - RF:s stadgar Distriktstillhörighet (ändrat 2009) Föreningens geografiska hemort avgör vilket distriktsförbund man tillhör. Om ett specialdistriktsförbund (SDF) finns i området är föreningen medlem i det. Distrikt (Paragraf 33) Förbundsstyrelsen bestämmer distriktens geografiska indelning. Inom varje distrikt ska det finnas SDF som utgör organ för Svenska Ridsportförbundets verksamhet regionalt. Föreningarna tillfaller det distrikt där de ligger geografiskt. Distriktens (namn) stadgar och gränser (Paragraf 34) Förbundsstyrelsen fastställer distriktens gränser och stadgar. Ett distrikts administration bör indelas i samma geografiska område som länen. Men förbundsstyrelsen kan fatta beslut om en annan indelning. Specialdistriktsförbund (Paragraf 35) Distriktsförbunden är självständiga ideella föreningar som ska arbeta som Svenska Ridsportförbundets regionala organ och därmed uppfylla förbundets ändamål enligt paragraf 1 och 2. 16

17 Distriktssammansättning (Paragraf 36) Varje distrikt har inom sitt geografiska område föreningar som är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Distriktens stadgar (Paragraf 37) Distriktens stadgar lyder under Svenska Ridsportförbundets fastslagna normalstadgar för distrikt. Det innebär att de stadgar som antagits av årsmötet i distriktet ska godkännas av Svenska Ridsportförbundet som även har rätt att ändra stadgarna om de strider mot normalstadgarna eller är olämpliga av andra orsaker. Distriktens verksamhetsidé och syfte Att verka som samarbetsorganisation för föreningarna i distriktet. Att tillgodose föreningarnas intresse i samhället inom ramen för Svenska Ridsportförbundets ändamål. Distrikten ska anpassa sin verksamhet efter föreningarnas behov och ge föreningarna möjlighet att bedriva en bra verksamhet för sina medlemmar, genom utbildning, stöd och rådgivning. Distriktstyrelsens åligganden (Paragraf 16 i stadgarna) Distriktsstyrelsen ska: Verkställa distriktsårsmötets beslut. Ha bra kontroll på de anslutna föreningarnas verksamhet och övervaka den idrottsliga ordningen och hästhållningen hos föreningarna. Ha hand om ridsporten enligt gällande stadgar och bestämmelser men även verka för ridsportens utveckling och se till ridsportens intressen. Anordna Distriktsmästerskapstävlingar enligt Riksidrottsförbundets och Svenska Ridsportförbundets bestämmelser samt godkänna DM-rekord. Hantera och ha ansvar för distriktets pengar. Förbereda ärenden som ska läggas fram till distriktsårsmötet. Lägga fram distriktsårsmötets förslag till distriktets verksamhetsplan. Utfärda rapporter enligt stadgarna. Förse Riksidrottsstyrelsen, Riksidrottsnämnden, Ridsportförbundets styrelse och RFdistriktets styrelse med upplysningar och yttranden. Besluta om organisationen av distriktets tjänster vid kansliet samt anställa arbetstagare i distriktet i de fall det är aktuellt. Föra protokoll och handlingar som krävs, och sköta övriga löpande ärenden. Distriktsstyrelsens ansvar Att ha ansvar för hela verksamheten. Att dra upp mål, riktlinjer och policy för verksamheten i distriktet. Att ge ramar men även resurser för att verksamheten ska kunna genomföras. Att ha ansvar för ekonomin. Att utvärdera verksamheten och stämma av dess mål. Att sätta upp mål men också att följa upp att sektionernas verksamhet faller inom ramen för distriktets verksamhet. Att agera företrädare för ridsporten i samarbete med andra organisationer, kommuner, lansting med mera i respektive län. Att ha ansvar för dialogen med Svenska Ridsportförbundet. Att ha ansvar för dialogen med Distriktsidrottsförbunden. 17

