Känna igen ADHD-symtom och diagnos. Förstå hur ADHD kan påverka ett barn. Bemöt synen på ADHD. Planera omhändertagande och behandling av ADHD

Transkript

1 Prata om diagnos, hantering och behandling Denna bok kan vara ett stöd för föräldrar/vårdnadshavare och lärare att bättre förstå vad ADHD innebär. Att till exempel lära sig att känna igen symtomen och hur man hanterar tillståndet. Här finns avsnitt om skolans rutiner och riktlinjer, läkemedelsbehandling, symtom, hur man hanterar andra föräldrars farhågor och de negativa associationer som tillståndet kan föra med sig. Se efter vad din skola har för rutiner då de råd som ges här kanske inte är tillämpbara i alla situationer och på alla skolor. Öka din kunskap om ADHD Tala om ADHD Känna igen ADHD-symtom och diagnos Förstå hur ADHD kan påverka ett barn Bemöt synen på ADHD Planera omhändertagande och behandling av ADHD

2 ÖKA DIN KUNSKAP OM ADHD Det här kapitlet är indelat i fyra avsnitt. Det första avsnittet tar upp skolans riktlinjer och rutiner. Här finns goda råd i ämnet för att hjälpa föräldrar/vårdnadshavare och lärare att etablera ett fruktbart samarbete vid utformningen av en handlingsplan för ADHD. Det andra avsnittet ger råd till föräldrar om hur man på bästa sätt samtalar om ADHD med lärare och skolledning, så att ett fungerande samarbete kan komma till stånd. Det tredje avsnittet tar upp svårigheterna med att förklara ADHD för andra föräldrar. Här finns tips på hur man hanterar vissa negativa attityder som andra föräldrar kan ha på grund av sin uppfattning om detta tillstånd. I det fjärde och avslutande avsnittet beskrivs de bästa sätten att få barn att bli medvetna om ADHD hos en kamrat. RIKTLINJER OCH RUTINER Varför är det viktigt med riktlinjer i skolan? Riktlinjer och rutiner garanterar att normer som man har kommit överens om respekteras på alla områden i skolan. Det kan gälla alltifrån antalet elever och personal i ett klassrum till vad man anser är ett acceptabelt beteende hos barn i och utanför klassrummet. Flera riktlinjer är direkt lämpliga för ett barn med ADHD, som kanske råkar ut för negativ särbehandling i skolan. Dessa omfattar riktlinjer om särskilda behov, lika rättigheter, förbud mot mobbning och diskriminering på grund av funktionsnedsättning samt rutiner för medicinintag i skolan. Det kan vara nyttigt för föräldrar och vårdnadshavare att granska sådana riktlinjer och fundera på hur de kan främja stödåtgärder vid ADHD. Prata med skolan för att få ta del av deras rutiner kring barn med särskilda behov. Dessa rutiner kan vara olika på olika skolor. 1 2

3 Några riktlinjer med särskild tillämpning på barn med ADHD visas i följande tabell. 3 4

4 Riktlinjer att beakta för föräldrar Föräldrar bör undersöka skolas riktlinjer för att säkerställa bästa möjliga stöd för sina barn. God kännedom om riktlinjer i allmänhet kan vara ett stöd för föräldrarna i möten med lärarna, i synnerhet när barnet byter skola. Dessa områden kan omfatta: Du kan hålla kontakten med skolan under skolåret för att se till att riktlinjerna tillämpas effektivt på alla områden som berör ditt barn. Så skaffar du stöd för ditt barn Om du anser att skolan inte tillämpar riktlinjer till hundra procent är det viktigt att du för en diskussion med skolan om det du är missnöjd med. Att extra stöd finns tillgängligt i klassrummet och på rasterna. Kunskap och erfarenhet hos de lärare som arbetar med ADHD. Extra lärarstöd under lektionerna. Skolans riktlinjer för elever med aktuella medicinskt diagnostiserade tillstånd och det stöd som tillhandahålls. Antalet elever i genomsnitt per lektion. Skolans riktlinjer angående ordningsfrågor. Skolans riktlinjer gällande områden som redovisas via betyg och skriftliga omdömen av elever. Domineras omdömena av vitsord om elevens uppförande och inställning till skolarbetet? Skolans riktlinjer angående läxor. Möjlighet till extra stöd för eleverna, till exempel extra tid vid prov. Kontakt med föräldrarna. 5 6

5 Exempel på viktiga åtgärder: ANSKAFFA Kontakta skolan för att få ta del av deras riktlinjer och rutiner för stöd till barn med särskilda behov. GRANSKA Gå igenom riktlinjerna. Lägg extra vikt vid områden som är särskilt viktiga för ditt barn. KONTROLLERA Vad kom du och skolan överens om när ditt barn började där? Se till att alla dina önskemål om stöd överensstämmer med det ni enades om. SÖK Sök på internet efter lokala, regionala eller nationella rekommendationer om riktlinjer i skolan vid ADHD. På vilket sätt skiljer de sig från det som gäller i ditt barns skola? TRÄFFA Framför dina synpunkter till ditt barns lärare och diskutera det som du har hittat vid dina efterforskningar. Berätta också om ditt barns reaktioner. Du kan även skaffa ett skriftligt intyg från ditt barns läkare som stöd för dina åsikter. KOM ÖVERENS Se till att tillsammans med läraren lösa de problem som har uppstått på grund av bristfällig tillämpning av riktlinjerna. Nyttigt att tänka på: Kontakta din lokala ADHD-stödgrupp. Tala med andra föräldrar med liknande erfarenhet. De kan kanske ge dig råd och stöd. Det är klokt att registrera telefonsamtal med skolan och att föra anteckningar vid utvecklingssamtal och andra möten. 7 8

6 Skapa relation mellan föräldrar och lärare Ett positivt förhållande mellan dig och lärarna kan medföra att ditt barn trivs bättre i skolan och klarar studierna bättre. Ju mer lärarna vet om en elev med ADHD desto bättre kan du utforma en strategi för att integrera eleven i klassen. Den nya skolan kan få kopior på alla betyg och omdömen från tidigare skolor. skolor. Du bör även skriva till läraren eller skolledningen och förklara hur ADHD påverkar ditt barn. Det kan hända att ditt barns lärare inte känner igen symtomen på ADHD, och därför förväxlar dem med symtom på andra liknande tillstånd. Sådana tillstånd kan vara inlärningssvårigheter såsom dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) eller trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder, ODD) Det kan vara nyttigt att träffa ditt barns lärare så snart som möjligt, eller i samband med att barnet börjar på en ny skola. Detta för att berätta om ADHD och förklara hur det skiljer sig från andra tillstånd. Då gör du det möjligt för lärarna att förstå ditt barn bättre, och alla eventuella missuppfattningar kan klaras upp på förhand. Du kan också förklara hur ADHD påverkar ditt barn och hur detta i sin tur kan påverka hans/hennes beteende och inställning till skolarbetet. Det kan också hjälpa om: Ditt barn kan besöka den nya skolan innan han/hon börjar där. Ditt barn kan träffa sin blivande klassföreståndare och andra lärare i samband med besöket. Lärarna kan ge ditt barn möjlighet att berätta vad som är bäst med skolan, eller knepigast, eller hur läxläsningen brukar fungera. 9 10

7 Exempel på brev som presenterar barnet för läraren eller skolledningen Till [lärarens namn] [Barnets namn] har diagnosen ADHD, den engelska förkortningen för hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. Vi skulle vilja berätta för dig om honom/henne för att skapa en bra start på skolåret. Vi har under de senaste åren samarbetat med lärare för att hitta strategier som kan hjälpa [barnets namn] att lyckas i skolan. Nedan har vi listat hur [barnets namn]s ADHDsymtom kan påverka hans/hennes beteende och prestationsförmåga. Detta för att du ska kunna förstå honom/henne bättre och hitta sätt att hjälpa honom/henne. Det är mycket svårt för [barnets namn] att sitta still under längre perioder, så det skulle vara till hjälp om du kunde ge honom/henne möjlighet att röra sig i rummet då och då. Sådana rörelsestunder har tidigare kopplats till uppgifter som att samla in böcker eller sudda tavlan. Han/hon är mycket impulsiv och agerar ofta utan att tänka först. Här hemma har vi en överenskommen signal, som påminner honom/henne om att tänka på vad han/hon gör. Detta för att förhindra att han/hon avbryter sin aktivitet eller slänger ur sig ett svar. [Barnets namn]s arbetsminne fungerar inte bra och du kanske måste upprepa informationen oftare än vad som behövs med andra barn. Vi har lärt oss att ett effektivt sätt att få hans/hennes uppmärksamhet är att söka och bibehålla ögonkontakt med honom/henne innan vi ber honom/henne att göra någonting. Det underlättar också om man ger honom/henne en instruktion i taget. [Barnets namn]s kan uppföra sig olämpligt ibland. Vi hoppas att du gör ditt bästa för att integrera honom/henne i klassen. Kanske ger du alla barnen tillfälle att berätta om sig själva, vilket skulle ge [namn] tillfälle att berätta hur det är att ha ADHD. [Barnets namn] tycker det är svårt att organisera sin vardag. Det gäller speciellt uppgifter som läxor. Vi hoppas att [barnets namn] får din förståelse och hjälp att se till att rätt böcker tas hem och att rätt hemarbete lämnas in i tid. [Barnets namn] har hittills trivts mycket bra i skolan. Han/hon tycker om att lära sig nya saker, speciellt när det nya presenteras i bilder så att han/hon har möjlighet att vara aktiv och delaktig. Vi hoppas att detta brev har gett dig en uppfattning om [Barnets namn]s ADHD och att du förstår hur detta tillstånd kan påverka honom/henne i skolan. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller om du känner dig osäker på någonting. Med vänlig hälsning 11 12

