Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3

Transkript

1 2008:41 Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3 Arkeologisk förundersökning, 2008 Helén Lilja

2

3 Rapport 2008:41 Boplats vid Linderödsåsen - Degeberga 26:3 Arkeologisk förundersökning, 2008 Fornlämningarna 52 och 53 Degeberga socken, 1034 Kristianstads kommun Skåne län Helén Lilja

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:41 ISSN Omslagsfoto: Tre stolphål i norra schaktet, vy mot väster Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Boplats vid Linderödsåsen Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningar 5 Förundersökningen 6 Undersökningens syfte 6 Metod 6 Resultat 7 Boplatsen Raä 52-53, fortsatt exploatering? 9 Sammanfattning 10 Källförteckning 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Bilagor 13 Bilaga 1, Fynd av kärl 13 Bilaga 2, Sektioner av grävda anläggningar 13 Bilaga 2, Sektioner av grävda anläggningar 14 Bilaga 3, 14 C-analys 15

6 Fig. 2 Det förundersökta området ligger väster om Degeberga samhälle. Karta i skala 1:8000.

7 Boplats vid Linderödsåsen Inledning Under perioden 28/4-30/ utförde Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne en förundersökning inom fastigheten Degeberga 26:3. Förundersökningen gjordes med anledning av planer på att exploatera marken för villabebyggelse. Undersökningen gjordes enligt länsstyrelsens beslut (Regionmuseets dnr K ) och på uppdrag av Fredrik Gunnarsson och Mattias Persson, Degeberga. Exploateringsområdet berör ett ca m 2 stort område i utkanten av Degeberga samhälle. Där fanns två registrerade boplatser (Raä 52 och 53), lokaliserade genom förekomsten av slagen flinta och skörbränd sten i plöjd åkermark. Topografi och fornlämningar Exploateringsområdet är mycket naturskönt beläget i Linderödsåsens brytzon på omkring 45 m.ö.h, dvs strax under högsta kustlinjen (55 m.ö.h). Området ligger högt i en sydsluttning och terrass med utsikt SO mot en brant dalgång med en meandrande bäck i dalgångens botten. Området avgränsas i norr av Lillaforsvägen, som löper längs med en öst-västlig höjdrygg. Längre bort i SV-NV reser sig Linderödsåsens sluttningar. Däremellan förekommer låglänta och fuktiga marker. Det finns en markant koncentration av fornlämningar längs med Linderödsåsens östsluttning, från V. Vram till Degeberga. Fornlämningarna domineras av fossil åkermark och gravmonument som högar och stensättningar. Av fornlämningstyperna att döma härrör en stor del från bronsålder och äldre järnålder (Björk/Wrang 1998). I närområdet (se kartan fig. 2) finns bl.a ett gravfält med resta stenar (Raä 13), flera områden med fossil åkermark (Raä 57, Raä 62), en stensättning (Raä 56) och en hög (Raä 61) samt flera registrerade boplatser (Raä 49, 50, 51 och 65) Inom exploateringsområdet finns de två registrerade boplatserna Raä 52 och 53. Raä 52 sträcker sig NO-SV på båda sidor av Lillaforsvägen, medan Raä 53 är registrerad i lägre liggande mark, delvis i en sydsluttning. Det har endast utförts några få och små undersökningar i Degeberga socken. De undersökta lämningarna utgörs av en neolitisk boplats (Raä 71), en förhistorisk boplats (Raä 72), ett gravfält från yngre järnålder (Raä 73) och en boplats från bronsålder-äldre järnålder med en blästugn för järnframställning (Raä 141) (Björk 1994; Björk 1997; Ericsson-Borggren 1989; Hansen 1931; Melin 2002). 5

