Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Transkript

1 Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning - sammanställning av gruppdiskussioner Familjehemsenheterna i Södertörns träffades en förmiddag hösten 2016 för att utbyta erfarenheter kring temat, vårdnadsöverflyttning för placerade barn. Ca 70 familjehemssekreterare, barnsekreterare och enhetschefer deltog. Upplägget var att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och en forskare informerade kort om deras kommande rapport där de intervjuat familjehemsplacerade barn och familjehem om deras tankar om vårdnadsöverflyttning. Därefter följde diskussioner i smågrupper utifrån följande frågeställningar; 1. Hur bedömer vi barns tillhörighet i familjehemmet? 2. Vilka faktorer påverkar beslut om vårdnadsöverflyttning? Vad finns det för praktiska dilemman och etiska dilemman? 3. Hur bedömer vi vad som är barnets bästa vid en vårdnadsöverflyttning? Hur informerar man barnet och hur gör man dem delaktiga i beslutet? 4. Hur kan man jobba med att förbereda de biologiska föräldrarna inför en vårdnadsöverflyttning? Sammanställningen börjar med att redovisa hur grupperna har resonerat kring barnets tillhörighet i familjehemmet eftersom det är den springande punkten om en vårdnadsöverflyttning överhuvudtaget ska komma på tal. Därefter kommer vi in på vad som påverkar beslutet om ansökan om vårdnadsöverflytt och vilka dilemman det finns inför ett sådant beslut. Slutligen redovisas diskussionerna kring hur man informerar barnet och gör dem delaktiga i beslutet samt hur man förbereder de biologiska föräldrarna inför en vårdnadsöverflytt. 1. Barnens tillhörighet i familjehemmet Trygghet och stabilitet för barnet är det övervägande starkaste argumentet för att en vårdnadsöverflytt ska komma på tal. Vad som är en trygg situation för barnet är en mångfacetterad fråga. Ett exempel som en grupp uttrycker ganska frankt: När barnet inte är intresserat av socialtjänsten, då är det hemma. Hur länge ska ni hålla på och komma hit? 1

2 I flera av diskussionerna tar man upp att det kan vara svårt att veta hur barnets situation i familjehemmet verkligen ser ut. Flera grupper tar upp frågan att tillhörigheten är svår att bedöma, även om man träffar barnen kontinuerligt så är det ändå inte så ofta. Det är jättesvårt. Svårt för oss att bedöma utifrån hembesök fyra gånger per år. Men hur gör man då bedömningen att tillhörigheten i familjehemmet är god? Av diskussionerna att döma handlar det om flera olika saker som man försöker väga ihop. Dels försöker man reda ut hur relationerna mellan familjehemmets medlemmar och barnet ser ut. Exempel på detta är: Kolla samspel, lyssna på det familjen berättar om skola/fritid och om de har naturlig kontakt med "syskon". Det säger ju väldigt mycket. Hur de pratar om och med varandra. Syskonen är viktiga för tillhörigheten. Hur pratar barnen om familjehemmet inför sina kompisar och i skolan? Man ser även hur delaktiga familjehemsföräldrarna är i barnens aktiviteter. Att de kan gå och ta sig en macka i kylskåpet. Det fanns bilder på alla barnen utom X. Hur ser barnets rum ut? Har man med barnet på resor/utflykter eller passar man på när det är på umgänge? Får det samma kläder och saker som de egna barnen? Familjehem kan vara proffsiga men ändå inte tagit till sig barnet känslomässigt. Ibland kan det vara ett spel för gallerierna, men det märker man ju. Men man måste ju vara där ganska ofta för att ta reda på det. Är familjehemmet mamma och pappa? Är de den närmaste omsorgsgivaren? Hur tryggt och stabilit är familjehemmet? Kan man lita på at de finns kvar även om det skulle uppstå svårigheter? Har barnet tagits upp av familjehemmets släkt, som mor- och farföräldrar? Göra en nätverkskarta är bra, idag är