Måndag 23 september 2013 kl. 18:00. Samverkanskontoret Sysslebäck. Från Se anvisade platser.

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kallelse/underrättelse Tid Plats Gruppmöten' i j Måndag 23 september 2013 kl. 18:00 Samverkanskontoret Sysslebäck Från Se anvisade platser. Val av justerare c Behörighet, upprop, tid för justering Sammanträdet öppnas. Fråga om dess behörighet. Upprop. Val av justerare. Förslag på tid för justering; kl Sammanträdet inleds med Kulturskolans elever underhåller Jon Wiggh planarkitekt och Jan Esping teknisk chef informerar om Herrgårdsområdet och Torsby Centrum Sammanträdet fortsätter med Allmänhetens frågestund Ordet är fritt Ärendelista Nr Ärenden för beslut 1 Anmälan av ny ersättare i kommunfullmäktige efter Thomas Fröman (S) Diarienr KST 2013/420 Sid 2 Förslag till reviderad länsöverenskommelse mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionsnedsättning 3 Detaljplan för Hole 139 (Eggsjön) Allt materia/finns på; torsby.se/invanarelbyggabolsamhallsplaneringldetaljplaner. 4 Detaljplan för del av Branäs 4:22 m fl (Branäsberget Centrum) Allt materialfinns på; torsby.selinvanarelbyggabolsamhallsplaneringldetaljplaner. 5 Medborgarförslag från Inger Rosenblom Jönsson om upprustning av lekpark i Höljes KST 2013/405 3 KST 2012/540 KST 2011/ sep bilaga 54 + sep bilaga KST 2013/ Kommunfullmäktige Torsby kommun sekr ks@torsby.se Besöksadress fax Nya Torget 8, Torsby Torsby

2 TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunfullmäktige Kallelse/underrättelse Nr Ärenden för beslut Diarienr Sid 6 Motion från Jörgen Nilsson (S) om säkerhet för gående vid Valbergpgården i Torsby KST 2013/ Motion från (S) Torsby och Sverige har stora möjligheter KST 62 8 c Val av ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Camilla Björn (S) 9 Val av ersättare i kommunstyrelsen och miljö-, bygg- och räddningsnämnden efter Thomas Fröman (S) Eventuella nya motioner, interpellationer, frågor och medborgarförslag KST 2013/ KST 2013/ Ärenden för kännedom 10 Indexhöjning av sotnings- och brandskyddskontrolltaxor KST 2013/ Välkommen! Eva-Lena Gustavsson ordförande Margot Enkvist sekreterare Om ordinarie ledamot inte kan närvara bör detta snarast anmälas till resp partiexpedition som senast dagen före sammanträdet meddelar kommunkansliet ev ersättare. Vad gäller återbud för s-gruppen meddelas detta till Eva-Lena Gustavsson på tel Kungörelse om sammanträdet anslås på Torsby kommuns anslagstavla f--k~~-t;kt~-ppgift~~-tiä-~~t~-~-i~ ~ _._ : i Namn Titel E-post Telefon j [~~~:t~:~i~~t~~~:::::::::::::::::::::~~~ti;~~~~~~~:::: ::_::: t~~i{~~i~~t~t~;f~~~~:~~::::::::::::-_::_::_:~~1~~11~1e:::::-:--:] ~J~:'!~!-g~U<:!.l~-~}-~~ ~~-~~~~~~-~!:~ ~~~g5:l~:_~!.l~_~_~~_t5~1j!5:l!:~j?x _~~ g.:? Q~l~Q~_Q ) l:i~~~~~1:~~~~~::::~::::::::::::::::::::~~i~~!~~r:::::::::::::::::::::j:~;~~;~~~~!~~;~~~~::~::==~::::::::::::::::::::~~~~~}t~xt::::::::::::::::i L1~!.l_Y:Y:!gg~ rj_~!.l_~e~~!!:~~ J()_r:_._~_~gg~~!~~~~):':~~ g_~ Q~l~Q_?_~ j

3 (j) i' la':.". " \l5,\ 2.0 \ } } v., W.. IbQ) I f(or,, ;~-U.. ;'" '" ". \ 'd-~::~; /2 I f l.';; f'" I. g ~ ~J fl.,,,' ; -:',l Länsstyrelsen i - I 20?3 ~Ol. -1 PROTOKOLL Värmlands län ~jp 1L~::<::c:::.::.: ~....,... Dnr: Ny ersättare i kommunfullmäktige Länsstyrelsen utser ny ersättare i kommunfullmäktige från och med den } 10 juli 2013 till och med den 31 oktober Kommun: Torsby P.arti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Ny ersättare: Curth Asberg Avgången ersättare: Thomas Fröman Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Torsby Ledamot Ersättare Håkan Laack 1, Gösta Kihlgren Eva-Lena Gustavsson 2. Ysabel Hedenberg Hans Lass 3, Lars-Håkan Karlsson Yvonne Broberg 4. Ingela Johansson Rune Mattsson 5. Siri Sjögren Annlouise Broden 6. Jerry Persson Anna-Karin Gustafson 7. Ruth Augustsson Birgit Dahlgren 8. Curth Åsberg * Åke Gustavsson Ann-Mari Uppvall Peter Jonsson Carina N ordqvist Sture Persson Eva Nordvall Jörgen Nilsson

4 o 2/2 Bevis utfärdas för den som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, KARLSTAD inom tio dagar efter dagen för detta beslut. I Kopia till KommunIlandsting Ny ersättare Parti Gith Nilsson

