DOM meddelad i Växjö

Transkript

1 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3 DOM meddelad i Växjö Mål nr P KLAGANDE 1. Lennart Borg Landshövdingevägen 5 D Ängelholm 2. EngelholmsPartiet Gasverksgatan 21 A Ängelholm 3. Jan-Erik Gunnarsson Landshövdingevägen 5D Ängelholm 4. Ralph Hradil Landshövdingevägen 5 D Ängelholm 5. Margareta Linell Landshövdingevägen 5 D Ängelholm 6. Ulla Paulsson Hradil Landshövdingevägen 5 D Ängelholm MOTPART 1. Ängelholms kommun Ängelholm Ombud: Advokat Katja Hedberg Advokaterna Gustafsson, Arnbom & Hedberg HB Drakens gränd Stockholm 2. Byggnadsnämnden Ängelholms kommun Ängelholm Ombud: Advokat Katja Hedberg Advokaterna Gustafsson, Arnbom & Hedberg HB Drakens gränd 1 Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan måndag fredag Växjö E-post: mmd.vaxjo@dom.se 08:00-16:30 -

2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Bygglov för badhus på fastigheten Ängelholm Lasarettet 3 DOMSLUT 1. avslår yrkandet om syn. 2. avslår samtliga överklaganden.

3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P BAKGRUND Den 11 december 2012, 203, beslutade byggnadsnämnden i Ängelholms kommun (nämnden) att delegera till stadsarkitekten att lämna lov för ansökt åtgärd när ärendet är komplett. Stadsarkitekten beviljade, med stöd av nyss nämnda beslut, den 24 april 2013, bygglov för nybyggnad av badhus på fastigheten Ängelholm Lasarettet 3 (Lasarettet 3). Som en allmän bakgrund till målet kan nämnas den fastighetsbildning som föregått beslutet om bygglov. Vid en förrättning som avslutades den 19 april 2013: - bildades fastigheten Lasarettet 3 genom avstyckning från fastigheten Ängelholm 3: inrättades en gemensamhetsanläggning benämnd ga:11, på fastigheten Ängelholm 3:139. Gemensamhetsanläggningen ska bestå av parkeringshus med 232 parkeringsplatser. - fastigheten Lasarettet 3 fick ett andelstal om 187 i ga:11. - registrerades servitut om rätt för Lasarettet 3 att använda ett område på Ängelholm 3:139 för in- och utfart samt för kommunikation. - registrerades servitut om rätt för Ängelholm 3:139 att använda ett område på Lasarettet 3 för kommunikation. - registrerades servitut om rätt för Lasarettet 3 att använda område på Ängelholm 3:139 för handikappsparkering. Engelholmspartiet, Jan-Erik Gunnarsson, Ulla Paulsson Hradil, Ralph Hradil, Margareta Linell och Lennart Borg överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen i Skåne (länsstyrelsen) som avvisade Engelholmspartiets överklagande och avslog övriga överklaganden. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats. YRKANDEN M.M. Engelholmspartiet har, såsom dess talan får förstås, yrkat att länsstyrelsens beslut att avvisa partiets talan upphävs samt att beslutet om bygglov upphävs.