det inte ovanligt att ha dubbla uppsättningar föräldrar, bonusföräldrar. Hur ser barnets kroppspråk ut med familjehemmet, är de avslappnade och glada? Flera barn har förstått att de inte kan bo med sin mamma och pappa och att de är införstådda med att de ska bo kvar. Medan andra barn inte känner sig så trygga och där föräldrar säger till barnen att de ska flytta hem. Jag har en förälder. Som hela tiden gör hemtagningsbegäran. Och barnen vill inget hellre än att bo kvar. I det fallet hade gruppen synpunker på att de skulle trygga barnet om man gjorde en vårdnadsöverflyttning. 2

3 En vårdnadsöverflyttning blir ju en markering. Nej här kommer du inte längre. Innan vårdnadsöverflyttning så kan man inge falska förhoppningar. Vi kan ju se att det inte finns möjlighet att flytta hem barnen. Några reflektioner finns också kring hur man gör hembesöken. I några grupper diskuterar man också att göra oanmälda hembesök. Vi måste bli bättre på oanmälda hembesök. Samtidigt uttrycker en representant: X kommun gör ett oanmält hembesök per år men det har inte framkommit något vid dessa. Men det känslomässiga intrycket är också viktigt, som det även finns exempel på ovan, vad som brukar benämnas fingertoppskänsla eller tyst kunskap, vilket inte är helt lätt att entydigt beskriva. Som en person uttrycker det: Det knepiga är ju när man känner att något inte stämmer. Det handlar alltså om att väga samman en mängd olika sinnesintryck, information och känslor till en bild av hur barnets tillhörighet till familjehemmet ser ut. 2. Vad påverkar beslutet om att ansöka om en vårdnadsöverflyttning? Centrala faktorer som ligger till grund för ansökan om vårdnadsöverflyttning är om barnen varit placerade länge och för att säkra en stabilitet i placeringen. Utifrån det har nedanstående punkter diskuterats; - Tillhörighet och situationen i familjehemmet. - Umgänget med de biologiska föräldrarna och familjehemmets relation med föräldrarna - Juridiska och praktiska aspekter 2:1 Tillhörighet och situationen i familjehemmet. Hur man bedömer barnens tillhörighet är en central faktor i beslutet om att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Och det är ju en mängd olika faktorer som påverkar denna bedömning som vi sett i tidigare avsnitt. Hur situationen i familjehemmet ser ut påverkar också är det stabilt eller behöver de jättemycket stöd? En grupp menar att det är barnets situation i familjehemmet som är avgörande. Är inte situationen i familjehemmet tillfredsställande blir vårdnadsöverflyttning över huvud taget inte aktuellt. Exempel på detta är: Om familjehemmet inte tagit till sig barnet ordentligt då gör man inte vårdnadsöverflytt. Ofta kan man känna innan att det här familjehemmet inte har tagit till sig barnet, och oftast stämmer det att det senare kan bli ett sammanbrott. Om barnets tillhörighet är familjehemmet och barnet har bott länge samt är en del av familjen då bör man göra vårdnadsöverflytt. 3

4 Viktigast är: har barnet rotat sig, är det möjligt att flytta hem, vilken anknytning har det till familjehemmet, kunna trygga barnen i att de inte behöver flytta hem, det är slitsamt för dem när det inte finns stabilitet. Sliter även på familjehemmet med ständiga hemtagningsutredningar. Relationen mellan familjehem och barn påverkas också av föräldrar som strider. Hur länge barnet varit placerad hänger ihop med tillhörighet och diskuterades på följande sätt; Otäck tanke att tänka på vårdnadsöverflytt från dag 1. Man vill ju se att det funkar, att familjehemmet är bra. Tre år är praxis, att ej överväga om vårdnadsöverflytt innan dess. Tre årsgräns bra, hinner vara med i olika processer. Hinner se att det är stabilt. Kan på resan visa sig att det är knepiga föräldrar och att barnen har större behov. När