8 Degeberga 26:3 Förundersökningen Undersökningens syfte Det är av stor betydelse att närmare studera det fornlämningsrika och välbevarade området utmed Linderödsåsens östsluttning. Förutom i anslutning till samhället Degeberga är möjligheterna till detta relativt små, i anslutning till exploateringar. Enbart detta faktum gjorde den här aktuella undersökningen betydelsefull. Syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningarnas utbredning, karaktär, bevarandestatus, datering och vetenskapliga potential. Metod För att snabbt få en uppfattning om lämningarnas ungefärliga utbredning drogs ett antal schakt med grävmaskin. För att göra så liten skada som möjligt på växande gröda drogs schakt 1-3 inte på jämna avstånd från varandra utan schakt 2 las i kanten av växande gröda (schakt 1 i vall och schakt 3 i växande gröda). Schakt 2 och 1 låg i kanten av sluttningen respektive på terrassen nedanför denna. För att närmare avgränsa de lämningar som framkom drogs tre schakt i sluttningen, i N- S riktning. Totalt grävdes 672 löpmeter schakt. Fig. 3 Schakt 3 drogs parallellt med vägen till Lillaforsvägen, utmed en höjdrygg. Schakt 2 drogs i kanten av sluttningen, som planar ut och bildar en terrass, där schakt 1 drogs. Schakten 4-6 följer sluttningen, som är brant i områdets östra del. Söder och SV om exploateringsytan sträcker sig en dalgång med en bäck och våtängar. Exploateringsområdet markerat med svart linje. 6

9 Boplats vid Linderödsåsen Schakt och lämningar mättes in med nätverks-rtk/gps för att läggas in och bearbetas i Intrasis. Ett urval anläggningar, tolv stycken, grävdes för att kunna avgöra och dokumentera karaktär, bevarandegrad och för att kunna samla daterbara fynd. Anläggningarna handgrävdes till hälften, och massorna letades igenom med grävsked. Sektioner ritades i skala 1:20. Området och lämningarna fotograferades med digitalkamera. Allt dokumentationsmaterial förvaras på Regionmuseet och kommer att läggas in i museets topografiska arkiv. Resultat Schakt 1 drogs nedanför sluttningen, där marken planar ut innan den återigen sluttar, ner mot bäcken. Matjordslagret är ca 40 cm tjockt och därunder ligger en mycket stenig morängrus. De anläggningar som observerades i grusen var enstaka och av obestämd karaktär. I schakt 2 framkom sex anläggningar, som tolkades som rester efter både stolphål och härdar. Matjordslagret är ungefär av samma tjocklek som i schakt 1, cm, men undergrunden består av sand eller fin grus. Efter anläggning AH317 och österut vidtog morängrus, inga lämningar syntes och när sluttningen dessutom blir betydligt brantare här gjordes bedömningen att området inte har Fig. 4 Schakten med anläggningar och fynd. Samtliga grävda anläggningarna har markerats med anläggnings-id. 7

10 Degeberga 26:3 Fig. 5-7 Kärlet stod, upp och ned, några centimeter ner i den leriga sanden. Ingen tydlig nedgrävningskant kring kärlet observerades. Den mörkfärgning som syns på bilden till vänster avspeglar endast en rensad yta. Kärlet har varit ca 25 cm i diameter med en till synes kraftigt rundad buk och grov rabbning. varit lämpligt för bebyggelse eller andra aktiviteter och avbaningen avbröts. Intill AS292 påträffades ett flintavslag av syndskandinavisk flinta. Schakt 3 drogs utmed Lillaforsvägen, mitt uppe på höjdryggen. Matjordslagret är cm tjockt och därunder vidtar sand, lerig sand och, i något parti i schaktets västra del, ren lera. Utmed hela schaktet framkom lämningar i form av stolphål, härdar och gropar, totalt 51 inmätta lämningar samt två fynd. Fynden består av ett flintavslag med retusch (sydskandinavisk flinta) samt av övre delen av ett rabbat kärl (FK662). Kärlet har stått, upp och ned, i en grop, grävd endast drygt 5 cm ner under matjorden. Undergrunden består här av lera och lerig sand. Det syntes ingen tydligt nedgrävningskant kring kärlet (se bilaga 1). Sannolikt försvann bitar av kärlet vid grävningen med grävskopan, men det mesta bör ha förstörts vid tidigare plöjning av åkern. Kärlet rensades fram för att tas upp så helt som möjligt. Tyvärr var godset poröst och föll sönder lätt. Överraskande visade det sig att det var 8