18 NULÄGE - avgifterna 18

19 Avgiftsutredningens stuktur Utredningen har delats in i tre olika huvudområden: Medlemsavgifter. Licens- och tävlingsavgifter, inklusive uppföljning av stämmobeslut från Avgifter inom Tävlingsdatabasen. Förbundets ekonomi För att förstå bakgrunden till förslagen beskrivs här fakta om den ekonomiska utvecklingen i Svenska Ridsportförbundet och medlemsavgifternas betydelse för helheten. Redovisat resultat koncernen Mkr 5 5, ,3 2,5 1,1 0,7 2,3 0,6 1,7 2,2 0,5 2,1 1,6 0, ,8-1,1-1,2 År , och 1999 visade Svenska Ridsportförbundet en bottennivå när det gäller ekonomin men från år 2000 skedde en vändning. Periodisk resultatuppföljning och nya rutiner tillsammans med höjda medlemsavgifter, från 22 kronor till 50 kronor, bidrog till att ekonomin stabiliserades och reserver kunde successivt byggas upp. Från år 2003 är resultatet positivt, bland annat genom förstärkning i form av statliga medel från Handslag med idrotten och sedan Idrottslyftet. Det fjärde och sista året av Idrottslyftet avslutas vid halvårsskiftet Beslut om en eventuell fortsättning av idrottslyftet har en avgörande roll för verksamhets- och förbundsutvecklingen framöver och då även för ekonomin. Nu pågår en stor utredning om konstruktionen av statligt bidrag via Riksidrottsförbundet till sina medlemmar (varav en är Svenska Ridsportförbundet). Resultatet av denna utredning kommer att påverka Svenska Ridsportförbundets ekonomi direkt. Under de senaste åren har det statliga bidraget genom Riksidrottsförbundet varit oförändrat. Svenska Ridsportförbundet får 11,7 miljoner kronor. Stora återkommande tävlingsmästerskap som VM och OS påverkar resultatkurvan eftersom de kostar mycket. Detta gör att det är viktigt att samla resurser under de år det inte är några mästerskap. 19

20 Intäktsfördelning 2009 Diagrammet nedan visar hur koncernen Svenska Ridsportsförbundets intäkter fördelats år INTÄKTSFÖRDELNING 2009 Medlemsavgift 17% RF-bidrag 25% Sponsorer 11% Licenser 28% Bidrag HNS 2% Övriga bidrag 4% Kurs- & anmälningsavgifter 3% Annonsintäkter 5% Övrigt 5% De största inkomstkällorna är: Licensavgifter 18,5 miljoner kronor. Inkluderar ryttar-, häst-/ponnylicenser, FEI-licenser, hästpass, tränarlicenser och ägarbyten häst/ponny. Medlemsavgifter 11,1 miljoner kronor. Medlems- och licensavgifter finansierar tillsammans 45 procent av Svenska Ridsportförbundets verksamhet. Statligt bidrag från Riksidrottsförbundet ger 16,5 miljoner kronor varav 4,8 miljoner kronor går till projekten inom Idrottslyftet och 11,7 miljoner kronor är statligt bidrag till Svenska Ridsportförbundet. De tre största inkomstkällorna (medlems- och licensavgifter samt RF-bidrag) står för 70 procent av intäkterna. 20

21 Verksamheternas bruttokostnader 2009 Verksamheternas bruttokostnader omfattar även personalkostnader på kansliet för respektive avdelning. BRUTTOKOSTNADER 2009 Tävling/Sport 37% Ridklubb/Ridskola 8% Förbund/Samhälle 3% Information och Media 5% Medlemstidning 10% Sponsorverksamhet 6% SvRF gemensamt utskott, styrelsen 15% Projekt 13% Service AB 3% Bruttokostnader för de olika verksamheterna: Sport/Tävling: 24,3 miljoner kronor, varav 12,4 går till grenspecifika verksamheter och 7,2 miljoner kronor tävlingsgemensamma kostnader. Ridklubb/Ridskola: 5,1 miljoner kronor varav 2,7 miljoner kronor avser verksamhet och 0,4 miljoner kronor är ridskolegemensamma avgifter. Förbund och samhälle: 2 miljoner kronor, varav 0,3 miljoner kronor avser verksamhet. Information och media (exklusive medlemstidning): 3,5 miljoner kronor. Bruttokostnader för medlemstidning 6,7 miljoner kronor. Sponsorverksamhet uppgår 4,2 miljoner kronor. Bruttokostnader för Svenska Ridsportförbundet, utskott och styrelsen, gemensamt: Centrala personalkostnader: 4,5 miljoner kronor. Kansliets driftskostnader: 4 miljoner kronor. Förbundsstyrelsen: 0,4 miljoner kronor. Årsstämman: 0,3 miljoner kronor. Utskott: 0,2 miljoner kronor. Svenska Ridsportförbundets representation i andra organisationer: 0,2 miljoner kronor. Centralt bidrag till distrikten: 0,3 miljoner kronor. Kostnader i samband med evenemang i Globen, Scandinavium och Falsterbo: 0,2 miljoner kronor. Övrigt gemensamt: 0,2 miljoner kronor. (Totalt 10,3 miljoner kronor) Bruttokostnader för olika externt finansierade projekt är 8,6 miljoner kronor. 21

