Milena Sundstedt

Transkript

1 Sömnapnémottagning på Västmanlands sjukhus I dagsläget utreds patienter med misstänkt sömnapnésyndrom med nattlig andningsregistrering via Fysiologklinikens sömnapnémottagning. Det är företrädelsevis primärvårdsläkare som remitterar patienterna för denna undersökning. Ca remisser/vecka skickas till sömnapnémottagningen; under 2014 utfördes 1228 undersökningar. Väntetiden har genom åren varit långa men flera insatser har gjorts för att korta väntetiden. Andelen sömnapnéväskor som delas ut per vecka har de senaste åren fördubblats till att upp mot 45 väskor per vecka nu kan delas ut (från mars 2015). Efter att i många år haft väntetider på veckor är väntetiden för utredning nu 12 veckor (februari 2015). Den största effekten på väntetiden är tack vare förbättrat flöde: drop in mottagning har startats och kompetensöverföring i personalgruppen har skett vilket lett till att även svarstider förkortats ( för ett år sedan var svarstiden som mest 1 månad, februari 2015 var svarstiden < 3 dagar). Från hösten 2015 planerar vi att skapa möjlighet för patienter att boka om dag för drop in via Mina vårdkontakter. När utrustningen lämnas in efterföljande dag efter en nattlig registrering tas utrustningen direkt omhand för att kunna användas igen kommande dygn (utlämning eftermiddagar). Apparatkostanden är ca kr/väska varför det är av vikt att de lämnas in direkt och återanvänds därav kan inte flera inlämningsställen finnas i länet då detta vore ineffektivt ur kostnadssynpunkt. Om undersökningen påvisar sömnapnésyndrom föreslår Fysiologkliniken behandling. Utifrån behandlingsförslaget rekommenderar Fysiologkliniken vidare remiss till lungkliniken, ÖNH kliniken alternativt bettfysiologen. Vid normala fynd återremitteras patienten till vårdcentralen. Vid behandling med bettskena får prioriterade patienter behandling omgående. Oprioriterade patienter har en väntetid på upp till tre månader till Bettfysiologen. Vid behandling med bettskena kontrollerar Bettfysiologen själva behandlingseffekten alternativt tar hjälp av Fysiologkliniken. Vid behov av CPAP behandling kallas patienten till lungkliniken (väntetid 7 veckor). Kontrollbesök bokas därefter in tills ett godkänt behandlingsresultat erhållits. Fungerar CPAP bra sätts patient på väntelistan för ny kontroll om 1 år. Patenter hör av sig om de får problem med behandling eller behöver extra besök (ex trasig utrustning). Därefter sätts patienten på väntelista och får ett brev vart annat år där de erbjuds kontrollbesök. Fysiologkliniken ansvarar för att metodologin är optimal och analysen är korrekt. Förslagen kring val av behandling som Fysiologkliniken föreslår sker utifrån en överenskommelse med ÖNH kliniken, lungkliniken samt bettfysiologen Milena Sundstedt

2 Primärvård Psykiatri och Habiliteringsverksamhet Tillnyktringsenhet och utökad abstinensbehandling inom Landstinget Västmanland underlag för lokalisering, organisation och kostnader

