Detaljutformning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detaljutformning"

Transkript

1 VU 94S-2 7 Korsningar 123 (200) Detaljutformning Körfältsanalys Körfältsanalysens syfte är att bestämma: Antal körfält i tillfart Antal körfält i cirkulation Antal körfält i frånfart Antal körfält bör väljas så att belastningsgraden under dimensionerande timme Dh-DIM uppfyller servicenivå enligt tabellen nedan. Observera att ett körfält ger något högre trafiksäkerhetsstandard. Om GC-trafik förekommer i plan bör antalet körfält begränsas till ett i tillfart och ett i frånfart. Om detta inte är möjligt kan GC-överfart med signalreglering övervägas. Standard God Mindre god Låg TABELL : Belastningsgrad B<0,5 0,5<B<0,7 B>0,7 Standardnivåer för framkomlighet under dimensionerande timme Dh-DIM. Belastningsgrad, andel stopp, fördröjning och kölängder bör beräknas för varje tillfart med exempelvis CAPCAL eller TV 131 "Beräkning av kapacitet, kölängd och fördröjningar", se också överslagsmodell i kapitel 7.5. I figur nedan kan behov av två körfält i tillfart bedömas översiktligt. VV publikation 2002:

2 124 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Den skuggade ytan i diagrammet anger ett område där ett körfält är tillräckligt av kapacitetsskäl (B<0,7), men där två körfält kan vara lämpliga av framkomlighetsskäl (0,5<B<0,7) FIGUR Översiktlig bedömning av antalet körfält i tillfart. Om någon tillfart behöver två körfält är det lämpligt att göra hela cirkulationen tvåfältig. Med två körfält i cirkulationen utformas rondellen ej överkörbar. En alternativ lösning för att minska belastningen i tillfart och undvika två cirkulerande körfält är att anordna fri högersväng. I sammanhanget är det viktigt att beakta såväl morgonens som eftermiddagens trafiksituation, eftersom trafikbelastningen kan vara helt olika. Där trafikbelastningen är hög rekommenderas därför körfältsanalys för såväl morgonens som eftermiddagens dimensionerande timtrafik. FIGUR Särskilt anordnat körfält för högersväng VV publikation 2002:117

3 VU 94S-2 7 Korsningar 125 (200) Om cirkulationen har två körfält, kontrollera även frånfarternas belastning genom att jämföra aktuellt flöde med praktiskt maxflöde för ett körfält, ca 1500 bilar/h. Använd samma krav på belastningsgrad som för tillfart. Rondelltyper Ej överkörbar rondell Rondellen dimensioneras där reguljär busstrafik och tunga fordon ofta förekommer för typfordon boggibuss Bb(A) och lastbil med påhängsvagn(lp)(a). Dessa normalt förekommande stora fordon ska bekvämt (utrymmesklass A) kunna passera inom cirkulationsplatsens körbanor. På statliga vägar ska normalt även specialfordon Lsp kunna passera men med begränsat utrymme (utrymmesklass C). Delvis överkörbar rondell En överkörbar yta kan övervägas i rondellens ytterkant för att klara framkomligheten för långa fordon och för att skydda rondellen från påkörning. Alternativt kan överkörbara ytor anordnas i cirkulationens ytterdel. Normalt förekommande stora fordon, dvs typfordon Lps och Lsp, måste då trafikera denna överkörbara del av rondellen. Den överkörbara ytan utformas på ett sådant sätt genom materialval och förhöjning att personbilar väljer att passera utanför den upphöjda rondellen. Ett cirkulerande körspår (som avviker från en annars rak linjeföring) syftar till att åstadkomma låg hastighet och lindrigare skadeföljd i de olyckor som trots allt inträffar. Den lägre fordonshastigheten ger också ett gott skydd för oskyddade trafikanter. Rondeller med förhöjda överkörbara ytor konstrueras så att släpet för typfordonet Lps kan passera utan att fastna hängande. Kantstöd skall vara fasade för att minska risker för motorcylister och däcksskador. Där stora svepytor är nödvändiga, minskar den överkörningsbara ytan ett annars brett körfält av asfalt. Helt överkörbar rondell En cirkulationsplats kan vara svår att föra in i en äldre stadsmiljö, särskilt i stadsmönster med äldre byggnader och historiskt förankrade gatunät. Om en cirkulationsplats ändå bedöms önskvärd av trafiktekniska skäl, kan en helt överkörbar rondell vara ett alternativ. Det finns tveksamhet om platser med denna utformning kan föreskrivas vara cirkulationsplats med hänsyn till de regler som gäller för körning i cirkulationsplats att fordon skall föras i cirkulation runt rondellen. I stället kan på en sådan plats väjningsplikt föreskrivas för samtliga till platsen anslutande gator/vägar. En sådan lösning ger i stort sett samma regler som en cirkulationsplats bortsett från kravet på att föra fordon runt rondellen. VV publikation 2002:

4 126 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Cirkulationsplatsen med helt överkörbar rondell utformas så att de fordon som rondellen konstrueras för cirkulerar runt rondellen. Fordonen får dock inte svepa över hela den överkörbara ytan. Rondellen ska utformas genom materialval och förhöjning så att förare av personbilar undviker att köra över rondellen. Rondeller med förhöjda överkörbara ytor ska konstrueras så att innerkanten av släpet för typfordonet Lps kan passera utan att fastna hängande. Refuger kan anläggas i tillfarter för att tydliggöra cirkulationsplatsen och för att anvisa ett cirkulerande körsätt. Rondellradie och cirkulationsbredd Erforderlig cirkulationsbredd, bredd på tillfart och frånfart bestäms av dimensionerande fordon, körsätt och sidoavstånd. På det statliga vägnätet skall normalt förekommande stora fordon, dvs boggibuss Bb och lastbil med påhängsvagn Lps kunna passera med körsätt A. Lsp, lastbil specialfordon ska kunna passera med körsätt C. För kommunala vägar har väghållarna själva att ta ställning till vilka fordon och körsätt som ska vara dimensionerande samt vilka sidoavstånd som eventuellt erfordras. FIGUR Lsp, lastbil specialfordon. Erforderlig ytterradie (Ry) för enfältiga cirkulationsplatser som funktion av innerradie (Ri) för Lps, Bb och Lsp exklusive sidoavstånd ges i diagram nedan VV publikation 2002:117

5 VU 94S-2 7 Korsningar 127 (200) Ry Lsp ,8 m Bb Lps Ri 20 DIAGRAM : Ytterradie (Ry) som funktion av innerradie (Ri) för Lps, Bb och Lsp exklusive sidoavstånd vid vänstersväng. Tillägg för sidoavstånd samt avstånd mellan fordon framgår av tabell nedan. TABELL Sidoavståndsmått Mot rondell Mot ytterkant Mellan fordon 50 km/h 0,4 m 0,4 m 0,7 30 km/h 0,1 m 0,1 m Ej aktuellt Tvåfältiga cirkulationer utan körfältslinje bör utformas så att Lps och P körsätt A ryms samtidigt. Vid stora flöden av tung trafik kan LBn+LBn alternativt Lps+Lps körsätt A eller B väljas. Vid vägmarkering bör normalt förekommande fordon rymmas inom sina respektive körfält. Erforderlig bredd på cirkulationen beräknas enligt tabell TABELL Erforderliga körvidder+avstånd mellan fordon +sidoavstånd, vid två körfält och 50 km/h 2 KF Rondellradie (Ri) Lps + P 2Lps 15 9,3 12,2 20 8,9 11, , ,4 Minsta cirkulationsplats med ej överkörbar rondell, 50 km/h VV publikation 2002:

6 128 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Utformas enligt ovan för Lps och Bb körsätt A. Kontroll utförs om Lsp klarar passage med utrymmesklass C. Boggibuss. Bb körsätt A har enligt tabell en minsta radie för bakaxelmittpunkten i vänstersväng Ra=13,5 m. Detta ger en minsta innerradie Ri=13,5 m halva fordonsbredden 1,3 m = 12, 2 m. Diagram ger då ytterradien Ry=17,7 m exklusive sidoavstånd. Lastbil med påhängsvagn eller släpvagn. Vid ytterradien 17,7 m erhåller Lps en innerradie av 11,2 m enligt diagram Sidoavståndet 0,4 m i ytter- och innerradien, medför en ytterradie på 18,1 m och en rondellradie på 10,8 m. Ry = 18,1 m Ri = 10,8 m FIGUR Minsta cirkulationsplats med ej överkörbar rondell, 50 km/h Med dessa förutsättningar blir måttsättning enligt figur minimimått för cirkulationsplats med ej överkörbar rondell. Lastbil, specialfordon. I första hand eftersträvas att dessa fordon hjälpligt skall ta sig igenom cirkulationsplatsen utan att belysningsstolpar och vägmärken behöver flyttas. Ifall trafik med Lsp förekommer mer omfattande, kan följande övervägas: Lsp som kör med 18,1 m ytterradie medför en innerradie av 9,4 m exklusive sidomått. Ytan mellan Ri = 9,4 och Ri = 10,8 m kan då utformas överkörbar med ett sådant material att ytan upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter. Den överkörbara ytan förses med en ytterkant av sådant material att däcken inte skadas. Minsta cirkulationsplats med delvis överkörbar rondell, 30 km/h I tätortsmiljö och trånga lägen kan cirkulationsplats utformas för Bb körsätt C, Lps C, med överväganden om att Lsp ska kunna passera. Sidoavståndet sätts lämpligen till 0,1 m VV publikation 2002:117