22 Eget kapital koncernen Mkr 15 13,7 14, ,1 9,3 10,6 11,3 8,6 8,5 10,7 11,2 10,0 12,1 12,0 7, ,8 2,9 3,5 1, Prog 2010 År Vid utgången av 2010 beräknas det egna kapitalet minska till 12 miljoner kronor. En minskning med 2,4 miljoner kronor kommer från extrasatsningen på VM Kentucky/USA hösten Svenska Ridsportförbundet har så mycket eget kapital att förbundet kan täcka fasta kostnader i sex månader, vilket är Riksidrottsförbundets rekommendation för hur mycket eget kapital man bör ha. Soliditeten och den ekonomiska ställningen är god. 22

23 Medlemsavgifter till förbundet Avgift/ medlem Medlemsavgifter enl ÅR (intäkt i tkr) Medlemsavgifter i % av totala intäkterna Totala intäkter koncernen (tkr) Antal föreningar Antal medlemmar 2011 Plan 2010 Budget Mellan 2002 och 2009 har medlemsavgifterna höjts med 26 procent. Konsumentprisindex (KPI) har under motsvarande period gått upp med 11,9 procent. På förbundsstämman i Strömsholm 2001 fattades beslut om en stor höjning av medlemsavgiften, från 22 kronor till 50 kronor per medlem. Medlemsavgiften hade då legat på 22 kronor sedan 1993, alltså året för sammanslagningen. Skälet till den höjda medlemsavgiften var den dåliga ekonomiska ställningen med kraftigt fallande resultat 1998 och För att häva den negativa resultatutvecklingen utan att dra ner på verksamheten var en höjning av medlemsavgiften nödvändig. Vid bokslutet 2001 var Svenska Ridsportförbundets kapital till det lägsta noterade på 1,8 miljoner kronor. Vid förbundsstämman i Falkenberg 2003 var förbundsstyrelsens förslag till årsavgift per medlem 55 kronor för 2005 och 60 kronor för Förbundsstämman fasställde dock årsavgiften för bägge åren till 55 kronor per medlem. På förbundsstämman i Uppsala 2005 diskuterades flera motioner om medlemstidningens framtid. Medlemsavgiftens storlek och konstruktion diskuterades också ingående i samband med detta. Hänsyn bör här tas till att kostnader för tidningen Häst o Ryttare bedömts till 15 kr/medlem. Med anledning av en motion tillsattes en utredningsgrupp som lämnade ett förslag på fast/rörlig avgift. Förbundsstyrelsen antog dock inte förslaget utan föreslog en medlemsavgift på 58 kronor för 2007 och 61 kronor för Förbundsstämman fastställde slutligen avgifterna för 2007 och 2008 till 58 kronor per medlem. Förbundsstämman 2007 i Borås beslutade att säga ja till förbundsstyrelsens förslag på en årsavgift på 63 kronor per medlem för 2009 och Förbundsstämman 2009 i Uppsala beslutade att säga ja till förbundsstyrelsens förslag på 68 kronor per medlem för 2011 och

