Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Per Gustafsson och Karin Neander

Transkript

1 uv Mit t, rapport 2010:2 arkeologisk undersökning Förberedelser för jakt Mesolitiska platser i Hedvigslund Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Per Gustafsson och Karin Neander

2

3 uv mitt rapport 2010:2 arkeologisk undersökning Förberedelser för jakt Mesolitiska platser i Hedvigslund Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Dnr Per Gustafsson och Karin Neander

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Mitt, rapport 2010:2 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /723. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Omslag Översikt av RAÄ 186, från nordost. Foto: Peter Sillén U4633_4) Tryck/utskrift EO Grafiska, 2010

5 Innehåll Inledning 4 Antikvarisk bakgrund och miljöbeskrivning 4 Målsättning 6 Metod och genomförande 6 Resultat 7 RAÄ Fynd 7 Anläggning 7 Tolkning 7 RAÄ Fynd 11 Anläggningar C-analyser 13 Jämförelser mellan lokalerna 15 Utvärdering 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Figur- och tabellförteckning 24 Bilagor Anläggningsbeskrivningar Slipsspårsanalys av stenmaterialet, av Helena Knutsson, Stenlab 18 Tolkning 13

6 Inledning och sammanfattning Antikvarisk bakgrund och miljöbeskrivning Två platser daterade till övergångskedet mellan yngre och äldre stenålder, cirka år före vår tideräknings början undersöktes av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt inför en av Småa Hus planerad småhusbebyggelse vid Hedvigslund i Nacka. Länsstyrelsen i Stockholms län fattade beslut om uppdraget som bekostades av Småa AB. Platserna innehöll i första hand bearbetad kvarts som lämnats efter tillverkning och användning av kvartsredskap. Den minst varierade, RAÄ 185 låg på en platå och hade endast spår av kvartsbearbetning. RAÄ 186 var mer varierad med tillverkningsplats respektive användningsplats för kvartsredskap samt en eldstad. Spåren efter de olika verksamheterna låg åtskilda på en plats som mätte 20 kvadratmeter. Lämningar av den här omfattningen kan ha tillkommit vid några få besök. Platserna förundersöktes av Riksantikvarieämbetet, UV år 2006 och 2007 Runeson 2007) fig. 1). Före den arkeologiska utredningen, som utfördes 2006, var inga fornlämningar kända inom utredningsområdet. Värt att notera var dock att det cirka 500 meter åt söder, vid Skrubba, framkommit flera boplatser från stenålder, främst senmesolitikum Gustafsson Tre av dessa RAÄ 249, RAÄ 250 och RAÄ 262) har varit föremål för arkeologiska undersökningar Granath-Zillén & Neander 2000; Olsson 2003) fig. 2). Närmast ligger RAÄ 262 som undersöktes inför utbyggnaden av Skrubba strandkyrkogård. Platsen som låg m ö.h., kännetecknades av stora mängder bearbetat stenmaterial, huvudsakligen kvarts. Sammanlagt ett 40-tal anläggningar, främst skärvstenskoncentrationer och rester efter härdar och härdgropar framkom också. Platsen daterades till f.kr., även om enstaka dateringar pekade mot äldre mellanneolitikum. Fig. 1. Platsen för undersökningsområdena markerade på utdrag ur Topografiska kartans blad 10I SO. Skala 1: Förberedelser för jakt

7 Hedvigslund De båda lokaler som nu berörs av exploatering har legat skyddade med små bergsklackar i ryggen, på nivåer mellan m.ö.h. vilket är 5 10 meter högre än på Skrubba strandkyrkogård RAÄ 262). RAÄ 185 är belägen på en bergsavsats som vetter mot öster. Vid förundersökningen framkom 36 bitar bearbetad kvarts varav en med retusch. Huvuddelen Evalund av kvartsen låg i en koncentration, dock ej det retuscherade föremålet. RAÄ 186 utgörs av en platå på en svag förhöjning med urberg i söder och norr. På denna lokal påträffades Hedvigslund vid förundersökningen sammanlagt 51 bitar slagen kvarts och en samling skörbrända stenar. Ekstubben Undersökningsområde Fornlämning RAÄ 185 RAÄ 186 Fig. 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med omnämnda fornlämningar markerade. Skala: 1: Koloniområde Drevviken Skrubba RAÄ 262 Skrubbatriangeln Näset Strandkyrkogården Sporthall RAÄ 249 Hanviken Drevviken RAÄ 241 Skrubba sand Trollbäcken Antikvarisk bakgrund och miljöbeskrivning 5