7 VU 94S-2 7 Korsningar 129 (200) Bb. En boggibuss har med nästan fullt rattutslag Ri= 8 m. Diagram ger Ry=14,5 m. Lps. Vid ytterradien 14,5 m erhålls innerradien 6,5 m, vilket ger Ry=14,6 och Rr=6,4 när sidoavståndet inkluderats. Den remsa som erfordras för Lps svepyta innanför Bb:s svepyta, (mellan Ri = 6,4 m och Ri = 7,9 m) k, n om det är lämpligt för cirkulationsplatsens funktion förses med ett sådant material att ytan upplevs obekväm att köra på för personbilstrafikanter. Förhöjningen skall minst uppgå till 4 cm för att personbilar skall passera utan att gena. Specialfordon. Lsp som kör med 14,5 m ytterradie medför en innerradie av 1,5 m. Ytan mellanri=1,5 och Ri=6,4 alternativt 7,9 utförs lämpligen överkörbar och förhöjd. Se figur Ry=14,6 Ri=1,5/6,4/7,9 FIGUR Minsta cirkulationsplats med delvis överkörbar rondell, 30 km/h. Lsp trafikerar överkörbar yta. Man bör observera att denna cirkulationsplats blir trång eftersom sidomåtten endast är 0,1 m och att boggibussen behöver göra ett större rattutslag än vad som är normalt för utrymmesklass C. VV publikation 2002:

8 130 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Till- och frånfartsbredder Beräknas enligt diagram DIAGRAM Samband mellan kanalens innerradie, Rk och Svepbredd, Sidoavstånd samt Vingelmån (erfordras normalt inte). Bredden för tvåfältiga till- och frånfarter bestäms enligt tabell Statliga vägar dimensioneras normalt för P+Lps. Vi stor andel tung trafik bör den dimensioneras för Lps+Lps. Statliga vägar dimensioneras normalt för P+Lps. TABELL Bredden för tvåfältiga till- och frånfarter Antal körfält Dimensionering Tillfart vid Rm m (m) Tillfart vid Rm m (m) Frånfart vid R minst m (m) Typfordon antal 2 P+LBn Litet 7,5 7,0 7,0 2 P+Lps Normalt 10,0 9,5 7,0 2 Lps+Lps Stort 13,0 12,5 7, VV publikation 2002:117

9 VU 94S-2 7 Korsningar 131 (200) Avböjning Avböjning utförs genom att utforma vägen med en vänsterkurva eller "avböjning" före tillfarten. Normalt görs avböjningen så stor att tillfartens högra körbanekant förskjuts till förlängningen av tillfartens mittlinje, Se figur Vid tillfart i kurva med medelpunktsvinkel större än 5 gon behövs ej avböjning. I miljöer där cirkulationsplatsen inte kommer överraskande är avböjning ej nödvändigt. FIGUR Avböjning av tillfart. Gång- och cykeltrafik Sedan principiell GC-lösning valts enligt ovan görs detaljlösning gör gång- och cykeltrafiken. GC-passage kan ha passagen placerad på följande sätt. Alt. 1 Alt. 2 FIGUR Väjningslinje efter resp före övergångsställe och cykelöverfart. VV publikation 2002:

10 132 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Alternativ 1 har jämfört med alternativ 2 har följande för- och nackdelar: Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att en personbil ges möjlighet att först väja för eventuella gående och sedan utan att blockera GC-överfarten vänta på lämplig lucka i cirkulerande trafikflöde Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att bilist får väja två gånger, vilket kan upplevas som dålig framkomlighet för bilisten Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att en bilist i frånfart kan släppa fram en gående eller cyklist utan att stoppa cirkulerande trafik Kan ge längre tillfarter till övergångsstället. Synskadade och barn som är beroende av att kunna höra annalkande fordon föredrar att gångpassagen placeras så långt från cirkulationsplatsen som möjligt. Det kan även vara enklare att anvisa synskadade vinkelrät riktning över anslutningen Väjningslinje efter gångpassage och cykelöverfart innebär att refugen kan behöva förlängas/breddas för oskyddade trafikanter, vilket i sin tur innebär mer ytkrävande trafiklösning. En bred refug kan innebära svårighet att åstadkomma körspår med tillräckligt låg radie för hastighetsanpassning av personbilstrafiken Alternativ 2 ska väljas då väghållaren tolkar lokal trafikföreskrift som att cykeltrafiken ska ingå i cirkulationsplatsen. GC-bana med enkelriktad cykeltrafik kan utformas som gångkorsning och cykelöverfart eller med gångkorsning och cykelutsläpp. Cykelutsläpp innebär möjlighet till bättre samspel men också större klämningsrisker. Genom att minska vägrenen och därmed minska den tillgängliga vägbredden, kan inte cyklar köras om av större fordon. Lösningen kan utföras om inte antalet inkommande fordon och cyklister är stort. Riskerna ökar om antalet fordon överstiger ca och antalet cyklister överstiger per dygn. Cykel på vägbana och gående på gångbana kan utformas med gångpassage och cykelöverfart eller med gångpassage och cykeltrafik i körbana. Blandtrafik utformas normalt även som blandtrafik genom cirkulationsplatsen. Vägrensbredden minskar, så att inte cyklar kan köras om av stora fordon. Alternativt kan övervägas att öka vägrensbredden i cirkulationen till 1,35 m för att ge utrymme åt cyklister VV publikation 2002:117

11 VU 94S-2 7 Korsningar 133 (200) FIGUR Vägrenen minskar i bredd FIGUR Vägren i cirkulationen. Åtgärder för handikappanpassning Se även del 10 Gång- och cykeltrafik. De synskadade som har för avsikt att korsa en cirkulationsplats väg- /gatuanslutning, har ofta svårigheter att avgöra i vilken riktning fordon som nalkas eller befinner sig i cirkulationen avser att fortsätta. Där så är möjligt bör planskild korsning anordnas för dem. Om planskild korsning inte är möjlig skall: Cirkulationsplatsen dimensioneras för 30 km/h Gångpassagerna görs korta. Körfälten görs inte bredare än vad som erfordras för de fordon man dimensionerar för. Kanten mot körbanan markeras med låg kantsten, vinkelrätt mot gångpassagen. VV publikation 2002:

12 134 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Generellt kan även följande övervägas: Att anlägga mittrefuger så att man kan klara gångpassagen i två etapper. Ge ledning fram till gångpassagen genom kant, taktila plattor eller akustisk ledfyr. Ge ledning över gångpassagen genom ledfyr, riktningsangivande kant eller räcke även i mittrefug Den kantsten som anläggs vinkelrätt mot gångpassagen bör vara minst 4 cm hög. En cm bred nivåfri kant ska också finnas för rörelsehindrade. Trafiksignal kan användas som hjälpmedel i speciella fall för att synskadade skall kunna stanna trafiken samtidigt som ljudet ger ledning när och hur man kan korsa eller för att äldre fotgängare och cyklister ska ges hjälp och trygghet vid passage. Se även Principutformning Utformning för gående och cyklister. Trafiköar och visuell ledning Utformningen av till- och frånfarterna innebär även att ställningstagande görs av storleken på refuger. Stora refuger anordnas för att ge skydd åt korsande GC-trafik, som därmed får möjlighet att passera anslutningen i etapper. Stora refuger kan bidra till att minska hastigheten före GCpassage. För dimensionering av refuger, se även avsnitt och moment Konstruktionsgång, steg 7. Refugernas storlek anpassas till rondellens storlek i syfte att tydliggöra cirkulationsplatsens funktion, så att trafikanterna tidigt kan upptäcka och förstå korsningen och anpassa hastigheten. Utformningen syftar också till att anvisa ett riktigt körsätt genom korsningen. Små refuger används i första hand där syftet är att organisera trafiken på ett sådant sätt att trafik i motriktade körfält inte skall förekomma. Cirkulationsplatser med delvis eller helt överkörbara rondeller, där dimensionerande fordon och körsätt erfordrar stort utrymme, kan anläggas utan refuger i till- och frånfart. Förhöjda refuger gör mötet med cirkulationen tydligare och kan ge intrycket av att vägen smalnar av, vilket kan medverka till att trafikanterna sänker hastigheten. Refuger med planteringsytor som sträcker sig ut från cirkulationen annonserar och förstärker cirkulationen särskilt tydligt. Förhöjda refuger har stort visuellt värde i både sommaroch vinterväglag VV publikation 2002:117