24 INTRESSEN, SYnpunKTER OCH ÖNSKEMål 24

25 Organisationsutredningen har via samtal, möten, nedslag i form av seminarier på olika platser samt Arbetsböcker, fört dialog med organisationens olika målgrupper. Nedan följer en redovisning och analys i punktform av de intressen, synpunkter och önskemål som har utkristalliserats i materialet. Demokrati, påverkan och samverkan Stärk känslan av delaktighet i den demokratiska processen. Ge tydlighet när det gäller ansvar vem som gör vad och så vidare, mellan IF-SDF-SF. Vitalisera den demokratiska ordningen så att fler känner sig berörda. Utveckla strategier för beslutsfattande, alltså var och hur beslut tas, för konsekvensanalys och uppföljning. Bibehåll eller stärk ungdomars möjlighet att påverka. Gör så att förutsättningarna blir likvärdiga när det gäller att organisera och bedriva verksamhet i distrikten. Säkerställ att uppdraget infrias på SDF-nivå. Förbättrad effektivitet är viktigare än en ny organisation. Det viktigaste är att rätt saker görs på rätt sätt. Ta fram förslag som vitaliserar demokratin golf är intressant som jämförelse. Satsa på att tydliggöra och informera om roller och ansvar. Se över uppdraget för SDF och SF går det att formulera tydligare? Intern kommunikation är viktig. Föreningarna ser inga behov av förändrade strukturer i dagsläget de blir ett resultat av andra förbättringsåtgärder. Se till att det finns strategisk kompetens på förbundet centralt, framför allt kopplat till utvecklingsområden som miljö, juridik, politik och HR (Human Resources). Stärk den interna kommunikationen, det är viktigt med samordning mellan olika nivåer. Se till ridsportens bästa låt inte individuella intressen eller prestige styra agendan. Vi bör se inrätta någon form av utvecklingsenhet som leder ridsporten in i framtiden. Kvalitets- och utvecklingsarbeten samt omvärldsbevakning är de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Tydliggör rollerna mellan SF och SDF. Utveckla tydligare styrformer i organisationen, till exempel målstyrning. Tävlings- och utbildningsverksamheterna ska samverka. Regional struktur Verksamhetsutbudet i ridsportdistrikten ska erbjuda likvärdigt utbud. Det ska finnas anställd personal i alla distrikt. Eventuellt centralt anställda personer i alla distrikt. Säkra ett likvärdigt basutbud i samtliga SDF i de fall ett SDF inte klarar av det ska sammanslagning övervägas. Klubbservice Mer projektorienterad verksamhet. Det finns inte något stort intresse för en verksamhet som är avsevärt annorlunda än idag. Närhet till verksamheten är viktig för många. Verksamhetsutbudet i distrikten ska göras likvärdig. Förändra i första hand inte verksamheten gör den bättre och mer effektiv i stället. Värna om föreningarnas närhet till SDF-arrangerad verksamhet. 25

26 idéer TIll LÖSNIngaR 26

27 Därför vill förbundsstyrelsen testa följande lösningar Syftet med remissen är att testa de idéer som kommit fram genom organisationsutredningen och att skapa en bild av vad organisationen anser. Utifrån dessa ska sedan slutgiltiga förslag på förändringar formas. Här nedan följer de idéer och förslag som framkommit så här långt och som utredningen behöver din/er hjälp att ta ställning till (se sidan 35). Tidplan Beslut om organisationsförändring (maj 2011). Påbörjande förändringsarbete (juni 2011). Redovisning (stämman 2013). Fortsatt förändring därefter. Förbundets mål Mål beslutas demokratiskt på stämman och ansvar för målen mellan stämmorna har FS (förbundsstyrelsen). Förbundets verksamhet ska styras av beslutade mål. Varje nivå ansvarar för handlingsplaner utefter målen och som stöd finns tjänstemän på distrikts och central nivå. Likvärdig klubbservice Svenska Ridsportförbundet ska erbjuda likvärdig klubbservice över landet. Ansvaret för det ligger centralt. Servicen ska vara likvärdig till alla klubbar i landet, så att medlemsnyttan blir rättvis. Utbildningarna ska vara standardiserade, kursplanen ska vara lika över landet. Det ska finnas möjlighet för speciella kurser i olika distrikt beroende på intresse. Med en gemensam kontoplan i distrikten kan man använda gemensamma nyckeltal för att jämföra mellan distrikten, och därmed utvärdera i vilken grad klubbservicen uppfylls. Strukturen för distrikten ska vara gemensam. Prioriterade områden De områden som är särskilt prioriterade styrs centralt via måldokumenten. Det kan handla om talangsatsningar för ungdomar i distrikten, eller om satsningar på ämnen som etik och moral eller föreningsteknik. Satsningarna ska gå hand i hand med förbundets mål som beslutats på stämman. Centralt anställda konsulenter Det har i utredningen framkommit idéer kring centralt anställda konsulenter. Idén framhålls som ett medel för att uppnå likvärdig verksamhet i ridsportdistrikten samt skapa närmare kontakt mellan distrikt och central nivå. Idén framhåller att central nivå blir arbetsgivare och distrikten blir arbetsledare. Konsulenterna ska vara lokalt placerade i distrikten. Kompetens ska vid behov kunna användas över gränser. Finansieringen av dessa tjänster behöver utredas vidare. Viktigt är en tydlig beskrivning i hur relationerna ska fungera då det blir två pilar till distriktskonsulenterna. Referensorganisation är LRF och RF, vars organisation är liknande. 27

