Nu verkställer vi. förbundsmötets beslut.

Transkript

1

2

3 LEDARE Nu verkställer vi förbundsmötets beslut»nytt år innebär för många av oss nya föresatser. Så är det även för Sve riges Tandläkarförbund.«gunilla klingberg Ordförande tandlakarforbundet.se N ytt år innebär för många av oss nya föresatser. Så är det även för Sveriges Tandläkarförbund. Varje december hålls förbundsmötet som utgör Tandläkarförbundets högsta beslutande organ. Vart tredje år är det ett större förbundsmöte med val och beslut om verksamhetsmålen för de kommande tre åren. Sveriges tandläkare är representerade av ombud för de fyra riksföreningarna från alla delar av landet. Ombuden granskar vår gemensamma organisation, dess verksamhet och ekonomi samt pekar ut färdriktningen för det fortsatta arbetet. förbundsmötet i december behandlade en proposition från förbundsstyrelsen om förtydligande av medlemsbegreppet. Denna mottogs positivt och bifölls av ett enhälligt förbundsmöte. Ett viktigt beslut för den samlade organisationen och ett klargörande som tydligt visar att de som företräder tandläkarkåren själva är legitimerade tandläkare. Ett lika enhälligt förbundsmöte lade fast verksamhetsmålen för de kommande tre åren. Dessa bestämmer riktningen för Tandläkarförbundets arbete, det vill säga hur dess styrelse, kommittéer och kansli ska arbeta. Verksamhetsmålen ska också ses som en gemensam plattform för alla i Tandläkarförbundet. Det omfattar hela tolv olika verksamhetsområden och jag får anledning att återkomma till dessa i kommande ledare. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm gästade förbundsmötet och beskrev den nya organisation som ska vara på plats från årsskiftet. Det blir en tydligare struktur med fyra enheter (tillsyn, reglering, kunskapsstyrning samt uppföljning och utvärdering) men det ska även finnas horisontella strukturer i organisationen som ska samordna ansvaret för olika målgrupper och områden. Vikten av tydlighet var något som Lars-Erik Holm återkom till flera gånger. Ett av de viktigaste områdena är tillsynen och här pekade generaldirektören på att tillsyn är myndighetsutövning och centralt i arbetet för säker och god vård. Lars-Erik Holm markerade också tydligt att han ser tandvård som en naturlig del i hälso- och sjukvården. Från Tandläkarförbundets sida är det positivt att Socialstyrelsens arbete tydliggörs och generaldirektörens beskrivning av god och säker vård stämmer väl med vårt eget arbete kring kvalitet och patientsäkerhet. Utredningen av det tredje steget i tandvårdsstödet har stor betydelse för tandvården och dess patienter och utredaren Curt Malmborg besökte också förbundsmötet och redogjorde för utredningsarbetet. Även han talade om munhälsan som en integrerad del av allmän hälsa. En del i tredje steget handlar om lärosätenas möjlighet att tillämpa tandvårdsstödet vid studentbehandlingar. Regelverket har medfört att det blivit svårare att rekrytera patienter till grundutbildningen. Detta är förstås både olyckligt och oacceptabelt. Den kliniska färdighetsträningen är så viktig att man i ett längre perspektiv kan säga att den handlar om kvalitet i vården och rent av om patientsäkerhet. Mot den bakgrunden är det med glädje vi nu ser att utredarna verkar hitta en möjlig väg fram. Vid ett gemensamt möte med lärosätena och Tandläkarförbundet har utredarna pekat på en lösning inom det tredje steget. Men eftersom det tar tid innan detta kan sjösättas arbetar man dessutom på tillfälliga insatser vilket välkomnas. sveriges tandläkarförbund är ju den odontologiska professionens organisation. Det förpliktigar. Nu har förbundsmötet dragit upp riktlinjerna för vårt gemensamma arbete de kommande åren. En ny förbundsstyrelse med representanter för alla fyra riksföreningarna började sitt arbete i och med årsskiftet och det blir en grannlaga uppgift att utveckla och verkställa förbundsmötets beslut. tandläkartidningen årg 102 nr

4 KRÖNIKA Från experiment till rutin sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association) Årgång 102 Grundad 1909 Det är lätt att hålla med om att den som är bäst lämpad för ett uppdrag eller ett jobb ska väljas; kvotering leder oftast till att nya orättvisor avlöser dem man försöker avhjälpa. Men rätt person på rätt plats uttalas alltför ofta»rätt man på rätt plats«, också bland tandläkare. Hur kan man annars förklara att det tog Sveriges tandläkare 101 år att hitta en lämplig kvinna för ordförandeposten? n P rofessor Per-Ingvar Brånemark opererade 1965 in titanskruvar på den första patienten. Dessa blev sedan stöd för en helbro i underkäken. När patienten Gösta Larsson dog för några år sedan hade implantaten fungerat i mer än 40 år. Eftersom jag enbart hade kontakt med tandvården som ung patient på den tiden vet jag inte vilka förväntningarna var på det nya materialet och den nya metoden då. Men jag gissar att de var avvaktande och att tekniken ännu inte var ett allmänt samtalsämne bland tandläkare och naturligtvis inte bland deras patienter. I dag är det som en gång var närmast science fiction-betonat en del av tandvårdens vardag. I slutet av 1998 publicerade Tandläkartidningen sex vetenskapliga artiklar på temat implantat. Innan dess hade det bara förekommit enstaka artiklar om metoden i tidningen, detsamma gällde de närmaste åren efter Ett par år senare kunde vi berätta att det inte längre fordrades specialistkompetens för att utföra implantatkirurgi och att det kommit ut en bok med titeln»dags för implantat«, men det var allt. Det var först för fem år sedan som rubriker som innehöll ordet implantat började bli vanliga i Tandläkartidningen. Sedan dess har de förekommit desto oftare och nu är det dags för det första av två temanummer i ämnet, ett resultat av de nordiska tandläkartidningarnas samarbete. Författarna kommer som vanligt från både Norge, Danmark, Finland och Sverige men vi publicerar samtliga artiklar på svenska så som vi har gjort sedan 2005 efter enträgna böner från läsarna. Strax efter det att den första implantatpatienten fått sina skruvar på plats var det dags för patient nummer två. Han heter Sven Johansson och var nyligen på besök hos sin tandläkare och tandhygienist i Mölndal. Du möter dem på sidan 12. I det här numret kan du också läsa om kvalitetsarbete, upphandlingsregler, besluten på Tandläkarförbundets förbundsmöte och mycket mer. Om du känner att du behöver en paus i läsningen råder jag dig att vila ögonen på tandläkaren Gunar Streus vackra vinterbilder på sidan 40. Välkommen till ett nytt gott år med Tandläkartidningen! n»det var först för fem år sedan som rubriker som innehöll ordet implantat började bli vanliga i Tandläkartidningen.«christina mörk Chefredaktör Postadress: Box 1217, Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: Fax: Hemsida: E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör: Christina Mörk Ansvarig utgivare redaktion: Carina Frohm Layout, produktionsansvarig Anita Hagstedt Korrektur, registrering Thomas Jacobsen Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson Reporter Björn Klinge Vetenskaplig redaktör Lasse Mellquist Layout Janet Suslick Reporter annonser: Elisabeth Frisk Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson Produkt- & platsannonser Inger Kåberg Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration: Sverige kronor + 6 % moms Norden kronor + 6 % moms övriga länder kronor TS-kontrollerad upplaga: Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB Klippan ISSN All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 4