13 VU 94S-2 7 Korsningar 135 (200) Rondellutformning/överkörbara ytor Förhöjningen av rondellen får vara högst 0,10 m med hänsyn till sidobalkens frigång hos Lps. Det är viktigt att även beakta att cirkulationen kan ha tvärfall och därmed bidra till att ytterligare minska frigången. Se i övrigt Konstruktionsgång steg 5. Överkörbara ytor erfordrar minst 4 cm:s höjd för att personbilsförare skall undvika att gena. Fasad kantsten skall användas. Fordon som genar över körbanekanter bryter sönder beläggningskanten och sprider ut grus på vägbanan. Vägbanekanter och rondell bör därför utföras med kantsten eller motsvarande så att de tål överkörning med tunga fordons bakhjul, utan att varken bildäck eller kant skadas. FIGUR Korsningskurvor och rondell bör utföras med kantsten eller motsvarande. Även vägbanekanterna kan göras förhöjda och överkörbara, t ex för att tvinga fram små radier för personbils körspår. FIGUR Korsningskurvornas innerradier kan göras förhöjda och överkörbara. Den överkörbara ytan bör utföras förhöjd över eller i lutning mot kringliggande körfält, samt i ett avvikande material för att cirkulationen skall bli tydlig. VV publikation 2002:

14 136 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Överkörbara ytor i körbanekanter kan dock innebära svårigheter för synskadade att förstå riktningsanvisning vid korsning av anslutande väg/gata, eftersom flera olika ytor behöver tolkas. Ytorna kan anläggas med ett avvikande material för att förtydliga cirkulationen eller med ett material som försvårar för fotgängare och cyklister att beträda ytan och på så sätt styra dem bort från övrig trafik. Sikt Siktkrav för cirkulationsplats återfinns i VU 94, avsnitt I cirkulationen skall trafikanten ej hindras från att se framförvarande fordons bromsljus, vilket medför vissa begränsningar i höjd och utformning på rondellens ytterkant. För cirkulationsplatsens funktion är det även viktigt att inkommande fordonsförare kan se körriktningsvisare på de fordon som föraren kan komma i konflikt med. Se figur Detta ger inkommande trafikanter möjlighet att planera sin körning utan plötsliga inbromsningar. Vissa vägmärken kan placeras på låg höjd för att öka synbarhet och för att förbättra sikten för gående och cyklister. Oeftergivliga föremål För rondell Se även kapitel Oeftergivligas föremål i rondell bör undvikas. Om ändå rondellen utrustas/utformas med sådana, skall följande krav uppfyllas: Radier i körspår för personbil får ej överstiga ovan angivna värden för VR 30 respektive VR 50. Styrande refuger anordnas i tillfarter som framtvingar riktningsförändring. Den visuella ledningen skall vara god Inga oeftergivliga föremål får placeras i en säkerhetszon på 3 meter från rondellkant vid 50 km/h. För till- och frånfarter Se även kapitel 5.3 Om tillfarten har hastigheten 90 km/h som därefter skyltas ned till 70 km/h och sedan tillfarten är dimensionerad för 50 km/h kan säkerhetszonen successivt minskas ned från 9 m till 3 m för god standard VV publikation 2002:117