8 Målsättning Metod och genomförande Målet med undersökningen var att om möjligt be stämma verksamheten på lokalerna samt deras inbördes kronologiska relation. RAÄ 185 skulle undersökas mer extensivt. Följande gemensamma frågeställningar formulerades: I vilken utsträckning har stenbearbetning, matberedning, avfallsdeposition och boende förekommit? Vilken datering har lokalerna och är de samtida? Hur förhåller sig fyndens rumsliga fördelning till stranden. Kan spåren tolkas som rester efter ett eller flera besök? Är kvarts det enda råmaterial som bearbetats på platserna? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda boplatserna när det gäller aktiviteter och kan dessa aktiviteter sägas spegla en familjegrupp eller en mera köns- och åldersmässigt homogent sammansatt grupp. Både RAÄ 185 och RAÄ 186 undersöktes initialt på likartat sätt. Den extensiva undersökningen av RAÄ 185 innebar i praktiken att arbetet koncentrerades kring den södra halvan av undersökningsområdet där fyndintensiteten var större. Undersökningarna inleddes med avtorvning med grävmaskin och grovrensning av de frilagda ytorna för att ge en uppfattning om fyndspridning och anläggningar. Därefter finrensades ytskiktet över större sammanhängande ytor. Resultatet av fyndspridningen var utgångspunkt för urvalet av rensytor för den påföljande handgrävningen. Intresset riktades mot att klargöra aktiviteter som stenbearbetning, matberedning och avfallsdeposition. Genom att studera de rumsliga relationerna mellan fynd, anläggningar och topografi eftersträvades en tolkning av det rumsliga nyttjandet av platserna och aktiviteternas relation till en förmodad strandlinje. Grävningen genomfördes skiktvis i upp till 0,05 meter tjocka skikt. Ur anläggningarna togs träkolsprover för att få underlag till 14 C-dateringar. Urvalet av träkol gjordes genom en vedartsanalys som bestämmer trädslag och egenålder. Samtliga föremål och skärvstenar punktinmättes och anläggningarna undersöktes och dokumenterades i plan och profil med avbildning och beskrivning. Inmätning gjordes med totalstation. Vid fotograferingen användes digitalkamera. All dokumentation registrerades i Riksantikvarieämbetet UV:s fältdokumentationssystem Intrasis. GIS-bearbetning gjordes i Intrasis Analysis samt i ArcMap. För att klargör vilka råmaterial som nyttjats och vilka av stegen preparering, tillslagning användning som är representerade bearbetades fyndmaterialet. Vid fyndregistreringen indelades stenartefakterna efter råmaterial och i kategorierna redskap, kärna, kärnfragment, avslag, avslagsfragment, avfall och splitter. En slitspårsanalys utfördes på ett litet urval av det bearbetade kvartsmaterialet för att klargöra för vilka ändamål de använts. 6 Förberedelser för jakt

9 Resultat RAÄ 185 Boplatsen var belägen i skogsmark på en platå, cirka m ö.h. fig. 3 4, s. 8 9). Den har flera partier där berg går i dagen och marken är i allmänhet stenig med enstaka större block. På stora delar av området är torvlagret tunt, direkt på berghäll. Schakten placerades medvetet ut där jorden utgjordes av grusig sand. Totalt avbanades cirka 275 m 2 och inom det området upptogs sex rensytor om sammantaget cirka 85 m 2. Jordmånen under vegetationsskiktet bestod av grusig och stenig sand. Vid undersökningen insamlades sammanlagt 122 bitar slagen kvarts och enstaka bitar slagen kvartsit och grönsten tabell 1). Fynden låg i huvudsak inom ett meter stort nord syd orienterat parti i södra delen av lokalen. Tätast låg fynden i nordväst med frekvenser upp till nio kvartsartefakter/m 2. I övrigt varierade fyndintensiteten mellan noll och sex kvartsartefakter/m 2. Det fyndförande lagret var cirka 0,15 meter tjockt. Centralt på den södra delen av undersökningsområdet påträffades en koncentration av bearbetad kvarts bilaga 1), vilken registrerades som anläggning A511) vilken tolkades som en nedgrävd) deposition av restprodukter från tillslagning. Fynd Antalet fynd var 124 stycken och nästan enbart bearbetad kvarts tabell 1) med en sammanlagd vikt om 836,6 gram. Av kvarts var 122 bitar på totalt 431,8 gram, fördelade på kategorierna kärna 2 st.), kärnfragment 3 st.), avslag 17 st.), avslagsfragment 53 st.), avfall 18 st.) och splitter 29 st.). Slagmetoden kunde bestämmas på 18 fragment. Av dessa var 9 st. 50 %) slagna med bipolär teknik och 9 st. 50 %) slagna med plattformsteknik. Förutom kvartsen framkom ett avslag av kvartsit samt en grönstenskärna. En slitspårsanalys gjordes på tre bitar kvarts men ingen av dem uppvisade spår av användning. Tabell 1. Klassificering av fynd, RAÄ 185. Material Sakord Antal Vikt, g Slagmetod Kvarts Kärna 2 65,6 1 bp, 1 pf Kärnfragment 3 12,1 3 bp Avslag ,1 4 bp, 7 pf Avslagsfragment 53 76,7 1 bp, 1 pf Splitter 29 6,1 Avfall ,2 Summa ,8 9 bp, 9 pf Kvartsit Avfall 1 3,8 Grönsten Kärna Summa totalt ,6 9 bp, 9 pf Anläggning Centralt belägen på den södra delen av undersökningsområdet påträffades A511, en tät koncentration av kvarts, med både bearbetad och obearbetad kvarts. Anläggningen som var oval, cirka 0,4 0,3 meter stor, låg under en 0,3 0,2 meter stor sten bilaga 1). Tolkning Bearbetning av kvarts har skett i förhållandevis liten utsträckning sett till frekvenserna av slagen kvarts. Den tydligaste koncentrationen, yta 1/A511 visade sig vara spåren av ett krossat kvartsstycke. ta 2 omfattade en 2 2 meter stor samling kvarts med en frekvens uppgående, som mest, till 23 bitar/m 2. Slitspårsanalysen gav inga indikationer på redskapsanvändning inom RAÄ 185. Med det källmaterial som bevarats som grund framstår platsen som att den endast nyttjats för kvartsbearbetning. Topografin och den blockrika jordarten har begränsat möjligheterna till att anlägga konstruktioner för boende. RAÄ 186 RAÄ 186 är belägen på en platå som utgör en del av en svag förhöjning omgärdad av urberg i söder och norr, kring 51 meter över havet fig. 5 7, bilaga 1). Sammanlagt avbanades cirka 320 m 2 varav fyra rensytor upptog 21,5 m 2. Jordmånen under vegetations- Resultat 7