28 28 Figur 1 Bild över verkställighetsdirektiv

29 Medlemsavgift Medlemsavgiften ska ligga på nuvarande nivå men om förändringar ska ske behöver avgiften höjas för att täcka klubbservice och centralt anställda konsulenter. Kostnaderna för distrikten tas centralt och bör ingå i medlemsavgiften och därför ska inte distrikten debitera medlemsavgift från föreningarna. Avgift betalas online av medlemmen via webben och eventuellt tävlingsdatabasen, vilket underlättar och ger snabbare och säkrare betalningar. Detta system ger även rätt och aktuellt medlemsantal. Det finns fyra olika förslag på avgifter som ger olika sätt att få in avgifter men som också kan locka medlemmar. Modeller som stöttar medlemsrekrytering: Rörlig avgift per medlem (nuvarande modell). En fast avgift och en rörlig per medlem. Trappstegsmodell: Avgiften blir lägre ju fler medlemmar, till exempel medlemmar ger avgiften x kronor, ger avgift x - y kronor, och så vidare. Fallande kurva: Medlemsavgiften minskar med varje medlem som tillkommer 29

30 Demokratisk struktur Vi bör behålla nuvarande demokratiska struktur, med rösträtt på stämman för både klubb och distrikt. Det är viktigt att behålla de ideella insatserna. För att attrahera de ideella är det viktigt att de känner att de kan påverka och att beslutscykeln är tydlig; alltså att det är lätt att förstå vem som fattar beslut men även hur och i vilken ordning besluten fattas. Det är de förtroendevalda som beslutar, och besluten ska komma nerifrån och upp i organisationen. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verkställa och följa upp tillsammans med tjänstemän och ideella. Figur 2 Demokratiska forum inom SvRF. Formella beslutsforum = gröna ringar och informella beslutsforum = svarta ringar. 30

31 Lika verksamhet genom hela förbundet Ridklubb arbetar med: Medlemsfrågor Idrottspolitik Föreningsfrågor Ideella ledare, består av förtroendevalda ledare Nytt förslag: Gratis deltagande på stämman, ska finansieras genom medlemsavgiften Ridskola arbetar med: Utbildning av ryttare och hästar Träning av tävlingsryttare Yrkesverksamma arbetar med: Ridlärare Tränare Tävling arbetar med: Tävlingsryttarservice Tävlingsarrangemang Tävlingsreglemente Funktionärer Ridsportens discipliner (grenar) Talangsatsningar Mästerskap Ungdom arbetar med: ULK: ungdomsledarkurs Ungdomsverksamhet Centrala sektioner De centrala sektionerna jobbar tillsammans med distriktens 19 sektioner. Sektionerna väljs demokratiskt. Sektionerna har beslutsrätt enligt tablå (gäller alla nivåer). Kommittéer utses av respektive sektion och sitter i ett år (mellan årsmötena). 7 7 Kommittéer har förslagsrätt (gäller alla nivåer), men ingen beslutsrätt eftersom de inte är demokratiskt valda. Den som får mandat ska vara demokratiskt vald. 31