4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Partiet har till stöd för sin talan anfört bland annat att ifall någon upptäcker ett kringgående av lagar har var och en rätt att anmäla sådana förfaranden. Jan-Erik Gunnarsson har yrkat att mark- och miljödomstolen i första hand upphäver det beviljade bygglovet och i andra hand undanröjer bygglovet och återförvisar målet till byggnadsnämnden för ny handläggning. Ulla Paulsson Hradil och Ralph Hradil har yrkat att det beviljade bygglovet upphävs. Vidare har de yrkat att syn bör hållas på platsen före avgörande av målet. Margareta Linell och Lennart Borg har yrkat att mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsens och kommunens beslut i de delar som behövs. Jan-Erik Gunnarsson, Ulla Paulsson Hradil, Ralph Hradil, Margareta Linell och Lennart Borg (övriga klaganden) har bland annat anfört följande till stöd för sin talan. Beslutet att bevilja bygglov för badhuset är av stor vikt och borde ha fattats av nämnden. Det är inte korrekt att delegera till en tjänsteman (stadsarkitekten) att ge bygglov i ett så betydelsefullt ärende. Legaliteten för bygglovet kan ifrågasättas genom den delegerade processform för beslutet som valts. Bygglovet strider mot detaljplanen avseende byggnadshöjden och kan inte anses vara en mindre avvikelse. Bygglovet strider även mot syftet med planen och kan inte anses vara någon mindre avvikelse i detta avseende heller. Enligt detaljplanen är syftet att använda marken för A-verksamhet, sjukhusändamål. Det strider därför mot detaljplanens syfte att upprätta ett badhus på marken. Det är bara offentliga aktörer som får bygga inom plan för allmänt ändamål och det är inte kommunen som ska bygga badhuset. Det är Kunskapsporten AB som ska bygga och äga badhuset för att sedan hyra ut det till

5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P kommunen. En kommersiell byggnad såsom ett badhus kan aldrig bli en byggnad för allmänt ändamål. Eftersom bygglovet innebär avvikelse från detaljplanen skulle kända sakägare som berörs av bygglovet ha beretts tillfälle att yttra sig enligt 9 kap 25 plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Övriga klaganden bor i bostadsrätter i brf Rönneå Park, på fastigheten Ängelholm Lasarettet 2 (Lasarettet 2). Denna fastighet gränsade till den fastighet som badhuset avsågs uppföras på (Ängelholm 3:139) när ansökan om bygglov lämnades in till nämnden och när nämnden fattade sitt delegationsbeslut den 11 december 2012 och ända fram till samma dag som bygglovsbeslutet fattades. Såsom boende i det direkta närområdet kommer de klart att påverkas av bygget av badhuset och dess infrastruktur med trafik, parkering och tillfart. Bygget innebär även påverkan på växtligheten i området. Ett tydligt stöd för ovanstående har både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen uttryckt i sina beslut som två gånger föranlett upphävande av detaljplan. Kommunen har också själv i tidigare planeringsunderlag i detaljplaneprocessen pekat ut dem som direkt berörda och ordnat särskilda informationsmöten för dem vilket helt undveks i bygglovsprocessen. Följaktligen borde de ha beretts tillfälle att yttra sig under handläggningen av ärendet innan beslut fattades om bygglov. Genom att istället för detaljplan välja att ge bygglov för en begränsad fastighet som upptas i princip i sin helhet av en allmän byggnad och även hänvisa till byggnation av parkeringsytor och parkeringsgarage på annat ställe utan att ange hur sammanhanget mellan dessa konkret ska lösas kringgår man grundläggande krav enligt PBL. Förhållanden kring vägar för in- och utfarter, parkering och övrig trafik, godsoch sophantering samt kraven på vegetation i området borde ha redovisats bättre och skett som en del av lovet. Bygglovet saknar tidplan kring allt med angöring. Det hade varit bättre att ta fram en detaljplan istället som omfattar ett större markområde vilket även hade gett möjlighet till ändring och utveckling. Här kan tilläggas att eftersom det handlar om att bygga ett kommersiellt drivet badhus var det från början klart uttalat från kommunen att det måste göras en ny detaljplan. Kommunen har sedan fått sina beslut om ny plan hävd i två instanser och har