5 Torsby kommun sid 17 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Jr f ~. 118 Förslag till reviderad länsöverenskommelse Psykiatri Dnr KST 2013/405 Sammanfattning av ärendet En arbetsgrupp inom "Nya perspektiv", samverkan mellan länets kommuner och LN, landstinget i Värmland; psykisk hälsa har utformat ett förslag till läns överenskommelse för; Kommunens och hälso -och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning för barn, ungdomar, vuxna och äldre Enligt socialtjänstlagen (5 kap 8 a ) och hälso-och sjukvårdslagen (8 a ) skall kommunen ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykiskt funktionshinder. Utifrån gällande lagstiftning har beredningsgruppen inom Region Värmland arbetat fram ett förslag till överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget rörande personer med psykisk funktionsnedsättning. Beredningsgruppen ansvarar för uppföljning och revidering av överenskommelsen. Överenskommelsen tydliggör huvudmännens ansvar och skall underlätta samverkan mellan de olika aktörer som finns för aktuell målgrupp. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre som är i behov av vård och stöd från både kommun och landsting. Syftet är att bl a skapa förutsättpingar för tidiga och förebyggande insatser samt skapa samordningsvinster för den enskilde och ge goda förutsättningar för brukarinflytande. I den reviderade upplagan ingår även hjälpmedels ansvar samt tydliggörande av närståendes involvering kring den enskilde. Sammankallande för uppföljning av psykiatrisamordningen är Region Värmland. Barn-och utbildningsnämnden samt socialnämnden har givits möjlighet att yttra sig över förslaget till revidering. Bägge nämnderna eller delegerad beslutsinstans har ställt Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

6 Torsby kommun sid 18 Kommunstyrelsen PROTOKOLL " J /' sig bakom förslaget till revidering av överenskommelsen. Handlingar i ärendet Region Värmlands förslag till reviderad länsöverenskommelse Psykiatri Tjänsteskrivelse av Anders Björck, Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen rekommenderar kommunfullmäktige att godkänna den reviderade upplagan av överenskommelse (med bilagd handlingsplan) mellan landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionsnedsättning med tillägget att det måste finnas en rimlig tidsgräns för utredning och uppföljning. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

7 Torsby kommun sid 5 Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL ",. fi 'f ::-' 147 Revidering av överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr sac 2012/p9 Sammanfattning av ärendet En arbetsgrupp inom Nya perspektiv, samverkan mellan länets kommuner och LIV, landstinget i Värmland; psykisk hälsa har utformat ett förslag till länsöverenskommelse för; Kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning för barn, ungdomar, vuxna och äldre Utifrån gällande lagstiftning har beredningsgruppen inom Region Värmland arbetat fram ett förslag till överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget rörande personer med psykisk funktionsnedsättning. Beredningsgruppen ansvarar för uppföljning och revidering av överenskommelsen. Överenskommelsen tydliggör huvudmännens ansvar och skall underlätta samverkan mellan de olika aktörer som finns för aktuell målgrupp. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre som är i behov av vård och stöd från både kolrunun och landsting. Syftet är att bl a skapa förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser samt skapa samordningsvinster för den enskilde och ge goda förutsättningar för brukarinflytande. I den reviderade upplagan ingår även hjälpmedels ansvar samt tydliggörande av närståendes involvering kring den enskilde. Sammankallande för uppföljning av psykiatrisamordningen är Region Värmland. Hand li ngar i ärendet Revideringsförslag överenskommelse personer med Psykisk funktionsnedsättning i Värmland. Tjänsteskrivelse från bitr socialchef Felicia Weinberg. Socialnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet godkänner den reviderade upplagan av överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionshinder. 1- Utdrag~bestyrl\ande /JO~

8 Torsby kommun sid 6 Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL " II / / forts sn au 147, revidering av överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Felicia Weinberg, bit r socialchef IJusterarens signatur ~Yu IUtdragsbeslyrkande /J(J~

9 tst ';;/t ' 1~. 61 Torsby kommun sid 1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 0) PROTOKOLLSUTDRAG /,f I /' /' 41 Samverkansavtal och handlingsplan för personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland Dnr BU 2013/239 Sammanfattning av ärendet Det finns ett stort behov av att samordna resurserna kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Beredningsgruppen som är knuten till Nya perspektiv, ett samverkansprojekt som drivs av Region Värmland har gett arbetsgruppen för handlingsplaner inom området ett tilläggsuppdrag. Arbetsgruppen består av representanter från länets kommuner, landstinget och brukar-/anhörigorganisationer. Enligt 5 kap 8 a socialljänstlagen och 8 a hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykiskt funktionshinder. Utifrån gällande lagstiftning har beredningsgruppen inom Region Värmland arbetat fram ett förslag till överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget rörande personer med psykisk funktionsnedsättning. Beredningsgruppen ansvarar för uppföljning och revidering av överenskommelsen. Överenskommelsen tydliggör huvudmännens ansvar och ska underlätta samverkan mellan de olika aktörer som finns för aktuell målgrupp. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre som är i behov av vård och stöd från både kommun och landsting. Syftet är att bl a skapa förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser samt skapa samordningsvinster för den enskilde och ge goda förutsättningar för brukarinflytande. I reviderade upplagan ingår även hjälpmedelsansvar och tydliggörande av närståendes involvering kring den enskilde. Sammankallande för uppföljning av psykiatrisamordningen är Region Värmland. Handlingar i ärendet Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

10 Torsby kommun sid 2 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG /,r I /. /" Revideringsförslag överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland Tjänsteskrivelse av tf skolchef Thomas S*rndorff, Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet godkänner den reviderade upplagan av överenskommelse mellan Landstinget i Värmland och länets kommuner avseende personer med psykisk funktionsnedsättning. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