5 INNEHÅLL foto: roger borgelid, urban orzolek, mikael lundgren, marie ullnert, gunar streu REPORTAGET»Efter operationen har han aldrig haft problem med sina tänder. Han har också varit noga med sin hygien.«sid 12 3 ledare Nu verkställer vi förbundsmötets beslut. Gunilla Klingberg 6 i korthet Tandläkare förlorade strid om arbetskläder årige svens implantat håller än Sven Johanssons över- och underkäksimplantat som sattes in 1967 har fungerat utmärkt. 16 förbundsmöte 2009 Organisationen är väl rustad att möta framtidens krav, konstaterade Sveriges Tandläkarförbunds ordförande i sitt öppningstal på förbundsmötet. 26 ansvarsärenden OMSLAG: Osseointegration, vävnadssnitt: direkt förbindelse mellan titanmetall (svart) och den levande benvävnaden. Mikroskopfoto: Björn Klinge 30 så höjer de kvaliteten Vi besöker en privat- och en folktandvårdsklinik för att se hur man arbetar med kvaliteten på vården. 34 upphandling en snårskog av regler Upphandling av munhälsobedömning leder ofta till överklagande. 40 frusna ögonblick Tandläkare Gunar Streu har förevigat några magiska ögonblick på fjället. 42 klingberg tar över Vi träffar Gunilla Klingberg, Sveriges Tandläkarför bunds första kvinnliga ordförande. 45 läkaren som blir tandläkare Läkaren Roxana Toma ska bli tandläkare och hoppar nu in på tredje terminen i Umeå. VETENSKAP & KLINIK 47 krönika Är det meriterande att göra fel? Thomas Jacobsen 49 böcker 50 fackpress 53 i korthet 55 tema 2010: vävnadsförankrade implantat De fem första artiklarna i det samnordiska temat behandlar orala implantatets historia, lämpliga röntgentekniker, patientbedömning och behandlingsplanering, lyckandefre kvens och hur olika medicinska tillstånd kan påverka implantatbehandlingen. 98 debatt 101 platsannonser 105 korsord 106 radannonser 110 födelsedagar 112 viktiga adresser 114 kalendarium tandläkartidningen årg 102 nr

6 I KORTHET Tandläkare förlorade strid om arbetskläder Folktandvården i Stockholms län sade nej till en tandläkare som ville bära långärmade arbetskläder av religiösa skäl. Det var inte diskriminering, slår Stockholms tingsrätt fast i en dom. En nyutexaminerad tandläkare fick till skillnad från flera kurskamrater inte jobb hos folktandvården i Stockholm. Anledningen var att det under en anställningsintervju kom fram att hon inte ville bära kortärmad skjorta på jobbet. Tandläkaren ville i stället använda desinficerade engångsplastskydd över ärmarna, men folktandvården Den borgerliga alliansen i landstinget i Stockholm har beslutat att satsa två miljoner kronor årligen på forskning om munhälsa. Forskningen kommer att bedrivas som ett samarbete godtog inte förslaget. Under rättegången hördes Inger Andersson von Rosen, sakkunnig läkare på Socialstyrelsens smittskyddsenhet. Inger Andersson von Rosen ansåg att skyddsrock eller engångsärmar kunde användas som alternativ till kortärmat utan att riskera skyddet mot smittspridning. Grundregeln i Socialstyrelsens föreskrifter, som är bindande, är att man alltid ska ha kortärmat, sade hon i rätten, men ibland gör man undantag om skyddskläder behövs för att skydda personalen. Smittskyddstandläkare Två miljoner till forskning om munhälsa mellan Karolinska institutet och landstinget. Munnen har stor betydelse för människors hälsa. Ändå har varken staten eller landstingen tagit sitt Peter Lundholm och Ann Tammelin, ordförande i Svensk Förening för Vårdhygien hördes på begäran av folktandvården. Båda ansåg att bästa skyddet mot smittspridning är spritad, bar hud, eftersom alla andra material lättare samlar mikroorganismer. Enligt Stockholms tingsrätt blev inte tandläkaren diskriminerad. Folktandvården är skyldig att följa Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården. Enligt domen måste tandläkaren betala kronor i rättegångskostnader till folktandvården. janet suslick ansvar för forskning om munhälsa, säger Gustav Andersson, centerpartistiskt sjukvårdslandstingsråd med ansvar för tandvårdsfrågor. mk Tandvårds - kostnader slår olika Patienter med stort eller mycket stort behov av tandvård och patienter med litet behov, har fått lägre kostnader med det nya tandvårdsstödet. För medelpatienten har kostnaderna ökat. Slutsatserna kommer från den utvärdering som Försäkringskassan genomfört på uppdrag av regeringen. Att kostnaden för medelpatienternas tandvård har ökat beror enligt Försäkringskassan på att patienter som behandlas för en kostnad på kronor inte får så stor del av tandvårdsstödets subvention. Under tandvårdsstödets första tolv månader steg priserna med 2,7 procent, en betydligt lägre prisökning än under tidigare år. mats karlsson Fosfatcement i kapsel DentMan AB Inte störst men ofta först dentman@dentman.se Lustgas Nyheter! Allt på ett ställe: Mixer Andningssystem Näsmask, enkel Näsmask, dubbel Punktutsug Certifierad service Digital MDM - Alla modeller - HB-Hytrel - Porter - Matrx-silikon - Matrx-engångs - Porter - Anevac D - X-Vac - Anevac D X-DENTAL AB (f.d. HB Dental AB) Kungsportsavenyn 30, Göteborg Tel Fax hberg@x-dental.se 6 tandläkartidningen årg 102 nr