föräldrar inte är närvarande, borde man fundera på en vårdnadsöverflytt tidigare? Vi väntar för länge. Vi kan genomföra vårdnadsöverflytt efter 1 år. Vi lägger för stor vikt vid en återförening som aldrig kommer att fungera. Haft barn som varit placerade kort tid där vi funderat på vårdnadsöverflyttning. Föräldrar som ej varit så tillgängliga och där barnen behövt föräldrar. Barn som vi haft placerade lång tid där vi inte tänkt vårdnadsöverflyttning. Socialsekreteraren kan själv känna att man vill behålla kontakten med barnet, ej vill lämna dem, förrän man är säker på att familjen kommer hålla. Den känslan jag har, att vi då inte har någon insyn i de här barnens liv. Det görs ingen uppföljning. Det känns olustigt. Jag har ingen koll på hur de här barnen mår. Familjehemmet är inte alltid redo att ta över vårdnaden. Det finns familjehemsföräldrar som är osäkra. Det har funnits vakter som med i mötet med bioföräldrar. De är fortfarande inte trygga. Flickan har varit placerad länge. De är 100 procent säkra på att det är deras flicka, och de är barnets föräldrar, men de ville inte bli vårdnadshavare på grund av oron kring de biologiska föräldrarna. De ville kunna rapportera av till mig efter varje tillfälle. En del familjehem känns inte färdiga att bli vårdnadshavare. En viktig faktor är om familjehemmet behöver stöd eller inte, det är en osäkerhet i vad som gäller. Det finns en oro för att familjehemmet lämnas utan stöd vid en vårdnadsöverflytt. Vårdnadsöverflyttning kan alltså vara en markering för att trygga barnet som är i en jobbig situation då umgänget inte fungerar. Barnen kan också ha en önskan att vara som andra barn och slippa socialtjänsten. 4

5 Det diskuterades också när rätt tidpunkt är för vårdnadsöverflyttning. Ibland kan det finnas skäl att ansöka om vårdnadsöverflyttning tidigare än efter tre år. 2:2 Umgänget med de biologiska föräldrarna, familjehemmets relation med föräldrarna och föräldrars förmåga Hur ser barnets relation ut till de biologiska föräldrarna och hur fungerar umgänget, är frågor som ställs inför en vårdnadsöverflyttning. Liksom föräldrarnas syn på placeringen och deras föräldraförmåga. En del föräldrar oroar barnen genom att regelbundet ta upp att barnen ska flytta hem trots att det inte är realistiskt. Tecken på dåligt föräldraansvar att börja oroa barnet för hemflytt. Vid samtal med föräldrar är en synpunkt att det är viktigt att ta hänsyn till förälderns förmåga att se barnets bästa. En del föräldrar är lågbegåvade och kan ha svårt att e barnets behov. En annan viktig aspekt är ju hur relationen mellan barnet och deras biologiska föräldrar kommer att påverkas eller förändras. Som en grupp påpekar så finns det ett praktiskt dilemma kring detta umgänge: Är det för mycket problem med umgänget överväger man inte vårdnadsöverflytt, när familjehemmet inte tycker att umgänge med de biologiska föräldrarna är viktigt. Det är svårt att föreslå vårdnadsöverflyttning när man vet att det inte kommer att bli något umgänge. Vi kan inte göra så mycket om vi upptäcker att umgänget ebbar ut. En annan erfarenhet är att umgänget kan förändras till det bättre efter vårdnadsöverflytt; Jag gjorde en vårdnadsöverflyttning i våras där flickan gjorde nätverkskarta, tecknade och skrev ett brev, hennes ord och mina enskilda samtal med henne dokumenterades i utredningen. Hon är 11 nu och har bott i sitt familjehem sen hon var fem. Innan ville hon inte träffa mamma och släkt. Nu efter vårdnadsöverflytten känner hon sig trygg och vill träffa mamma. Det är ju det man vill, att de ska få en annan relation. Det kan finnas farhågor att de biologiska föräldrarna lämnar barnet vid en vårdnadsöverflytt och att umgänget klipps av. Det är också viktigt hur familjehemsföräldrarna ser på de