3 2 (13) Bakgrund Missbruksutredningen (S 2008:04) behandlade frågan om omhändertagande av berusade personer enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer) i sitt slutbetänkande Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). Utredningen konstaterade att endast 9 procent av de som omhändertas förs till sjukvårdsinrättning. I de fall en person har ett tydligt behov av akuta medicinska insatser har landstinget ett tydligt ansvar, men därutöver finns en stor grupp som vid första bedömningen inte har akut medicinsk behov, men som befinner sig i ett risktillstånd och därmed har behov av tillsyn och omvårdnad. När LOB trädde i kraft var tanken att lagen skulle skapa förutsättningar för ett mer humant omhändertagande av berusade personer. De vårdinriktade alternativen har enligt lagtexten företräde och kvarhållande i arresten anges som en sista utväg. Missbruksutredningen konstaterade dock att utvecklingen inte gått den väg som lagstiftaren tänkt sig och att polisen saknar den kompetens som krävs för att tillgodose behovet av nödvändig medicinsk tillsyn. Utredningen föreslog att huvudansvaret för förvaring och tillsyn vid polisens omhändertagande enligt LOB ska ligga hos landstinget, bl.a. mot bakgrund av att utredningen föreslog att ansvaret för missbruks och beroendevård, inklusive tillnyktring skulle ligga hos landstinget. Utdrag ur regeringens uppdrag till Kammarkollegiet, Regeringsbeslut II:6, Uppdrag att fördela medel för en satsning för förbättrade stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer, De medel som regeringen tillskjutit för att lokalt stötta ett bättre omhändertagande av berusade personer har nu knutits upp till SKL och den regionala stödstrukturen där man genom Kunskap och praktik under flera år byggt upp ett utvecklingsarbete inom missbruks och beroendevård. På uppdrag av VKL:s styrelse, Vård och omsorgsberedningen och Chefsforum har en arbetsgrupp med representanter från VKL, Landstinget Västmanland, Sociala nämndernas förvaltningar och Polisen Västmanland gjort en grundläggande utredning där utvecklingsstrateg Christina Persson, Västmanlands Kommuner och Landsting, sammanställt arbetsgruppens förslag i Utveckling av tillnyktring och abstinensvård i Västmanland, I september 2014 beslutade Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting att rekommendera länets kommuner och landsting att anta förslaget. Christina Persson har sedan sammanställt en utredning som endast inkluderar polisens omhändertagande enligt LOB och tillnyktring Utveckling av omhändertagande enligt LOB i Västmanland, Detta är ett underlag för tillskapandet av en Tillnyktringsenhet (TNE), som har sin utgångspunkt i ovan nämnda utredningar och som inkluderar resursbehov, lokalbehov och övriga kostnader. Då tillskapandet av en tillnyktringsenhet beräknas kunna fånga upp fler personer som har beroende eller missbruksproblematik, har i uppdraget även tillkommit att inkludera ett framtagande av underlag för en utökning av platser för abstinensvård. Förutsättningar för en sådan verksamhet redovisas i slutet av detta underlag.

4 3 (13) Tillnyktringsenhet Det råder idag en enighet bland berörda organisationer i att personer som tas om hand för berusning skall ha ett bättre och säkrare omhändertagande. Här ses alltså sjukvården som den verksamhet som bäst kan tillgodose behovet att medicinsk undersökning/bedömning, tillsyn och omhändertagande. Även inom sjukvården råder en samstämmighet om att berusade personer som omhändertas bör tas omhand inom sjukvården. Inom sjukvården, men även bland företrädare inom andra organisationer, finns det dock två synsätt vad gäller personer som omhändertagits och behöver tillnyktring. Det ena synsättet lägger tyngdpunkten på att dessa personer kan hamna i ett medicinskt risktillstånd som kan vara livshotande eller ge skador eller men för livet. Det andra synsättet är att möjligheten till att få en bra vårdkedja ökar om personerna direkt kan omhändertas inom beroendevården. Här finns bättre kompetens för att motivera personer till att ta hjälp mot missbruk/beroende. Det är lättare att samordna insatser inom vårdkedjan Tillnyktring Abstinensvård Beroendevård Psykiatriska vårdinsatser. Oavsett synsätt så kommer ett övertagandet av ansvaret för tillnyktring kunna ske på ett säkrare sätt med bättre tillsyn och kunskaper där sjukvårdande insatser behövs och med bättre omvård än vad polisen kan ge under ett omhändertagande. Oavsett var en tillnyktringsenhet kommer att lokaliseras så kommer det krävas en bra samordning mellan specialiteter inom sjukvården, socialtjänst och polis. Slutsatsen blir här att brister i kompetens bör gå att kompensera åt båda hållen, genom samverkan och samarbete, och att synsätten därför inte kan anses motstridiga. Redan idag finns ett fungerande samarbete mellan den medicinska specialiteten (MAVA) och sjukvårdens beroendevård, inkluderat psykiatrin. Underlaget innefattar: Bemanning antal medarbetare, yrkeskategorier, chefskap och kostnader för dessa Lokalbehov antal rum, utformning, lokalisering och hyreskostnaer Organisationstillhörighet Finansiering och driftskostnader Vårdkedja där det behövs fortsatta sjukvårdan insatser Behov av handlingsplan/överenskommelser vid extraordinära tillfällen

