Åtgärder med anledning av KPMG:s revisionsrapport, Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa

Transkript

1 Dnr BUN Dpl 20 sid 1 (8) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Barn- och ungdomsförvaltningen Tjänsteyttrande Anna-Lena Norlander Groth, anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Åtgärder med anledning av KPMG:s revisionsrapport, Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa Dnr BUN Dpl 20 Ärende Sammanfattning Vad gäller målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa pågår flera aktiviteter på operativ nivå för att säkerställa att våra yngsta medborgare får sina behov tillgodosedda och där organisationsgränser inte ska vara ett hinder. Det finns ett stort antal stöddokument i arbetet på såväl nationell, regional som lokal nivå. Trots detta och ett omfattande arbete finns flera områden där kommunen och landstinget tillsammans kan genomföra förbättringar. Ett steg i den riktningen är att reda ut vad första linjens vård betyder både i kommunens och i landstingets verksamheter. Likaså att insatser utarbetas på ett sådant sätt att verksamheterna kompletterar varandras uppdrag med syftet att alla barn och ungdomar får goda uppväxtvillkor och en likvärdig hälsa. Här nedan redovisas de huvudsakliga förslagen till åtgärder och ställningstaganden. Därefter följer en presentation av pågående aktiviteter och konstaterade utvecklingsområden i kronologisk ordning enligt revisionsrapportens beskrivna förbättringsområden. Förslag på åtgärder/ställningstaganden I enlighet med revisorernas förslag ges berörda nämnder i uppdrag att gemensamt ta fram ett förslag på hur första linjens vård definieras i Karlstads kommun. Om ett liknande uppdrag lämnats av landstingsfullmäktige bör arbetet ske på ett sådant sätt att insyn ges mellan de olika parallella processerna. Detta för att underlätta att det ska råda samstämmighet och samsyn kring definitionen av första linjens vård i Värmlands län, och då i detta fall mellan Landstinget i Värmland och Karlstads kommun. Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10Webb: karlstad.se Webb: karlstad.se Tel: Fax: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 20 sid 2 (8) 1. Huvudmännen bör påskynda arbetet med att åstadkomma gemensamma utgångspunkter för en första linjens vård Samtal rörande innebörden och konsekvenser av första linjens vård i Karlstads kommun har påbörjats främst mellan barn- och ungdomsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Arbetet är i uppstartsfasen och för att arbetet ska kunna utvecklas framgångsrikt behövs ett tydligt uppdrag med förankring såväl hos den politiska ledningen som hos chefer. Arbetet kring första linjen berör i allra högsta grad Landstinget i Värmland som har det största ansvaret för frågor inom hälso- och sjukvårdslagen. Det är angeläget med en politisk samsyn kring hur uppdragen, att utforma en första linje i Värmland, ska arbetas fram. Landstinget i Värmland har i sin samverkan med kommunen att ta hänsyn till intressen i ytterligare 15 kommuner. Karlstads kommun står för procent av antalet medborgare i Värmland och troligtvis i samma utsträckning andelen vårdtagare hos Landstinget i Värmland. 2. Huvudmännen bör inledningsvis definiera sitt eget ansvar och sin egen roll Sedan 2009 genomförs kontinuerliga samverkansmöten varje månad under terminerna, mellan barn- och ungdomsförvaltningens, arbetsmarknads- och socialförvaltningens samt gymnasieförvaltningens direktörer tillsammans med berörd stabspersonal. Gymnasieförvaltningen kom med i gruppen Mötena syftar till att vara forum för gemensamma strategiska frågor samt utgör också styrgrupp för gemensamma projekt. Vid samverkansmötena diskuteras och avstäms kontinuerligt gemensamma åtaganden i kommunens strategiska plan, utvecklingsarbeten med LIV samt hur samverkan kan ske på såväl kort som lång sikt för att bidra till ökad kvalitet och effektivt resursutnyttjande. De här mötena kan formaliseras än mer och utgöra styrgrupp för fortsatta utvecklingsarbeten. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med gymnasieförvaltningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen påbörjat arbetet med att definiera respektive förvaltningars ansvar och roller. April 2013 genomfördes en gemensam samverkansdag riktad till respektive förvaltningars berörda funktioner. Syftet var att klargöra respektive roller och ansvar rörande uppdrag för olika åldersgrupper och dess placering i den så kallade insatspyramiden. Likaså diskuterades innebörden av att utveckla en första linje samt gränssnitten mellan förvaltningarnas olika ansvarsområden och uppdrag. Barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde omfattar elevhälsa och förskola, fritidshem, samt skola för barn i åldern 1-16 år. Förskola, skola och elevhälsa har ett tydligt uppdrag att förebygga och främja barns hälsa och bidra till barns optimala utveckling och lärande. Barn- och ungdomsförvaltningen har därför ett flertal styrdokument som rör samverkan dels inom den egna förvaltningen dels med andra huvudmän. Socialnämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. Socialnämnden ska bedriva uppsökande och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa.