32 Idé: Dela Ridklubb/Ridskola till två enheter Motivet för att separera dem är att ge mer fokus till häst- och ryttarutbildning kontra föreningsfrågor för sig. Oftast är det yrkesverksamma som ansvarar för ridskolans verksamhet och ideella som ansvarar för föreningsfrågorna. Därför är det lämpligt att dela upp verksamheterna. Det blir att separera demokratifrågorna från färdighetsmomenten. Figur 3 Sektionsarbete mellan nivåerna. Förbundsstyrelse Förslag: Minska antalet i styrelsen För att få en effektivare styrelsegrupp ska antalet ledamöter minskas till ordförande samt sju ordinarie ledamöter (varav tre sektionsordförande) och en ungdomsledamot (CUS-ordförande, CUS= centrala ungdomssektionen) med personlig ersättare. Inga övriga ersättare. En personalledamot är representant för personalen. De centrala sektionernas fyra ordförande har ledamotsplats i förbundsstyrelsen. Uppgifter för distrikten Idrottspolitiskt arbete (landsting och kommuner). Regionala samhällsbidrag (till exempel från landstinget ) ska stanna inom distriktet. Företräda förbundet på regional och lokal nivå. Ridklubbsnärhet (ska föra dialogen både uppåt och nedåt). 32

33 Struktur för distrikten Gemensam kontoplan. Gemensamma nyckeltal för jämförelse mellan distrikt. Gemensam distriktsstruktur: Styrelse Ridklubb Ridskola Tävling Ungdom (DUS) Tydligare roller och ansvar för både förtroendevalda och tjänstmän Mellan grupper inom nivån: Vem gör vad i de olika grupperna? Hur arbetar man mellan de olika grupperna? Mellan nivåer: Vem gör vad i de olika nivåerna? Hur arbetar man mellan de olika nivåerna? Detta ska finnas dokumenterat i en beskrivning som finns tillgänglig för alla förtroendevalda och anställda på samtliga nivåer. Det finns kartlagda processer som utgör grunden för en effektiv administration men eftersom dessa inte är helt enkla vill man hitta en annan struktur för att göra administrationen mer effektiv än idag. Figur 4. Beskrivning av tävlingsadministrationen i nuläget. 33

34 Kansliet centralt Förslag: Samordnare på kansliet för konsulenter Ny roll på kansliet för samordning av de centralt anställda konsulenterna. Organisera kansliet efter samma struktur som övriga förbundet: Ridklubb Ridskola Tävling Ungdom Geografisk struktur Förslag: Att avvakta regeringens och Riksidrottsförbundets utredning om sammanslagning av distrikten. Dagens samhällsstöd är anpassat till deras geografiska struktur. Möjliggöra sammangående tidigare på distriktens initiativ om de behöver förstärkas ekonomiskt genom sammangående med annat distrikt, till exempel. Detta ska inte vara centralt styrt, men däremot vara tillåtet från centralt håll. Fortsätta föra dialog med distrikten om nya regioner ska förbereda ett eventuellt sammangående. Att låta den geografiska strukturen förändras först efter att idén centralt anställda konsulenter är genomfört för att ta ett steg i taget. Stegvis förändring ger möjlighet till att se över om behov finns för att gå vidare till nästa stegs förändring. 34

35 FRÅGOR TILL RIDSPORTENS ORGANISATION Hur ska Svenska Ridsportförbundet vara organiserat? Hur ska avgifterna tas ut? För att svara på frågan, som ställdes i flera motioner under förbundsstämman 2009, har en utredning tillsatts för att se över både organisation och avgiftssystem. Den arbetsgrupp som jobbat med utredningen vill med de här konkreta frågeställningarna mäta intresset för förändringarna för dig som medlem och för din förening. Svar och synpunkter bearbetas innan arbetsgruppen för utredningen lägger fram förslag till Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse på en rapport till stämman, som innehåller förslag på ändringar för en förbättrad och effektivare organisation. För att du som medlem i vårt förbund ska kunna hjälpa oss i förändringsarbetet vill vi att du svarar på några frågor så att vi kan se vad du tycker dels om hur det är idag men också vad du tycker om våra förslag till förändringar. Att ta ställning till Vi önskar att ni tar ställning till de idéer som redovisas och ger oss ert betyg (på en femgradig skala) på hur bra ni tycker idén är. Därefter kryssar i hur viktig ni upplever att idén är för er förening. Sista frågan är om ni anser att denna idé är värd en högre medlemsavgift, eller inte. Önskar ni kommentera idéerna ytterligare är detta givetvis också möjligt. Följande frågor skall föras på samtliga nedanstånde frågor. Betygsätt idéerna genom att ge betygen 1-5 (5 är högsta betyg och 1 är lägsta) Värdera hur viktig är den här frågan för er? (1 = mycket oviktig och 5 = mycket viktig) 5. Mycket viktig 4. Viktig 3. Ingen skillnad mot idag 2. Oviktig 1. Mycket oviktig Här är idéerna Likvärdigt utbud av klubbservice genom de regionala distrikten för samtliga klubbar/föreningar i hela landet. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: Standardiserade utbildningar, med gemensamt material och kursplan. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: 35