11 Region Värmland c Revideringsförslag.~' I överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I värmland Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning för barn,ungdomar,vuxna och äldre 1

12 Utgångspunkt för samarbete För människor med psykisk funktionsnedsättning och för att deras behov ska tillgodoses krävs en långtgående samverkan mellan kommunerna och landstinget. Personer med psykisk funktionsnedsättning ska ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötandet ska präglas av respekt för individen som ska erbjudas delaktighet i planering och beslut om den egna vården. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser blir organisera~~'så att denne inte hamnar mellan olika ansvarsområden. Samarbetet h ~ 'r brukaren/patientens behov i centrum. Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt HSL och SoL. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Utgångspunkt i lagstiftningen 5 kap. 8 a socialtjänstlagen och 8 a hälso- och sjukvårdslagen Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. I respektive lagtext framkommer att kommuner och landsting ska ingå en överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Både landstingen och kommunerna har ansvar för insatser för människor med psykisk funktionsnedsättning. I lagstiftningen har det inte reglerats på detaljnivå hur ansvaret för och framförallt övergången mellan olika insatser ska fördelas. Det är därför av stor vikt att landstingen och kommunerna själva samordnar sina insatser och samverkar kring dessa och att det finns överenskommelser som tydliggör ansvarsfördelningen mellan huvudmännen. Överenskommelser behövs även för yrkesverksamma inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, särskilt i frågor där det kan uppstå oenighet konflikter. Överenskommelsen ska utgöra en grund för det länsövergripande och lokala samarbetet som ska bedrivas mellan huvudmännen och kan också vara en grund för riktade överenskommelser mellan huvudmännen och lokala brukarföreningar. Med brukarförening avses intresseföreningar för personer med egna erfarenheter av psykisk funktionsnedsättning och/eller deras närstående Målgrupper Människor med psykisk funktionsnedsättning som är i behov av vård och vård och stöd från de båda huvudmännen. Överenskommelsen gäller såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Parter Landstinget i Värmland då främst psykiatri, allmänmedicin samt habiliteringen och kommunerna i Värmlands län. 2

13 Giltighetstid för överenskommelse Tre år från det att överenskommelsen godkänts av huvudmännen, ska en uppföljning och revidering göras. Revidering kan också ske vid större förändringar i samråd mellan båda parter. Sammankallande för uppföljning är psykiatrisamordningen, Region Värmland. Värdegrun~ Varje verksam~~t ska utföra sitt uppdrag med den enskildes bästa för ögonen. I alla överväganden' som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. /' Den enskilde som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommunen och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Den enskildes behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning ska planeras i samarbete med den enskilde. Den enskilde pch dennes anhöriga ooa-närstående ska alltid ges möjlighet att vara delaktiga, om inte patienten motsätter sig detta, och ses som en resurs. De insatser som huvudmännen erbjuder ska alltid syfta till att förbättra den enskildes situation på så sätt att han/hon kan leva ett mer självständigt liv. så självständigt liv som möjligt. Barnperspektivet ska beaktas i möten med den enskilde. Det innebär att Individens självbestämmande, behov och intressen är utgångspunkten Individens resurser och förutsättningar ska vara i fokus Medicinska, psykologiska och sociala insatser ska komplettera varandra för att öka individens funktionsnivå. Inriktningsmål Målet är att gemensamt utveckla former för stöd till förbättrad social funktion, psykisk och fysisk hälsa. Insatserna ska präglas aven helhetssyn och ges på ett sådant sätt och i den miljö som den enskilde väljer. Insatserna ska leda till ett värdigt liv och för individen upplevt välbefinnande och aktivt deltagande i samhället. Målet genom huvudmännens gemensamma uppdrag är den enskilde ska garanteras goda vård- och stödinsatser med ett återhämtningsinriktat arbetssätt via gemensamt ansvar för: Planering Genomförande Uppföljning Syftet Skapa ett effektivt resursutnyttjande genom samverkan och samplanering så att länsinnevånarna garanteras insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst av bästa möjliga kvalitet inom ramen för givna resurser Skapa förutsättningar för tidiga och förebyggande insatser Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering Skapa samordningsvinster för den enskilde 3

14 @ Skapa förutsägbarhet för brukare/patient och medarbetare Skapa tydliga former för vård och stödsamordning samt gemensam samordnad individuell planering Ge goda förutsättningar för brukarinflytande Öka delaktighet och inflytande över vård och stödinsatser för patienter och deras anhöriga/närstående /'~. Aktörer ' 1;' Psykiatri SOcialtjänst Skola Allmänmedicin Habilitering för barn, ungdomar och vuxna Anhöriga/Närstående Brukare/ Brukarföreningar Region Värmlard Kommunens och landstingets ansvar Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som den behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens ansvar: Att erbjuda skola och utbildning i enlighet med lagar och andra styrdokument Att erbjuda skol- och elevhälsovård. Att utreda och tillhandahålla den enskildes behov av insatser enligt SoL,LSS, LVU och LVM Att ge förutsättningar för sysselsättning, arbetsträning eller arbete Uppsökande verksamhet Att tillhandahålla sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet Förebyggande och tidiga insatser Aktivt deltagande i samhällsplaneringen Landstingets ansvar Landstinget i Värmland ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra till att skapa förutsättningar för god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt minska och lindra lidande ska ske på lika villkor och för hela befolkningen i länet. Enligt Hälso och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården medicinskt utreda och beh andla sjukdomar och skador. Arbetssättet ska utmärkas av delaktighet från den enskilde. Det ska finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam vårdplanering inom och mellan allmänmedicin, psykiatrin och socialtjänsten. Det ska finnas 4