biologiska föräldrarnas roll i att kontakten ska upprätthållas, vilket också gäller kontakten med barnens övriga nätverk. Viktigt att familjehem kommer värna om barnets ursprung. Skicka kort på barnet till föräldrar mm. I utredningen är det viktigt att ha med hur familjehemmet gjort tidigare kring umgänge. Det framtida umgänget är viktigt vid övervägande om ansökan om vårdnadsöverflyttning. Man har alltså situationen i familjehemmet och de biologiska föräldrarnas önskemål och rättigheter att förhålla sig till. Det är också viktigt att ta med familjehemmets relation till de biologiska föräldrarna i bedömningen, liksom barnets rätt till sitt ursprung. 5

6 2:3 Juridiska, praktiska och etiska aspekter Ett skäl till vårdnadsöverflyttning som diskuterades var att det underlättar vardagen för familjehemmet. Att familjehemmet själv kan skriva under olika handlingar, ha direkt kontakt med sjukvård, göra passansökan mm. Ett skäl till vårdnadsöverflytt kan vara att det underlättar praktiskt för familjehemmet. Familjehemmet kan spara pengar till barnet. Svårt när biologiska föräldrarna tackar nej till insatser för barnet för att de inte förstår. Då blir ju vårdnadsöverflyttning underlättande eller vid passansökningar. Viktig att veta varför man gör vårdnadsöverflyttning; Man måste som tjänsteman vara helt säker på att vårdnadsöverflytt är rätt. Efter en vårdnadsöverflytt har vi inte längre någon insyn i barnets boende. Mycket beror på familjehemssekreteraren, det är subjektivt hur man tänker om vårdnadsöverflytt. I vår kommun upplever jag att det skyndas på. Chefer och politiker ligger på och vill att det ska gå snabbare. Vi har flera ärenden då politikerna tar upp, är det inte dags nu. 3. Hur gör man barnet delaktig i vårdnadsöverflyttningen? Gruppdiskussionerna om barns delaktighet utmynnade i att barnets ålder och eventuella funktionsnedsättning var viktiga faktorer att ta hänsyn till. Frågeställningar som diskuterades var; hur ska man prata med barnet utifrån dessa faktorer, hur ska man lägga upp barnsamtalen, vilken information behöver barnet och hur förhåller man sig till de dilemman som uppstår mellan att vara tydlig och skapa oro för barnet när dem görs delaktiga i frågan om vårdnadsöverflytting? 3:1 Delaktighet utifrån ålder och funktionsnedsättning Flera uttrycker att det kan vara svårt att hitta en lämplig nivå att prata med barnet och menar att det gäller att hålla informationen så enkel som möjligt och utgå från barnets behov av att vilja veta var det ska bo. I det här fallet är pojken själv svagbegåvad, han förstår inte. Så här har vi inte informerat barnet, det skulle bara öka oron. Det är viktigt att de äldre barnen är med i processen. 3:2 Barnsamtal En grupp tog upp vikten av att ha en relation till barnet som barnsekreterare för att kunna göra barnet delaktig samt att i löpande barnsamtal diskutera frågor som rör barns tillhörighet i familjehemmet. 6

7 Ett problem är att det ofta byts handläggare och olika handläggare säger olika saker vilket blir otydligt för barnet. Vad ska man ta hänsyn till i barnsamtalen och vad behöver man tänka på diskuterades på följande sätt: Från oss försöker vi prata tillsammans, familjehemssekreterare och barnsekreterare. Viktigt att man har haft bra barnsamtal innan och där ofta frågat hur de trivs. Att göra barnen delaktiga är jätteviktig, i samband med ett barnsamtal då det fanns en tanke på att göra en vårdnadsöverflyttning kom det fram att barnet inte hade det så bra i familjehemmet. Viktigt att ha kännedom om var barnet har sin känslomässiga tillhörighet, om barnet rotat sig i familjehemmet, om barnet utvecklats positivt och kamrater är viktigt. Samtidigt slits barn mellan olika lojaliteter till biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar. En grupp tar också upp frågan om man ska fråga barnet om det vill bo permanent i familjehemmet, frågan kan väcka oro hos barnet. Man menar att barn inte alltid betraktar sig som familjehemsplacerade och då kan samtal om en vårdnadsöverflyttning bli abstrakt eftersom de inte känner till någon annan familj än familjehemmet som de bor i. Hos en del barn finns det redan en förståelse för att de inte kan bo med sin mamma och pappa och är införstådda att de ska bo kvar i familjehemmet. 3:3 Information till barnet Vad behöver barnet för information och hur informerar vi? Som tidigare nämnts har diskussionerna uppmärksammat att det blir olika beroende av bl a ålder och funktionsnedsättning. Information till barnet kan dels innehålla praktiska aspekter och dels frågor om trygghet och stabilitet. Flera grupper poängterar att det är viktigt att påpeka att det är socialtjänstens beslut så att barnet inte ska behöva stå för det inför föräldern. Det är viktigt att inte lägga över ansvaret om vårdnadsöverflyttning på barnet. Vi professionella måste göra en bedömning om detta är lämpligt och stå för vårt beslut. Det kan vara svårt att informera yngre barn, men det gäller att prata med barnen på dess nivå mognadsmässigt. Det kan finnas en rädsla hos barnet att de inte får träffa mamma och pappa igen om de inte förstår vad innebörden av en vårdnadsöverflyttning innebär. Handlar mycket om det praktiska i vardagen, vad förstår barnet? Ska man göra en barnbok som förklarar vad en vårdnadsöverflyttning är? 7

8 Kanske man kan lägga upp förklaringen till barnet utifrån att jämställa det med att ett föräldrapar som skiljer sig, man fortsätter ju att träffa den andre föräldern även efter skilsmässan. Hur förklarar man för barnet vad det innebär med vårdnadsöverflyttning, och är det barnets röst som kommer fram eller andras? Man kan försöka titta på barnets reaktioner för att bedöma hur det känner i frågan. 4. Hur arbetar man med de biologiska föräldrarna om en vårdnadsöverflyttning? I flera av grupperna poängteras att det är viktigt att frågan om vårdnadsöverflyttning hålls levande under hela placeringen, inför en placering och regelbundet under placeringstiden. I en grupp uttrycker man det så här: Tydlighet och förberedande samtal redan under utrednings- och rekryteringsprocessen. De vet då vad som krävs av dem och hur samhället ser på barnens behov. Information om en vårdnadsöverflyttning får inte komma som en total nyhet utan bör processas under lång tid, då blir det oftast inga problem. Det är viktigt att prata med biologiska föräldrar redan vid placeringen om det är tänkt att bli en långvarig placering eller ej, och om att vårdnadsöverflyttning kan ske efter tre år. Det gäller att återkomma till detta, annars kan det bli bakslag när man väl ska ta tag i frågan. Tankar om att föräldrars samtycke till vårdnadsöverflyttning hängde ihop med deras tillit till familjehem och socialtjänst kom fram på följande sätt: För att få en acceptans om att vårdnadsöverflyttning kan vara bra så krävs att biologiska föräldrarna har förtroende för och en tillit gentemot familjehemmet och familjehemssekreteraren, att de vet att man jobbar för deras barns bästa. Finns risker utifrån att föräldrar och familjehem inte kommit överens och känner förtroende till varandra. Vårdnaden är förälderns sista tråd att hålla sig i vilket gör att de kan vara rädda att de inte får träffa sina barn mer. En fördel för förälder är att de slipper socialtjänsten kontakten fortsätter endast mellan familjehem och förälder. Det är viktigt att ge föräldrarna bra information redan i början av placeringen. Det kommer bli förändringar som är kopplade till praktiska och juridiska frågor. Vem får göra vad och vem bestämmer över olika frågor. De förändringar som diskuterats i grupperna och som man tagit upp som viktiga delar att informera om är, att umgänge bestämmer familjehemmet om och föräldrarna kommer att betala underhållsstöd 8