6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P sedan sökt bygglov åt sig själv istället. Kommunen kringgår lagen genom att agera bulvan åt ett privat fastighetsbolag. Kommunen har köpt tomten och sökt bygglov åt sig själv för att sedan när allt är klart överlåta både tomt och bygglov åt Kunskapsporten som ska äga och driva badhuset i kommersiellt syfte. Dessutom har området för bygglovet inte flyttats mer än någon meter jämfört med tidigare hävd plan och det har enbart skett för att göra bygglovsärendet giltigt jämfört med tidigare planärende. De önskar att man söker ha en annan placering för sopcontainrar för att ge badhuset en mer tilltalande baksida och för deras direkta när- och parkmiljö, eller ordna bullerdämpande och avskärmande åtgärder mot deras fastighet. Det borde även framgå vad som ska gälla rörande ljud, fläktar, lukt och andra eventuella olägenheter för badhusområdet närmast dem. En miljökonsekvensbeskrivning borde ingå som komplettering till bygglovet. Ängelholms kommun (kommunen) har i första hand yrkat att överklagandena ska avvisas och i andra hand har kommunen bestritt bifall till överklagandena och har yrkat att dessa ska avslås. Till stöd för sin talan har kommunen i allt väsentligt anfört följande. Bakgrund Kommunen är ägare till den i målet aktuella fastigheten som kommunen förvärvade genom köpekontrakt den 5 maj 2010 och markområdet avstyckades den 19 april 2013 till en egen fastighet benämnd Lasarettet 3. Vidare har köpeskilling kvitterats. Äganderätten till fastigheten saknar dock betydelse för bygglovsprövningen då vem som helst kan söka bygglov för en fastighet. Kommunen har till sitt yttrande bifogat ovan nämnda köpekontrakt, beslut om avstyckning av fastigheten Lasarettet 3 samt köpebrev av den 3 maj 2013.

7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P För fastigheten Lasarettet 3, gäller en år 1949 antagen stadsplan, som enligt övergångsbestämmelserna till PBL ska gälla som detaljplan. I planbestämmelserna anges bland annat att området som fastigheten är belägen i utgör kvartersmark som får bebyggas endast för allmänt eller allmännyttigt ändamål och att byggnad inte får uppföras till större höjd än högst 10,8 meter. Kommunen har genom kommunstyrelsen ansökt om bygglov för nybyggnad av badhus samt rivning av befintligt bårhus på fastigheten. Ansökan har den 24 april 2013 beviljats på delegation från nämnden. Bristande talerätt Av 13 kap 8 PBL och 22 förvaltningslagen (1986:233) följer att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Vad gäller beslut om beviljande av bygglov anses enligt fast praxis sådana beslut angå, förutom sökanden, ägare till fastigheter som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av det byggande som avses med bygglovet, naturförhållandena på platsen m.m. Engelholmspartiet På de skäl som länsstyrelsen har anfört på sidan 5 i det nu överklagade beslutet är Engelholmspartiet inte berört av åtgärden som bygglovet avser. Vad Engelholmspartiet anfört i överklagandet till mark- och miljödomstolen föranleder ingen annan bedömning. Engelholmspartiets överklagande ska därför avvisas. Övriga klaganden Lennart Borg, Jan-Erik Gunnarsson, Ralph Hradil, Ulla Paulsson Hradil och Margareta Linell (övriga klaganden) bor samtliga på Landshövdingevägen 5 D i Ängelholm och är bostadsrättshavare i punkthus på fastigheten Lasarettet 2. Kommunen har till sitt yttrande bifogat en karta över kvarteret Lasarettet, tillika utvisande fastigheten Lasarettet 3 och dess förhållande till övriga klagandens lägenheter samt den förändrade in- och utfartsvägen till Lasarettet 3.