8 Skolans rutiner gällande icke-schemalagda aktiviteter Skolans rutiner kan gälla även i samband med aktiviteter som utövas utanför schemat eller efter skoltid som till exempel på fritids. Exempel på sådana aktiviteter är musik, skapande dramatik och idrottsutövning, områden där vissa barn med ADHD kan utmärka sig. Barn med ADHD som deltar i sådana aktiviteter kan förbättra sin inställning till teoretiska studier och som en följd av detta även få bättre självförtroende. Skolans förhållningsregler gällande icke-schemalagda aktiviteter kan innefatta områden som: Säkerhet Antalet elever per lärare Undervisningsnivå Fritidsaktiviteter utanför schemat som ditt barn deltar i kan vara en utgångspunkt för dialog/kommunikation mellan dig och läraren/lärarna. Du kan också få tillfälle att berätta för läraren/lärarna vilka aktiviteter som kan passa ditt barn bäst. ATT PRATA MED LÄRARE OM ADHD Ett barn med ADHD kan förbättra sina resultat i skolarbetet om föräldrar/vårdnadshavare etablerar ett positivt samarbete med barnets lärare. En förälder bör inte utgå ifrån att en lärare kommer att vara negativt inställd eller ha bristande kunskap om ADHD. Målsättningen är att ge läraren en förståelse av barnet samt att få så mycket stöd som möjligt. Läraren bör få en kort och koncis beskrivning av omfattningen av barnets ADHD. Läraren kommer att ha barnets bästa för ögonen och vill att det lyckas. Såväl lärare som föräldrar/vårdnadshavare bör ta initiativ till att utbyta information för att därigenom försöka mildra varandras oro. Ett barn som inte kan sitta stilla kan lära sig att fokusera genom de krav på koncentration som utövandet av sporter ställer. Ett barn som är konstnärligt lagt kan ha nytta av lektioner i till exempel keramik eller bild. Hyperaktiva barn mår bra av till exempel dans eller idrotter som kräver fysisk ansträngning

9 Att starta dialog med skolan Frågeställningar att ta upp när du startar dialog med skolan kan vara huruvida skolan: Använder riktlinjer och rutiner för att tillgodose behoven hos barn med ADHD. Ger särskilt stöd till barn med ADHD, till exempel en särskild samordnare för specialundervisningen. Underlättar för föräldrar och lärare att samarbeta, dela information samt följa upp barnets utveckling. Verkar för att elever med ADHD får rätt stöd och att de i förekommande fall tar sina mediciner enligt ordination. Att samarbeta med ditt barns lärare En viktig åtgärd du som förälder/vårdnadshavare kan vidta är att utveckla en nära och positiv relation till ditt barns lärare. Denna relation kan bli än mer verkningsfull om ni samarbetar för att finna de bästa lösningarna och enas om strategier som är tillämpbara såväl hemma som i skolan. Det kan underlätta att så fort som möjligt få till stånd ett personligt möte med ditt barns klassföreståndare. Mötet kan omfatta följande moment: FRÅGA Se mötet som ett tillfälle att ställa frågor och förtydliga den information som finns. Till exempel: Har läraren arbetat med barn med ADHD tidigare? Om så är fallet, vad har läraren för erfarenheter av detta? 15 16

10 Har barnet varit inblandat i några ordningsproblem? Finns det några särskilda frågor eller problem att ta upp? Vilka förväntningar har skolan på barnet? Vilka skolämnen har barnet tyckt vara roligast den senaste tiden? Vilka talanger och intressen har barnet? Vilka lärare har arbetat framgångsrikt med barnet tidigare, och vad är orsaken till framgången? Vad är viktigast när det gäller barnets upplevelse av skolan? DELA MED DIG Mötet kan vara ett tillfälle att berätta kort om barnet bakgrund, till exempel: Hur gick det för barnet i den tidigare skolan? Vilka strategier har fungerat bra med andra lärare och hemma? Vad upplever ni som särskilt krävande hemma? TILLHANDAHÅLLA Låt andra få inblick i de särskilda utmaningar som du möter i umgänget med ditt barn, och framhåll vikten av att vara tydlig och konsekvent. ERBJUD HJÄLP Erbjud dig att hjälpa läraren att lära sig mer om ADHD och ge stöd till den som ber om det. Ta också till dig lärarens erfarenheter av ADHD och lär av dem

11 UTVECKLA Utarbeta en plan tillsammans med läraren för att ta vara på uppslag och reaktioner kring sådant som ni båda realistiskt hoppas kunna åta er, men också sådant som kan visa sig vara mer krävande. För att göra framsteg bör föräldrar/vårdnadshavare försöka: SAMTALA Samtala regelbundet för att diskutera framsteg och problemområden. SVARA Svara på alla eventuella frågor och samarbete med läraren för att ta itu med de problem som kan uppstå. ERBJUD STÖD Erbjud ditt stöd och låt läraren känna att du är en samarbetspartner i arbetet med ditt barn. Introducera ADHD för läraren Den här diskussionsguiden ska fungera som ett stöd för lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de inledningsvis träffas för att diskutera ADHD. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att ta upp. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut och fyllas i för hand, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Målsättningar Etablera ett gott förhållande mellan föräldrar och lärare. Ta reda på så mycket som möjligt om barnet. Enas om en åtgärdsplan för omhändertagande. Åtgärder Fundera över din kunskap och erfarenhet (om du har sådana) om ADHD, såväl i som utanför skolan. Leta upp de senaste forskningsrönen och aktuella data om ADHD. Vilka webbsidor har aktuell information om ADHD? Undersök andra lärares och kollegors erfarenhet av att arbeta med barn med ADHD. Finns det något lokalt stödnätverk? 19 20

12 Utmaningar Övervinn kollegors och andra föräldrars negativa syn på ADHD. Samarbeta med föräldrar för att försöka säkerställa att det finns ett starkt gemensamt stöd för att få de resurser som krävs för att stödja barnet. Frågor Hur kan skolan samarbeta med föräldrarna för att säkerställa att det finns tillräckligt underlag för att få de resurser som krävs för att stödja barnet? Hur påverkar ADHD barnets vardagsliv? Vilken effekt har ADHD haft på barnets beteende i skolan förut? Hur har ADHD påverkat barnets inlärning tidigare? Vilka tillvägagångssätt har andra lärare tidigare använt framgångsrikt? Behandlas barnet med läkemedel? Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Målsättningar Etablera ett gott förhållande mellan föräldrar och lärare. Ta reda på lärarens erfarenhet av ADHD. Bestäm nivån av stöd som kan förväntas. Åtgärder Ta reda på om skolan har några riktlinjer gällande barn med ADHD. Finns de i så fall tillgängliga på till exempel skolans hemsida? Ta reda på vilken erfarenhet skolan har av barn med ADHD. Finns det möjlighet att tala med andra föräldrar som har barn med ADHD. Berätta hur ditt barn har det och ge läraren så mycket bakgrundsinformation som möjligt. Fundera på vilken information som kan vara relevant för läraren, särskilt i fråga om barnets tidigare upplevelser i och utanför klassrummet. Kontakta det lokala nätverket för ADHD-stöd

13 Utmaningar Samarbeta med skolan för att skapa tillräckligt underlag för att få fram nödvändiga resurser och stöd för barnet. Övervinn negativa uppfattningar hos skolan, lärare eller andra föräldrar när det gäller ADHD. Frågor Vilken erfarenhet har skolan av att arbeta med barn med ADHD? Viken erfarenhet har du av att arbeta med barn med ADHD? Hur kan du hjälpa ditt barn att få en bra utbildning? Var kan jag få den senaste informationen om ADHD? Vilka webbsidor har information om detta? Har du sett skolans riktlinjer för ADHD? Finns det möjlighet att komma i kontakt med andra föräldrar som befinner sig i en liknande situation? Vet du hur andra skolor i närheten stödjer sina elever som har ADHD? Diskussionsguide för lärare och föräldrar: Under mötet Målsättningar Att komma överens om vad som kan fungera bäst för barnet med ADHD, i och utanför klassrummet. Att besluta om övriga rutiner för arbetet med barnet som har ADHD, inklusive rutiner för behandling av ordinerade läkemedel. Utmaningar Övervinn eventuella egna negativa uppfattningar eller fördomar kring ADHD. Ta hänsyn till de särskilda behov som barnet med ADHD har, bland annat umgänget med andra barn. Ta hänsyn till andra behov som barnet med ADHD har, till exempel användning av läkemedel