7 »Fel tjäna extra på patienterna«det är oacceptabelt att deltagarna på en av danska Tandlægeforeningens kurser uppmanas att ta så mycket betalt som möjligt av patienterna. Det anser Tandlægernes Nye Landsforening. Tidningen Extra Bladet deltog i vidareutbildningskursen»starta i praksis«, som anordnades av Tandlægeforeningen, som i huvudsak organiserar de privatpraktiserande tandläkarna i Danmark. På kursen undervisade enligt tidningen tandläkaren Torben Andersen nyutexaminerade tandläkare i konsten att tjäna lite extra vid behandling av patienterna. På kursen ska tandläkaren bland annat ha gett deltagarna tipset att operera ut tänder i stället för att extrahera. Tandlægernes Nye Landsforening, som organiserar de offentliganställda tandläkarna, har reagerat kraftigt på uppgifterna. Till Extra Bladet säger föreningens ordförande Anne Kaae-Nielsen att det är oacceptabelt att man i Tandlægeforeningens regi undervisar tandläkare i att tjäna extra på patienterna i stället för att ge dem den bästa vården. Det finns dessutom endast en viss mängd pengar avsatta för tandvård; tar man för mycket betalt vid vissa behandlingar blir det mindre över till att satsa på god tandhälsa för andra patienter, säger hon. mats karlsson Callcenter fördelar allt fler patienter Allt fler av Folktandvården Skånes kliniker ansluter sig till callcentret för bokning av akuttider. För ett par år sedan bestämde sig elva kliniker inom folktandvården i Malmö för att ha ett gemensamt callcenter. Bakgrunden var att få ordning på bokningarna av patienter med akuta tandvårdsbehov som saknar ordinarie tandläkare. Varje vardag avsätter klinikerna var sin timme för verksamheten som callcentret sedan fördelar. Målet är att patienten ska få en tid på närmaste klinik men är där fullt går man vidare till nästa närliggande mottagning och så vidare. Modellen upplevs som effektiv och underlättar för patienterna som endast behöver ringa ett nummer. Genom annonsering i lokala tidningar och information på hemsidan hittar vårdtagarna rätt. Men det handlar inte om en homogen grupp. Det är rätt spritt. Det är både svenska medborgare och flyktingar som av olika anledningar inte har en egen tandläkare, berättar Georg Persson, klinikchef vid folktandvården Caroli i Malmö. Kliniker från flera andra kommuner har efter hand anslutit sig till tjänsten och det gemensamma telefonnumret. Först ut var Lund och Helsingborg. Sedan 1 november, 2009, är även Landskrona med. Den 1 mars, 2010, hoppar dessutom Svalöv och Kävlinge på tåget. erik skogh Lönelyft på 7,3 procent 7,35 procent blev den genomsnittliga löneökningen för tandläkare inom folktandvården i Gävleborg år Den vanliga lönerörelsen gav dem runt 4,55 procent. De flesta har också tillägg för att de jobbar en kväll i veckan, en lördag i månaden september till maj och/eller arbetar på flera kliniker. Det gav tandläkarna i Gävleborg i snitt 2,8 procent, utöver ökningen på 4,55 procent. js Sensorer Skarpare diagnos med originalet från japanska Hamamatsu Ej redigerad bild, exponerad på klinik i Sverige hösten info@digitales.se Tel Fax IT DATASUPPORT INTRAORALA KAMEROR INTRAORAL RÖNTGEN PANORAMARÖNTGEN CBCT/VOLYMTOMOGRAFI HAMAMATSU tandläkartidningen årg 102 nr

8 I KORTHET Kurs krävs för arbete inom djursjukvård Sedan årsskiftet måste tandläkare godkännas av Statens jordbruksverk för att arbeta självständigt inom djurens hälso- och sjukvård. Tandläkare som har jobbat minst ett år på halvtid (eller motsvarande) inom djurens hälso- och sjukvård mellan år 2000 och 2009 kan bli godkända för arbete inom djurens hälsooch sjukvård om de söker hos Jordbruksverket senast Övriga tandläkare måste gå en tilläggsutbildning för att bli godkända, beslutade Jordbruksverket den 8 december Statens lantbruksuniversitet (SLU) föreslår att tandläkare måste ha minst tre års yrkeserfarenhet från humantandvården samt själva ordna praktikplats på ett djursjukhus eller en djurklinik för att bli antagna till tilläggsutbildningen. Praktikplatsen och den handledande veterinären måste godkännas av SLU. Dessutom får tandläkare som går tilläggsutbildningen en»specialisthandledare«, till exempel en veterinär med specialistutbildning i odontologi för smådjur. Eftersom det bara finns ett fåtal möjliga specialisthandledare i Sverige i dag, kan det bli en begränsning för antalet utbildningsplatser, skriver SLU i en preliminär plan för utbildning av tandläkare. Troligen börjar utbildning av tandläkare tidigast Hästtandvård ingår i en ny tilläggsutbildning som föreslås av SLU för tandläkare som vill jobba med djur. hösten 2010, enligt Svante Axelsson, utbildningsledare på SLU. janet suslick läs mer Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om behörigheter för djurhälsopersonal på foto: colourbox Nya policyn för FDI World Dental Federation (FDI) har antagit tre nya policyuttalande och uppdaterat sju policyn som finns sedan tidigare. De nya uttalandena tar upp tandlöshet och problem med allmänhälsan hos äldre, hur akademiska titlar får användas samt känsliga tandhalsar. Den uppdaterade policyn handlar bland annat om fluor i dentala material, tandblekningsmaterial, bekämpning av infektion inom tandvården, profylax efter att ha kommit i kontakt med hiv och forskning. js läs mer IT-produkter som förebygger smittspridning Ett nyutvecklat tangentbord. Finns med larm som påminner användaren om rengörning. MultiErgonomi Medigenic tangenbord kombinerar rätt tangenbordskänsla med enkel desinficering av plan yta. Tangentbordet finns i tre utföranden. Tvättbar mus i samma material. Tel info@multiergonomi.se 8 tandläkartidningen årg 102 nr

9 Kirurgi & Implantat Använd en säkrare motor! Surgic XT Plus är en stark kirurgi- och implantatmotor som går tyst och jämnt oavsett varvtal och motstånd. Med Surgic XT kan du kalibrera alla dina vinkelstycken. Detta gör att du kan lita på att dina inställningar stämmer även om du använder äldre vinkelstycken. Enheten har ett enkelt programmeringssystem (10 program) där du bl.a. ställer in begränsningar för varvtal och vridmoment. Surgic XT Plus finns med och utan ljus. I setet ingår även ett vinkelstycke. KAMPANJERBJUDANDE! Vid köp av Surgic XT Plus får du ett SGS-ES-handstycke utan extra kostnad. Värde 5 100:- Kirurgivinkelstycken X-serien S-Max-serien Kirurgihandstycken Hand- och vinkelstycken i titan, med ljus. Vinkelstycke i rostfritt stål, utan ljus. Utan ljus. SGS-ES SGM-ER-serien SGA-ES VarioSurg FÖR ULTRALJUDSKIRURGI MED LJUS VarioSurg skär benvävnad med hjälp av ultraljud och piezoelektrisk teknik. Handstycket känner av mjukvävnad; nerver, sinus, blodkärl etc. och förhindrar att den skadas. Patienten upplever mindre obehag vid ingreppet och läkningstiden blir kortare. Minimerad blödning förbättrar dessutom sikten i arbetsområdet. VarioSurg kan bl.a. användas till sinuslyft, periodontal kirurgi, endodontisk kirurgi och ortodontisk kirurgi. Återförsäljare: TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, Vännäs, Tel , info@tsdental.se,