3 Dnr BUN Dpl 20 sid 3 (8) Arbetsmarknads och socialnämndens arbete med målgruppen, kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, ligger under familjeavdelningen. Här finns några verksamheter som erbjuder förebyggande arbete, råd och stöd samt gruppverksamheter utan biståndsbeslut. En behovsbedömning görs inför dessa erbjudanden, men inte biståndsbeslut. Den huvudsakliga verksamheten arbetar med mer individanpassade och kvalificerade insatser för barn, ungdomar och familjer med de allra största behoven. Detta innebär att socialtjänsten genomför utredningar och fattar beslut om vilken/vilka typer av biståndsinsatser som skall erbjudas. Vård- och omsorgsförvaltningen utgör en beställar- utförarorganisation. Första kontakten med barnet/ungdomen får LSS-handläggaren genom att en ansökan om insatser inkommer. Enligt ett politiskt initiativ i vård- och omsorgsnämnden finns en barnchecklista utarbetad. Barnchecklistan skall upprättas vid alla beslut som på ett allmänt och avgörande sätt, direkt eller indirekt, rör eller berör barn och ungdomar upp till 18 år. Den är avsedd att användas som ett redskap i vård- och omsorgsnämndens och förvaltningens strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention. I utredningsförfarandet kan kontakter bli aktuella med barn- och ungdomshabiliteringen, (BUH) eller barn- och ungdomspsykiatrin, (BUP). Barnet/ungdomen kan tidigare vara känd inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen eller barn- och ungdomsförvaltningen vilket bidrar till att kontakt även sker mellan förvaltningarna för att inhämta underlag till utredningen. Kunskapsöverföring och tydligare rutiner mellan förvaltningarna skulle underlätta att barnet/ungdomen får insatser med ett optimalt innehåll. När ansökan om insats beviljas erbjuds den enskilde att få en individuell plan upprättad. Berörda parter kan bjudas in på den enskildes önskemål. Här finns ett första forum till samverkan mellan olika huvudmän. När den enskilde har behov av insatser från både kommun och landsting ska en samordnad individuell plan upprättas och sammankopplas med andra planer. Planen ska upprättas när någon av huvudmännen bedömer att det behövs för att individen skall få sina behov tillgodosedda. Ett behov finns att utveckla och utöka frekvensen av samordnad individuell plan, SIP, där man tydligare kan påtala och specificera huvudmännens ansvar att samverka i insatser till den enskilde. Samtycke från den enskilde krävs vid alla insatser och åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder. 3. Uppdrag, roller och ansvar för samverkansorganisationen i länet bör ses över så att de formella beslutsforumen kan ta ett reellt ansvar för styrning och intern kontroll avseende samverkan I Värmland finns upparbetade regionala stödstrukturer för samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Barn- och ungasatsningen, Region Värmland Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enades 2011 om insatser i syfte att stödja en strategisk utveckling inom socialtjänstens område. Den

4 Dnr BUN Dpl 20 sid 4 (8) prioriterade målgruppen i denna satsning är barn och unga placerade i familjehem eller i Hem för vård eller boende (HVB). Fyra specifika målområden har angetts av SKL som en utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Dessa är (1) Stöd till samverkan från samverkansavtal till handling, (2) Stöd för styrning och ledning över huvudmannagränser gällande utsatta barn, (3) Modeller och verktyg för att arbeta med att höja kvaliteten med fokus på placerade barn samt (4) Arbeta för en utveckling av ett systematiskt och enhetligt uppföljningssystem av placerade barn. Region Värmland har utifrån den nationella satsningen ansökt och beviljats medel till regional utvecklingsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Enligt ansökan är målsättningen med utvecklingsledarens arbete att utifrån lokala och regionala behov skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik där brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. En viktig förutsättning för evidensbaserad praktik är möjligheterna till uppföljning på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Utvecklingsledaren ska