14 Frågor Hur kan föräldrar/vårdnadshavare stödja läraren att tillgodose de behov som barnet med ADHD har i klassrummet? Hur ska information och feedback angående barnet regelbundet kommuniceras mellan föräldrar/vårdnadshavare och lärare? Hur ofta bör feedback ges? Vilken form av feedback fungerar bäst för föräldrar/vårdnadshavare och lärare? Hur kan föräldrar/vårdnadshavare stödja läraren när det gäller att motivera barnets behov av särskilda resurser? Finns det andra former av stöd som föräldrar/vårdnadshavare kan ge läraren? Vad ska man informera om till annan skolpersonal och andra barn eller föräldrar när det gäller barnet med ADHD? Åtgärder Enas om vilken eventuell inverkan barnets ADHD kan ha i och utanför klassrummet. Skapa rutiner för att hantera läkemedel som barnet eventuellt måste ta. Fastställ vilka hanteringsstrategier för ADHD som tidigare fungerat bra för föräldrar/vårdnadshavare och som därför kan återanvändas. Diskutera de hanteringsstrategier som läraren kommer att tillämpa i klassrummet i syfte att lyfta fram barnets starka sidor. Enas om sådant som läraren/lärarna ska göra, till exempel fastställa en plan för arbetet med barnet med ADHD. Kom överens om vad föräldrar/vårdnadshavare ska göra, till exempel förse lärare och skolan med all nödvändig information. Skapa ett tidsschema för alla dessa åtgärder och enas om rutiner för feedback från båda parter. Enas om vem som ska göra en mötessammanfattning med alla åtgärdspunkter

15 Åtgärder efter mötet Utvärdera resultaten och fortsätt att återkoppla om sådant som är positivt och sådant som innebär en utmaning. Upprätthåll en nära och fortlöpande kontakt mellan föräldrar/vårdnadshavare och lärare, men ta hänsyn till att läraren inte har obegränsat med tid. Säkerställ att utbytet av information och återkopplingen om barnet med ADHD fortsätter mellan föräldrar/vårdnadshavare och lärare. Se till att läraren forsätter att ta hänsyn till de behov som barnet med ADHD har i klassrummet tillsammans med resten av klassen. Se till att relevanta riktlinjer och rutiner gällande barn med ADHD efterlevs av skola och lärare. DIALOG MED ANDRA FÖRÄLDRAR OM ADHD Föräldrar kan reagera på olika sätt när de får veta att deras barn går i samma klass som ett barn med ADHD. Vissa kan vara förhållandevis obekymrade, medan andra kan ha farhågor om att barnet med ADHD kan påverka enskilda barn eller hela klassen negativt. Med tanke på den negativa synen som ibland finns kring ADHD, kan det vara klokt att föräldrar/vårdnadshavare till barn med detta tillstånd, tillsammans med barnets lärare, i förväg bemöter frågor och funderingar som andra föräldrar kan ha. Det kan också underlätta att i förväg formulera svar på vanliga frågor som andra föräldrar kan tänkas ställa

16 Fråga: Vad är ADHD? Svar: ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder som på svenska betyder hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. ADHD är ett tillstånd som påverkar delar av hjärnan som reglerar uppmärksamhet och kontrollerar impulsivitet. Kärnsymtomen på ADHD är uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. ADHD innebär att barn ibland inte reagerar och svarar på information på samma sätt som andra barn. De kan också ha problem med gruppaktiviteter och relationer. ADHD orsakas inte av att man är en dålig förälder. ADHD är inte ett sällsynt tillstånd eftersom mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern är drabbade. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Detta är ett erkännande av att barnets beteende inte alltid är viljestyrt och att det därför i vissa fall finns behov av stödåtgärder och särskild stödundervisning i skolan. Fråga: Hur påverkas ditt barn av ADHD? Svar: Barn med ADHD är olika och tillståndet kan påverka dem på olika sätt. Vissa yttringar av ADHD är mer uppenbara än andra. Ett barn kan till exempel vara mycket ouppmärksamt och ha svårt att koncentrera sig under längre stunder i taget. Barnet kan också vara glömsk eller otålig. Fråga: Vad gör skolan för ditt barn och de andra barnen? Svar: Vi har från första stund haft ett nära samarbete med läraren/lärarna för att säkerställa att vårt barns behov i klassrummet tillgodoses tillsammans med klasskamraternas behov. Rutiner för feedback har inrättats för att säkerställa att utmaningar diskuteras fortlöpande, och att man kommer överens om hur man ska gå vidare

17 Fråga: Hur kan jag vara säker på att ditt barn inte stör i klassrummet? Svar: Vi har i samverkan med läraren försökt vidta åtgärder som kan reducera eventuella störningsmoment till minsta möjliga. Vi låter till exempel vårt barn sitta på en särskild plats i klassrummet. Läraren är medveten om risken att vem som helst av barnen i klassen kan störa lektionen, och har en plan för att hantera sådana situationer. Fråga: Hur kan jag vara säker på att ditt barn inte tar upp för mycket av lärarens tid i klassrummet. Svar: Läraren är medveten om att mitt barn inte får dominera i klassrummet och kan hantera situationen. Det finns tillgång till särskild undervisning för mitt barn om det skulle visa sig nödvändigt. Att bemöta negativa åsikter om ADHD från andra föräldrar Alla barn med ADHD är störande och okontrollerade Så här kan du svara: ADHD påverkar olika barn på olika sätt, vid olika tidpunkter. Vissa kan vara impulsiva eller hyperaktiva, till exempel säga olämpliga saker eller vara ständigt igång. Medan andra kanske saknar förmågan att koncentrera sig och göra en sak i taget. Barn med ADHD tar upp för mycket av lärarens tid i klassrummet Så här kan du svara: Lärare som har ett barn med ADHD i klassrummet är medvetna om barnets särskilda behov och har strategier som ser till att dessa barn inte tar upp för mycket av lärarens tid. Läraren kan till exempel låta barnet med ADHD ta korta raster så att han/hon kan få utlopp för en del av sin energi. Läraren kan även ha stödpersonal tillgänglig för att hjälpa till. Lärarna strävar efter att skapa en stödjande atmosfär som alla barn kan ha nytta av, inklusive de med ADHD

18 ADHD beror till stor del på bristande föräldraskap Så här kan du svara: Man hör ofta att beteendet hos ett barn med ADHD har att göra med dåligt föräldraskap. Det finns medicinska bevis på att ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kärnsymtomen har alltid med barnet själv att göra och beror inte på dåligt föräldraskap. Däremot kan dåligt föräldraskap förvärra ett barns ADHDsymtom, och i vissa fall kan situationen ytterligare förvärras av att en förälder också har ADHD. Detta kan göra det svårare för föräldrarna att ha ett konsekvent förhållningssätt till barnet. Många föräldrar arbetar tillsammans med läkare och andra specialister för att förbättra föräldraskapet. Forskning visar att familjeproblem ofta förbättras till följd av sådant stöd. Ett barn med ADHD kommer att ha dåligt inflytande på mitt barn Så här kan du svara: Många barn med eller utan ADHD kan ha beteendeproblem som kan resultera i störning i klassrummet. Sådant beteende kan stämpla barn som individer med dåligt inflytande på andra. Om barnets ADHD-symtom innebär störningar i klassrummet kan föräldrar arbeta tillsammans med barnets lärare med strategier för att hjälpa till att minimera detta. Att barn med ADHD måste medicinera för att klara av att gå i skolan Så här kan du svara: Vissa barn med ADHD behandlas med läkemedel. Läkemedelsbehandling är dock inte nödvändig för alla barn som har ADHD. Läkemedel används inte för att kontrollera barnets beteende utan för att lindra ADHD-symtomen. Medicineringen kan till exempel hjälpa barnet att koncentrera sig bättre under längre stunder i taget i klassrummet. Beslut om läkemedelsbehandling eller inte fattas av barnets läkare i samråd med föräldrar/vårdnadshavare. Beslutet påverkas också av hur barnet reagerar på den aktuella medicineringen. Alla barn med ADHD är dåliga i skolan Så här kan du svara: Det är inte alls säkert att barn med ADHD presterar dåligt i skolan, även om många har inlärningssvårigheter som kan förknippas med tillståndet. Barn med ADHD kan ha fördel av okonventionella undervisningsmetoder, och det gäller för läraren att hitta det rätta sättet att närma sig ett ämne. Med rätt stöd kan ett barn med ADHD fortsätta sina studier på gymnasie- och universitetsnivå

19 Diskutera ADHD med andra föräldrar Denna diskussionsguide är avsedd att vara ett stöd för lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att diskutera ADHD med andra föräldrar. Det finns förslag på viktiga områden och frågor att diskutera. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut och fyllas i för hand, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Ett möte för att diskutera ADHD med andra föräldrar kan komma till stånd därför att: Vissa föräldrar kanske upplever att deras barn missgynnas eller förbises på grund av att ett barn med ADHD uppträder störande i klassrummet, eller för att ett barn med ADHD uppfattas ta för mycket av lärarens tid i anspråk. Andra föräldrar kan tro att deras barn kan påverkas att utveckla beteendestörningar om de blir kompisar eller sitter bredvid ett barn med ADHD. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Målsättningar Beakta andra föräldrar synpunkter. Lugna andra föräldrar beträffande den tid som ägnas åt barnet med ADHD. Informera om ADHD. Ta de synpunkter på allvar som föräldrarna till barnet som har ADHD bidrar med; med andra ord: de är inte dåliga föräldrar. Åtgärder Gå igenom viktiga fakta om ADHD som är relevanta i samband med specialundervisning av barn med särskilda behov. Det kan till exempel vara viktigt att framhålla att ADHD är ett tillstånd som drabbar 3 till 5 % av alla barn. Diskutera huvuddragen i skolans riktlinjer kring inklusivitet, baserat på att respektera alla barn inklusive barn med ADHD som individer. Ta till dig åsikter om ADHD som andra föräldrar kan ha. Tänk på ADHD som det yttrar sig i vardagen ur ditt perspektiv som lärare. Fundera på den inverkan som barnet med ADHD har haft i klassrummet. Gå igenom de åtgärder som du har vidtagit i klassrummet för att tillgodose de behov som barnet med ADHD har