10 I KORTHET Nytt nätverk för studenter i utlandet Sveriges Tandläkarförbund har startat ett nätverk för utlandsstuderande. foto: pia leden Allt fler studenter från Sverige läser till tandläkare i andra länder. Läsåret 2008/2009 hade 220 tandläkarstuderande i utlandet studielån från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Ökningen beror till stor del på att tandläkare inom Europeiska unionen (EU) sedan några år tillbaka automatiskt får svensk legitimation om de ansöker hos Socialstyrelsen. För studenter som inte kommer in på utbildningen i Sverige har utlandsstudier blivit ett alternativ. Förhoppningen för många är att de sedan ska få jobb i Sverige. De flesta utlandsstuderande finns i Östeuropa. Rumänien, Polen, Ungern och Tjeckien är länder där relativt många blir tandläkare med hjälp av svenska studiemedel. Drygt 50 studenter från Sverige läser i dag till Susanna Magnusson och Pia Leden besökte tandläkarstuderande från Sverige i Cluj- Napoca, Rumänien. tandläkare på en sexårig utbildning på engelska i Rumänien i staden Cluj- Napoca på universitetet Iuliu Hatieganu. I december åkte Pia Leden, utredare på Sveriges Tandläkarförbund, och Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, till Cluj-Napoca för att träffa studenterna där. De ville skaffa sig en uppfattning om vilka som studerar där och vilka framtidsplaner de har. Många av studenterna har för avsikt att jobba som Alex Bunea, Emilia Witkowska, Joanro Walladbegi, Jonny Kass Kawo och Viktor Bokström studerar till tandläkare i Rumänien. De är intresserade av att arbeta i Sverige när de är färdiga. tandläkare i Sverige när de är färdiga, berättar Pia Leden. Under utbildningstiden skulle de vilja ha information om svenska förhållanden inom tandvården och svar på praktiska frågor, som till exempel när och hur de kan söka sommarjobb inom tandvården i Sverige. Det nya nätverket startas för att fylla tomrummet, och Pia Leden söker nu kontaktpersoner på olika orter där studenter från Sverige läser till tandläkare. Medlemmarna i nätverket kommer att få kontinuerlig information från Tandläkarförbundet via en studentsida på förbundets webbplats och tillgång till Tandläkartidningen i digital form, bland annat. Förutom Tandläkarförbundets nätverk för utlandsstuderande finns en grupp på Facebook som heter Swedish Dental Students Abroad (SDSA). janet suslick ESTETIK - PASSFORM - HÅLLBARHET TRANSLUCENT NYHET i VÄRLDSFORMAT ZIRKONIUM CAD/CAM Zeno Zirkonium Helkeramik 3 led 3885:- 6 led 7170:- 10 led :- Senaste nytt finns alltid på DEPPELER Titan-cyretter för implantat TI 67LDMS TI 67RDMS TI IILDMS TI IIRDMS SchweiziSk kvalitet! AD 23LDMS AD 23RDMS För övrigt sortiment beställ katalog eller X-DENTAL AB (f.d. HB Dental AB) Kungsportsavenyn 30, Göteborg Tel Fax hberg@x-dental.se 10 tandläkartidningen årg 102 nr

11 Building a foundation for success STRAUMANN BoneCeramic STRAUMANN BoneCeramic A Synthetic Product Bone Vitality and Volume in One Product Excellent Handling STR

12

13 REPORTAGET Än håller Svens Dags igen för 85-årige Sven Johansson för ett besök hos Team Dagnelid. Här ledsagad av dottern Ann-Christin Rudberg. Till höger tandläkare Christer Dagnelid. Tandläkare Johanna Källström har tillfälligtvis ryckt in i receptionen. 12 Tandläkartidningen årg 102 nr

14 implantat 85-årige Sven Johansson må ha värk i benen, men över- och underkäksimplantaten som sattes in 1967 har fungerat alldeles utmärkt. Han var den andra patienten i Sverige som fick implantat, och har inte haft några problem med konstruktionerna, berättar han när han kommer för kontroll hos Team Dagnelid Colosseum i Mölndal. Som så många andra i sin generation fick Sven Johansson tidigt problem med sina tänder. På grund av detta förlorade han samtliga sina tänder i överkäken och de flesta i underkäken. Den normala lösningen vid denna tid och många gånger även i dag var att sätta in en helprotes. Men Sven hade tur i oturen; vid den här tiden var han droskägare och hade just kört en patient till den tandvårdsklinik i Mölndal som vid den tiden drevs av Per-Ingvar Brånemark, i dag professor emeritus i anatomi. Där träffade han Gösta Larsson, som 1965 blev den förste patienten i Sverige som fick implantat inopererade. Sven Johansson och Gösta Larsson kom i samspråk, och för Sven tändes ett hopp om att åter få fasta tänder. Efter att ha blivit undersökt noggrant, blev han behandlad framgångsrikt som patient nummer två i Sverige. Var han inte orolig inför behandlingen den hade ju endast genomförts en gång tidigare? Sven skakar på huvudet. Inte alls, och operationen gick bra. Jag hade inga problem. Sedan dess har han gått på kontroll hos tandhygienist regelbundet, sedan 1976 hos Christer och Eva Dagnelid, som övertog professor Per-Ingvar Brånemarks klinik detta år. De senaste åren har dottern Ann-Christin Rudberg följt med Sven på grund av hans vacklande hälsa. Också hon är mycket nöjd över resultatet. Efter operationen har han aldrig haft problem med sina tänder. Han har också varit noga med sin hygien, berättar hon. Per-Ingvar Brånemark, professor emeritus i anatomi. Viktigt hålla rent Kliniken Team Dagnelid Colosseum är inriktad på specialisttandvård. Christer Dagnelid, tandläkare och specialist i oral protetik, har arbetat många år med implantatbehandlingar. Han har träffat Sven Johansson många gånger genom Text: Mats Karlsson Foto: Roger Borgelid tandläkartidningen årg 102 nr