8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Vad som är avgörande är förhållandena vid tiden för bygglovsprövningen (se Didon m.fl., Plan- och bygglagen (2010:900), kommentaren till 13 kap 8, s. 2). Vid tiden för bygglovsbeslutet hade Lasarettet 3 avstyckats till en egen fastighet. Såsom framgår av bilaga 4 gränsar Lasarettet 2 inte direkt till Lasarettet 3. Avståndet mellan punkthuset som övriga klaganden bor i och åtgärden som bygglovet avser är cirka 45 meter. Marken emellan består till övervägande del av fastigheten Ängelholm 3:139 som omfattas av samma plan som Lasarettet 3, det vill säga marken utgör kvartersmark som får bebyggas endast för allmänt eller allmännyttigt ändamål med byggnad till en höjd av högst 10,8 meter. I området finns byggnader som ingår i befintligt sjukhusområde. Den del av punkthuset som övriga klaganden bor i vetter mot väster och bostadshus på andra sidan Landshövdingevägen. Badhuset kommer till viss del kunna ses från övriga klagandens lägenheter. Denna omständighet kan emellertid med hänsyn till förhållandena på platsen inte anses beröra övriga klagandens bostadsrätter på sådant sätt att de kan anses klagoberättigade, jfr RÅ 1998 not 79. Det som kan anses angå övriga klaganden är en konsekvens av det planerade badhuset, nämligen att in- och utfartsvägen till Lasarettet 3 ska flyttas längre bort från Lasarettet 2, se karta över kvarteret Lasarettet. Det innebär bl.a. att sophämtning kommer att ske längre bort från övriga klagandens lägenheter, vilket är en förbättring för dessa. Det beviljade bygglovet kan därför i vart fall inte anses ha gått övriga klaganden emot. Kommunen är vidare av den uppfattningen att 13 kap 2 första stycket 8 PBL innebär att bygglovet inte får överklagas i de delar bygglovet följer planbestämmelserna i en lagakraftvunnen detaljplan. Inom detaljplanelagt område får hänsyn till kringboende inte inkräkta på omfattningen av den byggrätt som följer av detaljplanen. Konsekvenser av en lagakraftvunnen detaljplan grundar inte talerätt. Vad övriga klaganden anfört i sak som skäl för bygglovets upphävande kan inte anses som olägenheter av så kvalificerat slag att det grundar klagorätt, jfr MÖD 2012:45.

9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Av det anförda följer att övriga klagandens överklaganden ska avvisas. Beslut på delegation Kommunen instämmer i länsstyrelsens bedömning, som redogörs för på sidan 6 i det nu överklagade beslutet. I och med att nämnden i sin helhet behandlade ansökan om bygglov vid sammanträdet den 11 december 2012 och därvid godkände badhusets placering och utformning kan nämndens beslut att delegera befogenheten att ge bygglov när ärendet var formellt komplett inte anses omfatta befogenhet att avgöra ärende som är av stor vikt eller har principiell betydelse. Handlingarna som låg till grund för nämndens beslut framgår av underlag till nämndens beslut den 11 december Någon förändring av bruttoarean har inte skett. Den bruttoarea om m 2 som anges i sammanträdesprotokollet den 11 december 2012 har i beslutet om bygglov avrundats till m 2. Som länsstyrelsen kommit fram till kan bygglovsbeslutet inte på grund härav anses avse något annat än vad som ingår i delegationen. På grund av det anförda kan bygglovsbeslutet på delegation inte anses ogiltigt. Allmänt eller allmännyttigt ändamål Ansökningar om bygglov ska bifallas bland annat om åtgärden inte strider mot detaljplanen. Såsom länsstyrelsen funnit, se sidan 8 i det nu överklagade beslutet, framgår av den för fastigheten gällande plankartan från 1949, att de den 25 oktober 1940 fastställda planbestämmelserna för en äldre stadsplan för samma område ska gälla även fortsättningsvis. I likhet med länsstyrelsen menar kommunen att det endast är plankartan och planbestämmelserna som har rättsverkan, inte kartbeteckningar. Såvitt här är av intresse framgår av sålunda gällande planbestämmelser att med A betecknad kvartersmark får bebyggas endast för allmänt eller allmännyttigt ändamål, se 1 mom 1.