20 Utmaningar Förstå andra föräldrars oro. Visa förståelse för föräldrar ur båda grupperna. Förstå den oro som föräldrar till barn med ADHD känner då de hör andra föräldrars synpunkter på tillståndet. Lugna andra föräldrar i frågan om det eventuella inflytande som elever med ADHD har på andra barn. Frågor Vad kan det vara som oroar de andra föräldrarna mest? Hur kan jag förklara skolans förhållningssätt till ADHD? Vem mer inom skolan kan stötta mig? Hur kan jag redogöra hur jag har samarbetat med barnets föräldrar för att få barnet att anpassa sig i klassrummet? Hur kan jag försäkra de andra föräldrar om att barnet med ADHD inte kommer att dominera det som sker i klassrummet? Vilka lugnande besked vill de andra föräldrarna få beträffande det eventuella inflytande som ett barn med ADHD kan ha på deras barn? Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Målsättningar Ta itu med frågor och bekymmer som andra barns föräldrar kan ha. Uppmuntra goda relationer mellan föräldrarna. Be läraren att förklara skolans riktlinjer för ADHD för de andra föräldrarna. Åtgärder Fundera på de allmänna frågor som du har fått tidigare om ditt barns ADHD. Begrunda de olika typer av problem och eventuella starka känslor som andra föräldrar kan ha. Kom ihåg hur du tidigare har hjälpt människor att förstå ditt barns tillstånd bättre. Förklara att ADHD är ett tillstånd om är möjligt att hantera

21 Utmaningar Förstå andra föräldrars synpunkter på ADHD. Förstå andra föräldrars oro. Hjälp andra föräldrar att förstå ADHD bättre. Bibehålla lugnet för att bäst stödja ditt barn i din egenskap av deras främsta förespråkare. Frågor Vad kan jag göra för att förändra förutfattade meningar om att ADHD orsakas av dåligt föräldraskap? Vad kan jag göra för att andra föräldrar ska se mer positivt på ADHD? Hur kan jag försäkra de andra föräldrarna om att mitt barn inte kommer att ha ett störande inflytande på sin omgivning? Hur kan jag förvissa andra föräldrar om att vi har ett nära samarbete med läraren/lärarna för att se till att vårt barn inte tar för mycket av lärarens/lärarnas tid i anspråk? Hur kan jag förändra eventuella förutfattade meningar om att barn med ADHD måste ta mediciner? Diskussionsguide för lärare och föräldrar: Under mötet Målsättningar Förstå andra föräldrars åsikter om ADHD. Låt de andra föräldrarna få perspektiv på ADHD i vardagen och på det sätt som tillståndet påverkar barnet. Förklara vad ADHD innebär för andra föräldrar. Utmaningar Vara lyhörd för synpunkter från alla föräldrar, såväl föräldrar till barnet med ADHD som de andra barnens föräldrar. Se till att dialogen förs på ett fördomsfritt sätt och tar fasta på fakta i stället för myter. Diskutera och förklara skolans inställning till barn med ADHD och risken för negativ särbehandling

22 Frågor Hur kan man förändra andra föräldrars negativa åsikter om ADHD? Vad oroar de andra föräldrarna mest? Vilka känslor, synpunkter och attityder har de? Vilken typ av information eller praktiskt stöd kan man erbjuda för att hjälpa de andra föräldrarna att förstå ADHD bättre? Kan någon som arbetar inom sjukvården hålla en föreläsning på skolan om mental hälsa i allmänhet? Överför de andra föräldrarna sina åsikter om ADHD till sina barn? Kan föräldrarna/vårdnadshavarna eller läraren/lärarna göra någonting mer för att lugna de andra föräldrarna i fråga om barnet med ADHD? Åtgärder Informera om vad ADHD är och hur det påverkar barn på olika sätt. Förklara hur just ADHD påverkar eleven i klassrummet. Förklara att läraren vidtar åtgärder för att tillgodose de särskilda behoven hos barnet med ADHD, och hur det minimerar störningsmomenten för de andra barnen i klassrummet. Beskriv vilka andra beteenderelaterade hanteringsstrategier som kommer att användas. Kom överens om att barnets föräldrar rekommenderar eller vidarebefordrar nyttig information om ADHD till andra föräldrar om de är intresserade av att få lära sig mer. Kom överens med föräldrar om att de fortsättningsvis hjälper till att bemöta eventuell framtida oro och att de främjar en positiv kommunikation

23 Åtgärder efter mötet Se till att all relevant information vidarebefordras inom överenskommen tid. Uppmuntra andra föräldrar att fortsätta att vara toleranta och tänka mer positivt om barn med ADHD. Bibehåll kontakten mellan föräldrarna till barnet med ADHD och föräldrarna till de andra barnen. Överväg att samla föräldrarna till alla barn med specialundervisningsbehov för att skapa större förståelse samt bättre stöd och kommunikation mellan dem och skolan. ÖKA KLASSKAMRATERNAS KUNSKAPER OM ADHD Det kan som lärare vara svårt att öka klassens kunskaper om ADHD. Det krävs god planering och stor förståelse för att lyckas. Läraren måste se till att: Hans/hennes budskap överensstämmer med skolans riktlinjer om inkludering, mångfald och sekretess angående ett barns medicinska tillstånd, inklusive riktlinjer om hur man pratar om barnets ADHD i klassrummet. Tydlig och enkel information om ADHD ges. Informationen ska vara anpassad för barnens ålder. Om ett barn med ADHD vill vara med, kan ett avsnitt handla om hur det känns att vara som jag. Informationen till klasskamraterna förmedlas på ett empatiskt och positivt sätt. Barnet med ADHD ska inte känna sig annorlunda till följd av klasskamraternas ökade kunskaper. Undervisningen befäster skolans åsikter och värderingar, till exempel i fråga om ömsesidigt respekt och bekräftelsen att alla är olika

24 Tips för lärare om hur man kan öka elevernas kunskaper om ADHD Ta upp frågan om ADHD i ett vidare perspektiv som omfattar beteende, inlärning och inkludering. Huvudbudskapet ska vara att alla är välkomna i skolan. Det kan vara lämpligt med återkommande diskussioner i ämnen som sociala färdigheter, mobbning, ADHD, inlärningssvårigheter och funktionsnedsättningar. Inkludering kan åstadkommas på flera sätt, beroende på elevernas ålder. Till exempel: Inkludering och ADHD kan ingå i undervisning som rör personlig utveckling samt frågeställningar om samhälle, hälsa och ekonomi. Ämnen kan: Det kan också vara ett ämne att ta upp på ett möte, till exempel ett föräldramöte. Syftet med mötet är inte att diskutera frågor som ingår i skolans schemalagda kunskapsämnen. Därför kan det vara lämpligt att ta upp ADHD i dessa sammanhang. Kontakta din lokala ADHD-stödgrupp. Stödgruppen kan kanske hjälpa dig att komma i kontakt med andra lärare som har erfarenhet av hur man ökar kunskaperna om ADHD i en skolklass. Fokusera på positiva sidor av ADHD, liksom på de tre kärnsymtomen. Lyft till exempel fram den kreativitet som ett barn med ADHD kan tillföra skolarbetet. Ingå i den fastställda läroplanen. Avhandlas på särskilda schemalagda lektioner. Ingå i aktiviteter där hela skolan deltar, till exempel morgonsamlingar. Utgöra enstaka projekt

25 TALA OM ADHD Det här kapitlet ger såväl föräldrar som läraren en uppfattning om hur man på bästa sätt kan föra ADHD på tal och berätta om både symtom och yttringar. Här finns avsnitt som handlar om symtom, utveckling och framsteg i senare skeden i livet. Vad är ADHD? Den här checklistan innehåller viktig information om ADHD som kan göra det lättare för dig att tala med andra om tillståndet. ADHD Förkortning av engelska Attention Deficit Hyperactivity Disorder (Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning). Förekommer i tre vanliga varianter: en variant med huvudsakligen bristande uppmärksamhet, en annan med huvudsakligen hyperaktivitet-impulsivitet och en tredje som kombinerar båda varianterna ovan. Är ett tillstånd som påverkar hjärnan. Har en specifik orsak (etiologi) som man inte förstår fullt ut. Det finns bevis som tyder på att det kan vara ärftligt. Är kopplat till funktioner som finns i främre delen av hjärnan. Det betyder att ett barn med ADHD kanske inte reagerar och svarar på information som förväntat. Gör det svårt för barn att kontrollera sitt beteende. Har tre viktiga kännetecken: uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Har andra viktiga kännetecken som kan vara: brist på drivkraft, hämningar, dålig självkänsla och sömnsvårigheter. Kan diagnostiseras av sjukvårdspersonal, till exempel psykiater, genom en noggrann utredning och utvärdering hemma och i skolan. Kan behandlas på olika sätt, till exempel genom beteendeträning/föräldrautbildning i kombination med läkemedel. Kan uppträda parallellt med andra tillstånd som till exempel särskilda och allmänna inlärningssvårigheter, trotssyndrom (Oppositional Defiant Disorder, ODD) samt autismspektrumstörning (Autistic Spectrum Disorder, ASD). Men mer än en tredjedel av alla med ADHD har bara detta och inget annat tillstånd