36 Utöver standardiserade utbildningar även ges möjlighet till speciella kurser efter behov. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: Prioriterade frågor/ämnen som t ex etik och moral och säkerhet, genomförs i form av turnéer eller liknande runt i landet. Ansvaret för upplägg och innehåll etc har Svenska Ridsportförbundet centralt, men aktiviteterna genomförs regionalt. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: Svenska Ridsportförbundet centralt anställer de regionala tjänstemännen för att säkerställa likvärdigt utbud av klubbservice för samtliga klubbar/föreningar i hela landet. Tjänstemännen anställs centralt men verkar regionalt. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Är detta förslag värd en högre medlemsavgift? JA NEJ Kommentar: 36

37 Samtliga föreningsombud erbjuds möjlighet till kostnadsfritt deltagande i form av resor och uppehälle i samband med stämman. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Är detta förslag värd en högre medlemsavgift? JA NEJ Kommentar: Skapa mötesplatser för ridsportens regionala och centrala förtroendevalda och tjänstemän för att öka och förbättra dialogen, ge ökat deltagande och mer samarbete. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Är detta förslag värd en högre medlemsavgift? JA NEJ Kommentar: Fördela ansvaret Fyra sektioner En ide är att dela det centrala verksamhetsområdet Ridklubb och Ridskola till två separata enheter, en Ridklubb och en Ridskola. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: 37

38 Förbundsstyrelsen antal En idé är att minska antalet i förbundsstyrelsen för att effektivisera arbetet. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: Distriktens roll och ansvar Förslag på uppgifter/roll och ansvar att arbeta med Idrottspolitiskt arbete (landsting och kommuner). Regionala samhällsbidrag som t ex från landsting etc ska stanna inom distriktet. Företräda förbundet på regional och lokal nivå. Ridklubbsnärhet (föra dialogen både uppåt och nedåt) En idé är att Svenska Ridsportförbundet centralt ska tillsätta en samordnare för de centralt anställda konsulenterna som verkar regionalt. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: Geografisk struktur En idé är att minska antalet distrikt för att effektivisera det regionala arbetet, skapa likvärdigt klubbutbud och öka kommunikationen i organisationen. Den här idéen får betyget Hur viktig är den här frågan för er? Kommentar: 38

39 Medlemsavgiftsmodeller Kan en modell för föreningens medlemsavgift till Svensk Ridsportförbundet påverka möjligheterna för en lättare medlemsrekrytering? Vilken modell tror du skapar bättre förutsättningar för att lättare rekrytera fler medlemmar? Rörlig avgift/medlem (nuvarande modell) Den här idéen får betyget Kommentar: Fast avgift och en rörlig per medlem Den här idéen får betyget Kommentar: Trappstegsmodell: Avgiften blir lägre ju fler medlemmar ex: ger avgift x kronor, ger avgift x-y kronor etc. Den här idéen får betyget Kommentar: Fallande kurva: Medlemsavgiften minskar med varje medlem som tillkommer. Den här idéen får betyget Kommentar: På vilket sätt skulle dessa idéer kunna utvecklas? 39