15 REPORTAGET Att hålla rent är a och o efter en implantatbehandling, påpekar tandläkare Christer Dagnelid. Regelbundna besök hos tandhygienist Eva Dagnelid håller Sven Johanssons tänder rena. åren och är inte överraskad över den goda funktionen. Det viktigaste för de här patienterna är att de håller så rent som möjligt i munnen. Sven har kommit på regelbundna kontroller, vilket är en stor del av förklaringen till att han i stort sett har varit besvärsfri. Vi är väldigt måna om att ha en god eftervård för dessa patienter, berättar han. Den enda större åtgärd som gjorts under åren är att det gamla materialet på konstruktionen i överkäken ersattes med nytt i mitten på 1990-talet. På kliniken utförs ett stort antal implantatbehandlingar procent är traditionell tvåstegskirurgi. I dag är man en av Nordens största kliniker på implantatbehandlingar. Anledningen till att tvåstegskirurgin fortfarande används i så stor utsträckning är enligt Christer Dagnelid att den i de flesta fall ger det bästa resultatet. Vi vill inte utmana biologin. Vi vill att de konstruktioner vi opererar in ska hålla livet ut, säger han. Det finns dock andra tandläkare som arbetar med snabbare metoder, och som anser att detta fungerar utmärkt. Per-Ingvar Brånemark, som utförde operationen 1967, har träffat Sven Johansson vid flera tillfällen, senaste gången för cirka ett år sedan. Han är lika nöjd som Sven med resultatet, och kan konstatera att hans upptäckt hjälpt många patienter till bättre liv. Det visar att tekniken fungerar. Det viktiga är att inte gå för snabbt fram utan att respektera moder naturs förmåga att integrera titanskruvarna, säger han när Tandläkartidningen ringer upp honom. Han berättar att han nyligen fått veta att en 101-årig japansk patient fått implantat, och att det hela avlöpt mycket väl. Andelen äldre ökar, och jag är övertygad om att vi kan hjälpa många av dem som vill ha implantatbehandling. Det viktiga är att fixturerna sätts in med stor försiktighet och att vi tar hänsyn till alla faktorer som kan påverka utfallet, säger han. Han berättar att de första patienterna som fick implantat var mycket noggrant selekterade innan operationerna genomfördes. Man tog stor hänsyn till faktorer som vävnadsvitalitet och medicinsk vitalitet hos patienterna, men också om patienterna var psykologiskt mogna för behandlingarna och beredda att hålla rent genom noggrann egen- 14 Tandläkartidningen årg 102 nr

16 »Vi vill inte utmana biologin. Vi vill att de konstruktioner vi opererar in ska hålla livet ut, säger han.«vård. I dag görs inte samma noggranna selektering. Men enligt Per-Ingvar Brånemark är prognoserna mycket goda för de flesta patienterna, och han betonar återigen:»man får inte gå för snabbt fram. Man måste ta hänsyn till biologin.«för den förste patienten som fick implantat dröjde det nästan två år innan den färdiga protetiska konstruktionen sattes fast, detta på grund av att patienten hade gomspalt. För Sven Johansson gick det snabbare; man väntade omkring fem månader innan protetiken sattes fast i överkäken, och fyra månader innan den sattes fast i underkäken. Agera ödmjukt I dag vill många patienter gärna ha tänder samma dag om möjligt. Men enligt Christer Dagnelid brukar de flesta lyssna på tandläkarnas råd och väljer till sist att vänta tre, fyra månader efter att implantaten installerats tills brokonstruktionen sätts fast. Det finns fall där antingen tidig- eller direktbelastning fungerar utmärkt, men då bör patienten selekteras noggrant. Visst finns det i dag implantatytor som läker in snabbt, men biologin är densamma. Det kan inga kommersiella insatser ändra på. Med det sagt kommer vi in på de senaste årens tumult kring direktbelastande konstruktioner. Christer Dagnelid tycker att det är beklagligt att Nobel Biocares dåvarande ledning inte tog de varningssignaler som kom från tandläkare som deltog i olika studier på allvar. Om man hade agerat mer ödmjukt och dragit in produkterna till dess man hunnit identifiera bristerna hade man sluppit allt bråk. I dag har företaget en betydligt ödmjukare inställning. Fler risker Inklusionskriterierna vid implantatbehandling var betydligt strängare förr. Det innebär att riskerna för misslyckanden har ökat. Detta ställer i sin tur allt högre krav på dem som utför kirurgin och protetik. Men helt klart kan vi behandla betydligt fler patienter nu än för bara tio år sedan, säger Christer Dagnelid, och tillägger: I dag är det väldigt få patienter som väljer att slipa ner tänder och sätta in en brygga på konventionellt sätt. Man vill hellre satsa på en implantatbehandling. Enligt Christer Dagnelid väntar stora utmaningar i framtiden inom implantatområdet. Allt fler patienter vill ha implantat, och det gäller också den växande skaran äldre. De nöjer sig inte som tidigare med proteser. I grunden handlar det enligt honom om begrepp som livskvalitet, något som Per-Ingvar Brånemark alltid sett som den viktigaste aspekten. Det Christer Dagnelid tror kommer att ske tekniskt på området framöver är att ytforskningen leder till implantatytor som ger snabbare inläkning, och ju mer man lär sig om benets biologi desto bättre kan man hjälpa patienterna. Under intervjun med Christer Dagnelid har hustrun och tandhygienisten Eva inspekterat Sven Johanssons munhygien och gjort rent. Hon berättar att många äldre, precis som Sven, behöver extra hjälp med att hålla en god oral hygien eftersom ålder och olika krämpor gör det svårare att upprätthålla en god egenvård. Eva Dagnelid tillägger att hon känner extra mycket för dessa patienter: De har alltid kommit när man kallat för kontroll genom åren. Sedan blir de gamla och får minskad möjlighet att upprätthålla en god munhygien. Då vill man ge dem en extra hand och hjälpa till med att göra den orala hälsan lite bättre. För välbefinnandet i en ren mun känner man hela livet ut. Sven Johansson känner sig nöjd. Om tre månader är det åter dags att sätta sig i taxin för att besöka tandhygienist Eva Dagnelid. God och framgångsrik tandvård utgår från en bra och långvarig relation mellan patient och tandläkare, där återbesöken individanpassas till livets olika skeden, avslutar Christer Dagnelid. n Om tre månader är det dags för återbesök. tandläkartidningen årg 102 nr