26 Vem kan drabbas av ADHD? 49 50

27 Hur påverkas barnet av ADHD under uppväxten? Hur ADHD yttrar sig kan förändras under barnets uppväxt. Det innebär att de svårigheter man har som barn kan förändras när man blir äldre. Hur kan symtom på uppmärksamhetsproblem förändras? Hur kan symtom på hyperaktivitet/impulsivitet förändras? 51 52

28 Hur kan ADHD påverka uppväxt och utveckling om man inte får hjälp? Hur kan ADHD påverka beteendet? I Sverige ställs ADHD-diagnosen av sjukvårdspersonal vanligen en barn/ungdoms/vuxen psykiatriker eller en barnläkare med specialkompetens. Att ställa diagnos är en lång process som inbegriper observation och utvärdering av en rad symtom hemma och i skolan under minst sex månader. Kriterierna för en ADHD-diagnos hämtas från de amerikanska riktlinjerna Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 1994, (s. k. DSM-IV), och är baserade på symtomen hos pojkar mellan 6 och 12 år. En annan sammanställning av diagnoskriterier för ADHD finns i WHO ICD-10 International Classification of Mental and Behavioural Disorders, som började användas Det är viktigt för sjukvårdspersonalen att kunna tolka ADHD-symtom i förhållande till olika grupper som till exempel flickor och tonåringar. I följande tabell visas exempel på hur uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet de tre viktigaste kännetecknen för ADHD kan påverka ett barns beteende hemma och i skolan. Tabellen presenterar också tekniker för hantering av beteendeproblemen

29 55 56

30 57 58

31 Möjligheter till behandling och omhändertagande av ADHD Behandling och omhändertagande av ADHD sker enligt en multimodal behandlingsstrategi som innebär att man kombinerar olika insatser med läkemedel. Det finns tre viktiga komponenter. Dessa är: Beteendeträning/föräldrautbildning, ofta det första behandlingsalternativet som tas i beaktande. Läkemedel Beteendeträning/föräldrautbildning och läkemedel i kombination. Andra behandlingsalternativ, såsom rådgivning, psykoterapi och familjeterapi, kan övervägas av barnets läkare. Detta om barnet oroas av någonting speciellt, lider av depression eller panikångest, eller om familjen tycker att det finns påtagliga svårigheter i barnets relation till exempel till syskonen. En kurator kan hjälpa barnet med ADHD att tala om sitt beteende och dess konsekvenser samt hjälpa barnet att få mer självkontroll genom att strukturera sin vardag på ett mer fokuserat sätt. Vissa barn med ADHD kan också uppleva svårigheter att hantera relationer och kan därför ha nytta av träning i sociala färdigheter. Social träning kan få dem att förstå vilken inverkan deras beteende har på andra och att de kan förändra det. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan också övervägas om barnet har specifika beteendeproblem. Beteendeträning/föräldrautbildning Beteendeträning fokuserar på konsekvens, tydlig kommunikation och bestämda regler. Föräldrar kan bli uppmuntrade av att barnet uppför sig bra och av att belöna barnet. Men också av att lära sig att hantera ett mer utmanande beteende. Det tar tid och kräver tålamod att tillägna sig de olika teknikerna, men dessa är mycket effektiva. Föräldrarna finner ofta att de har lika mycket att lära sig som deras barn. Föräldrautbildning kan hjälpa föräldrarna att identifiera vad de vill uppnå i sin relation till barnet. Terapiformen är ofta förstahandsbehandling vid ADHD, innan andra behandlingsstrategier övervägs. Föräldrautbildningen kan innehålla rollspel och deltagarna kan få hemuppgifter mellan sessionerna. Syftet är att få föräldrarna att tillämpa vad de har lärt sig på situationer hemma

32 Läkemedel Det finns hållbara bevis för att läkemedelsbehandling för många barn med ADHD kan vara effektiv och vältolererad. Åsikterna går isär i frågan om att använda läkemedel för att behandla barn med ADHD. Frågan är mycket omdiskuterad och det finns de som oroar sig för att det sker en överförskrivning. Sjukvårdspersonal bör bedöma den eventuella nyttan av läkemedelsbehandling i varje enskilt fall. Förskrivningsbeslut bör baseras på noggrann utredning och fastställd diagnos före förskrivningen. Nya typer av läkemedel utvecklas med målsättningen att maximera behandlingseffekten och minimera biverkningarna. Två olika typer av läkemedel förskrivs idag: Centralstimulerande läkemedel verkar på centrala nervsystemet (CNS): Korttidsverkande centralstimulerande läkemedel verkar vanligen i tre till fem timmar efter intag. När läkemedlet slutar verka kan det uppstå en återfallseffekt och problembeteendet återkommer. I sådant fall kan läkemedlet intas mer än en gång om dagen och kan under skoltid, vid behov, ges av läraren. Centralstimulerande läkemedel har potentiella biverkningar, särskilt i början av behandlingen. Det är därför viktigt att rätt dos av läkemedlet ordineras av läkaren som också följer upp läkemedelseffekten. Långtidsverkande centralstimulerande läkemedel finns också tillgängliga. De kan verka i upp till 12 timmar, vilket kan innebära att dosering och intag endast behöver ske en gång om dagen. Icke-stimulerande läkemedel verkar vanligen under längre tid än de centralstimulerande läkemedlen. Det har andra verkningsmekanismer och det kan räcka med att ta det bara en gång per dag. Icke-stimulerande läkemedel kan ha biverkningar, varför vissa typer av ickestimulerande läkemedel inte bör tas av barn under sex år

33 KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD men också ett flertal liknande tillstånd. Varför är det viktigt att känna till symtomen på ADHD? ADHD-symtom kan ofta förväxlas med symtom på andra tillstånd. Utvärdering och bedömning inför en ADHD-diagnos kan ta lång tid, eftersom man måste utesluta andra tillstånd. Det är därför viktigt att känna igen symtom som är vanliga vid ADHD. Det vanliga är att föräldrar/vårdnadshavare och lärare under en viss tidsperiod bevakar och registrerar de symtom som förekommer hos barnet, såväl hemma som i skolan. Resultatet kan göra det lättare för en läkare att diagnostisera ADHD. Det kan dröja innan en diagnos kan ställas, varför det kan bli nödvändigt för skolan att redan under den tid man väntar på diagnos erbjuda barnet allt det stöd som riktlinjerna tillåter. Vilka är symtomen på ADHD? ADHD-symtomen delas in i tre kategorier. Uppmärksamhetsproblem Har svårt att bibehålla uppmärksamheten. Lättdistraherad. Gör slarvfel. Glömsk. Har svårt att slutföra uppgifter. Har svårt att lyssna. Har svårt att följa instruktioner. Har svårt att koncentrera sig. Byter ständigt från en aktivitet till en annan. Har svårt att organisera sin vardag

34 Hyperaktivitet Skruvar på sig och kan inte sitta still. Kan inte komma till ro för att slutföra en uppgift. Rör sig överdrivet mycket. Pratar ofta överdrivet mycket. Impulsivitet Har svårt att vänta på sin tur. Handlar utan att tänka först. Avbryter andras samtal. Bryter mot fastställda regler. Tämligen okänslig för fara. Det kan visserligen vara normalt för barn att bete sig på ett eller flera av de sätt som räknas upp, men ett barn med ADHD uppvisar många av dessa symtom konsekvent och under lång tid. Alla barn är olika, och vissa symtom är mer uppenbara än andra. Attention Deficit Disorder (ADD) Om ett barn har symtom på uppmärksamhetsproblem men inte på hyperaktivitet eller impulsivitet, kan barnet ha Attention Deficit Disorder (ADD). Det kan vara extra svårt att ställa diagnos på ADD eftersom barnet ofta kan vara tyst och drömmande snarare än störande. ADHD och andra liknande tillstånd Barn med ADHD kan också ha andra liknande tillstånd som kan påverka deras vardag, och det försvårar både diagnos och behandling. Cirka hälften av alla barn med ADHD har även symtom på ett annat liknande tillstånd, och en tredjedel av barnen kan ha symtom på två eller flera tillstånd parallellt med ADHD. I tabellen nedan finns några exempel

35 67 68

36 69 70

37 Rutiner vid bedömning och diagnos Bedömning Att utvärdera barnets beteende under en bestämd tidsperiod är det första steget mot en fullständig diagnos av ADHD. Rutinerna vid bedömningen kan variera kraftigt. De flesta barn är överaktiva, skruvar på sig eller tycker det är svårt att vara uppmärksamma ibland. Detta betyder inte nödvändigtvis att barnen har ADHD, och de flesta integreras väl i skolan, får vänner och tycker om undervisningen. ADHD kan förbli oupptäckt ända tills det uppstår problem i skolan. Det kan vara just läraren som först blir varse att barnet är hyperaktivt, ouppmärksamt eller impulsivt i klassen. Lärare vet genom sin yrkeserfarenhet hur ett barn kan bete sig i situationer som kräver koncentration. Om symtomen på ADHD fortsätter kan läraren kontakta föräldrar/vårdnadshavare för att diskutera sina iakttagelser med dem. Frågor som specialisten kommer att ställa: Vilka symtom har barnet? När började symtomen? Var förekommer symtomen? Hemma, i skolan eller både hemma och i skolan? Specialisten kan be barnets lärare att fylla i ett frågeformulär för att få full insikt i barnets beteende i skolan. Hur påverkar symtomen barnets livskvalitet, till exempel förmågan att skaffa och behålla vänner? Har barnet upplevt några signifikanta förändringar på senaste tiden, till exempel skilsmässa i familjen. Förekommer ADHD eller andra psykiska tillstånd i släkten? Har barnet några andra hälsoproblem? Diagnos Det finns inget snabbt och enkelt test för att bekräfta ADHD, och utredningen kan variera. Om föräldrar/vårdnadshavare misstänker ADHD bör de uppsöka läkare. Följande beskrivning är ett exempel på hur en utredning kan gå till