15 en tydlig rollfördelning inom hälso- och sjukvården som tydliggör allmänmedicins roll i förhållande till psykiatrin när det gäller gruppen av patienter med psykiska funktionshinder. Landstingets ansvar: Psykiatrisk utredning, behandling och diagnostisering Psykiatri~'k rehabilitering som syftar till att förbereda för och stödja ett självständigt liv Hälso 0C~ sjukvård i enlighet med HSL -' Tvångsvård i enlighet med LPT sluten eller öppenvård Tvångsvård i enlighet med LRV sluten eller öppenvård RlId och stöd i enlighet med LSS Förebyggande och tidiga insatser Hjälpmedel I Värmland finns en Hjälpmedelsnänmd där konmmner och landsting samverkar. Förskrivning av hjälpmedel sker utifrån policy och riktlinjer beslutade av nänmden se Sekretess En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att upphäva sekretessen mellan huvudmännen. Samverkansskyldighet - informationsskyldighet I både SoL och HSL finns bestämmelser som gör att båda huvudmännen har en skyldighet att samverka. när det gäller barn och ungdomar. När den enskilde har behov av insatser från både landsting och kommun har de bägge huvudmännen en gemensam lagstadgad skyldighet att samordna/planera sina insatser. Båda huvudmännen har också en lagstadgad skyldighet att gemensamt planera insatser för barn och vuxna om hanl hon har behov av insatser från båda huvudmännen. Båda huvudmännen är enligt den här överenskommelsen dessutom skyldiga att informera den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet. Innehåll i överenskommelsen mellan kommunerna och landstinget Nedanstående är viktiga områden när det gäller insatser för människor med psykisk funktionsnedsättning och det är därför viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting. Det är också viktigt att inom respektive huvudman tydliggöra ansvar och roller. Övergripande organisation Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) har ansvar för att följa upp överenskommelsen/handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då överenskommelsen och handlingsplaner inte följs. Beredningsgruppen har ansvar för revidering av överenskommelsen. Beredningsgruppen genom psykiatrisamordning Värmland tar initiativ till att samverkansgrupper bildas för att utarbeta handlingsplaner som beskrivs nedan. 5

16 Beredningsgruppen fastställer handlingsplanerna. Handlingsplaner 1 Med handlingsplan avses en överenskommelse mellan de parter som berörs och som är ett förtydligande av den övergripande överenskommelsen. Handlingsplan är en generell överenskommelse, utifrån aktuell målgrupp. En handlingsplan kan täcka in flera av nedanstående orflråden/målgrupper. Syftet med handlings planerna är att de ska vara en tydlig vägledning för de aktörer som berörs av överenskommelsen Parterna är överens om att utifrån överenskommelsens mål och intentioner ska huvudmännen komma överens inom följande områden: Barn och ungdomar (0-17 år) Unga vuxna ( år) Vuxna ( år) Äldre (65 år-) Personer som har en psykisk funktionsnedsättning/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och samtidigt missbrukar droge~ Personer som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård och lagen om psykiatrisk tvångsvård Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Former för samordnad gemensam individuell planering Former för vård och stödsamordning Handlingsplanerna ska innehålla följande rubriker/konkreta målsättningar och inkludera 1. Definition av målgrupp/er eller det område som handlingsplanen avser 2. Ansvarsfördelning när det gäller aktuell målgrupp/område 3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilda huvudmannen eller i samverkan 4. Förtydligande av ansvar Basnivå- specialistnivå 5. Övergripande samverkansformer (om de inte täcks av ovan nämnda rubrik) 6. Former för samverkan kring enskilda individer 7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/former för kompetensöverföring 8. Sysselsättning/arbete/skola 9. Förebyggande och tidiga insatser 10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående 11. Former för brukares/patienters delaktighet 12. Uppföljning och utvärdering 13. Beslut om eventuell gemensam finansiering I de överenskommelser/handlingsplaner som rör formerna för gemensam individuell planering samt former för vård och stödsamordning behöver inte punkterna 8 och 9 ingå. Handlingsplanerna ska utarbetas i samverkansgrupper med representanter från berörda verksamheter inom kommunefl och landstinget samt med företrädare för berörda brukarföreningar organisationer och handikappförbunden Värmland. l Ska vara färdiga senast 9 månader efter det att överenskommelsen undertecknades 2 Samordning med överenskommelsen mellan Landstinget och Värmlands läns vårdförbund "Missbruks och beroendevården i Värmland