17 FÖRBUNDSMÖTE 2009»Vi har en stark organisation«roland Svensson konstaterade, när han öppnade sitt sista förbundsmöte som ordförande, att organisationen är väl rustad att möta framtidens krav. Krusenbergsöverenskommelsen har skapat ett mycket bra arbetsklimat inom förbundet. Det vore mycket oklokt att förändra ett koncept som fungerar. Det sade Roland Svensson i sitt öppningsanförande vid förbundsmötet, då han också avgick som ordförande efter åtta år. Krusenbergsöverenskommelsen blev verklighet efter flera års intensiva diskussioner. Vid förbundsmötet år 2000 röstades överenskommelsen igenom och innebar bland annat att arbetsuppgifter fördelades om mellan förbundet och riksföreningarna. Det innebar också att laguppställningen i förbundsstyrelsen förändrades; Privattandläkarna och Tjänstetandläkarna fick två fasta mandat var, Sveriges odontologiska lärare ett, och Studerandeföreningen en adjungerad ledamot. Ordföranden gavs ingen utslagsröst. Röster har höjts för att ändra på överenskommelsen, men det vore mycket olyckligt. Nu har vi en verksamhet som fungerar mycket bra och som kan möta de krav som kommer att ställas i framtiden, sade Roland Svensson, som också passade på att ge kansliets medarbetare en eloge för effektivt arbete inom ett stort antal områden. Trots de tuffa ekonomiska tiderna har förbundet klarat sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som finns. Men Roland Svensson påpekade att det är nödvändigt att diskutera hur förbundet ska möta de förändringar som sker och kommer att ske inom tandvården i framtiden. Satsningen godis- och läskprojektet har haft stort genomslag och lett till debatt om den orala hälsan. En utmaning för tandläkarna är nu att nå ut till de patientgrupper som har högt ohälsotal. Patientsäkerhet är ett annat område. Just nu ses bland annat hsan och lex Maria-systemet över. Där är vi tydliga. Vi vill ha ett system för patientsäkerhet som är förebyggande och inte straffande, sade han. I dag studerar cirka 200 svenskar till tandläkare i andra länder, främst Ungern, Rumänien och Polen. Det är viktigt att vi får in dessa blivande tandläkare i organisationen. Vi har därför skapat en studentwebb på förbundets hemsida för att sprida information till dessa studenter. Roland Svensson betonade också att det internationella arbetet har sin givna plats inom förbundets verksamhet. Det handlar främst om det europeiska samarbetet mellan medlemsländernas organisationer inom eu. Man arbetar bland annat med att ta fram förnyade minimiregler för tandläkarutbildningarna och möjligheten att arbeta i olika länder. mk Anders Holmlund medaljör Årets Gotthard Dahlén-medaljör heter Anders Holmlund, tidigare vice ordförande i Tandläkarförbundet. Medaljen delas ut som»en erkänsla för utomordentliga insatser för Sveriges Tandläkarförbund och dess medlemmar«. Anders Holmlund var ledamot i förbundsstyrelsen mellan 2002 och 2008, först som efterutbildningsrådets ordförande och på senare år som vice förbundsordförande. På den senare positionen arbetade han främst med frågor som rör forskning och forskarutbildning. Till vardags är Anders Holmlund professor i käkkirurgi vid Karolinska institutet. Gotthard Dahlén var en av de tandläkare som bildade Sveriges Tandläkarförbund 1908 och var sedan ordförande i tre perioder: , och Anders Holmlund med Gotthard Dahlénmedaljen. 16 Tandläkartidningen årg 102 nr

18 vissa grupper behövs det ett närmande mellan tandvården och hälso- och sjukvården, menar Curt Malmborg. Curt Malmborg och Åsa Forssell arbetar med tandvårdsreformens tredje steg, ett selektivt stöd till vuxna med stora behov. Slutrapporten läggs fram senast 1 oktober i år. Tandvårdsreformens tredje steg Tandvårdsreformens tredje steg, ett stöd till vuxna med stora behov, kan komma att testas lokalt innan det införs generellt, tack vare ett förslag som lades fram i samband med Tandläkarförbundets förbundsmöte i december. Curt Malmborg leder en arbetsgrupp inom socialdepartementet som utreder tandvårdsreformens tredje steg. Han berättade om utredningen i samband med förbundsmötet i Folkets hus i Stockholm den 4 december. Det var Nils Andersson, representant från Jönköping som lade fram förslaget att testa stödet till vuxna med stora behov innan det lanseras»på riktigt«i hela landet. Curt Malmborg gillade idén. Det är inte så vanligt, men det kan vara bra med försöksverksamhet någonstans. Kanske hos dig, sade han lite skämtsamt till Nils Andersson. Tredje steget Först kom det allmänna tandvårdsbidraget (»tandvårdschecken«), sedan högkostnadsskyddet. Nu leder Curt Malmborg arbetet med det tredje steget. Åsa Forssell är huvudsekreterare. Slutrapporten läggs fram senast 1 oktober i år. Socialdepartementet skriver sedan en proposition och så småningom fattar regeringen och riksdagen beslut. Curt Malmborg tror inte att tiden är mogen för en tandvårdsförsäkring som är en integrerad del av sjukförsäkringen. Det är en sak att få principiellt stöd för idén, men politisk handling är en annan sak, säger han. Ett skäl är samhällets kostnader. Det finns för närvarande inte tillräckligt stort tryck bland medborgarna i frågan, tror han. Dessutom skulle det bli vårddrivande att ta in tandvården i samma avgiftssystem som hälso- och sjukvården. Det tredje steget kommer alltså sannolikt inte att sträcka sig dit, men för Efter ett förslag från Nils Andersson kommer tandvårdsreformens tredje steg troligen att testas lokalt innan det införs i hela landet. Helhetsgrepp Än så länge är det inte klart vilka som kommer att omfattas. Det rör sig om människor i gränszonen mellan tandvården och sjukvården. I utredningsarbetet tar man ett helhetsgrepp och ser på alla selektiva tandvårdsstöd som i dag finns vid sidan av det generella tandvårdsstödet: n tandvård som led i sjukdomsbehandling n uppsökande verksamhet n nödvändig tandvård n viss oralkirurgisk tandvård. Tidigare fanns även förhöjd ersättning för vissa grupper. Patienterna som omfattas ska få ett tydligt och reellt stöd, är det tänkt. Andra mål är att det tredje steget ska bli enkelt att administrera, följa upp och utvärdera.»heavy metal-generationen«de äldre kommer att bli en stor utmaning för tandvården, konstaterar Curt Malmborg. Gruppen växer och patienterna har fler konstruktioner i munnen. Dessutom kommer 40-talisterna inte att stå med mössan i hand, tror han, utan kommer att ställa större krav än tidigare generationer. Curt Malmborg vill ha breda kontakter med tandvården och patientgrupper för att löpande förankra idéer och förslag om det tredje steget. Till förbundsmötet tog han med sig en rad frågor, till exempel: n Vilka delsteg kan tas i riktningen mot att integrera tandvården med hälso- och sjukvården? n Hur tydligt kan målgruppen för det selektiva tandvårdsstödet definieras på förhand? n Hur stora kommer målgrupperna att bli i framtiden? n Vilken typ av tandvård bör kvalificera för ersättning? n Hur kan den administrativa insatsen minimeras? js Text från förbundsmötet: Mats Karlsson (MK) Christina Mörk (cm) Janet Suslick (js) Foto: Urban Orzolek tandläkartidningen årg 102 nr