därför dels stödja huvudmän och alternativa utförare i systematisk och kontinuerlig uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och vid Hem för vård och boende, dels verka för en kunskapsförbättring på området som i sin förlängning kan bidra till en rättssäker och högkvalitativ verksamhet i hela regionen. Ytterligare konkretisering av målsättningen görs utifrån en pågående kartläggning av de lokala och regionala behoven. Samverkande aktörer Nätverksarbetet är under uppbyggnad men består i nuläget av samarbete mellan socialchefer, verksamhetschefer och handläggare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, elevhälsan och barnavårdcentralerna inom Landstinget i Värmland. Uppdraget syftar till att bidra till ett strategiskt förbättringsarbete inom socialtjänstens arbete kring barn och unga placerade i familjehem eller vid Hem för vård och boende. FoU Välfärd Värmland FoU Välfärd Värmland är samtliga Värmlands 16 kommuners forsknings- och utvecklingsenhet. FoUs uppdrag är att stödja kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten i Värmlands län med utgångspunkt i samspel mellan forskning, utvecklingsarbete och praktik. Gemensamt med Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland ska FoU Välfärd Värmland bidra till utvecklingen av kunskapsbaserade välfärdsverksamheter. Verksamheten riktar sig till socialtjänsten samtliga arbetsområden - äldreomsorgen, LSS samt Individ- och familjeomsorgen. Det finns tre ägare av FoU Välfärd Värmland. Dessa är Värmlands 16 kommuner, Karlstads Universitet och Landstinget i Värmland. Enheten leds av en särskild

5 Dnr BUN Dpl 20 sid 5 (8) styrelse. Av dess 10 ledamöter utser universitetet fem medan kommunerna utser fyra och Landstinget i Värmland utser en. Från Kunskap till Praktik Kunskap till Praktik är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL), där SKL har åtagit sig att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns lokalt och regionalt och att främja utvecklingen av en mer långsiktig struktur för att sprida kunskap. Den bärande idén i överenskommelsen är att kommuner och landsting ska ta ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården. I Värmland har utvecklingsarbetet förlagts till den länsgemensamma resursen Beroendecentrum som leds via Värmlands Läns vårdförbund. Verksamhetens inriktning är medicinsk abstinensbehandling samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Målgrupp är män/kvinnor från 18 år, bosatta i Värmland med beroendeproblematik och i behov av abstinensbehandling samt med beroende- och psykisk problematik i behov av abstinensbehandling och psykiatrisk bedömning. Beroendecentrum tar emot klienter via biståndsbeslut från socialtjänsten i vistelsekommunen. Under anslår regeringen totalt 200 miljoner kronor för en satsning som ska stödja barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom, där våld förekommer och familjer där en förälder oväntat avlider. I september genomförs en kartläggning i de län som ingår i satsningen. Syftet är bland annat att öka kunskapen om hur många barn som har föräldrar i kontakt med missbruks- och beroendevården, vilket stöd barnen och föräldrarna får, och vilket stöd föräldrarna själva säger sig vilja ha. Dessutom behöver kompetensen öka hos personalen om hur barnen påverkas av förälderns missbruk och om hur föräldraförmågan påverkas. Därför har Kunskap till praktik utarbetat en fördjupningskurs riktad till personal inom missbruksvården Samverkansorganisationen i länet gällande barn och ungdomar med psykisk ohälsa Idag sker viss samverkan gällande dessa frågor genom nätverket Psykiatrisamordning Värmland där Region Värmland står som sammankallande. Att nätverket sammankallas av Region Värmland ses som något positivt då det är en neutral part i förhållande till kommunerna och landsting. Psykiatrisamordning Värmland har inget beslutsmandat och representanterna från respektive kommun skiljer sig åt vad gäller befattning och mandat i respektive kommun. Då nätverket saknar beslutsmandat innebär det att representanterna i nätverket ansvarar för att återkoppla frågorna till sin kommun och även i vissa frågor till respektive nämnd eller styrelse för beslut.