38 Läkaren kan rekommendera att föräldrarna/vårdnadshavarna observerar och registrerar beteendemönster i upp till tio veckor. Detta för att fastställa om en justering av den beteendeträning som används kan förbättra symtombilden. Föräldrar/vårdnadshavare kan erbjudas att genomgå ett utbildningsprogram för att lära sig tekniker som kan hjälpa dem att hantera barnets beteende mer effektivt. Om läkaren misstänker att barnet har ADHD kan han/hon remittera barnet till en specialist som kan fastställa en klinisk diagnos. Någon eller några av följande yrkesgrupper kan kopplas in (se beskrivningar av varje funktion senare i detta kapitel). Vilka och hur många som involveras varierar från fall till fall. Barnpsykiater. Barnpsykolog. Barnläkare. Kurator. Specialisten ställer diagnosen ADHD i tre steg: Steg 1: NOTERA VIKTIGA KÄNNETECKEN Underprestation i skolan, trots normal intelligens och utan uttalade inlärningssvårigheter. Symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhetsproblem är avsevärt mer uttalade än vad som förväntas hos barn i motsvarande ålder. Steg 2: UNDERSÖKA ANDRA TILLSTÅND T.EX: Autism. Epilepsi. Depression. Förståndshandikapp

39 Steg 3: TESTER OCH KRITERIER Barnet kan genomgå tester och fylla i frågeformulär för bedömning av uppmärksamhet och beteende samt för att medverka till att rätt diagnos ställs. Föräldrar och lärare kan också fylla i frågeformulär för att få en bättre bild av barnets beteende. En ADHD-bedömning sker vanligen vid ung ålder. Om ADHD misstänks hos ett äldre barn som tidigare inte haft tillståndet, är det viktigt att inhämta barnets åsikter genom att be honom/henne att fylla i frågeformulären. Den officiella listan på diagnoskriterier som gäller för ADHD har hämtats från de amerikanska riktlinjerna Diagnostic and Statistics Manual of the American Psychiatric Association, 1994 (s. k. DSM-IV), och från Världshälsoorganisationens WHOs International classification of disease ICD-10 for mental and behavioural disorders. De viktigaste kriterierna är förekomst, under minst sex månader, av uppmärksamhetsproblem eller hyperaktivitet-impulsivitet (symtomen antingen var för sig eller i kombination). Vanligen ses minst sex symtom i en eller båda av dessa kategorier. Uppmärksamhetsproblem Har svårt att koncentrera sig på detaljer eller gör slarvfel i samband med skolarbete och andra aktiviteter. Har svårt att bibehålla uppmärksamheten på uppgifter eller lekar. Verkar inte lyssna. Har svårt att följa instruktioner och slutför inte uppgifter eller skolarbete. Har svårt att organisera uppgifter. Undviker eller ogillar att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet. Tappar bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter. Distraheras lätt av ovidkommande information. Glömsk. Hyperaktivitet och impulsivitet Hyperaktivitet Skruvar på sig och har svårt att sitta still. Lämnar sin plats i klassrummet vid olämpliga tillfällen. Springer omkring, klänger eller klättrar vid olämpliga tillfällen. Har svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla. Går på högvarv. Pratar överdrivet mycket

40 Impulsivitet Svarar på frågor innan hela frågan har ställts. Har svårt att vänta på sin tur. Avbryter andra. Har svårt med motivationen vid rutinuppgifter. Har svårt att planera sin tid. Symtomen måste dessutom: Ha börjat före sju års ålder. Föreligga i minst två olika miljöer, såsom i skolan och hemma. Påverka vardagslivet negativt. Inte förekomma endast på grund av psykotisk störning. Inte vara ett resultat av andra tillstånd. Olika yrkeskategoriers roll i bedömnings- och diagnosprocessen Flera olika yrkesgrupper inom vården kan vara involverade vid bedömning och diagnostisering av ADHD. Titlar och funktioner varierar men de inblandade kan vara psykiatrer, kuratorer eller psykologer. Läkare: Vårdcentralen där husläkaren finns är ett lämpligt första ställe att vända sig till om föräldrar/vårdnadshavare misstänker att deras barn har ADHD. Husläkaren kan bedöma grundläggande symtom och kan vid misstanke om ADHD hos barnet skriva remiss till en lämplig specialist

41 Barn- och ungdomspsykiater: Psykiater (vissa barnläkare och barn- och ungdomsneurologer med habilitering) är den enda vårdgivarna som får förskriva centralstimulerande läkemedel vid ADHD. En psykiatrisk diagnos på ADHD ställs vanligen på basis av information som samlas in genom intervjuer med barnet och föräldrar/vårdnadshavare samt information från skolan. Barnpsykiater har erfarenhet av att diagnostisera ADHD och kan även identifiera och behandla vissa av de andra fysiska och psykiska hälsoproblem som kan uppträda parallellt med ADHD. Klinisk psykolog: En klinisk psykolog är specialist på psykiska sjukdomar och störningar, och kan bekräfta symtom på ADHD. Psykologer kan även hjälpa barn med vissa av de andra tillstånden som kan uppträda parallellt med ADHD, såsom depression och dålig självkänsla. Psykologer får inte förskriva receptbelagda läkemedel. Barnläkare: Vissa barnläkare diagnostiserar och behandlar barn med ADHD. Barnläkaren kan också ingå i utredningsprocessen eftersom de har specialkunskaper gällande problem kopplade till barnets utveckling, till exempel beteendestörningar. Möte för att diskutera symtomen hos ett barn med misstänkt ADHD Den här diskussionen avser att ge stöd åt föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att diskutera möjliga symtom på ADHD. Guiden kan också hjälpa lärare att prata med föräldrar/vårdnadshavare om ett barns beteende. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut och fyllas i för hand eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare vill kanske ge guiderna till lärarna före mötet. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Målsättningar Diskutera alla frågor som har med beteende att göra. Ge så mycket stöd som möjligt. Bidra med så mycket information som möjligt om ADHD. Sammanställ en översikt av de stödåtgärder som finns tillgängliga i skolan

42 Åtgärder Redovisa dina iakttagelser av barnets beteende i och utanför klassrummet. Ta upp alla problem som har förekommit i samband med barnets försök att slutföra sina läxor. Redovisa dina iakttagelser gällande barnets interaktion med andra barn. Förklara varför du anser att detta är problematiskt. Räkna upp barnets positiva egenskaper och berätta om positiva upplevelser tillsammans med barnet. Ge stöd och visa föräldrarna/vårdnadshavare och barnet medkänsla. Utmaningar Frågor Har föräldrarna/vårdnadshavarna observerat något hos barnet som liknar dina iakttagelser? Har föräldrarna/vårdnadshavarna tänkt på att barnet kan ha ADHD? Hur är barnets allmänna beteende hemma? Har barnet svårt att sitta stilla en längre tid hemma? Avbryter barnet ofta andras samtal hemma? Hur beter sig barnet mot andra familjemedlemmar? Förekommer ADHD i släkten? Sammanställ föräldrarnas/vårdnadshavarnas reaktion på dina uppgifter. Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att du har tillräcklig erfarenhet att känna igen symtom som kan tyda på ADHD. Föreslå att sjukvårdspersonal gör ytterligare undersökningar. Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att du kommer att göra allt du kan för att stödja deras barn

43 Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Målsättningar Klargöra skälen till mötet. Berätta om dina iakttagelser av ditt barns beteende. Se till att du får en redogörelse av ditt barns beteende i skolan. Åtgärder Redogör för förändringar i ditt barns beteende som du har observerat. Gå igenom problem som ditt barn har upplevt med läxor. Redogör för vad ditt barn har berättat om hur han/hon har det i skolan. Informera om eventuella beteendeproblem som ditt barn har haft med övriga familjemedlemmar. Berätta om positiva upplevelser som ditt barn har haft i skolan. Räkna upp exempel på yttringar av uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet som du har iakttagit hos ditt barn hemma eller i andra miljöer. Utmaningar Lyssna på vad läraren berättar om ditt barns beteende. Medge att ditt barn eventuellt har en psykiatrisk störning. Ta upp eventuella åsikter som du har om ADHD och om att behandla barn med läkemedel. Frågor Hur stor erfarenhet har läraren/skolan av att upptäcka möjliga symtom på ADHD hos barn? Har läraren erfarenhet av att arbeta med barn som har diagnostiserats med ADHD? Kan jag få ta del av mer information om skolans riktlinjer angående ADHD? Hur kan läraren bidra till att relevant information förmedlas och att barnets utveckling följs upp? Gör läraren en skriftlig redogörelse om barnets möjliga ADHD-symtom, så att den kan skickas vidare till sjukvårdspersonal? Kan läraren fortsätta att ge feedback om barnets beteende i och utanför klassrummet? 83 84