19 FÖRBUNDSMÖTE 2009 Tandläkarförbundet Året som har gått Vad har Tandläkarförbundet gjort under 2009? Detta har hänt, bland annat: Grundutbildning Tandläkarhögskolornas tillgång på patienter påverkas av tandvårdsstödet. Förbundet har haft kontakt med skolorna och socialdepartementet i frågan. Efterutbildning kursanmälningar togs emot 2009, jämfört med året innan. Sammanlagt drygt 170 kurser fanns med i kursprogrammen under året. Projektrum på Tandläkarförbundets webbplats har använts av efterutbildningsrådet och kursnämnderna, och ibland även av kurser för att sprida kursmaterial eller hålla kontakt. Ett nytt pris för föreläsare har instiftats och ska delas ut för första gången Vidareutbildning Förbundet vill att staten ska ansvara för och finansiera tandläkarnas specialistutbildning. Synpunkterna framfördes under 2009 till behörighetsutredningen, som arbetar med frågan. Forskning Tandläkarförbundet har tagit fram en ny forskningspolicy. Forskarutbildning Tandläkarförbundet har varit drivande i nätverket Saco vård, som bland annat ordnade en konferens 2009 om den kliniska forskningens utmaningar. Produkter och metoder Tandläkarförbundet har diskuterat regelsystemet för blekning av tänder med Sveriges Tandhygienistförening, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Odontologisk kvalitet En skrift om tobaksprevention kom ut i slutet av året. Etiska frågor Etikdagen 2009 handlade om vård som affärsidé, och etiska kommitténs tioårsjubileum firas i januari 2010 med en etikdag om kulturmöten i tandvården. Förbundet hjälper kontinuerligt tandläkare som har anmälts till hsan. Under 2009 har förbundet arbetat med en nationell konferens om patientsäkerhet som ordnas 2 till 3 februari Oral hälsa Förbundet har deltagit i Socialstyrelsens arbete inom odontologi, exempelvis i frågor som rör tandhälsoregistret och tobaksgruppen. JS Socialstyrelsen effektivare Socialstyrelsen ska bli en vassare organisation i framtiden. Resultatet ska bli bättre och säkrare vård. Det sade Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm vid förbundsmötets ombudskonferens. Den nya organisationen ska sjösättas 2010 och ska bli effektivare när det gäller tillsyn, regelverk, kunskapsstyrning, uppföljning och utvärdering. Myndigheten ska skaffa sig bättre kontroll än i dag över läget inom hela vårdområdet, bli tydligare med att förklara hur man bör arbeta inom vården för att den ska bli så bra och säker som möjligt, och man ska också bli bättre på att informera dem som arbetar inom vården om vilka regler som gäller. Granskningen av vården, det vill säga tillsynen, ska också skärpas. Socialstyrelsen ska inte»komma på besök«; man ska inspektera. Enligt Lars-Erik Holm behövs förändringarna för att skapa en säkrare vård för patienterna. Det är inte rimligt att nio, tio procent av dem som behandlas inom sjukvården drabbas av skador, sade han, men gav samtidigt tandvården en eloge för att man klarar denna del bättre. vården ojämlik Även om folkhälsan förbättras finns det mycket kvar att göra, sade han. Vården är inte lika god för alla, och det är oacceptabelt. Det handlar om ojämlikhet när det gäller kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och om man bor i tätort eller glesbygd. Detta måste vi ändra på. En stor uppgift för våra politiker blir också hur vi ska kunna ge vård till allt fler äldre samtidigt som den arbetsföra andelen av befolkningen blir allt mindre. Men det är inte bara Socialstyrelsen som måste skärpa sin organisation för att möta nya krav. På det lokala planet måste vårdgivarna också bli bättre på att följa upp kvalitetsarbetet och genomföra de förbättringar som behövs. Socialstyrelsen kommer framöver att årligen redovisa hur tillsynen fungerar, vad som brister och hur detta ska rättas till. Birgitta Ström Antonson, ombud från Tjänstetandläkaravdelningen i Socialstyrelsens generaldirektör Lars- Erik Holm uppehöll sig mest vid patientsäkerhet i sitt anförande. Kalmar, tog i samband med Lars-Erik Holms anförande upp frågan om odontologiskt ansvarig inom tandvården. Hon påpekade att det i dag finns många tandvårdschefer och tandvårdsdirektörer som inte är tandläkare, och frågade Holm om detta är rimligt. Lars-Erik Holm förklarade att han var förvånad över att det är så. Jag tar med mig synpunkterna. Inom sjukvården finns medicinskt ansvariga, tandvården borde ha en odontologiskt ansvarig, sade han. MK 18 Tandläkartidningen årg 102 nr

20 Sveriges Tandläkarförbund har slagit fast vilka mål organisationen ska sträva mot under de kommande tre åren. I en paus under förbundsmötet arbetade ombuden i sex grupper med förslagen till både långsiktiga och mer närliggande mål innan de slutligen klubbades av mötet. Hela dokumentet finns att läsa på under Medlem. Förbundets framtidsmål klubbade Grundutbildningen Ett övergripande mål är att grundutbildningen ska ge tandläkare de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att ge tandvård av hög kvalitet. Under de kommande tre åren ska Tandläkarförbundet bland annat: n bevaka att tandläkarutbildningen utvärderas enligt Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar, n verka för att patienterna räcker till studenternas kliniska färdighetsträning under grundutbildningen, n arbeta för att studenterna på tandläkarhögskolorna utbildas i tandvårdsstödet, n fortsätta att arbeta för att studenterna får bra möjligheter att träna tandläkaruppgifter utanför skolan efter termin 8. Efterutbildningen Ett övergripande mål är att en majoritet av medlemmarna i Sveriges Tandläkarförbund årligen ska delta i förbundets kurser och Svenska Tandläkare-Sällskapets riksstämma. Arbetsgruppen som diskuterade efterutbildningsfrågor föreslog att förbundet skulle utreda möjligheten att införa en obligatorisk efterutbildning, men förbundsstyrelsen strök förslaget. Motiveringen var att frågan diskuterades för två år sedan och att man då kom fram till att det var svårt att kontrollera vilka som efterutbildar sig. Förbundsmötet anser däremot att samtliga tandläkare ska ha individuella utbildningsplaner och kontinuerligt gå på efterutbildning. Förbundet ska arbeta aktivt för att det blir så under de kommande tre åren. Foto: lasse skog Tandläkares grundutbildning, efterutbildning och forskarutbildning har en central plats i Tandläkarförbundets verksamhet. Vidareutbildning Staten ska ha ansvaret för dimensionering och finansiering av specialistutbildningen, anser Tandläkarförbundet. Under de kommande tre åren ska förbundet driva frågan. Förbundet ska också delta i arbetet med behörighetsutredningen och med Socialstyrelsens nationella planeringsstöd (nps) för tandläkare och tandhygienister. Forskning och forskarutbildning Den odontologiska forskningens villkor ska förbättras, anser Tandläkarförbundet. Arbetsgruppen som diskuterade forskning föreslog att förbundet skulle verka för att akademisk vidareutbildning ska vara meriterande när man söker jobb, men förslaget kom inte med i förbundets verksamhetsmål eftersom det är en fråga för riksföreningarna Privattandläkarna, Tjänstetandläkarna och Sveriges odontologiska lärare. Under de kommande tre åren ska Tandläkarförbundet se över sin policy om den odontologiska forskningen. Förbundet ska också bidra till att medlemmarna kan följa den odontologiska forskningens utveckling. Det sker genom Tandläkartidningen, Swedish Dental Journal, förbundets och Tandläkartidningens hemsidor samt förbundets efterutbildning. tandläkartidningen årg 102 nr