10 Undersökningsområde Handrensad yta Djupgrävd yta Fynd Sten Fig. 3. RAÄ 185 plan över undersökningsområde, hand grävda ytor och fynd. Skala 1: m ö.h m

11 ) ta 2 ta 1 " A511 " ) " ) Anläggning Sten Kärna Kärnfragment Avslag Avslagsfragment Splitter Avfall Bearbetat Fig. 4. RAÄ 185 plan över fynd och anläggningar. Skala 1: m Resultat 9

12 A A m ö.h m 10 Förberedelser för jakt Fig. 5. RAÄ 186 plan över undersökningsområde, grävda ytor, anläggningar och fynd. Hela ytan väster om det stora området med berg i dagen handrensades. Skala 1:160. Undersökningsområde Anläggning Djupgrävd yta Fynd Sten Berg i dagen

13 Tabell 2. Klassificering av fynd, RAÄ 186. Material Sakord Antal Vikt, g Slagmetod Kvarts Kärna 4 51,3 2 bp, 1 pf, 1 städ Kärnfragment ,4 5 bp, 5 pf Avslag ,6 8 bp, 35 pf Avslagsfragment ,2 6 bp, 12 pf Splitter 31 8,1 Avfall ,9 Summa ,5 21 bp, 53 pf, 1 städ Kvartsit Avslag 1 2,1 pf Sandsten 1 10 Grönsten Summa totalt ,5 21 bp, 54 pf, 1 städ ta 2: Den svaga sluttningen norr om yta 1 kännetecknades av kvarts i lägre frekvens än yta bitar/m 2 ) och förekomst av skärvsten, delvis blandad med natursten. De fyra bitar som visade spår av användning påträffades inom denna yta bilaga 1). Den östra delen av yta 2 hade en högre fyndfrekvens, som mest 16 bitar/m 2. ta 3: Längre norr- och nordvästut, övergick den svaga sluttningen i en något tydligare backe kantad av berghällar och med en möjlig strandprägel. Fyndintensiteten här uppgick maximalt till 8 bitar/m 2. skiktet bestod av grusig, småstensbemängd sand. På denna lokal påträffades sammanlagt 275 bitar slagen kvarts samt enstaka bitar slagen kvartsit, sandsten och grönsten tabell 2). Fynden förekom inom en 15 8 meter stor del av lokalen. På den norra halvan av undersökningsområdet låg spridd skärvsten, men också skärvsten i något glesa samlingar blandad med natursten. Det fyndförande lagret var intill 0,2 meter djupt men mestadels 0,1 0,15 meter djupt. Den sammantagna bilden efter den särskilda undersökningen var att platsen kan delas i tre delar med olika karaktär: ta 1: Det mest intensiva fyndsammanhanget framträdde på platån. tan med slagen kvarts och skärvsten kring ett block, yta 1 utgjorde det tydligaste fyndsammanhanget med med maxfrekvenser kring 35 bitar/m 2. I ytans östra del låg en härd A815). Fynd Mängden fynd uppgick till 278 stycken, nästan uteslutande bestående av slagen kvarts tabell 2) med en sammanlagd vikt på 2 418,5 gram. Totalt tillvaratogs 275 bitar bearbetad kvarts, 1 727,5 gram, fördelade på kategorierna kärna 4 st.), kärnfragment 11 st.), avslag 50 st.), avslagsfragment 129 st.), avfall 50 st.) och splitter 31 st.). Slagmetod kunde bestämmas på 75 fragment. Av dessa var 21 st. 28 %) slagna med bipolär teknik och 53 st. 70,67 %) med plattformsteknik; ett 1,33 %) fragment var slaget med städteknik. Utöver kvartsen framkom ett avslag av kvartsit slagen med plattformsteknik, ett fragment av sandsten samt en bearbetad grönsten. En slitspårsanalys utfördes på sju kvartsbitar, av Stoneslab i Uppsala bilaga 2). Materialet uppvisade stor variation i råmaterial. Fyra bitar av kvartsen Fig. 6. Översikt av RAÄ 186, från nordost. Foto: Peter Sillén U4633_4). Resultat 11

14 12 Förberedelser för jakt " " " " ) ) ) ) ) ) ) ) ) ) " " " " 5 S * F155 F83 F164 F177 A1443 A m ta 3 ta 2 ta 1 " ) S * Anläggning Sten/berg i dagen Kvartsit Sandsten Grönsten Kärna Kärnfragment Avslag Avslagsfragment Splitter Avfall Skärvsten Bearbetat Verktyg Fig. 7. RAÄ 186 plan över fynd och anläggningar. Skala 1:60.