40 Bilaga 1 MOTIONERNA BAKOM UTREDNINGEN Organisationen Tre motioner som handlade om organisationen kom in till förbundsstämman Vilka var följande: Skånes Ridsportförbund Att i målarbetet Ett förbund ser över och genomför en omorganisation mellan förbund distrikt klubbar. Stockholms Läns Ridsportförbund Att i tid utreda effekterna av den ökande möjligheten till kommunikation kan ha på framtida rollfördelningen inom förbundet, och om så behövs genom aktiva åtgärder stärka föreningens roll och därmed distrikten. Claes Hedenman Ge styrelsen i uppdrag att komma med ett förslag på en organisation som avvecklar distrikten och delar in SvRF i regioner. Regionerna skall stämma överrens med de förslag som RF och vår riksdag kommer att lägga fram. Ge styrelsen i uppdrag att komma med ett förslag på en organisation där de regionansvariga (f.d distriktskonsulenter) är anställda av förbundet och regionråd som är valda av klubbarna inrättas. Ge styrelsen i uppdrag att komma med förslag på en organisation som ökar demokratin i förbundet. En medlem en röst skall vara ett mål vid all röstning på alla nivåer. Ge styrelsen i uppdrag att förslagen skall sändas på remiss till klubbarna senast för att beslut skall tas på stämman 2011 och organisationen börjar gälla from januari Förbundsstyrelsens yttrande om motionerna Bo Helander kommenterade kortfattat förbundsstyrelsens yttrande samt yrkade bifall till förbundsstyrelsens förslag. Bo Helander, anmälde att förbundsstyrelsen beslutat ställa sig bakom Kajsa Ekdahls, Västergötlands Ridsportförbunds tre tilläggsyrkanden samt att ställa sig bakom Claes Hedmans förslag till remissomgång och tidsplan. Bo Helander yrkar bifall till dessa fyra tilläggsyrkanden Kajsa Ekedal, Västergötlands Ridsportförbund yrkade bifall för förbundsstyrelsens förslag med följande tilläggsyrkanden: att dela upp frågan om organisation kontra licens- och avgiftssystem i två olika utredningar. att uppdra åt Tävlingssektionen att arbeta fram ett ekonomiskt system som möjliggör att uttagna ryttare ges ekonomiska förutsättningar att faktiskt kunna deltaga. Detta gäller särskilt ponny och juniorer. Inriktningen skall vara att det är de främsta ryttarna som representerar Sverige, genom att SvRF tar kostnaden både för resa, uppehälle och samtliga tävlingsavgifter. att motion D5 (licensfrågor) tas med i den utredning som förbundsstyrelsen tillsätter Förbundsstämman beslutade att bifalla förbundsstyrelsens förlag samt beslutade att avslå motion D6. 40

41 Förbundsstämmans beslut Under stämman 2009 beslutade man att en utredning av organisationen och avgifterna skulle göras. Följande bestämdes: Utredningen ska delas upp så att organisationen och avgifterna utreds för sig. Tävlingssektionen ska ta fram ett ekonomiskt system som möjliggör för uttagna ryttare, ponny och junior att representera Sverige genom att Svenska Ridsportförbundet står för kostnaden för resa, uppehälle och samtliga tävlingsavgifter. En motion från Norrbotten och Västerbotten (D5) om fler startande i regional klass ska vara med i utredningen. Tävlingsdatabasen och serviceavgiften ska utredas i sin helhet. Tidsgränser för utredningarna: Ett år för organisationsutredningen och sex månader för utredningen om avgifts- och tävlingsstruktur. Förbundsstämman beslutade vidare - efter votering begärd av Christer Lindberg - att tidsgränserna för utredningarna skall följa Stockholms Läns Ridsportförbunds förslag så att utredningsförslag om förbundets framtida organisation skall redovisas inom ett år och utredningsförslag om tävlings och avgiftsstruktur skall redovisas inom sex månader. avgifterna Flera motioner som handlar om avgifter, licenser och serviceavgift i Tävlingsdatabasen (TDB) kom in till förbundsstämman Vilka var följande: Västergötlands Ridsportförbund Vill att man utreder hur man kan förändra avgiftssystemet med inriktning på att alla uppsuttna ska ha licens. Vill att licensavgiften är en fast årsavgift oavsett storlek och verksamhet. Vill ha del av licensavgiften fördelad på respektive aktiv ryttares hemmadistrikt så att även distriktsavgiften var en fast årsavgift. Vill utreda nuvarande system så att licensavgiften blir lika för alla, på grund av att licensen för att tävla regionalt är för dyr. Vill att man ska kompensera licensavgiftsbortfall genom införande av tävlingsavgift vid varje start men med ett tak per år. Stockholms Läns Ridsportförbund Vill att medlemsavgifternas utformning utreds för att få ökat medlemsantal i föreningarna. Norrbottens, Västerbottens och Mittsvenska Ridsportförbunden Vill införa ett system med en licens som ska gälla både lokal och regional tävling, för att underlätta övergången från lokal till regional nivå. Skånes Ridsportförbund Vill att avgiften till tävlingsdatabasen slopas och att finansiering av systemet ska ske på ett annat sätt. 41