10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Frågan här är alltså om den aktuella åtgärden kan anses tillgodose ett allmänt eller allmännyttigt ändamål och därmed vara förenlig med planen. Som ovan anförts är det förhållandena vid tiden för bygglovsbeslutet som är avgörande för prövningen av målet. Den nybyggnad som Ängelholms kommun har sökt och erhållit bygglov för ska inrymma ett badhus och tillgodose kommunens behov av allmänt bad med bland annat motionssim, simundervisning/skolbad, Ängelholms sjukhus rehabiliteringsbad och föreningssim. Byggnaden kommer således att tillgodose ett allmänt ändamål. Ägarförhållandet saknar härvid betydelse. Byggnadshöjd Enligt gällande planbestämmelser får byggnad inte uppföras till en höjd överstigande 10,8 meter. 1 kap 3 plan- och byggförordningen (2011:338)( PBF), anges bland annat att byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden och att byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Bestämmelsen ger inte närmare besked om hur man i praktiken ska beräkna en byggnads byggnadshöjd. Liksom Mark- och miljööverdomstolen i avgörandet MÖD 2012:30, har byggnadsnämnden vid beräkningen av byggnadshöjden tillämpat Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrade genom 2004:2; Boken om lov, tillsyn och kontroll. Byggnadsnämnden har därvid tillämpat Boverkets anvisade beräkningsmetod för oregelbundna markförhållanden, se s i de allmänna råden. Skälen härför är, dels de oregelbundna markförhållandena på grund av byggnadens placering på en sluttning ner mot ån, dels att badhuset har en enkel och traditionell form med plant tak. Metoden är därför den mest rättvisande med hänsyn tagen också till badhusets form

11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P och storlek. Byggnadsnämndens beräkningar av badhusets byggnadshöjd framgår av granskningsblad och följer den formel som framgår av sidan 195 i de allmänna råden; summan av samtliga fasaders areor (bestämda genom rektangel/triangel beräkning) divideras med byggnadens omkrets, vilket resulterar i byggnadshöjden, i det här fallet en byggnadshöjd om 10,3 meter. Den aktuella åtgärden strider således inte mot detaljplanen. I andra hand anser Ängelholms kommun att den västra av byggnadens tre sydostfasader vid beräkningen av byggnadshöjden ska vara den beräkningsgrundande fasaden, dvs. den med huvudentrén försedd med texten "RÖNNEBADET" på fasadritningen, då denna arkitektoniskt av naturliga skäl har utformats för att med sin placering vara väl synlig i omgivningen och sålunda är den fasad som påverkar allmänhetens intryck av byggnaden mest. Byggnadshöjden blir därmed 9,12 meter varför byggnaden är planenlig, jfr MÖD 2012:30. Anmärkas ska i sammanhanget att länsstyrelsen i sitt val av den mellersta sydostfasaden som beräkningsgrundande fasad inte har tagit hänsyn till hur byggnaden kommer att te sig i verkligheten, i tredimensionellt rumsperspektiv. Den mellersta sydostfasaden är nämligen indragen tre till fyra meter bort från det allmänna gångstråket vilket betydligt minskar dennas intryck på allmänheten. Byggnadshöjden kan inte under några omständigheter beräknas högre än till de 11,62 meter som länsstyrelsen kommit fram till. Detta eftersom länsstyrelsen räknat utifrån den mellersta av de tre sydostfasaderna, vilket är den högsta. Om däremot någondera av de två andra sydostfasaderna hade valts som beräkningsgrundande skulle åtgärden vara planenlig. Fråga är i så fall om som mest en avvikelse från högsta tillåtna byggnadshöjd med 7,6 procent, dvs. mindre än 10 procent. I likhet med länsstyrelsen menar Ängelholms kommun mot bakgrund av omständigheterna att avvikelsen är att bedöma som en liten avvikelse enligt 9 kap 31 b PBL och att avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte.