15 800 BP Ua-28816: 470 ±35 BP 700 BP 600 BP 500 BP 68.2 % probability 1416 AD 68.2 %) 1448 AD 95.4 % probability 1404 AD 95.4 %) 1480 AD 5400 BP 5300 BP 5200 BP 5100 BP Ua-28838: 5045 ±40 BP 68.2 % probability 3940 BC 47.7 %) 3855 BC 3850 BC 3.4 %) 3842 BC 3818 BC 17.0%) 3785 BC 95.4 % probability 3958 BC 93.3 %) 3759 BC 3723 BC 2.1 %) 3712 BC 400 BP 5000 BP 300 BP 4900 BP 200 BP 4800 BP 100 BP 1200 AD 1300 AD 1400 AD 1500 AD 1600 AD 1700 AD Kalenderår 4300 BC 4200 BC 4100 BC 4000 BC 3900 BC 3800 BC 3700 BC 3600 BC Kalenderår Labnr 14 C-ålder Anr Provnr Material Kalibrerat med 1 σ Kalibrerat med 2 σ Ua ±35 BP 1443 PM 1604 Träkol AD AD Ua ±40 BP 815 PK 1580 Träkol BC BC Fig C-analys för RAÄ 186. visade sig vara använda. Två av provbitarna hade två eggar som var tunna och använda med skärande och täljande rörelser, de andra två hade tjocka eggar och nyttjade för skärande, ritsande och täljande sysslor. Kontaktmaterial var hårda som torrt trä, horn eller ben, men även spår av färskt trä kunde iakttas. Anläggningar Den från förundersökningen påträffade härden, A815, var belägen i undersökningsområdets sydöstra del bilaga 1). Anläggningen var en rundoval skärvstenskoncentration, 1,3 0,9 meter stor och 0,2 meter djup. Ett fåtal fynd av slagen kvarts tillvaratogs i anläggningens ytskikt. En skärvstenskoncentration, A1443, framkom på områdets nordvästra del. Anläggningen var rundad, 1,5 1,4 meter stor, 0,25 meter djup och utgjordes av skärvsten blandad med rundad sten. Enstaka fynd av slagen kvarts framkom i anläggningens utkanter. 14 C-analyser Analyserna utfördes av Ångsgtrömslaboratoriet vid Uppsala universitet. En vedartsanalys föregick 14 C-dateringarna. Två prover har 14 C-daterats, båda proverna utgjordes av träkol och kom från anläggningar inom RAÄ 186. Analyserna gav dateringar till tidigneolitisk tid respektive tal fig. 8). Tolkning Platsens rumsliga struktur med delytor tyder på ett aktivt förhållningssätt till platsens fysiska förutsättningar. Tillverkning/preparering och användning av redskap har skett på olika ytor. ta 1. Härden utgör en funktion som upptar östra delen av yta 1. Eldstaden saknade ben eller andra spår av matberedning men en sådan funktion kan ändå inte helt uteslutas på grund av dåliga bevaringsförhållanden för organiskt material. Härden tolkas därför i första hand som en värme- och ljuskälla. Anmärkningsvärt i det sammanhanget är att frekvenserna av slagen kvarts var låga närmast eldstaden. Den angränsande västra delen av yta 1 utgjordes av en slagplatsliknande koncentration av kvarts. Inom delyta 2 är fyndfrekvenserna låga med undantag av den östra delen. Den låga fyndfrekvensen sammanfaller med förekomsten av skärvsten, dels inom skärvstenskoncentrationen, A1443, men också stråken av skärvsten blandad med natursten nordost och öster därom. Bland fynden återfinns samtliga fyra kvartsbitar som uppvisade slitspår. Sammantaget uppfattas yta 2 som ett område för användning av redskap som trä- och hornbearbetning och där skärvstenen kan ha använts för värmehållning. ta 3 uppfattades som en möjlig strandzon, inramad av klippor och med tydligt avslut i fyndspridningen. Dock fanns inga tecken på svallning eller Resultat 13

16 andra strandprocesser. Fynden uppträder i två ansamlingar med mellanliggande tomma ytor. Huvudtolkningen sätter aktiviteterna i en synkron kontext men det förhållandet har inte kunna beläggas med dateringar. Topografin har tolkats som att människor vistats nära en dåtida strand. Om den tidigneolitiska dateringen är representativ för samtliga spår är direkt relation till den dåtida stranden inte aktuell. Varken lämningarnas läge, orientering eller fyndmaterialets karaktär ger stöd för att bekräfta strandläge. Om dateringen är riktig har platsen legat indraget i skogsmark och kanske brukats i samband med landbaserad jakt. Den tidigneolitiska dateringen har en parallell på den närbelägna lokalen vid Skrubba RAÄ 249 som gav både tidigneolitiska och senmesolitiska dateringar men även RAÄ 262 som har en tidigneolitisk datering medan övriga dateringar föll i senmesolitikum kring f.kr. Granath-Zillén & Neander 2000). tterligare paralleller finns från Lässmyran 1 2 i Ösmo, Grantorp i Huddinge och Odlaren i Kloster socken med tidigneolitiska eller senmesolitiska dateringar från lokaler som låg på nivåer kring 50 meter över havet Neander 2000, Ahlbeck & Isaksson 2007, Kihlstedt 2007). Kvartsartefakterna är genomgående små och spår av grov bearbetning förekommer inte inom ytan vilket talar emot att platsen skulle ha samband med en kvartsförekomst och primärt vara en ämnad för att preparera brutna kvartsstycken eller moränkvarts. De noterade slitspåren talar också för att användning av redskap varit av större betydelse och sannolikt varit av avgörande betydelse för nyttjandet av platsen. Platsens antas ha haft en specialiserad roll för ett hushåll eller del av ett hushåll hushåll i bemärkelsen socialt sammanhang som kan lösa försörjning, fortplantning och socialisering). Det finns inte stöd för annat än att den bidragit till att lösa försörjningsaspekten och den form av socialisering som är förknippad med den. 14 Förberedelser för jakt