5 4 (13) Definition Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap och någonstans att vistas med tillsyn under en kortare tid medan personen nyktrar till. Tillnyktringsverksamheten bör ses som en ingång i vård och stödprocessen som kan kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling. Det är dock långt ifrån alla som vistats i en tillnyktringsverksamhet som är i behov av fortsatta insatser/behandling för missbruk eller beroende. Målgrupp Berusade personer med misstänkt behov av akuta medicinska insatser skall som nu omhändertas av den medicinska akuten. (Först om man där avfärdat behov av akut medicinsk insats, kan personen föras vidare till TNE. I stor utsträckning sker så redan idag då polisen uppenbart ser eller har misstanke om att det finns behov av akut medicinsk omhändertagande) Berusade personer som befinner sig i ett risktillstånd där det finns ett behov av tillsyn och omvårdnad. (Med risktillstånd avses här att det under tillsyn av den berusade kan framkomma behov av medicinska åtgärder. Vissa uppkomna tillstånd som måste hanteras akut och andra där det räcker med åtgärder som kan ges inom TNE) Personer som har behov av en tillnyktringsverksamhet är de som: a) omhändertagits av polisen enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer) och som inte är polisärenden utifrån våldsamhet eller aggressivitet b) är i ett aktivt missbruk och som själva, eller med stöd från socialtjänst, känner att de behöver stöd för att kunna bryta sitt missbruk. Observera här att Tillnyktringsenheten endast kan omhänderta personen i det berusade tillståndet, för att sedan hjälpa denne vidare i vårdkedjan, exempelvis till abstinensbehandling och vidare insatser inom Beroendecentrum c) kommer till sjukhuset och vars medicinska tillstånd är svårbedömt på grund av kraftig påverkan av alkohol och/eller droger. Då personer har blandat berusningsmedel är tillsynen av särskild vikt d) Vårdas på somatisk akutmottagning/mava och har behov av tillnyktring, men ingen ytterligare medicinsk specialistvård Antal tillnyktringsplatser Polisen i Västmanlands län omhändertar ca personer per år enligt Lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB. Då det inte finns tillgänglig statistik på hur många av dessa som på grund av utagerande eller hotfullhet inte kommer att vara aktuella för ett omhändertagande inom TNE, uppskattas bortfall på 10 20%. (Här kan sjukvården, om det är möjligt beroende av personens beteende, göra en medicinsk bedömning under ett uppsynsansvar från polis.) En ytterligare del skulle falla bort på grund av det geografiska avståndet. Det är inte troligt att polisen i

6 5 (13) Fagersta åker 7 mil för att en person behöver tillnyktring. Här behöver man titta på andra alternativa tillvägagångs sätt för medicinska bedömningar av dessa personer, vilket detta underlag återkommer till under rubriken Där Tillnyktringsenheten inte är ett alternativ. Grupper som tillkommer är de som beskrivs inom b, c och d i stycket under Målgrupp. Mycket svårt att beräkna antalet, men i kommande räkneexemplet antas att dessa kompenserar bortfallet från personer som är aggressiva/hotfulla och de där avståndet är för stort. Alltså beräknas här ett behov av bedömning, omhändertagande och tillsyn för upp till 3000 personer per år. Utifrån denna beräkning så skulle verksamheten i snitt behöva ta emot 8,2 besök/dygn. Då en normal tillnyktring från alkohol bara i sällsynta fall sker längre än under en normalsömnslängd, torde vissa sängplatser kunna användas 2 gånger under ett dygn. När det gäller drog eller blandbruk kan påverkan i vissa fall sitta i ett flera dygn. Av polisens statistik vet vi att behovet kommer att skifta mellan vardagar och helger. I utredningen från VKL, Utveckling av omhändertagande enligt LOB i Västmanland, så beräknades behovet för ett normalläge till 6 7 tillnyktringsplatser, vilket torde vara en rimlig bedömning. För toppar vid helger och större arrangemang är 6 7 tillnyktringsplatser inte tillräcklig. Här måste landstinget, tillsammans med polis och socialtjänst, hitta en överenskommelse för hur man gemensamt hanterar behovet av tillnyktringsplatser då det överstiger tillgången inom Tillnyktringsenheten. Mer om detta finns under rubriken Handlingsplaner/resurshjälp vid extraordinära situationer. Antal rum för tillnyktring Inom sjukvården i Örebro län tillhandahåller man idag 5 ordinarie sängplatser för tillnyktring. (Man har här ännu inte tagit över det generella ansvaret för tillnyktring av personer som omhändertagits enligt LOB.) Dessa 5 platser är fördelade på 2 sovrum med 2 sovplatser och ett enkelrum. Generellt kan man säga att tillnyktring från alkoholberusning innebär att man under en sömnperiod hunnit nyktrat till så pass att man inte längre behöver tillsyn och omvårdnad. Detta tillstånd torde generellt vara mellan 6 12 timmar och är alltså inte att betrakta som dygnet runt vård. Det kan därför inte anses vara ett behov att alla tillnyktrande personer behöver enkelrum. För en tillnyktringsenhet, där en stor del av de omhändertagna personerna kan lämna verksamheten efter att ha sovit ruset av sig, är det både ur ekonomiska och övervakningsmässiga skäl bättre att huvuddelen av platserna finns i två eller flerbäddsrum. Så ser det även ut inom de landsting som idag har TNE. Det bör dock finnas platser i enbäddsrum för de personer som kan komma att behöva särskild omvårdnad och tillsyn eller på annat sätt behöver avskiljas från övriga klienter. Möjlighet till att särskilja män och kvinnor måste även finnas. För en tillnyktringsenhet med 7 platser skulle det alltså räcka med 3 4 rum där antalet tillnyktringsplatser kan variera. Tillsammans med övriga utrymmen, se nedan, skulle en tillnyktringsenhet med 7 platser kunna inrymmas på en yta mellan 150 till 170 m 2.