6 Dnr BUN Dpl 20 sid 6 (8) Barn och ungdomsfrågor har inte varit huvudfokus i Psykiatrisamordning Värmland. En arbetsgrupp eller ett nätverk med fokus på Barn och ungdoms frågor skulle kunna startas. Alternativt att representanter finns med i Psykiatrisamordning Värmland. Psykiatrisamordning Värmland har även en styrgrupp, Beredningsgruppen som består av några få representanter från några av Värmlands kommuner samt landstinget. I denna grupp saknar arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad idag representation. Kommunen representeras av vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad. Ett alternativ till Beredningsgruppen skulle kunna vara en större styrgrupp med berörda högsta chefer från kommuner och landsting för att få en större genomslagskraft. Risken kan då bli att styrgruppen blir för stor och ineffektiv samt att mindre kommunerna som kanske inte har lika mycket psykiatrifrågor uteblir. Från styrgruppen skulle frågorna sedan delegeras till olika arbetsgrupper eller nätverk där exempelvis Psykiatrisamordning Värmland kan vara en del och Kunskap till praktik en annan. Samverkan i form av rapportering från projekt/utvecklingsarbeten har genomförts på politisk nivå med gemensamma nämndsammanträden mellan barn- och ungdomsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden. Likaså finns samverkansgruppen för barn och unga som är en arena för såväl politiker som chefer och berörda handläggare inom arbetsmarknads- och socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, gymnasieförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten samt polisen och representant från ungdomsfullmäktige där gemensamma frågor rörande barn och ungdomar behandlas. Personal som utför insatser till barn- och ungdomar med psykisk sjukdom är ofta i behov av att komma i kontakt med BUP. Kontinuerligt stöd och handledning är viktiga ingredienser för att ge den enskilde det stöd han/hon är beviljad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. LSS är en frivillig lagstiftning och inte alltid så lätt att utföra samtidigt som behandlingsinsatser ges från landstinget eller annan förvaltning i kommunen. Inom detta område behövs klarare riktlinjer och samverkansrutiner. 4. Gemensamma styrdokument avseende samverkan mellan och inom huvudmännen bör ses över Sedan 2009 finns en sammanställning över samverkan mellan ASF, BUF och GYF i ett dokument, Samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Detta dokument har varit uppe i nämnder några gånger som information. Första gången dokumentet skulle implementeras skedde detta genom att arrangera en gemensam nämnd för ASF och BUF. Dokumentet innehåller; Gemensamma handlingsplaner mellan familjeavdelningen och skolområden, Tummen förskoleteam, Fenix, samverkan BUN, GYF och ASF, Skolan förebygger, Elever med oroväckande skolfrånvaro, Barnhälsoteam, AUM att upptäcka missbruk, Horisont och Det kommunala uppföljningsansvaret. När det gäller Tummen och Fenix så är detta verksamheter som drivs i samverkan.