17 Jämförelser mellan lokalerna Utvärdering RAÄ 186 uppvisar ett tydligt topografiskt rum, omgärdat av klipphällar samt en markant sluttning i norr. Inom området finns verksamheter som bearbetning och användning av kvarts representerade inom olika ytor såväl som utnyttjande av ljus- och värmeanläggningar. Fyndbilden på RAÄ 185 påvisar enbart bearbetning/tillslagning av kvarts tydligast i västra delens kvartskoncentration. Därutöver fanns en möjlig deposition av kvarts centralt inom området. I övrigt saknades anläggningar och skärvsten uppträdde endast enstaka. Lokalen omfattade inte någon tydligt avgränsad stenfri yta och inte heller inramad av omgivande berg. Det finns inget giltigt underlag för att bestämma lokalernas inbördes kronologiska relation. Med ledning av nivåerna över havet skulle RAÄ 185 vara äldre än RAÄ 186 men säkra belägg saknas för ett sådant påstående då underlag för dateringar saknades på RAÄ 185 och inte minst för att dateringen av RAÄ 186 inte alls indikerar ett strandbundet läge. De här två lokalerna som är delar av ett nyttjande i en miljö där varje enskild plats står för ett begränsat nyttjande, utsnitt, av en eller ett par typer av verksamheter. Till denna miljö hör närmast RAÄ 187 Runeson 2007) och lokaler påträffade vid utredningen som utfördes av Stockholms läns museum Werthwein 2006). Sannolikt ska denna miljö i sin tur ses som en del av ett större rumsligt nyttjande i vilket fornlämningarna vid Skrubba har ingått. Dessa representerar ett mera varierat och tidsmässigt längre nyttjande. Genom att skärslevsgrävning och punktinmätning tillämpades konsekvent kan varje enskild artefakt hanteras som en stratigrafisk enhet och bidra till tolkningen av handlingsmönster på platsen. På så sätt ges en möjlighet att väga samman topografi, jordart, fyndfrekvenser och anläggningsförekomst i tolkningen av platsens rumsliga karaktär. Det gäller också de ytor som saknar spår och framstår som tomma. Här ges möjlighet att lägga in rum för passager, viloplatser och hyddor men också latenta spår av förgängligt material såsom väggeffekter. Att närma sig spåren så nära som möjligt hur de lämnades ger en optimal upplösning och ett optimalt underlag för tolkning. De två undersökta platserna utgör goda exempel på kontexter som lämpar sig för en stratigrafisk metod med hög upplösning. Analysen av eventuella bruksspår på artefakter från olika delar av platsen utgör en del av det empiriska underlaget för tolkningen. Vi kan inte säga säkert att alla spår är samtida men vi tolkar platsen så. Klart är i alla fall att man kan isolera olika aktiviteter till rum som har olika egenskaper. Tillämpningen av en metod som slitspårsanalys ter sig synnerligen lämplig med tanke på att artefakter med slitspår utgör stratigrafiska objekt och kan tolkas som spår av en avgränsad verksamhet. I en fördjupad analys kan fragmenteringsgrad eller råmaterial prövas mot de rumsliga strukturer som fyndfördelningen ger. Små platser av den typ som nu undersökts förekommer i mesolitiska miljöer från pionjärfasen i Mälarområdet till övergången mot neolitikum. Som enskild företeelse ger platsen en del av det underlag som krävs för en tolkning av hur människor under platsens brukningstid förhållit sig rumsligt. Det gäller både på den specifika platsen och i den sociala och topografiska lokalmiljö som platsen tillhör. Det krävs ett antal undersökningar i sammanhang för att kasta ljus över de små platser som utgör en så väsentlig del av de mesolitiska spåren. Jämförelser mellan lokalerna 15

18 Referenser Administrativa uppgifter Ahlbeck, M. & Isaksson, M Riksväg 73. Raä 661, 663, 664, 665 och 666, Ösmo sn, Södermanland. Slutundersökningar. Rapporter från Arkeologikonsult 2007:2037. Granath-Zillen, G. & Neander, K Mesolitisk boplats vid Skrubba Strandkyrkogård. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2000:7. Stockholm. Gustafsson, P Skrubba, Strandkyrkogården. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:54. Stockholm. Kihlstedt, B Grantorp. Tre mesolitiska boplatser på Södertörn. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:31. Stockholm. Neander, K En mesolitisk slagplats vid Odlaren. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2000:11. Stockholm. Olsson, E Boplatsytor från senmesolitikum och tidigneolitikum i Skrubba. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Stockholm. Runeson, H Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2007:19. Stockholm. Werthwein, G Stenålderslämningar och gränsmärken vid Södra Hedvigslund. Arkeologisk utredning vid södra Hedvigslund, Nacka socken och kommun, Södermanland. Rapport 2006:15. Stockholms läns museum. Stockholm. Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer, UV: fun), und). Intrasisprojekt: M2008:007 fun), M2008:008 und). Undersökningstid: 3 14 mars Projektgrupp: Per Gustafsson projektledare), Karin Neander, Louise Evanni, Pehr Lindholm, Peter Sillén och Susanne Östlund. Underkonsulter: 14 C-analys: Uppsala universitet, Ångströmlaboratoriet, Avd för jonfysik, Uppsala. Slipspårsanalys: Stoneslab, Uppsala. Trimtec Stockholm. Mälardalens gräv & frakt AB. Exploateringsyta: RAÄ 185: 400 m 2, RAÄ 186: 200 m 2. Undersökt yta: RAÄ 185: 400 m 2, RAÄ 186: 319 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10I 4h Älta. Koordinatsystem: RT 90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: RAÄ 185): x , y RAÄ 186): x , y Höjdsystem: RH00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet ATA), RAÄ, Stockholm: 9 digitala foton med Unr 4633_1 9. Fynd: Från RAÄ 185: Fnr 1 113, Från RAÄ 186: Fnr 1 6, 10 12, 14 19, 21 22, Övrigt Stuiver et al. 1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey 2003). 16 Förberedelser för jakt