7 6 (13) Övriga utrymmen/rum Förutom rum med sovplatser behöver verksamheten ha expedition, ett undersöknings /samtalsrum, duschrum, toalett, tvättstuga, personal/fikarum och förrådsutrymme. Lokalisering I kontakt med Fastighetsservice har det presenterats två förslag till lokalisering av en tillnyktringsenhet. Dessa förslag är parallella de olika synsätt som finns om lokaliseringens betydelse. Det vill säga huruvida en tillnyktringsenhet skall vara näreller samlokaliserad med medicinsk akutvård/mava eller beroendevård (psykiatri). Lokalförutsättningar finns idag på plan 2 eller 3 i Hus 05, närbeläget till den medicinska akuten och MAVA. För att dessa lokaler skall vara tillrättalagda för en tillnyktringsenhet krävs tillbyggnad av hiss, vilket lokalerna saknar idag. Enligt uppgifter från Fastighetsservice finns planer på tillskapandet av en s.k. Primärvårdsakut. I dessa planer ingår en utbyggnad av trapphus och hiss. Det andra förslaget som presenterades av Fastighetsservice, är att förlägga tillnyktringsenheten till lokaler där Västerås Stads Missbruksenhet idag är lokaliserade. Här behövs inga större ombyggnadsinsatser, mer än att avskilja en yta på m 2 där utrymmen finns för 3 4 rum med sovplatser och övriga beskrivna utrymmen. Organisationstillhörighet Med de olika synsätten om var fokus skall ligga vid omhändertagande av person som behöver tillnyktring, är det svårt att peka på fördelen med det ena eller andra organisationen. Oavsett organisationstillhörighet måste man i vilket fall som helst bygga upp en god samverkan och skapa en fungerande vårdkedja. Chefskap Här kan förutsättningarna se olika ut för den medicinska akutvården/mava och Beroendecentrum. Inom Beroendecentrum finns idag förutsättningar att utöka chefsområdet för avdelningschef på avd. 91. Hur förhållandet och förutsättningarna ser ut inom medicinkliniken är ännu inte utrett. Personal/Yrkeskategorier En tillnyktringsenhet måste vara i drift dygnet runt, årets alla dagar. För att på ett arbetsmiljömässigt och säkert sätt täcka behovet av tillsyn och omvårdnad, behövs en ständig grundbemanning av minst två personer. Dessa kan vara undersköterska eller skötare. För att med denna grundbemanning täcka dygnet runt skulle det innebära en bemanning med sammanlagt 12 undersköterskor/skötare, varav 8 st dag och kvällstid och 4st nattetid.