12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Vad gäller den eventuella avvikelsens förenlighet med detaljplanens syfte ska särskilt framhållas att det i 9 mom. 1 i gällande planbestämmelser stadgas ett undantag om att där byggnadsnämnden prövar sådant av arkitektoniska skäl eller eljest nödigt, må för vissa byggnadspartier mindre avvikelser kunna medgivas beträffande gränser mellan olika bestämmelseområden samt från vad i planbestämmelserna stadgats angående hushöjd och våningsantal samt att det ifrågavarande nybyggnadsprojektet inleddes med bland annat en arkitekttävling för att kommunen sökte en för allmänheten attraktiv utformning där de arkitektoniska värdena avseende både inre och yttre gestaltning gavs stor betydelse. Detta utgör ytterligare belägg för att en liten avvikelse vad gäller byggnadshöjden i detta fall - mot bakgrund av vad nyss nämnda undantag anger om arkitektoniska skäl - är förenligt med detaljplanens syfte. Påstådda olägenheter Inom detaljplanelagt område ska ansökningar om bygglov vidare bifallas om åtgärden uppfyller kraven som följer av 2 kap 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 och 8 kap 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och 18 PBL. Liksom länsstyrelsen anser kommunen att vad övriga klaganden anfört i övrigt inte utgör några betydande olägenheter i PBL:s mening. I sammanhanget kan anmärkas att det av beslut om avstyckning av fastigheten Lasarettet 3 framgår att det i samband med avstyckningen av Lasarettet 3 har bildats förrättningsservitut till förmån för nämnda fastighet avseende in- och utfart (område a), väg (område b) samt handikappsparkering (område c). Av beslutet framgår även att fastigheten erhållit andelstal i gemensamhetsanläggningen Ängelholm ga:l1 bestående av parkeringshus med 232 parkeringsplatser. Därmed är dessa frågor varaktigt lösta och utgör inte hinder mot att bevilja bygglov.

13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Underrättelse till kända sakägare Av 9 kap 25 PBL följer att eftersom ansökan som är föremål för prövning i målet inte innebär en avvikelse från gällande detaljplan har byggnadsnämnden inte varit skyldig att underrätta kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs. Prövningen i målet ska avse de förhållanden som förelåg vid tiden för beslutet att bevilja bygglov. Som anförts ovan är övriga klaganden i målet inte rågrannar. Av skäl som anförts i nämnda avsnitt är övriga klaganden inte heller att anse som berörda av bygglovsbeslutet. Skyldighet att underrätta klagandena har därför saknats även på den grunden. I vart fall anses underlåtenhet att höra en klagande som inte är rågranne och därmed inte nära berörd, inte vara ett fel av så allvarlig art att bygglovsbeslutet ska upphävas av det skälet. (Se Didon m.fl.. Plan- och bygglagen (2010:900), kommentaren till 9 kap 25, s ) Klagandena har vidhållit sina ståndpunkter och bestritt kommunens yrkande om avvisning. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. anser att ärendet är så utrett som dess beskaffenhet kräver och att syn inte behövs. Yrkandet härom ska därför avslås. Talerätt m.m. Vad beträffar Engelholmspartiet och Stig Anderssons klagorätt delar mark- och miljödomstolen länsstyrelsens bedömning. Vad som nu anförts i denna del ändrar inte domstolens bedömning. Engelholmspartiets överklagande ska därför avslås.