11 Boplats vid Linderödsåsen mynningen av kärlet som fanns kvar att gräva fram. Kärlet var alltså ställt upp och ned, med mynningen prydligt placerad rakt nedåt. Kärlet har varit ca 25 cm i diameter och det är bevarat i knappt 10 cm höjd. Det är grovt rabbat ända upp till mynningen. Utförande och form daterar det till yngre bronsålder. Anläggningarna och fynden i schakt 3 visade tydligt på förekomsten av förhistoriska lämningar inom exploateringsområdet. För att avgränsa fornlämningsområdet drogs tre schakt vinkelrätt mot schakt 3, utför sluttningen. Schakt 4 och 6 visade sig vara tomma medan ytterligare anläggningar, i form av härdar, stolphål och gropar, framkom i schakt 5 (se fig. 4). Någon finrensning efter ytterligare anläggningar i schakten gjordes inte, men bedömningen är att de antal anläggningar som dokumenterats vid förundersökningen avspeglar ett minimum. Möjligheterna att påträffa ytterligare anläggningar, framför allt stolphål, är sannolikt stora. Totalt grävdes tolv anläggningar, 6 stolphål, 2 gropar och 4 härdar (se bilaga 2). Inga fynd påträffades i anläggningarna. Kolbitar från två härdar, AH418 och AH649, togs tillvara. Kolet från AH418 har analyserats av Center for Applied Isotopes Studies vid University of Georgia, och har gett en datering till f.kr, bronsålderns period V (se bilaga 3). Dateringen stämmer väl överens med fyndet av kärlet FK662. Boplatsen Raä 52-53, fortsatt exploatering? Förundersökningen visar att det inom exploateringsområdet finns delar av en boplats med, att döma av stolphålen AS 382, 387 och 392, rester av minst ett stolpburet långhus (se omslagsbild). Boplatsen kan tydligt avgränsas till en yta utmed höjden. Säkert finns det lämningar även på andra sidan om Lillaforsvägen. Möjligen kan det finnas lämningar kvar under vägen. I SO avgränsas boplatsen av en brant sluttning (schakt 6) och i SV av morängrusen och fuktigare marker (schakt 1, 2 och 4). De fynd som gjordes i området för den registrerade fornlämningen Raä 53 är med största sannolikhet fynd som förflyttats ner i sluttningen vid plöjning och harvning av åkern. Det förekommer visserligen lämningar och fynd nedanför sluttningen, men de är enstaka och bör avspegla händelser i utkanten av boplatsen eller senare aktiviteter, ej kopplade till boplatsen. Båda fornlämningarna Raä 52 och 53 har registrerats om. Begränsningen för Raä 52 har utökats och fornlämningen Raä 53 anges nu, i FMIS och Fornsök, som fyndplats med hänvisning till förundersökningen och Raä 52. Fyndet av ett keramikkärl samt 14 C-dateringar av träkol från en härd pekar på en datering av lämningarna till yngre bronsålder. Det är dock inte uteslutet att även andra tidsperioder kan finnas representerade. 9

12 Degeberga 26:3 Då kärlet först påträffades tolkades det som ett gravkärl. Efter utgrävning av kärlet är tolkningen grav ytterst tveksam. Kärlet hade placerats prydligt rakt upp-och-ned. Om det varit tänkt att skydda något har det inte använts som ett kärl med något i, utan som ett tak/en huv över något. En påse jord från kärlets inre har tagits tillvara för en eventuell framtida makrofossilanalys. I det avgränsade fornlämningsområdet finns välbevarade boplatslämningar med en datering till yngre bronsåldern. Då antalet undersökta lämningar i ett större område kring Degeberga 26:3 är få skulle en undersökning ge värdefull kunskap om regionens förhistoriska bebyggelse. Regionmuseet gör bedömningen att en exploatering av det avgränsade boplatsområdet i norr bör föregås av en arkeologisk slutundersökning. Övriga ytor inom området skulle kunna exploateras utan vidare arkeologisk insats. Sammanfattning Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genomförde under de tre sista dagarna i april 2008 en förundersökning inom fastigheten Degeberga 26:3. Fig. 8 Fornlämningsområdet kunde tydligt avgränsas inom exploateringsytan. Området antas fortsätta andra sidan om Lillaforsvägen för att österut sammanfalla med fornminnesinventeringens avgränsning för Raä 52. Raä 53 har, efter förundersökningen, registrerats om till fyndplats. 10