8 7 (13) För undersökning/bedömning av personernas medicinska tillstånd behövs att verksamheten har egna sjuksköterskor och tillgång till läkare. Med en kvantitet på uppemot 3000 omhändertaganden enligt LOB behöver därför bemanningen av sjuksköterskor och läkare ökas inom Beroendecentrum. Samma förutsättning förmodas gälla också om tillnyktringen skall ske på medicinsk avdelning. Det måste anses orimligt att verksamheterna, oavsett organisationstillhörighet, skall kunna klara denna uppgift dygnet runt med befintliga resurser. Bedömningen är att det behövs 5 sjuksköterskor. 4 av dessa som tjänstgör dag och kvällstid och 1 nattsjuksköterska. Bedömningen av behovet på natten utgår ifrån denna skall komplettera befintliga sjuksköterskeresurser. För ett mer övergripande medicinskt ansvar bör en specialistläkare kopplas till verksamheten. Bedömningen är här ett behov på 0,25 specialistläkare. Här måste även särskilda satsningar göras på en utökning av primär och bakjoursinsatser. I bilaga 1: Beräknad kostnad för TNE, redogörs för behovet av tjänster skötare/usk, sjuksköterskor, läkare samt det utökade behovet av primäroch bakjour. Handlingsplaner vid överbeläggning Man vet redan idag att antalet platser, 6 7, inte kommer att täcka behovet vid tidpunkter där antal omhändertagande av berusade personer kraftigt stiger. Här nämns bl.a. lönehelger och stora arrangemang. Här behöver sjukvården, tillsammans med polis och socialtjänst i de olika kommunerna, upprätta handlingsplaner för hur man då tar ett gemensamt ansvar tillnyktring. Om Tillnyktringsenheten inte är ett alternativ Med utgångsläget att alla personer inom länet som tas omhand i berusat tillstånd bör genomgå en undersökning av medicinsk kunnig personal, måste man kanske överväga andra lösningar på orter där avståndet till den tilltänkta Tillnyktringsenheten i Västerås anses för långt, hitta andra möjligheter till sådan undersökning. Beräknad kostnad Att driva en tillnyktringsenhet i sjukvårdens regi skulle, enligt aktuell beräkning, årligen kosta drygt 14 miljoner. Kostnaden för om eller nybyggnad är här inte medräknad, då differensen kan bli stor utifrån valet av lokalisering. Fastighetsservice har inte fått uppdraget att beräkna olika alternativ för ombyggnad. Huvuddelen av kostnaden ligger på en utökning av personal i den organisation där TNE slutligen hamnar. Då verksamheten behöver finnas dygnet runt, måste stora kostnader läggas på en utökning av primär och bakjour. Med den tillströmning som nu blir, med ett omhändertagande av berusade personer, kommer inte nuvarande bemanning i jourkedjan räcka till. Se bilaga 1.

9 8 (13) Finansiering Då tillsyn och omvårdnad av personer som omhändertagits i berusat tillstånd (LOB) inte kan anses vara ett primärt uppdrag för sjukvården, bör finansiering av denna verksamhet ske i likhet med den överenskommelse man gjort i Örebro län. Här fakturerar sjukvården respektive kommun varje använd plats för tillnyktring. Sjukvården i Örebro får på detta sätt full, eller näst intill full, kostnadstäckning för tillhandahållande av tillnyktringsplatser med god omvårdnad och tillsyn. Polisen måste dock ha kvar det fortsatta ansvaret för förvaring av berusade personer som uppträder hotfullt eller våldsamt. Utökad abstinens behandling Ett övertagande av det generella ansvaret för omhändertagande och tillsyn av berusade personer, från polisen till sjukvården, kommer att ge större möjligheter att fånga upp och motivera personer där det finns missbruk eller beroende, att söka hjälp till fortsatt vård och behandling. I första hand gäller det en första insats i form av abstinens behandling. Det beräknade behovet är att det kommer att behövas en utökning med 4 vårdplatser. Alltså en ökning på 50% gentemot de vårdplatser som idag finns på avdelning 91. Lokaler Här måste utgångsläget vara att denna utökning skall ske i lokaler anslutna till avdelning 91. Det kommer då att krävas en utökning av 91:ans lokaler med en yta på m 2. Om man jämför med hur man idag placerat patienter på avdelning 91, enkelrum och tvåbäddsrum, skulle det behöva tillföras 3 4 patientrum. Här tillkommer expedition, ett undersöknings /samtalsrum, duschrum, toalett, förrådsutrymme och utökade utrymmen för personal. Ett observandum är att lokalerna på avdelning 91 idag, av personalen anses vara trånga och otillräckliga för de patienter man har där idag. Huruvida en utökning med 4 vårdplatser med en utökning av ytan även löser detta problem har inte undersökts. Alternativt kan därför en avdelning 91 med 12 vårdplatser behöva andra lokaler än dagens. Chefskap Inom Beroendecentrum finns idag förutsättningar att utöka chefsområdet för avdelningschef på avdelning 91. Personal För att klara en 50 % utökning av vårdplatser på avdelning 91 behövs det enligt beräkning en utökning med 6 skötare/usk, 4 dag och kvällstid och 2 nattetid. Antalet sjuksköterskor behöver utökas med 3, med fördelning 2 för dag och kvällstjänstgöring och 1 för nattetid. Avdelningen delar idag nattsjuksköterska med