17 Kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för samarbetsparteri~ uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar.,,'. Gemensam utbildning ska genomföras årligen. Utbildningen sker områdesvis men med ett gemensamt innehåll för hela länet. Ansvar för planering av innehåll i utbildningen sker gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till stånd. Implementering av överenskommelsen Varje huvudman har ansvar för implementering av överenskommelsen i samband med att den antas av respektive huvudman. Tvister Eventuella tvister gällande tolkning av denna överenskommelse, ska lösas mellan respektive huvudmän. Vid behov av vägledning kan ärendet föras till beredningsgruppen för psykiatrifrågor, Region Värmland. Dokumentation av sådan vägledning bör göras så att denna kan utgör underlag vid framtida revidering av överenskommelsen. Bilaga 1 Samordnade Gemensamma Individuella planer Båda huvudmännen har ett likalydande ansvar i SoL respektive HSL för att upprätta en individuell plan och att samordna insatserna för den enskilde. Den som har den första kontakten med en person som har en psykisk funktionsnedsättning ska omedelbart inleda planeringen av vad som behöver görs och vid behov ta kontakt med andra berörda aktörer som har ansvar för insatser som är nödvändiga för den enskilde. Alla som får vård och behandling/insatser från båda huvudmännen ska ha en gemensam genomförandeplan. Den ska vara skriftlig och den ska beskriva det gemensamma uppdraget. Planen upprättas med utgångspunkt från den enskildes behov av insatser och i samråd med denne och berörda huvudmän. Kan också vara andra än socialtjänsten och landstinget. Ex v företagshälsovården och privata aktörer. Den 1 januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta individuella planer för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från båda huvudmännen. Reglerna syftar till att säkerställa att samverkan mellan huvudmännen fungerar. Missbruksvården är ett exempel på en verksamhet inom socialtjänsten där bestämmelserna kan få stor betydelse. Inom hälso- och sjukvården finns stora behov av planering för patienter i den psykiatriska vården och beroendevården. Kommuner och landsting ska också träffa överenskommelser om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Samtidigt införs en regel om hälso- och sjukvårdpersonalens skyldighet att beakta vissa barns behov av information, råd och stöd. 7

18 @ Ny lagregel om gemensam planering 2 kap 7 socialtjänstlagen och 3 f hälso- och sjukvårdslagen När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att d~jt~ i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka iasatser som behövs, 2. vilka insatser '" respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Förutsättningar för individuell plan När en enskild behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska landsting och kommun tjiisammans upprätta en individuell plan om det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Till en sådan plan krävs den enskildes samtycke. Arbetet ska om möjligt göras tillsammans med den enskilde och även med närstående anhöriga, om inte den enskilde motsätter sig det. I händelse att den enskilde motsätter sig medverkan från närstående bör ett motiveringsarbete genomföras. När ska arbetet med en individuell plan påbörjas? Arbetet med planen ska påbörjas skyndsamt, så snart ett behov aven plan har upptäckts. I normalfallet innebär det att den första kontakten mellan landsting och kommun tas inom några dagar från det att ett behov har identifierats. Tiden måste dock anpassas till behoven hos den enskilde. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting. Behovsbedömning En individuell plan ska bara upprättas när det finns ett behov av att samordna insatser. Get. Det är de två huvudmännen som ska avgöra i vilka fall det finns behov aven individuell plan. Skyldigheten att upprätta en plan är dock långtgående och situationer där den enskilde eller närstående nekas en individuell planering bör vara undantagsfall. För att ta ställning till om en individuell plan ska upprättas måste alltså en behovsbedömning göras. Uppgifterna i en epikris eller en utredning av biståndsansökan bör i många fall kunna ligga till grund för en bedömning av om insatser behöver samordnas. En tydlig situation när en individuell plan behövs är när insatser från andra huvudmän är nödvändiga för att den myndighet eller huvudman som gör bedömningen av planeringsbehovet ska kunna fullgöra sitt ansvar. Det kan handla om en person som har sociala insatser från kommunen men som har svårt att ta emot dessa om han eller hon inte samtidigt får medicinska rehabiliteringsinsatser. När det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som huvudregel utgå ifrån att en plan behövs för att deras behov ska tillgodoses. Innehållet i planen Genomförandeplanen ska innehålla: 8

19 @ 1. En beskrivning av den enskildes behov utifrån ett helhetsperspektiv 2. Mål och delmål för de olika aktörerna 3. Vilken vårdgivare som ansvarar för de olika insatserna och vem som har samordningsansvaret 4. Den planerade hälso- och sjukvården samt socialtjänstens planering gällande boende, sysselsättning och psykosocialt stöd och vid behov samverkan med andra huvudmän 5. Beskrivnwg av hur ev barn till den enskilde berörs av insatserna 6. Vem s.orrt är ansvarig för att planen följs upp och när detta ska ske 7. Behovsbedömningen bör vara systematisk och dokumenteras så att uppföljningar blir möjliga. /. 8. Hur närstående ska involveras i planeringen och planerade insatser. Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde så att han eller hon ges möjlighet att delta aktivt. Det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Planeringssituationen måste så långt som möjligt anpassas, efter den enskildes förmåga att delta. Bilaga 2 Samverkan kring den enskilde och dennes närstående hans famiij sker i huvudsak enligt nedanstående modell. Vid behov kan komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 1. Om en handläggare /behandlare/pedagog inom någon av de berörda verksamheterna tillsammans med den enskilde upplever att man har behov av ytterligare resurser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med aktuell verksamhet 2. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde träffas, för att tillsammans kartlägga de resurser som redan finns och försöker komma fram till vad man tror behövs ytterligare. Tillsammans kan man komma fram till om att man behöver kalla till ett planeringsmöte och vilka som i så fall bör bjudas in 3. Ett planeringsmöte initieras av handläggaren/behandlaren/pedagogen eller av ansvarig chef. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna ska prioritera inbjudan till ett sådant möte. 4. Någon i den inbjudande verksamheten leder mötet som hålls så snart det är möjligt eller senast inom 3 veckor. Syftet med mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra den enskildes resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam individuell plan där ansvarsområden är tydliggjorda samt hur uppföljning ska gå till. 5. a/man kommer antingen fram till att den aktualiserande verksamheten ensam kan fortsätta sitt arbete med den enskilde ev med stöd från övriga medverkande genom nätverksmöten/ och/eller konsultationer eller b/ Man kommer fram till att den enskildes behov föranleder vidare utredning och eller insats hos någon eller flera av de professionella aktörerna. Gemenensam individuell plan upprättas. Om någon av aktörerna ensidigt, bedömer vidare utredning och eller insats som obehövlig ska detta formellt beslutas och motiveras skriftligen 6. Efter utredningen beslutar huvudmännen om den enskilde är i behov av insatser eller åtgärder. Respektive huvudman ansvarar för bedömning av den enskildes behov utifrån sitt kompetensområde. 7. Om den enskilde bedöms vara i behov av insatser från flera verksamheter ska det tydligt framgå vilken verksamhet som ansvarar för vilka av de planerade vård- och behandlingsinsatserna, de kostnader de medför samt resultatuppföljning 9