19 24 35, 37 38, 40 45, 47, 49, 53, 55 57, , , , förvaras på Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, i väntan på beslut om fyndfördelning. Bilagor Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar RAÄ 185 A511 Kvartskoncentration, rundad, 0,35 0,3 meter stor och 0,02 0,05 meter djup. Belägenhet: x ,75 y ,50 +54,88 Anläggningen, som påträffades vid rensningen, var belägen centralt i undersökningsområdets södra del. Anläggningen bestod av en tät koncentration av kvarts och kvartsit?) runt en sten, 0,2 0,15 meter stor. Kvartsmaterialet utgjordes både av bearbetade och obearbetade bitar och var troligen en sorts deposition. Fynd: F63 F85. RAÄ 186 A815 Härd, oval, 1,25 1 meter stor och 0,2 meter djup. Belägenhet: x ,90 y ,15 +51,20 Anläggningen framkom vid förundersökningen och var belägen i undersökningsområdets sydöstra del. Anläggningen bestod av ansamling av skärvsten och rundad sten. I anslutning till den norra kanten låg två stenar, 0,4 0,25 respektive 0,35 0,25 meter stora. Fyllningen var något diffus, mörkbrun och utgjordes av grusig sand, med skärvig och rundad sten, 0,05 0,2 meter stora samt inslag av träkol. Flack, skålformig botten. Fynd: 9 rensfynd från förundersökningen, F183 F184, F286. A1443 Skärvstenskoncentration, oregelbundet rund, 1,45 1,35 meter stor och 0,2 0,25 meter djup. Belägenhet: x ,25 y ,20 Anläggningen påträffades vid rensningen som en ansamling av skärvig och rundad sten, belägen i undersökningsområdets västra del. Skärvsten var glest spridd även utanför anläggningen. Skärvstenen uppträdde i 2 3 skikt där stenarna var 0,05 2 meter stora i svagt färgad fyllning, med något skålad bot- Bilagor 17

20 ten. I den nordöstra delen var fyllningen sotig. Fynd: F19, F41, F154. Bilaga 2. Slipsspårsanalys av stenmaterialet av Helena Knutsson, Stenslab Uppsala Introduktion Under maj 2009 utförde Stenslab en slitspåranalys av tre artefakter av kvarts från fornlämningarna RAÄ 185, och sju artefakter från RAÄ 186 Hedvigslund i Nacka socken, Södermanland. Undersökningsmetoden som här använts har utformats av Kjel Knutsson Knutsson 1988) och består i en mikroskopisk undersökning av artefakternas ytor i kombination med bestämningar av råmaterialets kvalité och spåren av tillverkningsteknikerna. Föremålen har efter vederbörlig förbehandling tvätt i ca 1 % saltsyrelösning och ultraljudsbad, samt tvätt med ren aceton) undersökts i ett metallografiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar upp till 400x. Som jämförelsematerial användes Stenslabs experimentellt framställda och dokumenterade samling bl.a. Knutsson 1988). Kvartskvalitéerna och kvartsfrakturtyperna utgör en viktig del av bedömningen. De är viktiga komplement till slitspåranalysen och de tre faktorerna tillsammans används för att skapa en klassificering som fångar de förhistoriska människornas kognitiva redskaps- och verktygskategorier. De bygger på observationer som formaliserats i samarbete med geologen Per Nysten se Guinard & Vogel 2008) och på en klassifikation redovisad i Rankama Dokumentationen av slitage i mikroskop skedde med en på mikroskopet påmonterad kamera av märker Nikon DS-U1 och med bildbehandlingsprogrammet NIS Elements 3.0. Tabell 3 innehåller information om de undersökta föremålen och tolkningar av funna slitspår med redovisning av eventuellt förekommande postdepositionella förändringar. I fortsättningen i denna rapport diskuteras tolkningarna av analyserna och föreslås några möjliga tolkningar av materialen utifrån våra resultat. Råmaterialkvalité och produktionsteknik Det analyserade materialet har valts av utgrävarna och därför kan jag inte uttala mig om representativiteten i provet. Kommentaren härefter har relevans endast för de analyserade stenarna. Kvartsen från platsen är av sex olika typer, några av avslagen och fragmenten har rester av rundade utsidor d.v.s. de Tabell 3. Analyserade föremål sammanfattande omdöme. Analysnr Fnr Material Fältklass Användning Erosion Kommentar 1 F24 Kvarts 1 Bipolärt avslag - RAÄ F29 Kvarts 2 Plattformsavslag F53 Kvarts 1 Skrapa/mikrospånkärna 4 F83 Kvarts 3 Bipolärt avslag En sidoegg använd i skärande/ ritsande rörelse på hårt material 5 F150 Kvarts 4 Plattformsavslag/ kärna 6 F155 Kvarts 2 Avslagsfragment Distal egg använd till täljning och sågning av hårt material - - Skador från tillslagning med annan sten RAÄ 186 Postdeposi tionella residuer typ galionellabakterier - Kraftiga postdepositionella mekaniska skador även på till syns färska eggar 7 F164 Kvarts 5 Avslagsfragment Två eggar använda båda i skärande/täljande rörelse, en sidoegg och en del av distaleggen 8 F177 Kvarts 6 Plattformsavslag Två eggar använda båda i skärande/täljande rörelse, en sidoegg och en del av distaleggen Nodulutsida rundad på del av plattformen Nodulutsida rundad på ryggsidan - Nodulutsida rundad på del av plattformen, skiktning med rester av lager av andra mineral bl.a. kaliumfältpat - 9 F189 Kvarts 5 Avslagsfragment F199 Kvarts 5 Avslagsfragment?? Skadad genom slag mot hårt material eller genom mekanisk erosion. Spår av krossning på flera eggar - 18 Förberedelser för jakt