7 Dnr BUN Dpl 20 sid 7 (8) Här har vi samlat all samverkan oavsett om det är på generell, selektiv eller indikerad nivå. Detta gäller även de andra överenskommelser hos familjeavdelningen som nämns nedan. Några exempel från barn- och ungdomsnämndens styrdokument, inklusive ovan nämnda är; Avtal om Barnhälsoteam som är en arena för samverkan mellan Landstinget i Värmland, socialtjänsten och kommunens förskolor och kan i vissa delar jämföras med skolans elevhälsa. Förskoleteamet Tummen är en gemensam stödresurs riktad till förskolebarn som riskerar att fara illa. Den s.k. Värmlandsmodellen rörande skol- och elevutredningar är en modell som tagits fram för hela länet i samverkan med landstinget och beskriver vad en utredning ska innehålla som grund för beslut om åtgärder samt utgör även underlag vid barn- och ungdomspsykiatriska utredningar. Andra exempel på framtagna dokument är riktlinjer för oroväckande frånvaro, Elevhälsodatabasen ELSA. Karlstads kommun erbjuder alla kommuner i länet en samordningsfunktion för elevhälsans medicinska del. Elevhälsans medicinska del har bland annat samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin angående läkemedelsbehandling och misstanke om ätstörningar. Elevhälsan styrs av både skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. De medicinska insatserna inom elevhälsan är konkretiserade i Socialstyrelsens, Riktlinjer för skolhälsovården, samt i det utvecklingsprogram som barn- och ungdomsnämnden beslutat. Nya nationella vägledningsdokument för elevhälsan är under utarbetande. Gemensamma överenskommelser ses över kontinuerligt, exempelvis har överenskommelsen om Barnhälsoteam reviderats tillsammans med landstinget under Behov finns emellertid att utveckla samverkansdokument inom fler områden såsom utredningar av förskolebarn samt utökad samverkan kring elever med oroväckande frånvaro. Det mest angelägna området är emellertid att i samverkan utveckla insatser för barn och unga med måttlig psykisk ohälsa som idag ofta faller mellan stolarna. Andra överenskommelser från arbetsmarknads- och socialförvaltningens familjeavdelning är Avtal mellan familjeavdelningen och BUP. Överenskommelse Familjeavdelningen och VOF angående LSS, denna överenskommelse reviderades i våras, bl.a. utifrån ny lagstiftning. SIP, samordnad individuell plan där mallar för SIP finns på Värmlands vårdförbunds hemsida. Här ges ytterligare exempel på rutiner/avtal som är utformade på regional nivå. Avtal och underlag för Barnahus Värmland där Karlstads kommun är värdkommun och familjeavdelningen har ledningsansvar. Länsrutin mot familjevåld är en rutin som håller på att revideras i samarbete med länsstyrelsen, kommuner och landsting. Den regionala utvecklingsledaren på Region Värmland driver ett arbete i samverkan med representanter från socialtjänst, skola, förskola och BVC. En regional rutin för placerade barn har utarbetats, en rutin som också ska utökas för placerade barn i Hem för vård och boende, så kallade HVB-hem.

8 Dnr BUN Dpl 20 sid 8 (8) Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare tecknat samverkansavtal med vuxenhabiliteringen. I dagarna finns en klar uppdatering av avtalet där även barnoch ungdomshabiliteringen finns med som part i samverkansavtalet. Här kan man se en tydlig röd tråd över åldersgränserna. Ett utvecklingsområde i detta samverkansavtal kan vara att även omsluta BUP och vuxenpsykiatrin. Syftet med avtalet är att utveckla former för samverkan med målsättningen att ge en ökad livskvalitet, tillgänglighet och kontinuitet för den enskilde, närstående och personal. Inom kvinnofridsprojektet finns riktlinjer och instruktioner hur samverkan ska ske om man misstänker eller upptäcker att en person utsätts för våld av närstående och/eller om barn bevittnat våld (barn som utsätts för våld ska alltid anmälas) samt hur och vilken information om stöd som ska vara tillgänglig för personal och förvaltningens kunder. Syftet är också att tydliggöra samarbetet med arbetsmarknads- och socialförvaltningen. All verksamhet bedrivs i sammanhang där man måste beakta olika omvärldsfaktorer för att utforma processer, stöd och insatser på ett så bra sätt som möjligt. I förvaltningens ledningssystem finns riktlinjer för hur samverkan och dialog skall ske. Nationella samverkansdokument som används i samverkan; Vänd dig hit! Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Positionspapper, psykisk hälsa, barn och unga Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Göran Isberg skoldirektör, barn och ungdom Anna-Lena N Groth kvalitetsstrateg