44 Diskussionsguide för lärare och föräldrar: Under mötet Målsättningar Dela information med varandra om barnets beteende hemma och i skolan för att möjliggöra en konsekvent hanteringsstrategi. Utmaningar Se till att minska negativa uppfattningar om ADHD. Se till att eventuella negativa uppfattningar om barnets beteende i klassrummet försvinner. Se till att föräldrar/vårdnadshavare förstår att skolan gör allt den kan för att stödja barnet. Frågor Hur kan vi bäst dela med oss av information? Hur kan vi arbeta tillsammans för att hjälpa till att uppfylla barnets behov i och utanför klassrummet? Hur ofta bör feedback ges? Finns det någon annan form av stöd som föräldrar/vårdnadshavare kan ge läraren? Hur mycket information om barnets svårigheter kommer andra barn eller föräldrar att få ta del av? Åtgärder Gör en tidsplan för fortsatt återkoppling mellan föräldrar/vårdnadshavare och lärare om barnets beteende. Bestäm att föräldrarna/vårdnadshavarna ska boka tid hos specialisten för återkoppling om barnets beteende hemma och i skolan. Begär extra stöd för barnet i klassrummet innan diagnosen bekräftats. Gör en sammanfattning av mötet med åtgärdspunkter. Åtgärder efter mötet Se till att alla involverade får ta del av all relevant information. Kom överens om när och var nästa möte ska äga rum. Kom överens om hur ni ska kommunicera inbördes, till exempel via mail eller telefonsamtal. Rapportera allt som genomförts/inträffat före nästa möte. Bibehåll en nära och konsekvent relation mellan föräldrarna/vårdnadshavarna och läraren. Se till att barnets behov tillgodoses i och utanför klassrummet

45 FÖRSTÅ HUR ADHD KAN PÅVERKA ETT BARN Det här kapitlet ger en uppfattning om vilka problem som kan förekomma i familjer med barn som har ADHD. Här finns avsnitt som ger en bild av tillståndet från barnets synvinkel och hur ADHD kan påverka barnets relationer på olika nivåer. Diskutera inverkan av ADHD Att förstå ADHD kan vara en komplierad och besvärlig process för både barnen och deras föräldrar. Ett av de bästa sätten för en förälder/vårdnadshavare att förstå sitt barns problem är att tala med barnet och förbättra föräldra-barn-relationen. Denna process kan underlättas genom förslag från lärare eller råd från sjukvårdspersonal. När du talar med ditt barn kan det finnas flera olika områden att utforska som kan hjälpa dig att förstå vad ADHD innebär. Att förstå vad ADHD kan innebära för dig som förälder/vårdnadshavare För att förstå vad ADHD kan innebära måste du kanske betänka på vilka sätt hem- och skolmiljöerna kan vara fulla av utmaningar för barnet. Det finns många saker att fundera över inom varje område, inklusive: Relationer till: Föräldrar/vårdnadshavare Syskon Vänner Lärare Skolarbete och läxor. Dagliga aktiviteter hemma, inklusive lek och arbetsuppgifter. Föräldern/vårdnadshavaren kan hjälpa barnet att göra stora utmaningar lite mindre avskräckande. Arbetsuppgifter kan delas upp i mindre delar med delmål. Läxor kan göras steg för steg och stöd ska finnas till hands hela tiden. Till hjälp finns ett antal verktyg att använda för att få barnet att förstå att det inte behöver möta utmaningarna på egen hand. Kontakta barnets läkare/sjuksköterska eller den lokala ADHD-föreningen för att få tips på litteratur riktad till barn, som kan hjälpa dig och ditt barn att förstå mer om hur andra lever med sin ADHD

46 Vad ADHD kan innebära för barnet i skolan ADHD kan påverka barnets vardag i skolan på många sätt i en rad situationer som andra barn kanske hanterar utan att ägna dem en extra tanke. Några av de grundläggande problemen visas i följande tabell tillsammans med förslag på lösningar

47 91 92

48 93 94

49 Vad ADHD kan innebära för barnet hemma Samma typ av problem som barnet möter i skolan kan även dyka upp hemma. Några typiska sådana problem är: Svårigheter med uppgifter som kräver planering och organisation. Ett barn med ADHD kan ha svårt att organisera sin vardag och slutföra uppgifter, men också att planera sin tid. Om barnet behandlas med läkemedel kan detta påverka barnets förmåga att planera och utföra uppgifter vid vissa tidpunkter. Svårigheter att komma igång. Ett barn med ADHD kan behöva hjälp när det ska sätta igång med en uppgift. När barnet väl påbörjat uppgiften behövs inte alltid någon ytterligare vägledning eller hjälp. Besvär med enformiga uppgifter. Enformiga vardagliga uppgifter kan vara svåra att hantera för barn med ADHD. Svårigheter att följa regler. Barn med ADHD kan ha svårt för att lära sig hur man följer regler. Det beror på barnets bristande uppmärksamhet eller faktorer i miljön som distraherar. Ifrågasätta auktoriteter. Ett barn med ADHD kan ofta ifrågasätta förälderns eller vårdnadshavarens auktoritet. Svårigheter i relationer. Om man hela tiden måste rätta eller ge instruktioner till ett barn med ADHD, kan det leda till negativ återkoppling för barnet, och även till en dålig föräldra-barn-relation

50 Barnet är kanske inte den enda personen hemma som har ADHD. ADHD är ärftligt. I samband med diagnos undersöker man ibland barnets familj för att se om ADHD-symtom även finns hos någon annan familjemedlem. Risken för att ett syskon också är drabbat av ADHD är över 30 % och det är också möjligt att tillståndet finns hos en förälder. Det är troligt att majoriteten av föräldrarna med ADHD-symtom inte har diagnostiserats eller behandlats. I de fall där en förälder har ADHD-symtom, är det viktigt att samarbeta i syfte att vara konsekvent med barnet. Detta till exempel när det gäller att belöna gott uppförande och önskvärt beteende. En förälder med ADHD kan ha problem med att uppträda konsekvent gentemot barnet, eftersom föräldraskapet påverkas av förälderns egen ADHD. Vad ADHD kan innebära för barnets förhållande till sina föräldrar Ett barn med ADHD kan skapa konflikter mellan föräldrarna, eftersom det kan uppkomma meningsskiljaktigheter om hur man ska hantera problemen. Risken för att skapa konflikter mellan föräldrarna kan minskas genom att man tar besluten tillsammans, och låter barnet veta att alla beslut kräver att båda föräldrarna är överens. En effektiv handlingsplan gör det lättare att skapa harmoni hemma samt att använda konsekventa metoder för att hantera svåra situationer som till exempel vredesutbrott

51 Vad ADHD kan innebära för ett barns förhållande till syskonen Syskonrivalitet kan ofta förstärkas i hem där ett barn med ADHD har syskon som inte har detta tillstånd. Detta kan resultera i: Avundsjuka. Barnet med ADHD blir avundsjukt på syskonens möjligheter och framgångar i skolan. På motsvarande sätt kan syskonen avundas den frihet som barnet med ADHD får samt den extra uppmärksamheten från föräldrarna. Irritation. Syskonen kan känna irritation över att barnet med ADHD behandlas annorlunda. De kan uppleva att deras föräldrar ägnar för lite tid åt dem. På motsvarande sätt kan barnet med ADHD känna irritation gentemot sina syskon som får göra saker som han/hon inte får. Dålig självkänsla. Barnet med ADHD kan lida av dålig självkänsla, speciellt i jämförelse med sina syskon. Dålig självkänsla kan även drabba syskon om de upplever att den negativa särbehandling som förknippas med deras bror eller syster också gäller dem själva. Ilska. De skillnader, vare sig de är verkliga eller inbillade, som barnet med ADHD känner i förhållande till syskonen kan frammana vredesutbrott. Söka uppmärksamhet. Syskon kan lägga märke till den uppmärksamhet som barnet med ADHD får och kopiera ADHD-beteende för att bli sedda av föräldrarna och få del av deras tid. Att hantera syskonrivalitet ingår i vardagen för föräldrar som har ett barn med ADHD. Några tips om hur man kan förebygga svåra situationer: Behandla varje barn efter deras förmåga. Försök att vara rättvis mot alla dina barn, oavsett särskilda behov. Erbjud varje barn samma möjligheter. Försök att erbjuda samma sak till varje barn. Du kan exempelvis som belöning erbjuda barnet med ADHD en del av den frihet som ett syskon får för att han/hon är mer ansvarsfull. Tillbringa tid med varje barn för sig. Försök att regelbundet tillbringa tid ensam med vart och ett av dina barn. Det gör det lättare att förebygga känslor av irritation och ilska

52 Vad ADHD innebär för ett barns vänskapsförhållanden Att skaffa och behålla vänner är en del av skolupplevelsen för de flesta barn, men för ett barn med ADHD kan det vara svårt och ofta utan framgång. Vissa barn med ADHD blir socialt isolerade. Efter att i början ha varit populära hos de andra barnen kan deras attraktionskraft försvinna och ersättas av irritation över deras beteende. Problem som påverkar vänskapsförhållanden kan vara: Oförmåga att lägga märke till andras behov. Oförmåga att vara lyhörd för andras känslor. Bristfälliga sociala färdigheter i fråga om att träffa och komma överens med andra. Svårighet att förstå gränser. Att vara självcentrerad. Att dominera andra genom mobbning eller kaxighet. Att tycka det är svårt att samarbeta med andra i lagsporter. Att vara dominerande och försöka få uppmärksamhet. Att inkräkta på andras personliga sfär. Att avbryta samtal. Att ha svårt att följa med i en konversation. Att dominera ett samtal. Att ha svårt att förstå varför andra irriterar sig på dem. Att misstolka andra. Även om det finns avsevärda hinder för barnet att övervinna kan många av problemen förbättras och leda till mer positiva relationer till vänner