20 ,II! 8. Den gemensamma individuella planen upprättas tillsammans med den enskilde. Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ska ansvara för. Där ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattning på insatsen samt var stödet/behandlingen ska ges. 9. Respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar. /.'. Bilaga ~, ' r Gemensamma begrepp3 individuell plan e~ligt HSL och SoL Isamordnad ivårdplan enligt i LPToch LRV I! I r I I! vård- och omsorgsplan som efter samordnad planering ska tas fram när den enskilde har behov av insatser/åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänst vård- och omsorgsplan som beskriver planerade insatser/åtgärder från hälsooch sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad planering upprättas inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård Den individuella planen enligt HSL och SoL utformas tillsammans med den enskilde och tas i regel fram med dennas samtycke. Det ska finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Även aktiviteter som planeras av andra än huvudmän inom vård och omsorg dokumenteras. Se 2 kap. 7 socialtjänstlagen (SoL) och 3 f hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En chefsöverläkare är ansvarig för att den samordnade vårdplanen enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om Irättspsykiatrisk vård (LRV) tas fram, justeras och följs upp. Den samordnade vårdplanen är upprättad efter att ha justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV I ska utformas i samarbete mellan de enheter vid I kommunen och/eller landstinget som svarar för planerade insatser/åtgärder. Det ska framgå av! den samordnade vårdplanen när insatser från socialtjänsten inte behövs. Den samordnade vårdplanen enligt LPT och LRV ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Se bl.a. 7 och 7 a LPT, 12 a LRV och SOSFS 2008:18. -l I I I I l 3 Socialstyrelsens definition 10

21 samordnad vård- och omsorgsplan som vid Den behandlande läkaren är ansvarig för att den vårdplan vid utskrivning från sluten vård upprättas samordnade vårdplanen vid utskrivning tas fram utskrivning för att beskriva den enskildes fortsatta och justeras. Den är upprättad efter att ha justerats behov av insatser/åtgärder från hälso av företrädare för de ansvariga enheterna. och sjukvård och/eller socialtjänst och som är ett resultat av samordnad Den samordnad vårdplan vid utskrivning ska planering innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. 1 Se bl.a. SO SFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och lagen /. (1990: 1404) om kommunernas betalnings ansvar / för viss hälso- och sjukvård, i individuell plan betalningsansvarslagen (BAL). vård- och omsorgsplan för beslutade Den individuella planen enligt LSS ska Ie,nligt LSS och planerade insatser/åtgärder som fortlöpande och minst en gång om året omprövas. upprättas på begäran av och tas fram i Den kan beskriva insatser/åtgärder inom ett I ' samråd med den enskilde som har verksamhetsområde eller samordnade beviljad in~ats enligt lagen om stöd och insatser/åtgärder mellan flera service till vissa funktionshindrade verksamhetsområden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Även insatser/åtgärder som vidtas av andra aktörer utanför vård- och omsorgsområdet ska beskrivas. I den individuella planen enligt LSS ska det finnas mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov eller önskemål. L... ' _... - Se även 10 lagen om stöd och service till vissa!t!!1ktionshindrade (LSS). 11

22 Ivårdplan (inom socialtjänsten:) vård- och omsorgsplan som beskriver planerade insatser/åtgärder för den enskilde inom socialtjänstens område Vårdplanen ska om möjligt utformas tillsammansl med den enskilde och tas i regel fram med dennas I samtycke. Den ska innehålla mål för planerade insatser/åtgärder utifrån den enskildes behov. Inom socialtjänsten kan vårdplanen beskriva såväl I frivilliga insatser som insatser som ges utan samtycke inom socialijänstens öppenvård respektive heldygnsvård. I./ / V årdplanen tas fram före beslut och ska vara dokumenterad i personakten. I ' Vårdplanen kan beskriva insatser/åtgärder inom ett verksamhetsområde eller samordnade insatser/åtgärder mellan flera verksamhetsområden. Insatserna som beskrivs i vårdplanen kan konkretiseras i en eller flera genomförandeplaner. Se 11 kap. 3 socialtjänstlagen (SoL) samt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 12

23 "!;./ './ Handlingsplan.18 år och äldre Baserad på överenskommelse - personer med psyki sk funktionsnedsättningi Landstinget i Värmland och länets kommuner