21 FÖRBUNDSMÖTE 2009 Allt som handlar om dentala material, vårdkvalitet, patientsäkerhet och oral hälsa, ingår i Tandläkarförbundets verksamhet. Foto: mats samuelsson material, ProdukTer och metoder Diskussionerna ledde inte till några ändringar av de nuvarande skrivningarna om övergripande mål eller för verksamheten I de övergripande målen står det bland annat att tandläkarna utifrån sin legitimation har ansvaret för valet av dentala material och att valet sker i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Mål för den kommande treårsperioden är bland annat att förbundet via olika kanaler ska förmedla aktuella kunskaper till medlemmarna om dentala material och metoder och arbeta för att dessa är kliniskt prövade och utvärderade. kvalitetsarbete I de övergripande målen gjordes inga förändringar. Professionen ska vara ledande i utvecklingen av centrala kvalitetsbegrepp, yrkesutövningen ska präglas av lege artis, och förbundet ska driva på i kvalitetsfrågor. I verksamhetsmålen för de kommande tre åren ville gruppen ha in en skrivning om en definition av kvalitetsbegreppet. Detta gick inte igenom; fs:s motargument var att det finns så många olika register och dessa är uppbyggda på olika sätt och har olika syften. förbundsstyrelsen lade till en punkt: förbundet ska aktivt medverka i att sprida kunskaper om nationella riktlinjer. etiska frågor, ansvar och PaTienTSäkerheT I de övergripande målen fick gruppen igenom ett tillägg. I den tidigare skrivningen stod det att tandläkarnas yrkesutövning ska präglas av en hög etisk nivå; i tillägget har man nu fört in att detta också ska gälla grundutbildningen. I verksamhetsmålen för de kommande tre åren ledde gruppens förslag till en ny punkt: förbundet ska arbeta för att tydliggöra vad som är avvikelser och vad som ska anmälas enligt lex Maria. Gruppen föreslog också att etik ska ingå i grundutbildningen. Man hade fått signaler om att det finns brister. Förslaget ledde till en ny punkt: förbundet ska bevaka etikfrågor i grundutbildningen. oral hälsa Under rubriken»oral hälsa«understryker Tandläkarförbundet behovet av en nationell epidemiologi som omfattar både barn och vuxna. Ett av de kortsiktiga målen är att arbeta för att detta blir verkligt. Ett sätt att arbeta för oral hälsa är det som praktiserats i»tandläkare mot godis och läsk«. De ombud som arbetade med oral hälsa ville att en liknande kampanj skulle startas om tobak, men förbundsstyrelsen ville inte låsa sig för ett specifikt ämne. Förbundets hemsida ska i fortsättningen kunna ge allmänheten information om oral hälsa. IT/nätverk för tandvård optimerat för journalföring & bildgranskning info@digitales.se Tel Fax IT DATASUPPORT INTRAORALA KAMEROR INTRAORAL RÖNTGEN PANORAMARÖNTGEN CBCT/VOLYMTOMOGRAFI 20 TandläkarTidningen årg 102 nr

22 Jan Håkansson, Anders Granquist och Emily Diep ingick i gruppen som diskuterade oral hälsa, information och förbundets varumärke. Opinionsbildning, information och STF:s varumärke Ett övergripande mål är att etablera Tandläkarförbundets namn och symbol som ett starkt varumärke. Medlemmarna ska»uppmuntras«att använda symbolen. I verksamhetsmålen för de kommande åren sägs också att man vill utöka samarbetet med företag som vill använda förbundets logotype. Gruppen som arbetade med frågan ville att förbundet ska lägga ut policyn för företags användning av logotypen på hemsidan men det önskemålet avvisades av förbundsstyrelsen. Tidskrifter Tandläkartidningen och Swedish Dental Journal ska ges ut med samma täthet och samma uppdrag som i dag. Formerna för utgivningen på papper, på nätet eller i andra nya former ska kontinuerligt ses över. De ombud som arbetade med tidskrifterna bidrog med flera förslag på ämnen som Tandläkartidningen borde ta upp. Förbundsstyrelsen framhöll dock att förslagen ska lämnas till tidningens redaktion; konkreta tips på artiklar hör inte till det som förbundsmötet säger ja eller nej till. Internationella organisationer I de övergripande målen understryks Tandläkarförbundets tillhörighet i fdi World Dental Federation och Council of European Dentists (cde). I internationella organisationer ska Tandläkarförbundet inte bara påverka omvärlden utan också lära av andra, vilket ombuden på förbundsmötet påpekade. Nationella organisationer Det handlar egentligen bara om en nationell organisation, nämligen Saco där Tandläkarförbundet är medlem. Där ska förbundet i alla sammanhang»bevaka och föra fram tandläkarprofessionens intressen«. Organisationen Det övergripande målet för Tandläkarförbundet är att ha en intern arbetsorganisation som»ska vara så utformad och dimensionerad att den på kostnadseffektivaste sätt kan fullgöra medlemmarnas uppdrag«. Två nya verksamhetsmål för de kommande tre åren är att ge ut ett ombudsbrev en till ett par gånger per år och att utveckla informationen till medlemmarna. Närstående organisationer Några ombud ville veta vilka de»närstående organisationerna«är och fick svaret att rubriken syftar på riksföreningarna Privattandläkarna, Tjänstetandläkarna, Sveriges odontologiska lärare och Studerandeföreningen. Med dessa ska förbundet fortsätta att samverka. Stödfunktion Tandläkarförbundet ska också fortsättningsvis erbjuda medlemmar stöd. Detta sker till exempel när expertgruppen bistår med odontologiska råd till den som är anmäld till hsan, när kolleganätverket ger sitt stöd till dem som får personliga problem och Kamrathjälpen tar sig an tandläkare och studenter som råkar i ekonomiskt trångmål. tandläkartidningen årg 102 nr