21 Fig. 9. F83. Den använda eggen var en sidoegg, dess utskjutande parti har slitspår från ritsning, resten av eggen har repor och kross från täljande och skärande rörelser, allt i hårda material. Fig. 10. Två eggar var använda på F155. Skadorna uppträdde framför allt på distaleggen och de kommer sannolikt från täljning och sågning av hårt material såsomben eller horn. Fig. 11. F164 och dess två använda eggar. kommer från rullade strand- eller åsnoduler). Flera av kvartsbitarna visar också föroreningar i form av pegmatitrester, som kalifältspat mm. Material som lämnats för analys har definierats som kvarts. Kvartsen är av skilda kvalitéer, från pegmatitkvarts till finkornigt kvartsitlikt material. Provet är förhållandevis litet, men det uppvisar liknande mönster som tidigare studerade material från regionen, d.v.s. stor variation i det slagna råmaterialet och användning av såväl bipolär som plattformsmetoder vid tillslagning En del av kvartsbitarna är avslag, andra har fragmenterats vid tillverkningen. Två av avslagen kan klassificeras som kärnor, en kan ev. definieras Fig. 13. F177 av kvarts av god kvalité hade två använda eggar. Bilagor 19

22 som mikrospånkärna. Nedan förtecknas de sex olika kvartsorterna använda i Hedvigslund. 1. Vit opak kvarts med tunna skikt av kaliumfältspat, matt till glansig, jämna ytor. Mycket små kristaller, kvartsitisk. 2. Grårosa svagt genomskinlig kvarts med mindre och större fläckar av kaliumfältspat, ojämna ytor matt glansig 3. Gulvit nästan ren kvarts halvopak, matt till glansig, jämna ytor, vita strimmor rekristalliseringsplan) svagt synliga 4. Mycket finkornig kvarts eller kvartsit med inslag av rosa och brun kaliumfältspat både som fläckar och skikt, opak, matt, jämna ytor 5. Gråvit, svagt genomskinlig opak finkornig kvarts, matt glansig inslag av kaliumfältspat, skiktad opaka och genomskinliga skikt, jämna ytor 6. Vit genomskinlig skiktad kvarts, ojämna ytor, glansig Alla kvartsbitarna har eggar eller spetsar som kunnat användas. Drygt en tredjedel av de undersökta redskapen föremålen uppvisar slitspår som med stor sannolikhet härstammar från användning dvs. upprepade rörelser i samma riktning på ett material annat än sten eller sand). I det följande ges några allmänna kommentarer till den genomförda analysen illustrerade med exempel av de funna slitspåren. Kommentarer till analysen Fyra av de tio kvartsbitarna i provet är använda. Provet är litet och jag har inga uppgifter om vilken andel av hela det utgrävda materialet det utgör. Inte heller vet jag om det rör sig om specifikt utvalda stenar, utifrån utgrävarnas antagande om att de är redskap, eller om provet är uttaget genom slumpmässigt urval. De tre stenarna från RAÄ 185 hade inga slitspår som tyder på användning, däremot verkar en av dem ha varit skadad genom slag med hårt material, troligast annan sten. De fyra stenarna med slitspår kommer alltså alla från RAÄ 186. Slitspårens riktning tyder på att alla använts i skärande, sågande, ritsande eller täljande rörelse. Två av föremålen hade en använd egg, två hade två eggar med slitspår, bådas använda eggar låg i vinkel mot varandra. Kontaktmaterial som var möjliga att känna igen utifrån skadornas frekvens och kvalité var hårda såsom torrt trä, horn eller ben. Alla slitna eggar var krossade, liksom åsar intill eggarna, repbildningar bakom eggarna låg nära dem och bestod av reptyper typiska för skador från hårda kontaktmaterial. På några ställen hittades spår typiska för färskt trä. Ett av verktygen har använts vid minst två olika tillfällen med lite olika vinkel mot det bearbetade materialet. Här nedan följer en bildsvit som visar var på eggarna skadorna ligger och hur några av dem ser ut i förstoring. Sammanfattande kommentar till analysen Det första och mest iögonfallande resultatet av genomgången kan sägas vara den variation i råmaterial som varit utgångspunkten för den förhistoriska redskapsframställningen i Hedvigslund. Stensmederna utnyttjade också olika tekniker för bearbetningen av stenen. Allt från spår av mikrospånteknologi över grövre plattformsteknik till bipolär tillslagning finns representerat i provet. Hedvigslundsredskapen hade spår av användning i form av mikroskopiskt slitage, en liten del av spåren kan också tolkas som postdepositionella skador. Uppenbarligen har avslag och avslagsfragment av olika typer av kvarts brukats som redskap, vissa av dem på flera eggar eller spetsar. Slitaget på eggarna tyder på att avslagen använts till täljning och eller skärning sågning av hårda material, vissa spår tyder på att ben eller horn var kontaktmaterial. Av de fyra använda redskapen har två och två likheter i eggkvalité. Två F83 och F155) har kraftiga eggar. Spetsiga utskott på dessa eggar har använts till ritsning de sitter dock på lite olika ställen på redskapet). De två andra F164 och F177) är tunna skivformiga avslag med relativt tunna raka eggar. Båda dessa har långa eggpartier med slitspår och båda har använts till skärning/täljning. Trots att provet är litet kan vissa preferenser för speciella eggtyper skönjas i materialet. Rester av vidhäftade material av olika slag har upptäckts, en del av dem tyder på att föremålen varit deponerade i järnrika våtmarker av något slag Halbach m.fl. 2001). Övriga postdepositionella skador i 20 Förberedelser för jakt