24 1.. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser I den överenskommelse som finns mellan landstinget i Värmland och länets kommuner, gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, regleras att tio (10) handlingsplaner ska framtas. Av praktiska skäl har dock några av dessa handlingsplaner slagits samman, denna handlingsplan omfattar därmed de handlingsplaner som benämns "Unga vuxna (18-25 år)", "Vuxna (26-65 år)" samt "Äldre (65 år -). I Målgruppen för hc1nd lingsplanen omfattar därmed vuxna från 18 år och uppåt med psykisk sjukdom / funktionsnedsättning och som inte omfattas av andra handlings planer. Målgruppen)l1otsvarar Nationell psykiatrisamordningens definition; "Person med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid." 2. Ansvarsfördelnirg när de gäller aktuell målgrupp/område Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt HSL och SoL. Med anledning av att denna handlingsplan omfattar många skeden under ett liv är det väsentligt att särskilt markera några viktiga skeden enligt följande: Övergången barn/vuxen Det tidiga vuxenlivets särskilda krav och möjligheter Tiden mitt i livet där ofta familj och arbete har en central roll Tiden då fysiska krafter avtar och annat vårdbehov kan uppkomma Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Både kommun och landsting har ett ansvar för att underlätta goda relationer med patient-, brukar och anhörigorganisationer. Båda huvudmännen har också ett ansvar för att anhöriga och närstående på ett adekvat sätt kan medverka vid vårdplanering och andra former för beslut. 3. Insatser/behandlingsformer/arbetsformer för den enskilde huvudmannen eller i samverkan Kommunens ansvar Förebyggande och tidiga insatser Uppsökande verksamhet, vid behov i samarbete med landstingets psykiatri eller allmänmedicin. Social utredning Försörjningsstöd Socialt stöd och psykosociala insatser. Boende (enligt SoL och LSS) och boendestöd 1

25 Sysselsättning Övriga insatser enligt SoL och LSS (såsom kontaktperson och/eller ledsagare) Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt hemsjukvårdsavtalet Utredning enligt L VM Insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Landstingets ansvau Förebygg~nde och tidiga insatser Psykiatrisk utredning inklusive bedömningar av psykisk funktionsnedsättning Behandling och rehabilitering i såväl öppen som sluten psykiatrisk vård Som~tisk vård (Undantag utgörs för det ansvar som enligt HSL åvilar kommun i boende med särskild service) Läkarinsatser i boende med särskilt stöd service Information, råd och stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från slutenvård eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas på hem för vård och boende (HVB) Råd och stöd till personer som tillhör LSS personkrets. Insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård 4. Förtydligande av ansvar bas- och specialistnivå En överenskommelse som reglerar ansvarsfördelningen mellan allmänmedicin och psykiatrin finns. Inom den specialiserade psykiatrin finns ett specialiserat bas utbud inom den psykiatriska öppenvården. En ytterligare specialisering finns inom verksamheten länsgemensam psykiatri. 5. Övergripande samverkansformer Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var för sig ett ansvar för att uppföljning av samverkan kring enskilda individer sker enligt denna handlingsplan.. Övergripande och principiella frågor som berör länets kommuner och landstinget bör/ska beredas via psykiatrisamordningen Värmland. Rekommendation om inriktning av beslut kan fattas av Beredningsgruppen, dock är det väsentligt att understryka att formellt beslut endast kan fattas av respektive huvudman. En handläggare/behandlare/pedagog inom någon av de berörda verksamheterna gör tillsammans med den enskilde en bedömning huruvida en samordnad individuell plan bör göras. Även den enskilde kan ta initiativ till en Samordnad individuell plan. Bedömningen ska göras i varje enskilt fall utifrån det som kommer fram i kontakten med den enskilde och övriga uppgifter om dennes hälsotillstånd och sociala situation. Uppgifterna i en epikris eller en utredning aven biståndsansökan bör i många fall kunna ligga till grund för en bedömning av om insatser behöver samordnas. Behovet kan också identifieras genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har ansvaret för. Även de närståendes beskrivningar av situationen bör ha betydelse för behovsbedömningen. Den enskildes och närståendes uppfattning om behovet bör tillmätas stor betydelse. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och den enskilde kommer gemensamt fram till om att man behöver kalla till planeringsmöte samt vilka som i så fall 2

26 bör kallas in och det åligger den handläggare/behandlaren/pedagogen att kalla in personal från övriga berörda verksamheter. Planeringsskyldigheten utvidgar inte huvudmännens möjlighet att utbyta information, utan planeringen ska göras med hänsyn till gällande sekretessbestämmelser. Skyldigheten inträder så snart ett behov av plan har upptäckts. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket i normalfallet innebär att den första kontakten mellan landsting och kommun tas inom några dagar från det att ett behov har identifierats. Tiden måste dock anpassas till behoven hos den enskilde. Ibland kan det var;:t fjödvändigt med en omedelbar planeringsinsats från kommun och landsting. ~. En förutsättning för samverkan är att individen skriftligen eller på annat lämpligt sätt samtycker till att upphäva sekretessen mellan huvudmännen. I de fall denenskildes " tillstånd medför att han eller hon inte kan lämna samtycke bör kontakt tas med närstående för att få en uppfattning om den enskildes inställning. Även personliga ombud kan ha en betydelsefull roll i detta sammanhang. Qffentlighets- och sekretesslagens bestämmelser måste iakttas i kontakten mellan landsting, kömmun och andra myndigheter. 6. Former för samverkan kring enskilda individer Den handlingsplan som avser samordnad individuell plan (SIP) beskriver relativt utförligt hur en sådan plan ska utföras. Denna beskrivning utgör grunden för samverkan kring enskilda individer. Enligt denna beskrivning ska respektive huvudmans ansvar ske med den enskildes bästa för ögonen. I alla överväganden som rör den enskilde brukaren/patienten ska han/hon ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. 7. Gemensamma informations- och utbildningsinsatser/formerför kompetensöverföring Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och landstinget anser därför att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om förutsättningarna som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Gemensamma utbildningsinsatser för hela länet ska genomföras vid behov. Ansvar för planering av innehåll i utbildningen sker gemensamt och Region Värmland svarar för att planeringen kommer till stånd. 8. Sysselsättning/arbete/skola Erbjudande om sysselsättning/arbete/skola ska präglas av god kunskap om den enskildes förmåga, kunskap och kompetens. Planering ska ske i nära samråd med den enskilde och dennes upplevelse av meningsfullhet ska tillmätas stor betydelse. 3