15 VU 94S-2 7 Korsningar 137 (200) Vägmärken Se även del 12 Vägmärken samt RVT (Regler om vägmärken och trafik). En tydlig och trygg trafikmiljö bör skapas med fysiska åtgärder och en medveten gestaltning, för att på så sätt minimera användningen av vägmärken. I rondellen och i cirkulationsplatsens omedelbara närhet bör användningen av stolpar och master begränsas. Skyltars storlek och placering bör särskilt studeras. I tätare stadsbildningar kan exempelvis användning av vägmärken i understorlekar användas. I cirkulationsplatser med ett cirkulerande körfält skall orienteringstavla användas. Tvåfältiga tillfarter ska normalt inte ha körfältsvägvisare. Frånfarter förses i första hand med vägvisare på refugspets. Vägmarkering Se även del 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning samt RVT (Regler om vägmärken och trafik). Körfältspilar bör om möjligt undvikas p.g.a. risken att fordonsförare gör vänstersväng vid rondellen. Normalt skall cirkulationsplats dimensionerad för mer än ett körfält ej förses med körfältslinje i cirkulationen. Undantag kan behöva göras om t.ex.: Minst två körfält erfordras och del av cirkulationen behöver avsättas som busskörfält. Minst två körfält erfordras och särskild vägvisning erfordras för att cirkulationsplatsen skall få en god funktion Tre eller flera cirkulerande körfält erfordras Tvåfältiga cirkulationsplatser utan körfältslinje bör utformas så att två Lps, alternativt Lps och P ryms samtidigt. Om körfältslinje ändå utförs bör normalt förekommande fordon rymmas inom sina respektive körfält. Ett spärrområde istället för, eller i kombination med smala refuger ger aldrig samma hastighetsdämpande och styrande effekt som breda refuger och smal vägbana. Belysning Cirkulationsplats skall alltid förses med belysning. Ljussättning är en viktig del för både gestaltning och trafiksäkerhet. Nattetid och under den mörka årstiden kan stora delar av den övriga gestaltningen, som syftar till att annonsera och tydliggöra cirkulationsplatsen, vara svår att upptäcka och tyda. Då är belysning av cirkulationsplatsen med gatubelysning och eventuell effektbelysning av stort värde. Eventuell effektbelysning bör dock planeras och anläggas på ett sådant sätt att de i mörker/regn inte bländar eller kan förväxlas med andra fordon. Medveten placering av gatubelysning och annan belysning ger information om vägens angöring mot cirkulationsplatsen, förtydligar cirkulationen och ger information om inkommande och utgående vägar. VV publikation 2002:

16 138 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Vid planering av belysning skall helhetsintrycket av stolpar och master från belysning och vägmärken beaktas. För stora cirkulationsplatser i storskalig tätortsmiljö eller i landsbygdsmiljö kan högmaster eller annan belysning anordnas som riktas mot rondellens ytterkant. Trafikanterna blir tidigt uppmärksammade på cirkulationsplatsen och de får tydlig anvisning om fortsatt färdväg. Effektbelysning av rondellen kan vara lämpligt i vissa fall. Belysningen skall vara minst lika god för cirkulationsplatsen som för anslutande vägben. Se även del 14 Vägbelysning. Belysningsmaster bör vara eftergivliga. Oeftergivliga stolpar får inte placeras i säkerhetszonen. Vegetation/terrängmodellering Terrängmodellering kan nyttjas för att styra trafikantens blick mot cirkulationsplatsen, samt anvisa trafikanterna ett riktigt körsätt genom cirkulationsplatsen. Vegetation utgör tillsammans med terrängmodellering gaturummets väggar och förtydligar det inre gatu-/vägrummet. Vegetation kan också bidra till att ge signaler om vägens och cirkulationsplatsens utformning. Vid gestaltning med vegetation krävs stora volymer grönska, då trafikanten rör sig i ett storskaligt rum och upplever omgivningen under rörelse. Träd utmed korsande vägar annonserar platsen och korsningen. Materialanvändning Ytskiktens utformning, material och kontraster dem emellan styr hur trafikanten upplever gatumiljön och i förlängningen hur denne agerar. Material kan förtydliga gatans olika funktioner. Materialvalet bör ske med hänsyn tagen till omgivning och funktion. Valet av material är viktigt på överkörbara ytor i rondellen och i cirkulationsplatsens till- och frånfarter så att trafikanläggningen tål de trafikrörelser som kan förekomma. Materialvalet är även viktigt för att tydliggöra rondellens och övriga refugers ytterkanter för att kontrastera mot körytorna. Åtgärder i samband med byggnation Vid ombyggnader och förändringar av befintlig trafikmiljö sker ofta olyckor strax efter eller under den närmaste tiden efter att åtgärden genomförts. Anledningen kan vara att trafikanter som vanligtvis färdas genom korsningen inte inser att korsningen byggts om. Tillfälliga åtgärder från den tid då trafikanläggningen tas i bruk och minst tre månader framåt bör övervägas. Ritningsbilagor Som bilagor till detta kapitel finns en ritning över en landsbygdscirkulationsplats med avböjda tillfarter och en ritning över cirkulationsplats för trånga tätortslägen med GC-passager VV publikation 2002:117