53 ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall negativa synen och dess följder. Varför det finns en negativ syn på ADHD ADHD är ett tillstånd som skapar bestämda åsikter och uppfattningar hos människor. Många åsikter är negativa och kan ofta leda till felaktiga antagande om barn med ADHD och deras föräldrar/vårdnadshavare. En negativ syn kan existera av flera olika skäl: KOMPLEXITET ADHD är ett komplext tillstånd som omfattar flera olika symtom och en lång process fram till diagnos. ORSAKER Orsakerna till varför ett barn utvecklar ADHD är inte enkla att förstå. ADHD har en biologisk grund, men dess orsaker är likväl föremål för intensiv vetenskaplig debatt. SYMTOM De tre kärnsymtomen på ADHD är uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet tre egenskaper som alla uppfattas som oönskade

54 RELATIONER Barn med ADHD upplever ofta svårigheter i relationen till familj, lärare och andra barn. FÖRÄLDRASKAP Föräldrar vars barn uppvisar någon typ av varaktigt beteendeproblem, kan anses av somliga som dåliga föräldrar utan förmåga att hantera sina barn. I SKOLAN På grund av kärnsymtomen på ADHD och det beteende som symtomen förknippas med, kan barn med ADHD uppfattas ha störande inflytande både i och utanför klassrummet. Förutom att de anses ha dåligt inflytande, anses barnen även vara svåra och otacksamma att undervisa. PSYKIATRISK INBLANDNING Diagnostiseringen av ADHD kan involvera psykiatrer och psykologer och inblandningen av specialister från den psykiatriska vården kan vara anledningen till den negativa synen på ADHD. LÄKEMEDELSBEHANDLING Användning av läkemedel för att hantera ADHD uppfattas ofta negativt. Några av de viktigaste skälen har sin grund i felaktiga uppfattningar, som att: Läkemedel används för att kontrollera barnet. Läkemedelsbehandlingen gör det som föräldrarna eller vårdnadshavarna inte klarar av, det vill säga gör barnet lättare att hantera. Det är fel att behandla yngre barn med läkemedel, därför att: Barnen kan bli beroende. Behandlingen kan ge biverkningar. Kan verka lugnande

55 LIKNANDE TILLSTÅND Barn med ADHD kan ha andra tillstånd som också ses som negativa av en del personer. Bland exemplen finns epilepsi och ångeststörning. FÖRVIRRING ADHD kan förväxlas med andra psykiska hälsoproblem som av en del individer betraktas på ett negativt sätt. Bland exemplen finns depression, inlärningssvårigheter och trotssyndrom. SVAGHETER, INTE STYRKOR Gemene man kommer ihåg de mindre positiva aspekterna av ADHD, snarare än de mer positiva egenskaperna såsom kreativitet och anpassningsförmåga. BRIST PÅ FÖREBILDER I motsats till andra medicinska tillstånd finns få offentliga personer med ADHD som barnen skulle kunna se upp till och ha som förebilder. Varför en negativ syn har betydelse Ond cirkel En negativ syn på ADHD har betydelse eftersom den på lång sikt kan påverka självkänsla och relationer. Förväntningar: Barnet själv, syskonen och/eller föräldrar/vårdnadshavare förväntar sig att konfronteras med den negativa stämpeln som ADHD kan ha. Detta kan leda till: Lågt ställda krav på barnet från föräldrar/vårdnadshavare. Att man undviker situationer som innefattar kritik eller motsättningar. Erfarenheter: Barnet själv, syskonen och/eller föräldrar/vårdnadshavare kan uppleva en negativ inställning till ADHD i situationer som innefattar: Mobbning. Att andra undviker dem på gatan eller lekplatsen. Att barnen inte inkluderas i aktiviteter. En negativ syn på ADHD kan göra att barnet själv, syskonen och föräldrarna/vårdnadshavarna undviker situationer där de kan konfronteras med negativa upplevelser. Det är viktigt att bryta sig ur denna onda cirkel och motarbeta den negativa synen på ADHD

56 Hur föräldrar/vårdnadshavare kan motarbeta en negativ inställning till ADHD Den negativa inställningen till ADHD uppkommer ofta på grund av felaktig information om tillståndet. Föräldrar/vårdnadshavare eller lärare måste ibland kämpa för att förändra andras inställning till ADHD. Detta beror på att vissa föreställningar har funnits längre eller på att personen i fråga har svårt att ändra synsätt. Följande råd kan hjälpa till att tackla en eventuell negativ inställning till ADHD. Föräldrar/vårdnadshavaren Kontakta din lokala ADHD-stödgrupp för att träffa andra föräldrar och utbyta tankar om vad som kan hjälpa. Var tydlig och öppen inför andra människor/föräldrar om ADHD. Genom att vara den som tar upp ämnet kan man kanske bemöta en del av deras oro. Ha ett nära samarbete med lärarna, i synnerhet om det är aktuellt med byte till en ny skola. Ge barnet förslag på hur han/hon kan diskutera ADHD med andra barn. Lärare: Ha ett nära samarbete med föräldrar/vårdnadshavare för att bättre förstå vad det innebär för dem att ha ett barn med ADHD. Om barnet är en ny bekantskap för dig, ta reda på vad som har fungerat tidigare. Använd det du får reda på som underlag för att fatta beslut i klassrummet som kan hjälpa barnet. Ta reda på mer om din lokala/regionala skolmyndighets riktlinjer gällande ADHD och diskriminering. Hur ett barn med ADHD kan motarbeta en negativ syn på tillståndet Ett barn med ADHD kan råka ut för att få en negativ stämpel på sig både i och utanför skolan. Därför är det viktigt att hitta praktiska sätt att tackla problemet som helhet. Hjälp barnet med ADHD att förstå andras sätt att se på saker, så att negativa kommentarer kan hanteras och på sikt bli färre. Dämpa effekten av de negativa kommentarerna genom att vara positiv. Genom att motarbeta den negativa synen kan man hjälpa barnet med ADHD att fokusera mer på sina starka sidor och inte på negativa aspekter. Detta kan i sin tur få barnet att utveckla bättre självkänsla och förbättrat självförtroende

57 Praktiska steg som barnet själv kan vidta för att få bort den negativa stämpeln: Skapa positiva påståenden för att minimera inverkan av negativa kommentarer. Se till att barnet är medvetet om andras uppfattning. Försök hitta olika tolkningar av de negativa kommentarerna. Kan kommentarerna rättfärdigas med tanke på barnets beteende? Kan barnet acceptera att han/hon hade fel och försöka göra rätt nästa gång? Fundera på om kommentarerna fälldes på grund av att den andra personen har problem och därför är mindre tolerant än vanligt. Om så är fallet bör barnet med ADHD försöka att inte ta åt sig det som sagts. Fundera på om kommentarerna är sanna. Tänk efter om detta är ett område som barnet har svårigheter med och som han/hon behöver träna på. Diskutera kommentarerna med lärare eller föräldrar/vårdnadshavare. Fundera på hur kommentarerna fick barnet att känna sig. Uppmuntra barnet att arbeta med lärare och föräldrar/vårdnadshavare för att hitta sätt att ge bra svar som inte förvärrar situationen. Fokusera på barnets starka sidor och på aktiviteter som barnet med ADHD är bra på, som till exempel individuella sportprestationer i stället för lagsporter. PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information om planering, checklistor och tips på hur barnet kan använda sin egen fempunktsplan för att kontrollera och förstå sitt eget beteende. Det andra kapitlet beskriver hanteringen av läkemedel för behandling av ADHD. Här finns information om riktlinjer för hantering av läkemedel i skolan och om uppföljning av eventuella positiva resultat i klassrumsmiljön

58 EFFEKTIV PLANERING Det är viktigt att involvera barnet i val och beslut som en del av en bra planering. Det kan vara lättare att diskutera om man använder tecknade figurer för att symbolisera känslor och uppfattningar. Barnet kan därför tycka att en berättelsetavla är särskilt användbar när det gäller att planera och få begrepp om hela arbetsdagen. Varför effektiv planering är viktig Barn med ADHD kan uppleva problem med att organisera sin vardag. Deras impulsivitet innebär att det kan vara svårt att planera på sikt och vardagliga uppgifter kan vara svåra att utföra. Skapa en effektiv hanteringsplan för hemmet Det är viktigt att föräldrar/vårdnadshavare och lärare bidrar med bra och effektiv planering för att barnets liv ska kunna fungera så smidigt som möjligt. En bra planering är också viktigt för att: Det hjälper barnen att förstå vad som förväntas av dem. Det underlättar att dela upp större uppgifter i mindre och mer hanterbara delar. Det kan bidra till att minska stressen i hemmet och skolan

59 Exempel på en checklista för att gå till skolan Målet med planen är att man ska kunna genomföra den tillsammans och att barnets bra prestationer uppmuntras och belönas. Planen bör innehålla tidsangivelser då barnet ska utföra olika uppgifter, till exempel. Gå upp ur sängen. Tvätta sig. Klä på sig. Äta frukost. Borsta tänderna. Kontrollera att läxböckerna finns i ryggsäcken/skolväskan. Packa ner mellanmål. Gå till busshållplatsen