10 9 (13) akutmottagningen, dvs 0,5 nattsjuksköterska, men med den tänkta utökningen behövs en egen nattsjuksköterska. Idag delar avdelning 91 läkare med Beroendemottagningen, dvs 50% på vardera verksamhet. En utökning med 4 vårdplatser skulle sannolikt öka behovet av läkare till 75% på avdelning 91. Kostnad En ombyggnad för att inrymma 4 nya vårdplatser kommer troligtvis inte innebära några större kostnad. Detta förutsätter dock att de lokaler som idag nyttjas av Missbruksenheten, Västerås Stad, måste frigöras. I annat fall måste hela avdelning flytta till andra lokaler där det finns lokaler för 12 vårdplatser. Enligt beräkning skulle kostnaden för en utökning med 4 vårdplatser årligen ligga på drygt 5,5 miljoner. Huvudelen av kostnaden är den utökningen av skötar /underskötersketjänster och sjuksköterskor. Se bilaga 2

11 10 (13) Beräknad kostnad för TNE 7 platser Bilaga 1 1 Personal Månads Årskostnader Årskostnader 1.1 Skötare/usk Dag och kvällstid lön Månader per personal Antal per kategori Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Semesterersättning 1670 PO 44,13% Skötare/usk Natt Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Nattillägg Semesterersättning 1670 PO 44,13% Sjuksköterska Dag och kvällstid Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Semestertillägg 2000 PO 44,13% Sjuksköterska Natt Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Nattillägg Semesterersättning 2000 PO 44,14% Specialistläkare Årskostnad (inkl. sem.ers och PO) , Utökad primärjour Beräknad årskostnad Utökad bakjour Beräknad årskostnad Vikariekostnader

12 11 (13) Beräknad årskostnad Övriga kostnader för personal Beräknad årskostnad (utbildning, friskvård, m.m.) SUMMA PERSONALKOSTNADER Lokal och fastighetskostnaderkostnader Hyra beräknad på 165 m kr/år och m Övriga kostnader för drift Årskostnad för reparation och underhåll, IT, post och tele, m.m Beräknad totalkostnad för tillskapande av Tillnyktringsenhet (TNE) kr

13 12 (13) Beräknad kostnad för utökning med 4 vårdplatser för abstinensvård. Bilaga 2 1 Personal Månads Årskostnader Årskostnader 1.1 Skötare/usk Dag och kvällstid lön Månader per personal Antal per kategori Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Semesterersättning 1670 PO 44,13% Skötare/usk Natt Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Nattillägg Semesterersättning 1670 PO 44,13% Sjuksköterska Dag och kvällstid Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Semestertillägg 2000 PO 44,13% Sjuksköterska Natt Grundlön Ersättning obekväm arbetstid Nattillägg Semesterersättning 2000 PO 44,14% Specialistläkare Årskostnad (inkl. sem.ers och PO) , Vikariekostnader Beräknad årskostnad Övriga kostnader för personal Beräknad årskostnad (utbildning, friskvård, m.m.) SUMMA PERSONALKOSTNADER

14 13 (13) Lokal och fastighetskostnader Hyra beräknad på 165 m kr/år och m Övriga kostnader för drift Årskostnad för livsmedel, läkemedel, reparation och underhåll, IT, m.m Beräknad kostnad för en utökning av vårdplatser för abstinensbehandling kr