13 Boplats vid Linderödsåsen Undersökningen gjordes med anledning av planerad byggnation av villor i området, som inrymmer fornlämningarna Raä 52 och 53. Båda fornlämningarna var före förundersökningen registrerade som boplatser. Förundersökningen resulterade i att en boplats kunde avgränsas i norra delen av exploateringsområdet (Raä 52). De fynd som föranledde registreringen av fornlämningen Raä 53 bedöms däremot härröra från den topografiskt högre liggande lämningen Raä 52. Raä 53 har registrerats om som fyndplats. I det avgränsade fornlämningsområdet (se fig. 8), på höjdryggen utmed Lillaforsvägen, finns välbevarade boplatslämningar med en datering till yngre bronsåldern. Dateringen bygger på fynd av ett rabbat keramikkärl samt 14 C analys av kol från en härd. Då antalet undersökta lämningar i ett större område kring Degeberga 26:3 är få skulle en undersökning ge värdefull kunskap om bygdens förhistoriska bebyggelse. Regionmuseet gör bedömningen att en exploatering av det avgränsade boplatsområdet i norr bör föregås av en arkeologisk slutundersökning. Övriga ytor inom området kan, enligt vår uppfattning, exploateras utan vidare arkeologisk insats. Kristianstad Helén Lilja Källförteckning Björk, T Järnframställning i Degeberga för 2000 år sedan. Gärds härads hembygdsförenings årsbok. Björk, T Arkeologisk undersökning, Degeberga 15:12, Degeberga sn, Skåne. Länsmuseet i Kristianstad rapport 1997:11. Björk, T/Wrang, S Åkerbruk och kult. En introduktion till fornlämningarna längs Lindersödsåsen. Gärds härads hembygdsförenings årsbok. Ericsson-Borggren, T Förhistoriska boplatslämningar, Degeberga 23:34, Degeberga sn, Skåne. Rapport Kristianstads läns museum. Hansen, F Undersökta skelettgrafvar, Degeberga Nr 20, Degeberga, Skåne. Rapport Lunds Universitets historiska Museum. Melin, K-M Arkeologisk förundersökning, Degeberga 53:2, 53:3 & 20:5, Degberga sn, Kristianstads kommun, Skåne. Regionmuseet Kristianstad rapport 2006:61 11

14 Degeberga 26:3 Tekniska och administrativa uppgifter Fornlämningarna 52 och 53 Fastighet: Degeberga 26:3 Socken: Degeberga, 1034 Kommun: Kristianstad Län: Skåne Ekonomiska kartan 2D8i Koordinater x6,191, y1,391, Länsstyrelsens dnr: Regionmuseets dnr: K Arkeologisk förundersökning Personal: Helén Lilja Fältarbete under tiden Fältarbetstid: 20 tim Maskintid: 16 tim Undersökt yta: 672 löpmeter Rapporttid: 32 tim Kostnadsansvariga: Fredrik Gunnarsson och Mattias Persson, Degeberga Beräknad kostnad: kr Faktisk kostnad: kr 14C-analys: UGAMS03047 The University of Georgia, Center for Applied Isotopes Studies. LUHM nr

15 Bilagor Bilaga 1, Fynd av kärl 13

16 14 Bilaga 2, Sektioner av grävda anläggningar

17 Bilaga 3, 14 C-analys Radiocarbon determination 2900BP 2800BP 2700BP 2600BP 2500BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] UGAMS03047 : 2690±25BP 68.2% probability 895BC (17.9%) 875BC 840BC (50.3%) 805BC 95.4% probability 900BC (95.4%) 800BC 1100CalBC 1000CalBC 900CalBC 800CalBC 700CalBC 600CalBC Calibrated date 15

18 Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, Folkestorps bränneri, Vårdplan, , Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, Bälteberga 1:3, Vårdplan , Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg, Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, Västra Torpus kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3, FU, Helén Lilja, 2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation