Radon Det osynliga hotet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radon Det osynliga hotet"

Transkript

1 Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitets-säkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret. 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Avgränsning... 3 Begränsningar... 3 Faroanalys... 4 Dos-responssamband... 5 Exponeringsanalys... 7 Riskkarakterisering... 8 Beräknade resultat... 8 Simulerade resultat... 9 Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Sammanfattning Då människan exponeras för radon kan det i värsta fall orsaka lungcancer. Det bedöms att radon orsakar omkring 500 lungcancerfall i Sverige varje år. Riksdagen har beslutat att alla svenska bostäder år 2020 ska ha en radonhalt lägre än 200 Bq/m 3. Därmed är det av största intresse att få information om vad en sänkning av radonhalten i bostäder medför. I hälsoriskanalysen uppskattas, med hjälp av tidigare genomförda studier, hur många lungcancerfall som skulle kunna sparas vid en sänkning av radonhalten från dagens riktvärde 400 Bq/m 3 till en lägre halt på 200 Bq/m 3. Denna rapport visar att en sänkning av gränsvärdet ger drygt 100 fall färre drabbade i lungcancer i Sverige varje år. 1

4 Inledning Något många människor i vårt samhälle fruktar att få är diagnosen cancer. Det är ett känslomässigt laddat ord som oftast förknippas med elände och eventuell död då det inte alltid går att bota. Studier har genom åren påvisat olika källor som kan vara en bidragande orsak till att utveckla cancer, allt från livsmedel till strålning från solen. Vi kan med våra vanor och rutiner välja att inte utsätta oss för många av dessa risker, frågan är bara vad vi gör med de källor som vi varken kan se, känna eller lukta och som finns där omedvetet runt omkring oss. För två miljarder år sedan skapades vår berggrund här uppe i Skandinavien av stelnad magma från jordens inre kärna. Ett grundämne som forslades med upp till ytan som följd av detta var grundämnet uran. Väder, vind och istid har sedan under åren krossat och spridit ut uran som mineraliskt berggrund över större områden i Skandinavien. Halten av grundämnet är relativt hög i Sverige då stora delar av berggrunden kan innehålla uran. (MOMKAB) Då uran sönderfaller bildas tillslut den lukt och färglösa gasen radon. Förutom nämnda egenskaper har radon visat sig vara radioaktivt vilket ökar risken för lungcancer då vi människor omedvetet andas in gasen. Okunskap under åren har även gjort att vi omedvetet byggt husgrunder och väggar till bostäder med innehållande uranmineral som samtidigt avger radon. Undertrycket i våra bostäder gör att radon från berggrunden sugs in i husen genom markkonstruktioner och tilluft vilket och ökar koncentration, strålningsdos och risken för cancer mer än det naturliga. (MOMKAB) I Sverige drabbas årligen 2800 personer av lungcancer och av dessa är 500 orsakade av radonexponering. Radon kan beroende på geografiska förutsättningar och byggnadskonstruktion vara ett hälsoproblem i allmänna fastigheter och våra privata hem. (Socialstyrelsen) Syfte Detta hälsoriskanalysarbete är producerad i lärande syfte om kunskapen att skriva en fullständig riskanalys inom ämnet hälsa. Allt vad hälsoriskanalysen innefattar är tanken att var och en personligen ska kunna utföra framtiden. Bortsett från syftet inlärning, är denna rapport gjord för att undersöka sambandet mellan att exponeras för radon och risken att drabbas av lungcancer. Metod Till en början väljs ett ämne efter gruppens vilja som innefattar en hälsorisk. På egen hand och från begränsad litteratur ska gruppen själva förstå svårigheterna och problemen med att skriva hälsoriskanalysen. Litteratur som fakta och statistik om ämnet lungcancer av radonexponering i svenska bostäder, letas fram ur vetenskapliga rapporter och studier som presenterar forskning inom området. Därefter genom egna ansatta antaganden, avgränsningar samt begränsningar av hälsorisken plockas ett dos-respons samband fram ur rapporter som beskriver det valda scenariot. Dos-respons kurvan tillsammans med statistik om den exponerade gruppen används sedan för att kunna beräkna ett teoretiskt antal sparade liv till följd av att man sänker exponeringen från 400 till 200 Bq/m 3. I rapporten kommer följande hypoteser att användas vid analys av resultatet. H 0 : En förändring i den relativa risken kommer inte att förändra antalet drabbade. H 1 : En förändring i den relativa risken kommer att förändra antalet drabbade. H 0 : RR 200 db/m 3 = RR 400 db/m 3 2

5 H 1 : RR 200 db/m 3 RR 400 db/m 3 Avgränsning Vi valde att undersöka hur radonhalten i bostadshus, i Sverige, påverkar risken för att drabbas av lungcancer. För att minska osäkerheten i undersökningen, valde vi att undersöka bostadshus i Sverige, eftersom vi kunde hitta ett par avhandlingar och rapporter som gjorts med Svenska förutsättningar(johansson, 1982; Pershagen, et al. 1994). Det har i rapporter visats att lungcancerrisken ökar mer för rökare som utsätts för radon än för ickerökare(pershagen, et al. 1994). Detta har vi valt att inte koncentrera undersökningen på, utan tittar översiktligt på lungcancerrisken för båda grupperna samtidigt. Frågeställningen som rapporten kommer att utgå ifrån ser ut som följer: Hur många liv räddas om man sänker radonhalten i alla bostäder i Sverige?. Vi valde att undersöka minskningen av radonexponeringen från 400 till 200 Bq/m 3. Anledningen till valet av just dessa exponeringar är att riktvärdet i svenska bostäder sänktes från 400 till 200 Bq/m 3 den 9 juli 2004(Socialstyrelsen). Vi förutsätter att exponeringen är exakt 400 Bq/m 3 i alla hus innan den analyserade sänkningen, och att när gränsen sänks, sjunker exponeringen till exakt 200 Bq/m 3 i alla hus. En annan avgränsning som gjordes var att inte titta på bidragande faktorer till ökad förekomst för lungcancer hos rökare jämfört med icke-rökare, som utsetts för radon. Dock finns det rapporter som påvisar på att rökning bidrar till en ökad risk. Det vill säga; det finns en antydan till synergieffekt mellan de två riskkällorna(pershagen, et al. 1994). Vid beräkning av dos-respons-sambandet vägdes några punkter fler gånger än andra, eftersom dessa hade ett smalare konfidensintervall, och därmed är mer pålitliga. Begränsningar Faktorer som begränsar vår exakthet är bristen på statistik om exakt hur många som är exponerade, och för vilken dos, i Sverige. Detta på grund av brist på information om antalet boende i radonutsatta bostäder, och antalet bostäder. Dessutom vet vi inte hur fördelningen av radonhalt och partikelstorlek i bostäderna ser ut, vilket bidrar ytterligare till osäkerhet. En osäkerhet i siffror som vi stött på är antalet lungcancerfall som verkligen beror på radon. En siffra vi hittade var 500 stycken, och en annan var 400. Dock har vi aldrig hittat någon över 500. Detta leder till vår approximation att osäkerheten är triangelformad, mellan 400 och 550 där medelvärdet är 500. Medelvärdet 500 eftersom denna siffra hittades i den senaste rapporten av de två vi hittat. Anledningen till ett värde över 500 är att siffran självklart kan vara högre, men vi vågar inte anta ett för högt värde.(socialstyrelsen; Socialstyrelsen & KI, 2009) Informationen i tabell 1 är från en fall-kontrollstudie under åren , vilket inte är helt representativt för dagens siffror. 3

6 Faroanalys Radon är en färg och luktlös gas vars farliga egenskap är att den är radioaktiv. När grundämnet uran i vår berggrund (som tidigare nämnts i inledningen) sönderfaller bildas radongas. Det enda sättet att upptäcka gasen är via mätutrustning som mäter strålningen från sönderfallen. Den radongas vi utsätts för är inte endast från berggrunden, utan även i form av ballast och stenmaterial i våra väggar och husgrunder. Det finns också risk att få i sig det via vattnet vi dricker då vattenflödet passerat genom uranrik berggrund. Men det står i alla fall klart att den största exponeringen är radonet från marken och huskonstruktioner av stenmaterial. Problemet har fått större betydelse idag då hus byggs mer energisnålt och till följd av det minskas ventilationen i bostäderna.(boverket) Radon mäts i enheten Bq/m 3 (Bequerel per m 3 ) och är ett mått på strålningen. Ungefär bostäder i Sverige anses ha en halt av radon över 200 Bq/m 3. Riktvärdet i Sverige sänktes år 2004 från 400 till 200 Bq/m 3 i vanliga bostadshus och våra allmänna lokaler där folk vistas ofta. Målet 2020 är att drabbade fastigheter ska maximalt vara innehålla 200 Bq/m 3. Denna rapport kommer på grund av dessa riktvärden att inrikta sig på hur många mindre drabbade människor en sänkning av strålningen från 400 till 200 Bq/m 3 skulle ge per år i Sverige.(Socialstyrelsen & KI, 2009) Det är inte själva radonet som i sig själv är det farliga utan de radondöttrar som radon sönderfaller till. Radon har en relativt lång halveringstid på 3,82 dagar jämfört med dess radondöttrar där halveringstiden varierar mellan 164 µ-sekunder och 26,8 minuter (Johansson, 1982). En dotter med kort halveringstid sönderfaller snabbare än en med lång halveringstid. Detta resulterar i att en dotter med kort halveringstid kommer att sända ut mer strålning och ger en högre exponering.(socialstyrelsen) Vissa av dessa radondöttrar har egenskapen att fastna på ytor i ett rum samt på partiklar i luften. Det är dessa partiklar som vi människor sedan andas in, och på så sätt får ner radondöttrar i luftvägar och lungor där de kan sönderfalla inuti kroppen. Gasen radon dras också ner i lungorna men sönderfaller med en mycket lägre frekvens än dess döttrar. Storleken på partiklarna i luften spelar stor roll för var effekten uppstår. Mindre partiklar kommer djupare ner i lungorna, de minsta hela vägen till alveolerna medan de största fastnar redan i luftvägarna(johansson, 1982). Cellväggarna närmast den strålande partikeln är där det löper störst risk för att utvecklas cancer(socialstyrelsen). Utöver lungcancer, som effekt av radonexponering, har ännu inga andra effekter kunnat påvisas. En direkt effekt av en radonexponering går inte att se, utan effekten har visar först sig år därefter. (SSI) 4

7 Dos-responssamband Beräkningarna i rapporten baseras på ett dos-responssamband från en svensk rapport. Utöver detta samband hittades flera utländska rapporter som hade samband som var snarlikt detta men utan redovisade mätpunkter, vilket detta samband redovisar tydligt(leonard, Thompson and Beecher, 2011). Eftersom urvalsgruppen i rapporten är svenskar boende i radonbostäder var nedanstående samband representativt(pershagen, et al. 1994). Tabell 1. Dos-respons samband som anger relativ risk vid olika strålningsdoser i Bq/m3 (Pershagen, et al. 1994). Tabell 2. Strålningsdos med respektive relativa risk. Bq/m 3 RR 65 1,1 65 1,1 65 1,1 65 1, , , , , ,8 Den översta raden i tabell 1 (rad all ) är den vi baserar vårt dosresponssamband på eftersom den utgår från alla typer av lungcancer till följd av radonexponering. Med hjälp av den relativa risken för varje exponeringsgrupp och ett medelvärde av strålningsdosernas intervall beräknas ett linjärt samband ut. Detta samband är vad alla beräkningar sedan bygger på. När jämförelse med de andra dos-respons sambanden 1 görs visar de en relativ risk (RR) som ökar direkt utan ett tröskelvärde. Med andra ord ger minsta lilla dos en ökad risk för lungcancer. Mellan Bq/m 3 är den relativa risken 1,1 och därmed måste rimligtvis en exponering under 50 Bq/m 3 innebära en relativ risk väldigt nära 1.0. På grund bristfälliga mätdata under 50 Bq/m 3 så antar vi ett tröskelvärde under denna dos. (Leonard, Thompson and Beecher, 2011) 1 Åsyftar de förhållanden från utländska rapporter som nämndes i början av kapitlet(leonard, Thompson and Beecher, 2011). 5

8 Relativ risk Oavsett vad den relativa risken är under 50 Bq/m 3 kommer detta inte påverka vårt slutresultat eftersom vi valt att kolla på en dosminskning från 400 till 200 Bq/m 3. På grund av att konfidensintervallets bredd för den sista mätpunkten observeras vara ungefär fyra gånger större än resterande mätpunkter så antar vi ett förhållande 4:4:4:1 mellan punkterna. Detta redovisas i tabell 2 och kommer innebära att de mätpunkter med mindre bredd blir mycket viktigare än den med större bredd vid framtagningen av dos-responssambandets ekvation, se figur 1. Mätpunkter från Tabell 2 2 y = 0,0018x + 0,8882 1,8 1,6 Mätpunkter från Tabell 2 Trendlinje 1,4 1,2 1 0, Dos [Bq/m 3 ] Figur 1. Mätpunkter och trendlinje för dos-responssambandet. Ekvationen för dos-responssambandet är y=0,0018x+0,8882, där x motsvarar mottagen dos i Bq/m 3 och y den relativa risken för att drabbas av lungcancer. Det linjära sambandet är en trendlinje baserad på mätpunkterna från tabell 2. 6

9 Exponeringsanalys Den genomsnittliga stålningsdosen i Sverige uppgår till strax över 4 millisievert 2 per person och år. Hälften av denna strålningsdos kommer från radon i bostäder. Övriga strålningskällor är framförallt medicinsk undersökning och behandling samt bakgrundsstrålning som finns naturligt(socialstyrelsen). Tabell 3 nedan visar genomsnittliga stråldoser för svenskar (Socialstyrelsen & KI, 2009). Tabell 3. Genomsnittlig stråldos per person och år. Nedan följer ett flertal källor till förhöjda radonhalter i inomhusluft (Socialstyrelsen & KI, 2009). Nästintill all mark i Sverige innehåller radon som kan bidra till en förhöjd radonhalt i inomhusluften. Luften i jorden har ofta en mycket hög radonhalt och kan variera mellan 5000 och Bq/m 3. Eftersom det oftast är ett lägre lufttryck inomhus än utomhus kan radonhaltig luft sugas in i bostäder. Hur mycket beror på hur genomsläpplig marken är samt hur tät husgrunden är. Blå lättbetong i konstruktionen medför ökade halter. Hur hög den blir beror på hur mycket samt var betongen finns i byggnaden. Radon kan förekomma i dricksvatten och halten beror på hur stor mängd berggrunden avger till grundvattnet. Speciellt hög radonhalt kan förekomma i bergborrade brunnar och ibland också från grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas och innehåller väldigt sällan förhöjda halter av radon. Hur pass effektiv ventilationen i byggnaden är kommer också påverka radonhalten.(socialstyrelsen & KI, 2009) Riksdagen har fastställt ett delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att alla bostäders radonhalt i Sverige år 2020 ska vara lägre än 200 Bq/m 3. Den exponerade populationen anses vara alla de personer i Sverige som bor i bostäder där radonhalten överstiger 200 Bq/m 3 som är Socialstyrelsens riktvärde för bostäder. Totalt finns det omkring bostäder i Sverige som har en radonhalt över riktvärdet. Den grupp av människor som bor i dessa bostäder utgör i detta fall den exponerade populationen.(socialstyrelsen & KI, 2009). Med i genomsnitt 1,96 personer/hushåll i Sverige uppskattas den exponerade populationen till st(scb). 2 Millisievert är ett mått på strålning, medan bequerel är ett mått på radioaktivt sönderfall. 7

10 Riskkarakterisering I denna del av rapporten presenteras beräkningar, simuleringar samt diskussion och slutsatser. Beräknade resultat Bostäder med förhöjda halter av radon: st. (Socialstyrelsen & KI, 2009) Antal personer/hushåll: 1,96 st. (SCB) Tid under risk: personår. Lungcancerfall per år orsakade av radon: 500 st. (Socialstyrelsen & KI, 2009) Antagande: medelexponeringen bland de exponerade är 400 Bq/m 3 (Pershagen, et al. 1994) (Pershagen, et al. 1994) Antal sparade fall: 8

11 Simulerade resultat Figur 2. Simulering av antal sparade fall per år då man sänker exponeringen i alla radondrabbade bostäder från 400 till 200 Bq/m 3. Figur 3. Känslighetsanalys utförd av de ingående variablerna till antal sparade fall i Figur 2. 9

12 Diskussion Vid dataanalys av det framtagna dos-responssambandet fick vi ut ett R 2 (R-Square), se bilaga 1. Denna är ett framtaget sannolikhetsvärde för hur säkra våra mätpunkter är i förhållande till trendlinjen i figur 1. Ett bra värde på R 2 ska ligga mellan 0,8 och 1.0 och vårt ligger på ungefär 0,792. Vi anser att värdet kunde varit bättre men ligger ändå så pass nära att det är acceptabelt. Studeras figur 1 så visar den att det är sista mätpunkten som ligger längst ifrån trendlinjen. Sambandet är linjärt i vårt fall men kanske är detta en indikation på att dos-responssambandet är av en exponentiell karaktär. Vi anser i vilket fall att vårat dos-responssamband är godtagbart för denna rapport. Osäkerheten i vår dos-respons beräkning avspeglar sig i vår relativa risk som vi avläser i figur 1. Samma figur har ett tröskelvärde som blev till på grund av bristfälliga och osäkra data under en exponering på 50 Bq/m 3. Rapporter som behandlar exponeringar antar att det inte finns någon NOEL utan minsta lilla exponering ger en effekt (Leonard, Thompson & Beecher, 2011). Därför kommer vi anta det även i denna rapport. Tröskelvärdet finns med i figur 1 av matematiska anledningar. Alla parametrar i rapporten är mer eller mindre osäkra. De mest osäkra parametrarna är antal exponerade i Sverige, samt vilken exponering som de exponerade är utsatta för. Detta bygger på skattade värden från myndigheters spekulationer, riktvärden och svensk statistik. Eftersom det inte finns någon exakt statistik eller mätning rörande detta så blir dessa parametrar just skattningar från vår sida. Utöver dessa två parametrar är antal drabbade av lungcancer i Sverige också en osäker parameter trots att det finns viss statistik gällande lungcancer. Vi har inte lyckats hitta någon tidigare statistik över hur den förändras under åren vilket gör att variansen av denna variabel är en stor osäkerhet i våra simulerade beräkningar I bilaga 4 redovisas denna simulering som Antal fall och är skattad med en triangelfördelning på grund av osäkerheten. Vi har sett siffror från olika källor på att antal drabbade per år är i storleksordningen 400 eller 500. Därför kommer triangelfördelningen att bygga på antagandet att minsta observerade antal är 400, vår mittpunkt är 500 och högsta observerade antal är 550. Högsta antal 550 väljer vi eftersom vi inte har information om något värde över 500 men vi tror ändå att högsta antal möjligen kan överskrida 500. Figur 2 visar att vi med stor säkerhet kan förkasta vår nollhypotes: (H 0 : RR 200 db/m 3 = RR 400 db/m 3 ) Det vill säga; att en exponering av 400 Bq/m 3 skulle ge lika många drabbade som en exponering av 200 Bq/m 3 är alltså inte sant. Anledning till att nollhypotesen går att förkasta med figur 2 är för att antalet noll drabbade inte finns inom vårt 95 % konfidensintervall. I figur 3 visas med en känslighetsanalys vilka ingående variabler som påverkar simuleringen av antalet sparade fall (F extra) i olika utsträckningar. Den känsligaste parametern är k värdet i dosresponssambandet följt av antalet drabbade per år. Känsligheten för samtliga variabler hade kunnat bli bättre genom att informationsunderlaget och mätpunkter att utgå ifrån hade varit större. Det beräknade värdet på 112 sparade fall vid en sänkning av exponeringen är osäkert eftersom underlaget för denna beräkning är bristfällig. Vid beräkningen multiplicerades antalet exponerade bostäder med medelantalet personer per hushåll. Eftersom det inte finns en exakt siffra på hur många som exponeras i Sverige varje år så kan detta medföra den största osäkerheten vid beräkningen. En annan osäkerhet som kan påverka stort i beräkningen är antalet exponerade för olika exponeringsnivåer av radon. Detta ger upphov till en stor osäkerhet vid valet av gränserna 400 och 200 Bq/m 3. Hade det funnits andelar på hur exponeringsförhållandena är för människor som lever i radonhus i Sverige hade dessa gränser kunna valts bättre. Antagandet just nu säger att alla inom riskgruppen är exponerade för 400 Bq/m 3. Socialstyrelsen sänkte gränsen till 200 Bq/m 3 år 2004 och alla fastigheter som förut hade 400 Bq/m 3 eller mer kan omöjligt har sanerats sedan dess. På grund av 10

13 tidsbrist och på statistiskt underlag väljer vi att utgå från detta antagande om medelexponering på 400 Bq/m 3. Simuleringen av antal sparade fall enligt figur 2 stödjer vårt handberäknade resultat väldigt bra. Medelvärdet i simuleringen ger 106,7 sparade fall och ligger inte alls långt från vårt beräknade på 112. Dessutom garanterat inom konfidensintervallet 95 %. Slutsatser Det är statistiskt säkerställt att vi kan förkasta nollhypotesen vilket innebär att en sänkning av radonhalten från 400 Bq/m 3 till 200 Bq/m 3 kommer innebära att ett visst antal lungcancerfall kan sparas. Drygt 100 fall sparade fall är en stor andel av antalet lungcancerfall varje år. En halvering av strålningsdosen från radon ger en stor förändring av utfall och därmed en stor sänkning av risken att drabbas av lungcancer. Omvänt vill vi säga att risken till stor del beror på strålningsdosen. Då de flesta av våra ingående parametrar är osäkra medför det att våra resultat också är mycket osäkra. 11

14 Referenser Boverket. Radon i byggnader. (Elektronisk) Tillgänglig: < forvalta/bygga-nytt/radon-i-byggnader/> ( ) Johansson, G. (1982). Radon och radondöttrar i bostadsmiljöer. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) Leonard, B.E., Thompson, R.E. & Beecher, G.C. (2011). Human lung cancer risks from radon part I influence from bystander effects a microdose analysis. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) Leonard, B.E., Thompson, R.E. & Beecher, G.C. (2011). Human lung cancer risks from radon part III influence from bystander effects a microdose analysis. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) MOMKAB (Mark och miljö kontroll AB). Vad är radon?. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) Pershagen, G. et al. (1994). Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) SCB (Statistiska centralbyrån). Hushållens ekonomi (HEK). (Elektronisk) Tillgänglig: < aspx> ( ) Socialstyrelsen. Radon i inomhusluft. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) Socialstyrelsen & KI. (Karolinska Institutet). (2009) Miljöhälsorapport (Elektronisk) Tillgänglig: < 70_ _rev.pdf> ( ) SSI (Strålsäkerhetsmyndigheten). Hälsorisker med radon. (Elektronisk) Tillgänglig: < ( ) 12

15 Bilaga 1 I denna bilaga redovisas utdata från dataanalys funktionen i Excel. Data som valt att analyseras är mätpunkterna i tabell 2. Vad som är viktigt för beräkningar av dos-responssambandets ekvation och indata har markerats med tjock textstil nedan. SUMMARY OUTPUT Regression Statistics 0,89015 Multiple R ,79236 R Square 7843 Adjusted R 0,77349 Square ,10614 Standard Error 7593 Observations 13 ANOVA df SS MS F 0, , ,9783 Regression , ,01126 Residual , Total Significa nce F 4,55654E -05 m k Coeffici ents 0, , Standard Error t Stat P-value 0, ,3233 4, E-09 0, , , E-05 Lower 95% 0, , Upper 95% 1, , Lower 95,0% 0, , Upper 95,0% 1, ,

16 Bilaga 2 14

17 Bilaga 3 15

18 Bilaga 4 16

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt?

Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Sida 1 av 5 Radon hur upptäcker vi det? Och varför är det viktigt? Det handlar om att rädda liv! En brist i inomhusmiljön innebär att den inte uppfyller

Läs mer

RADON - ett inomhusmiljöproblem

RADON - ett inomhusmiljöproblem RADON - ett inomhusmiljöproblem Innehåll Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Mäta med spårfilmsdetektor Hur mycket mäter jag? Per Nilsson Landauer Nordic AB Uran i Sverige Radon kommer från

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)?

Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Är det radon som är farligt? Vilkas intressen företräder våra myndigheter (Boverket, Socialstyrelsen, SSM,.)? Boverket Socialstyrelsen Passiv rökning är dessutom en faktor som sannolikt höjer risken för

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008

Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radonbidrag i Västernorrlands län 2003-2008 Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium, ett radioaktivt grundämne, sönderfaller. Ädelgasen varken syns, luktar eller känns. Radon i bostäder kan

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 29 oktober 2010 Peter Fagerström 1 Med.stud. Peter Molnár 2 Miljöfysiker Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Miljöbalken 2:3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller

Läs mer

Säkerhetsanalys - Klortank

Säkerhetsanalys - Klortank BI10 Säkerhetsanalys - Klortank Riskanalysmetoder VBR180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 12/3/2012 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning

Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006

Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun. Göteborg den 14 december 2006 Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Radonhalter i bostäder i Stockholms kommun Göteborg den 14 december 2006 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Lars Barregård 1,2 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Detaljplan Källvik 1:73

Detaljplan Källvik 1:73 Beställare: Bohusgeo AB Detaljplan Källvik 1: Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Källvik, Strömstad\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Avveckling Ekeby skola. Förslag till beslut Ekeby skola avvecklas 31 december 2015.

Avveckling Ekeby skola. Förslag till beslut Ekeby skola avvecklas 31 december 2015. Lars-Göran Almgren E-post: lars-goran.almgren@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2015-12-02 Dnr: Grundskolenämnden Avveckling Ekeby skola Förslag till beslut Ekeby skola avvecklas 31 december

Läs mer

a) Vad är sannolikheten att det tar mer än 6 sekunder för programmet att starta?

a) Vad är sannolikheten att det tar mer än 6 sekunder för programmet att starta? Tentamen i Matematisk statistik, S0001M, del 1, 2008-01-18 1. Ett företag som köper enheter från en underleverantör vet av erfarenhet att en viss andel av enheterna kommer att vara felaktiga. Sannolikheten

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (8 uppgifter) Tentamensdatum 2012-01-13 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Åtgärder mot radon i bostäder

Åtgärder mot radon i bostäder Åtgärder mot radon i bostäder Vi utsätts alla för strålning. Till största delen kommer denna från radioaktiva ämnen i marken, byggnadsmaterial i bostaden, vatten som används i hushållet, världsrymden och

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 2011-11-22 Version 2

FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 2011-11-22 Version 2 STRANDÄNGEN JÖNKÖPING FÖRDJUPAD RISKANALYS BILAGA 2 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING 2011-11-22 Version 2 Fredrik Carlsson fredrik.carlsson@briab.se 08-410 102 64 Peter Nilsson peter.nilsson@briab.se

Läs mer

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016 Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Bullerutredning Villa Roskullen

Bullerutredning Villa Roskullen Rapport HÄRRYDA KOMMUN Bullerutredning Villa Roskullen Malmö 2016-01-25 Bullerutredning Villa Roskullen Datum 2016-01-25 Uppdragsnummer 1320018824 Utgåva/Status 1 Oscar Lewin Uppdragsledare & Handläggare

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 2006, Kl 08.15-13.15 Tentamen i Statistik, STA A och STA A13 (9 poäng) Onsdag 1 november 00, Kl 0.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema och tabellsamling (dessa skall returneras). Egen miniräknare.

Läs mer

Sika Sverige AB. Sika Sverige är: Certifierat enligt ISO 9001-2000 (tillverkning) och ISO 14001 (miljö)

Sika Sverige AB. Sika Sverige är: Certifierat enligt ISO 9001-2000 (tillverkning) och ISO 14001 (miljö) Sika Radonprogram Sika Sverige AB Den här broschyren ger dig en bra översikt över radonskyddande produkter från Sika Sverige AB. Önskar du mer information inom ett fackområde eller om en produkt, besök

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 7. Multipel regression. (LLL Kap 15) Multipel Regressionsmodellen Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsning 7 Multipel regression (LLL Kap 5) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics (Basic-level course,

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Blandade problem från väg- och vattenbyggnad

Blandade problem från väg- och vattenbyggnad Blandade problem från väg- och vattenbyggnad Sannolikhetsteori (Kapitel 1 7) V1. Vid en undersökning av bostadsförhållanden finner man att av 300 lägenheter har 240 bad (och dusch) medan 60 har enbart

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

ffi åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning

ffi åilpå$nlå f Jmiljos$pp*rt åb Mätrapport (radon iinomhusluft) <20 Bq/m3 (Anges endast om ssl:s mätkrav följts) Arsmedelvärde: Tidigare mätning ^{ EDn^ >urrrö. ta, z '4'D IT9 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium åilpå$nl"å f Jmiljos$pp*rt åb REPORT issued by an Accredited Laboratory. Mätrapport (radon iinomhusluft) Rapport nr: 3644: I

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 Avd. Matematisk statistik SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2010 0 Allmänna anvisningar Arbeta med handledningen, och skriv rapport, i grupper om två eller tre personer. Närvaro vid laborationstiden

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (9 uppgifter) Tentamensdatum 2011-10-25 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Lennart

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M Poäng totalt för del 1: 25 (10 uppgifter) Tentamensdatum 2013-01-18 Poäng totalt för del 2: 30 (3 uppgifter) Skrivtid 09.00 14.00 Lärare: Adam Jonsson, Ove

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Kärnkraftverkens höga skorstenar Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Säkerheten vid mikrovågstorkning

Säkerheten vid mikrovågstorkning Säkerheten vid mikrovågstorkning Mikrovågstorkaggregat har blivit allt vanligare vid reparation av fukt- och vattenskador i byggnaderna. Torkaggregatets funktion bygger på mikrovågsstrålning. Om torkaggregatet

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014.

Resultatet läggs in i ladok senast 13 juni 2014. Matematisk statistik Tentamen: 214 6 2 kl 14 19 FMS 35 Matematisk statistik AK för M, 7.5 hp Till Del A skall endast svar lämnas. Samtliga svar skall skrivas på ett och samma papper. Övriga uppgifter fordrar

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner

2014-02-06. Ventilation i byggnader. Från och med den 1 januari 2014. Den livsviktiga inomhusmiljön. Michael Ressner Ventilation i byggnader Från och med den 1 januari 2014 Hälsoskydd Inomhusmiljö, buller, ventilation, luftkvalitet, fuktskador, bassängbad, objektsburen smitta mm Den livsviktiga inomhusmiljön Barn, ungdomar

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du

Läs mer

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion

Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Algoritm för uppskattning av den maximala effekten i eldistributionsnät med avseende på Nätnyttomodellens sammanlagringsfunktion Carl Johan Wallnerström December 2005 Kungliga Tekniska Högskolan (KTH),

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III) 3 högskolepoäng, ingående i kursen Undersökningsmetodik och

Läs mer

fukttillstånd med mätdata

fukttillstånd med mätdata Regenerativ ventilationsvärmeåtervinning Simulering av fukttillstånd med mätdata Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Buller- och vibrationsutredning Bråta

Buller- och vibrationsutredning Bråta DOKUMENT: 1_00180-01 DATUM: Buller- och vibrationsutredning Bråta www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Kilsgatan 4 411 04 GÖTEBORG Tel 010-211 00 Fax 010-211 Buller- och vibrationsutredning Bråta, en

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004 Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,

Läs mer

(a) Hur stor är sannolikheten att en slumpvist vald person tror att den är laktosintolerant?

(a) Hur stor är sannolikheten att en slumpvist vald person tror att den är laktosintolerant? LÖSNINGAR till tentamen: Statistik och sannolikhetslära (LMA12) Tid och plats: 8.3-12.3 den 24 augusti 215 Hjälpmedel: Typgodkänd miniräknare, formelblad Betygsgränser: 3: 12 poäng, 4: 18 poäng, 5: 24

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen Innehållsförteckning

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 31 poäng. För Godkänt krävs minst 19 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 25 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 31 poäng. För Godkänt krävs minst 19 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 25 poäng. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 26 april, 2014 kl. 9:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys

Föreläsning 7 och 8: Regressionsanalys Föreläsning 7 och 8: Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 12 september 2014-1 - Vårt viktigaste verktyg för kvantitativa studier. Kan användas till det mesta, men svarar oftast på frågor om kausala samband.

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.''

Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.'' Tentamen'i'TMA321'Matematisk'Statistik,'Chalmers'Tekniska'Högskola.'' Hjälpmedel:'Valfri'räknare,'egenhändigt'handskriven'formelsamling'(4''A4Esidor'på'2'blad)' och'till'skrivningen'medhörande'tabeller.''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - +

Föreläsning 1. Vad är en elektrisk spänning? Ta en bit neutral materia + - - + - + - + - + + - - + - + Föreläsning 1 Vad är en elektrisk spänning? Det finns två grundläggande fysikaliska begrepp som inte kan förklaras på ett enkelt sätt. Massa Elektrisk laddning Inom eltekniken börjar vi med elektrisk laddning.

Läs mer

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Gränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar

Läs mer

Miljö, hälsa och risker

Miljö, hälsa och risker Mål och riktlinjer Miljö, hälsa och risker Den fysiska planeringen ska tillförsäkra invånarna en miljö som ur folkhälsosynpunkt kan betecknas som en god livsmiljö. Konflikter vad gäller buller från bl

Läs mer

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys Density Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys 1.,3 Uniform; Lower=1; Upper=6,3,2,2,1,, 1 2 3 X 4 6 7 Figuren ovan visar täthetsfunktionen för en likformig fördelning. Kurvan antar värdet.2 över

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 23 februari 2004, klockan 8.15-13.15

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 23 februari 2004, klockan 8.15-13.15 Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för Statistik Tentamen i Statistik, STA A och STA A3 (9 poäng) 3 februari 4, klockan 85-35 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematisk statistik Regressions- och variansanalys, 5 poäng MSTA35 Leif Nilsson TENTAMEN 2003-01-10 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Regressions- och variansanalys, 5

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

F14 Repetition. Måns Thulin. Uppsala universitet thulin@math.uu.se. Statistik för ingenjörer 6/3 2013 1/15

F14 Repetition. Måns Thulin. Uppsala universitet thulin@math.uu.se. Statistik för ingenjörer 6/3 2013 1/15 1/15 F14 Repetition Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 6/3 2013 2/15 Dagens föreläsning Tentamensinformation Exempel på tentaproblem På kurshemsidan finns sex gamla

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Urban förtätning och luftkvalitet

Urban förtätning och luftkvalitet Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt

Läs mer