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter PM Trafikutredning Snurrom verksamheter Bakgrund och syfte Planering pågår för nya verksamheter i anslutning till Norra vägen och E22 i norra delen av staden. Trafikutredningen ska undersöka hur området

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Cirkulationsplatser. - en idéskrift

Cirkulationsplatser. - en idéskrift Cirkulationsplatser - en idéskrift Denna skrift Cirkulationsplatser en idéskrift har på uppdrag av TS-gruppens vid VVÄ styrgrupp färdigställts av analysavdelningen under 1999 och 2000. I arbetet har deltagit

Läs mer

PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson

PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings kommun Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/ Humlevägen, Jönköpings 2014-03-31 Upprättad av: Reino Erixon och Pär Larsson PM Trafikutredning korsningen Åsenvägen/Humlevägen, Jönköpings Kund Jönköpings Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

PM Trafikutredning McDonald s

PM Trafikutredning McDonald s PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer

Trafikutredning Tvetavägen

Trafikutredning Tvetavägen Telge Inköp AB Version 1 Stockholm 2018-08-17 Datum 2018-08-17 Uppdragsnummer 1320035759 Utgåva/Status Version 1 Svante Nyberg Malin Lagervall Andreas Samuelsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Ramböll Malmö Beställare: Karlstads kommun (Emma Rönnbäck) Uppdragsnummer: 1320038706 Datum: 2018-11-01 Utgåva:

Läs mer

PM gällande utformning av cirkulationsplats

PM gällande utformning av cirkulationsplats gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Projektets bakgrund: Emmabodavägen är planerad att ändra karaktär från industrigata till stadsmässig gata. Trafiksäkerhetsåtgärd för att skydda oskyddade trafikanter,

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC

TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC RAPPORT TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC RAPPORT 2016-12-16 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2015-000522, 2016-12-16 UPPDRAG 272040, Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Trafikalstring

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID Handläggare Tobias Sjöstrand Tel 010-505 44 19 Mobil 0730-22 88 76 E-post tobias.sjostrand@afconsult.com Datum 2017-01-12 Projekt-ID 709 440 Kund Strömstad kommun, plan- och byggavdelningen Trafikutredning

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg, Eva Maaherra Lövheim DATUM 2016-05-09 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID Handläggare Tobias Sjöstrand Tel 010-505 44 19 Mobil 0730-22 88 76 E-post tobias.sjostrand@afconsult.com Datum 2018-03-01 Projekt-ID 709 440 Kund Strömstad kommun, plan- och byggavdelningen Trafikutredning

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt

Läs mer

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Uppdragsnr: 10111982 1 (3) PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Bakgrund Nysträckning av E4 delen Enånger - Hudiksvall

Läs mer

PM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl.

PM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl. Handläggare Erik Palmblad Tel +46 (0)10 505 44 97 Mobil +46 (0)72 703 87 71 E-mail erik.palmblad@afconsult.com Datum 2015-10-15 Uppdragsnr 708847 Förprojektering VA och gator inom planområde Väppeby 7:18

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Ekerö kommun

Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Ekerö kommun Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Beställare: Box 205 178 23 Ekerö Beställarens representant: Emelie Greiff Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Karl Grankvists väg 1A

Läs mer

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola

De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi 14 UPPDRAG Mörviken Åre Krook & Tjäder UPPDRAGSNUMMER 7002481 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Joakim Bengtsson Sabina Rubbi DATUM 2016-02-10 REVIDERING Kommentarer Disposition och mått parkeringsplatser

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Säkrare cykelpassager

Säkrare cykelpassager Säkrare cykelpassager - utformning, regler och konsekvenser 1 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2 REGLER OCH FÖRESKRIFTER... 5 3 ALLMÄNT

Läs mer

TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ

TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ RAPPORT TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ FÖRHANDSKOPIA 2017-08-18 UPPDRAG 278989, Korsningar Storgatan- Smedjegatan/Arabygatan Titel på rapport: Trafik- och kapacitetsanalys av Storgatan