14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P Övriga klaganden är bostadsrättshavare på fastigheten Lasarettet 2 och därmed gränsgrannar till fastigheten Ängelholm 3:139. I ansökan om bygglov angavs blivande fastigheten Lasarettet 3 som den som ansökan gällde. När ansökan lämnades in och när nämnden fattade sitt principiella beslut om att delegera till stadsarkitekten att bevilja bygglov när ärendet var förberett hade fastigheten Lasarettet 3 ännu inte bildats. Det område ansökan gällde var då fortfarande en del av fastigheten Ängelholm 3:139. Som länsstyrelsen påpekat har nämnden genom sitt beslut den 11 december 2012 godtagit badhusets placering och utformningen i stort. Eftersom delegationen till stadsarkitekten inte innefattar någon möjlighet att avslå ansökan är det i praktiken nämnden som i sitt beslut den 11 december 2012 får anses ha beslutat att bygglov ska beviljas. Den lovsökta åtgärden får därmed anses ha avsett fastigheten Ängelholm 3:139, som gränsar till Lasarettet 2. Övriga klaganden har därmed klagorätt i sin egenskap av boende på den fastigheten. Mot denna bakgrund delar mark- och miljödomstolen länsstyrelsens bedömning att det beslut som stadsarkitekten fattat inte är av sådan vikt eller har sådan principiell betydelse att det inte skulle kunna fattas på delegation. Planenlighet m.m. bedömer att den föreslagna byggnaden är planenlig såvitt avser byggnadshöjden och delar därmed inte länsstyrelsens bedömning att den föreslagna byggnaden innebär en liten avvikelse från detaljplan vad gäller byggnadshöjd. Domstolen drar här slutsatsen utifrån MÖD:s dom P från den 8 november 2012, att det är fasaden i riktning mot Landshövdingevägen som ska utgöra beräkningsgrundande sida. Vidare ska, i enlighet med Boverkets allmänna råd 2004:2 sidan 192 samt MÖD:s dom P från den 20 februari 2013, beräkningsmetoden enligt principer för beräkningshöjd vid avvikande byggnadsformer på sidan 195 i Boverkets råd användas. Domstolen finner då att byggnadshöjden är 10,54 meter, dvs under de av planen angivna 10,8 meter. Den föreslagna byggnaden är därför planenlig såvitt avser byggnadshöjden.

15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P delar länsstyrelsens bedömning att ansökan avser en åtgärd som överensstämmer med stadsplanen, gällande som detaljplan, vad gäller markens användning för badhus. Liksom länsstyrelsen konstaterar domstolen att det är planbestämmelserna uttryckta i planhandlingarna som gäller före beteckningarna på plankartan. Det aktuella badhuset ryms därmed inom planbestämmelsen A. Med A betecknas all verksamhet med ett offentligt organ som huvudman. Det har av övriga klaganden anförts att kommunens syfte är att överlåta fastigheten på en privat ägare och att bygglovet därmed inte ryms inom planbeteckningen allmänt ändamål. Det framgår dock av köpekontrakt daterat den 5 maj 2010 att Ängelholms kommun förvärvade den aktuella fastigheten genom nämnda kontrakt. Vidare framgår av beslut om avstyckning att markområdet avstyckades den 19 april 2013 till en egen fastighet benämnd Lasarettet 3. Domstolen finner att eftersom kommunen äger fastigheten som badhuset avses byggas på är det förenligt med planens användningsbestämmelse A. Eftersom ansökan inte innebär någon avvikelse från detaljplan behöver nämnden inte underrätta kända sakägare och kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av ansökningen och ge dem tillfälle att yttra sig enligt 9 kap 25 PBL. Nämnden har därmed inte haft skyldighet att låta övriga klaganden yttra sig enligt nämnda paragraf innan beslut om bygglov fattades. Olägenheter delar länsstyrelsens bedömning att beslutet om bygglov inte medför några betydande olägenheter i PBL:s mening. Vad klaganden anfört ändrar inte den bedömningen. Med hänsyn till ovanstående och då det inte framkommit något annat skäl att ändra underinstansernas beslut ska överklagandena avslås.

16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427) Överklagande senast den 19 maj Lena Pettersson Mårten Dunér I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lena Pettersson, ordförande, och tekniska rådet Mårten Dunér. Föredragande har varit beredningsjuristen Karin Lundström.

17 Bilaga 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3 INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 2

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. DV 427 Producerat av Domstolsverket