27 9. Förebyggande och tidiga insatser Är ett gemensamt ansvar för de båda huvudmännen 10. Former för samverkan med den anhöriga/närstående 1; Närstående har err\riktig roll för alla personer med psykisk funktionsnedsättning. För målgruppen unga vuxna är det extra viktigt att betona detta. Både kommun och landsting har ett ansvar för att underlätta g9-~a relationer med organisationer där närstående finns. På det övergripande planet bör regelbundnamöten med dessa organisationer ske, dessa möten kan med fördel organiseras tillsamman mellan de olika huvudmännen. På individplanet ska alltid relation till närstående beaktas i den individuella planeringen för den enskilde. Båda huvudmännen har ett ansvar för att närstående på ett adekvat sätt kan medverka vid vårdplanering och andra former för beslut. Planen bör om det är lämpligt upprättas tillsammans med närstående, om den enskilde inte motsätter sig detta. Personer som lever nära patienten eller klienten berörs i hög grad av de planerade insatserna och bör därför ha möjlighet att ge uttryck för sina åsikter, behov och önskemål. Begreppet närstående ska här ges en vid innebörd och förutom familj och släktingar även omfatta andra som den enskilde har en nära relation till, oavsett biologiskt släktskap. Det bör i hög grad vara personen själv som avgör vem eller vilka som är närstående. 11.Former för brukares/patienters delaktighet På det strukturella planet ska organisationer som företräder brukare/patienter inbjudas till samverkansmöten. Vid dessa möten är det viktigt med informationsöverföring samt reellt inflytande vad gäller utvecklingsfrågor. På det enskilda planet är den enskildes delaktighet nödvändig vid all planering av vård och stödinsatser. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Genom uttrycket "tillsammans med" understryks att han eller hon ska ges möjlighet att delta aktivt och att det är hans eller hennes behov och önskemål som ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Planeringssituationen måste så långt som möjligt att anpassas efter den enskilde för att möjliggöra detta. 12. Uppföljning och utvärdering Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning av funktionalitet i den länsgemensamma överenskommelsen och handlingsplaner. Övergripande uppföljning och utvärdering av handlingsplanerna åvilar Psykiatrisamordningen Värmland. Kommunernas och landstingets ordinarie kvalitetsuppföljning ska även omfatta uppföljning av fl.lnktionalitet i den läns gemensamma överenskommelsen och handlingsplaner. Beredningsgruppen för Nya Perspektiv genom psykiatrisamordning Värmland (Region Värmland) ansvarar för: 4

28 att följa upp handlingsplanerna och ta initiativ i de situationer då överenskommelsen och handlingsplaner inte följs för revidering av handlingsplanen initiativtagande till att samverkansgrupper bildas för att revidera handlingsplaner fastställa handlingsplanerna 13.Beslut o/~/eventuell gemensam finansiering.' Beslut om eventuell gemensam fmansiering löses i samverkan mellan respektive huvudman. Önskas vägledning v,jd tvister kan ärendet föras till Beredningsgruppen för Nya Perspektiv. Viktiga frågor som löses på detta sätt bör dokumenteras för att spridas samt för att utgöra underlag vid revideringsarbetet. 14. Giltighetstid Denna handlingsplan gäller från och med till och med Handlingsplanen följs upp och utvärderas under våren

29 Handlingsplan. j r..., ), Gemensamt ansvar för vård, bewa.ndling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

30 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen är personer med psykisk funktionsnedsättning/allvarlig psykisk sjukdom och som är i behov av omfattande insatser från två eller fler huvudmän. Definitionen för personer med psykisk funktionsnedsättning innefattar personer som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på livsviktiga områden som till exempel boende, studier arbete, s1 sselsättning, social gemenskap/relationer och!:itid. Dessa svårigheter ska ha funnits ellet kan antas komma att bestå under en längre tid. Aven personer med neuropsykiatriska tillstånd ingår. Komplex samsjuklighet mellan t.ex. missbruk/beroende, somatisk sjukdom eller intellektuell funktionsnedsättning kan leda till en större /' funktionshedsättning än vad varje sjukdom i sig skulle göra. 2. Ansvarsfördelning när det gäller aktuell målgrupp/område Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting för vård utanför det egna hemmet regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 2 kap. 1 SoL framgår att varje kommun svarar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Enligt 1 HSL framgår att Landstinget har ansvar för att medicinskt förebygga utreda och behandla sjukdomar och skador. Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt HSL och SoL. I de fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. ben enskildes intresse får inte åsidosättas på grund av att huvudmännen har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Landstingets ansvar För vård utanför det egna hemmet då det är frågan om sluten (institutionell) psykiatrisk vård med anledning av psykisk sjukdom m.m. har landstinget ansvaret, avseende målgruppen. Förebyggande och tidiga insatser Psykiatrisk utredning inklusive bedömningar av psykisk funktionsnedsättning Behandling och rehabilitering i såväl öppen som sluten psykiatrisk vård Somatisk vård (Undantag utgörs för det ansvar som enligt HSL åvilar kommun i boende med särskild service) Läkarinsatser i boende med särskilt stöd service Information, råd och stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som är utskrivningsklara från slutenvård eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvårdsinsatser för personer som vistas på hem för vård och boende (HVB) Råd och stöd till personer som tillhör LSS personkret s. Insatser under permission från psykiatrisk tvångsvård