23 Fig. 12. Exempel på hur skadorna såg ut på F164. Fig. 14. En typ av skadorna på F177 uppvisade en typ av glans tillsammans med mycket grunda och små gropar inetsade i ytan, samtidigt uppträdde olika typer av repor som låg nästan parallellt med eggranden och upp till ca 50 mot denna. Bilagor 21

24 Fig. 15. På F177:s egg uppträdde skadorna tydligt i två olika riktningar, vilket tolkas här som spår av två olika användningssätt. Pilarna i bilden anger riktningar för två olika grupper av repor. Fig. 16. På F177 hittades också mycket ovanlig typ av slitspår, en serie korta sprickor som i experimentell miljö uppstår vid kontakt med kalkrika kontaktmaterial såsom ben eller horn se t.ex. Knutsson 1988:67 och där angiven litteratur).

25 form av kross och mikroretuscher är troligast resultat av mekaniskt slitage. Referenser Halbach M., A. Koschinsky, and P. Halbach Report on the discovery of Gallionella ferruginea from an active hydrothermal field in the deep sea. InterRidge News, vol. 10, no ). Guinard M. & Vogel P. red.) 2008 Stormossen Ett senmesolitiskt boplatskomplex i den yttre uppländska skärgården. SAU Skrifter 20. Uppsala. Knutsson H Report on microwear analysis of selected items from 03E0942 Derragh, Co Longford. Stenslab rapport 2007:4. Uppsala Knutsson K Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. Rankama, T Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In Helena Ranta ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp Bilagor 23

26 Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Platsen för undersökningsområdena markerade på utdrag ur Topografiska kartan. Skala 1: Utdrag ur digitala Fastighetskartan med omnämnda fornlämningar markerade. Skala: 1: RAÄ 185 plan över undersökningsområde, handgrävda ytor och fynd. Skala 1: RAÄ 185 plan över fynd och anläggningar. Skala 1: RAÄ 186 plan över undersökningsområde, grävda ytor, anläggningar och fynd. Hela ytan väster om det stora området med berg i dagen handrensades. Skala 1: Översikt av RAÄ 186, från nordost. Foto RAÄ 186 plan över fynd och anläggningar. Skala 1: C-analys för RAÄ F83. Den använda eggen var en sidoegg, dess utskjutande parti har slitspår från ritsning. Foto Två eggar var använda på F155. Foto F164 och dess två använda eggar. Foto Exempel på hur skadorna såg ut på F164. Foto F177 av kvarts av god kvalité hade två använda eggar. Foto En typ av skadorna på F177 uppvisade en typ av glans tillsammans med mycket grunda och små gropar inetsade i ytan. Foto På F177:s egg uppträdde skadorna tydligt i två olika riktningar, vilket tolkas här som spår av två olika användningssätt. Foto På F177 hittades också mycket ovanlig typ av slitspår, en serie korta sprickor som i experimentell miljö uppstår vid kontakt med kalkrika kontaktmaterial såsom ben eller horn. Foto Tabeller 1. Klassificering av fynd, RAÄ Klassificering av fynd, RAÄ Analyserade föremål sammanfattande omdöme Förberedelser för jakt

27

28 Förberedelser för jakt Två platser daterade till övergångskedet mellan yngre och äldre stenålder undersöktes av Riksantikvarieämbetet, UV Mitt inför en blivande småhusbebyggelse vid Hedvigslund i Nacka. Platserna innehöll i första hand bearbetad kvarts som lämnats efter tillverkning och användning av kvartsredskap. Spåren är inte omfattande och kan ha tillkommit vid några enstaka besök. De ses som exempel på ett nyttjande av landskapet där vissa platser endast står för några få av de verksamheter som format den dåtida tillvaron. ISSN