9 De biologiska föräldrarna litar inte på vad socialtjänsten berättar om skillnaderna efter en vårdnadsöverflyttning. För att undgå det: vara tydlig med hur umgänget kommer att föreslås. I flera kommuner har man ett informationsmaterial om bl a vårdnadsöverflyttning, vilket upplevs som ett stöd. Att hitta rätt tillfälle att prata om det samt att vara tydlig, var synpunkter som diskuterades. Här pratar man om vikten att nämna det både för de biologiska föräldrarna och för familjehemsföräldrarna redan vid placeringen och att man kommer att ställa frågan senare. Man kan se det som en process: Jag träffar föräldrar först en gång och berättar att vi funderar på vårdnadsöverflyttning, sen träffas vi igen och föräldrarna får då samtycka eller ej. Man kan prata om vad som krävs för att barnen ska flytta hem. Även om föräldrarna fått en ordnad tillvaro är det ändå barnets bästa att bo kvar om de rotat sig. Det är insiktsbristen som är svår. De har levt som par och det har varit strul och bråk och så separerar de och tror att allt är bra. Fast det kanske de också fått höra. Du måste separera om du ska få bo med dina barn. Ibland tycker man att man själv är tydlig, men i själva verket har man bara gått som katten runt het gröt. Man var inte så tydlig som man trodde när man ser tillbaka. Grupperna menar också att tala om vårdnadsöverflyttning är en känslig fråga i relation till föräldrarna: Biologiska föräldrar kan säga att vårdnaden är det sista jag har kvar, det är liksom något symboliskt för dem. Man behöver inte göra frågan så dramatisk om det funkar bra mellan föräldrar och familjehem så tänker man att det fortsättningsvis inte gör så stor skillnad. Det kan stå för ett hopp om återförening eller kan vara viktigt att visa upp inför omgivningen. Ingen idé att stånga sig blodig för att få föräldrarnas samtycke. Bättre att lägga tid på att skriva en bra utredning istället. Avslutning Det här är alltså en sammanställning av hur deltagarna på erfarenhetsdagen om vårdnadsöverflyttning resonerade. De fyra olika frågeställningar som diskuterades var: hur bedömer vi barns tillhörighet i familjehemmet 9

10 vilka faktorer påverkar beslut om vårdnadsöverflyttning hur bedömer vi vad som är barnets bästa vid en vårdnadsöverflyttning hur kan man jobba med att förbereda de biologiska föräldrarna inför en vårdnadsöverflyttning? Enligt den utvärderingsenkät som deltagarna fyllde i så är denna form av erfarenhetsutbyte uppskattat. Ett stort antal deltagare uttrycker att man tycker det är viktigt att kunna diskutera angelägna frågeställningar med sina kolleger och över kommungränserna. Dock var det i vissa grupper lite trögt att få igång en diskussion efter föreläsningarna. Det beror troligen på två orsaker. Dels är personalomsättningen hög varför ett stort antal av deltagarna var relativt nya i sin yrkesroll. Dels är vårdnadsöverflyttningar inte något som görs särskilt frekvent ute i kommunerna. För att summera diskussionssvaren så kan vi se att deltagarna resonerande ganska likartat kring alla frågeställningar. Det enda som lite grand stod ut var hur man tänkte runt vårdnadsöverflytt och barnens umgänge med de biologiska föräldrarna. Här kunde två diametralt olika åsikter skönjas. Antingen så resonerade man att vårdnadsöverflytt inte var aktuellt om detta umgänge inte fungerade. Eller så uttrycket man just motsatsen. Det här var alltså den tredje erfarenhetsutbytesdagen som arrangerats. De två första handlade om barns umgänge med de biologska föräldrarna. En fjärde dag är planerad till hösten men ämnet är ännu ej fastställt. 10