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

13.2 ALLMÄNT TRAFIKSIGNALER

13.2 ALLMÄNT TRAFIKSIGNALER VU 94S-2 13 Trafiksignaler 3 (109) 13.2 ALLMÄNT TRAFIKSIGNALER Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 KUNGÄLVS KOMMUN Detaljplaneområde Vena 1:3 GATU-UTFORMNING GBG VA-SYSTEM LISA EKSTRÖM SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Orientering

Läs mer

Cirkulationsplats i Bollebygd

Cirkulationsplats i Bollebygd 1 PM 2013:45 Joachim Karlgren Björn Sax Kaijser 2014-01-13 Cirkulationsplats i Bollebygd Förslag på utformning av ny tillfart Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun

Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun Munkedals kommun Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun Trafikutredning Göteborg 2014-10-31 Detaljplaner för Gårvik och Bergsvik, Munkedals kommun Trafikutredning Datum 2014-10-31 Uppdragsnummer

Läs mer

PM Trafikanalys Spekeröds handelsområde och verksamheter

PM Trafikanalys Spekeröds handelsområde och verksamheter Konsult: ÅF Infrastructure AB Uppdragsansvarig: Åsa Nyqvist Beställare: Stenungsunds kommun Kontaktperson: Marcus Broman Interngranskare: Johan Hallberg Handläggare: Robin Hjalmarsson Datum: 2017-02-15

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet

Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet Sid 1(13) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Rapport, daterad 2017-06-16 Karl Borgstrand karl.borgstrand@karlstad.se Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post

Läs mer

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

2 Allmänt trafiksignaler

2 Allmänt trafiksignaler 2 Allmänt trafiksignaler Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika sorters korsningar på såväl landsbygd

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK

PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK NACKA KOMMUN Förstudie Älta Centrum UPPDRAGSNUMMER 3730116000 MEDVERKANDE: JOHAN INGELSHED YLVA ALMQVIST Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Befintliga Ältavägen och planerad bebyggelse 1 3 Korsningspunkter

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0 Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet, Lerums kommun

PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet, Lerums kommun Handläggare Cecilia Norberg Tel +46 10 505 31 38 Mobil +46 73 066 92 80 E-post cecilia.norberg@afconsult.com Mottagare Lerums kommun Jakob Aldén Datum 2017-01-27 Projekt-ID 723019 PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet,

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi 14 UPPDRAG Mörviken Åre Krook & Tjäder UPPDRAGSNUMMER 7002481 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Joakim Bengtsson Sabina Rubbi DATUM 2017-02-10 REVIDERING 2017-04-21 Kommentarer I revideringen

Läs mer

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1

1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 VÄG Väg 1. Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. led som är

Läs mer

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP

8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Planeringsdirektiv Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Exploateringskontoret Trafikkontoret april 2010 1 Inledning Detta planeringsdirektiv redovisar

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ

BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen

Läs mer

TRAFIKUTREDNING MED FÖRPROJEKTERING OCH GENOMFÖRBARHET AV STRANDGATANS UTFORMNING SAMT LILJEDALSGATAN OCH TRÄDGÅRDSGATAN I KUNGÄLV

TRAFIKUTREDNING MED FÖRPROJEKTERING OCH GENOMFÖRBARHET AV STRANDGATANS UTFORMNING SAMT LILJEDALSGATAN OCH TRÄDGÅRDSGATAN I KUNGÄLV 12600961 TRAFIKUTREDNING MED FÖRPROJEKTERING OCH GENOMFÖRBARHET AV STRANDGATANS UTFORMNING SAMT LILJEDALSGATAN OCH TRÄDGÅRDSGATAN I KUNGÄLV SWECO SOCIETY AB Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2

Läs mer

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet

Läs mer

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD -14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed

Läs mer

Trafikutredning Hallsås 4:1

Trafikutredning Hallsås 4:1 Uppdragsansvarig Johan Hallberg Handläggare Johanna Edoff Mottagare Lerums kommun Jakob Aldén Datum 2017-03-21 Projekt-ID 734001 Trafikutredning Hallsås 4:1 Hallsås 4:1 12 småhus ÅF-Infrastructure AB,

Läs mer

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Fördjupad utredning gällande trafikutformning 2015-11-13 Fördjupad utredning gällande trafikutformning Trafikytorna kring skoltomten har studerats ur ett trafikperspektiv med utgångspunkt i det liggande förslaget till plankarta och Swecos tidigare

Läs mer

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG

TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen

Läs mer