INVESTERA I FRED INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET
|
|
- Jörgen Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INVESTERA I FRED INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET
2 Peace is inextricably linked with equality between women and men and development. [ ] In a world of continuing instability and violence, the implementation of cooperative approaches to peace and security is urgently needed. The equal access and full participation of women in power structures and their full involvement in all efforts for the prevention and resolution of conflicts are essential for the maintenance and promotion of peace and security. INTRODUKTION Beijing Declaration and Platform for Action INVESTERA I FRED Publicerad av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Stockholm 2010 Ansvarig utgivare: Petra Tötterman Andorff Layout: E&G Design info@ikff.se Krig och militära konflikter uppkommer inte i ett vacuum, orsakerna till konflikter går ofta att finna i ojämlikt fördelade resurser i ojämställda samhällen. Investera i fred innebär att ifrågasätta traditionella normer om hur säkerhet bäst skapas och upprätthålls. Det handlar om att motverka och utrota grundorsakerna till krig och att förebygga att konflikter leder till väpnat våld. Det enda som kan skapa verklig säkerhet är att utgå från individens säkerhet och verka för en rättvis fördelning av världens resurser samt jämlikhet, annars kommer inte hållbar fred att uppnås. I den här skriften diskuteras kopplingen mellan kvinnors säkerhet och hållbar fred. De kränkningar som kvinnor möter på grund av maktstrukturer i samhällen världen över förvärras under krig och försvinner inte vid ett eldupphör. En hållbar fred, relevant för hela befolkningen, kräver att kvinnor inte diskrimineras eller får sina mänskliga rättigheter kränkta. Denna skrift ger också dig som läsare en inblick i några av de verktyg och internationella överenskommelser som syftar till att utrota grundorsakerna till krig men som på grund av ekonomiska felprioriteringar, brist på politisk vilja och den rådande normen i den säkerhetspolitiska sfären sällan blir till verklighet. Photo: PASQUAL GORRIZ
3 SÄKERHET ETT ORD MED MÅNGA INNEBÖRDER Photo: Kamaile Chan Frågan om hur man kan investera i fred blir tydlig när man frågar sig vad fred är. Råder det fred om en konflikt kommit till ett eldupphör? Eller är det när freds avtalet skrivits under? Eller bör fred ses som en process i syfte att avskaffa strukturellt våld, rasism, ojämlikhet och utsatthet? Allt detta hänger ihop med hur man väljer att se på säkerhet. Photo: ANTONINHO BERNARDINO Photo: RENE ERHART Photo: MARTINE PERRET Photo: P. Sudhakaran Det traditionella säkerhetsperspektivet har länge varit dominerande i säkerhetspolitiken utan att ifrågasättas. Genom att rusta för krig anser sig stater kunna avskräcka från yttre hot. Fokus har varit på territorium och maktbalans och den främsta taktiken har varit hot om våld. Militarism har många skepnader och är ett uttryck för en aggressiv våldspolitik som bygger på särskilda antaganden om hur verkligheten och människor fungerar. Ett sådant antagande är att våld kan lösa problem och konflikter, ett annat att människors säkerhet är beroende av vapen. Många gånger är det svårt att se hur militarismen påverkar säkerhetspolitiken eftersom den fortfarande är norm bildande. Ett grundantagande som sällan ifrågasätts är att en stat anses behöva ett militärt försvar för det är så dess säkerhet garanteras. På senare år har denna traditionella syn på säkerhet blivit allt mer kritiserad. Feministiska och andra kritiska analyser har visat att staters säkerhet inte är detsamma som individers säkerhet. Även om militära insatser ofta sker med förevändningen att beskydda de mest sårbara i ett samhälle är det ändå civila som faller offer för krigens förstörelse. Trots detta fortsätter militär kapprustning, skenande militära budgetar och militära angrepp att motiveras med retorik om säkerhet och skydd. Vapen anses avskräcka från anfall och ses som en lösning för att undvika konflikter. Soldater med militär makt sägs krävas för att garantera oskyldigas säkerhet. Det starkaste skyddet för individer är rimligtvis att konflikter inte leder till väpnade konfrontationer. Det tydligaste sättet att minska risken för väpnat våld är att minska de militära satsningarna och investera i fredliga processer och åtgärder istället. Men detta långsiktiga perspektiv ifrågasätts som orealistiskt. IKFF hävdar att det enda realistiska är att tänka långsiktigt.
4 Mänsklig säkerhet Säkerhet och mänskliga rättigheter Efter upphörandet av det kalla kriget, övergick världens konflikter mellan stater till inomstatliga, väpnade konflikter. Insikten om att staters interna angelägenheter och problem kan inne bära ett internationellt hot och instabilitet ledde till nya diskussioner kring suveränitetsprincipen (att stater själva beslutar över sina interna angelägenheter utan att andra stater får lägga sig i). Den här insikten ledde även till att enskilda människors situation kunde vara en säkerhetspolitisk fråga. Massiva flyktingströmmar, sjukdomsepidemier och instabilitet inom stater kunde skapa till och med global instabilitet. Det nya perspektivet kom allt oftare att kallas mänsklig säkerhet. FN har kallat arbetet för mänsklig säkerhet för ett arbete som ska syfta till att människor kan leva free of want och free of fear, vilket kan översättas till att människor ska ha sina grundläggande behov uppfyllda och kunna leva utan fruktan. Detta perspektiv var ett stort steg i synen på säkerhet. Steget från stat till individ som fokus för säkerhetsanalysen ökade möjligheten att föra upp kvinnors säkerhet på agendan,men det är fortfarande nödvändigt att vara medveten om behovet av att inte utgå från en manlig norm. Om inte beslut och akti viteter genomförs med en medvetenhet om kvinnor och mäns olika behov så riskerar även detta perspektiv att återigen förbise kvinnors säkerhetsfrågor. Tillsammans med utvecklingen av mänsklig säkerhet talas det numera ofta om skyldigheten att skydda men alltför ofta handlar det om behovet av att göra militära ingripanden när stater kränker sina egna medborgares grundläggande mänskliga rättig heter. Tyngdpunkten inom det nya begreppet skyldighet att skydda bör istället innebära en inriktning på att förebygga våld och allvarliga hot ur ett brett perspektiv. Photo: ALBERT GONZALEZ FARRAN Mänsklig säkerhet sätter individer och mänskliga rättigheter före det uppfattade säkerhetsbehovet hos stater, men mänskliga rättigheter kränks ofta trots det med förevändningen att det är nödvändigt för statens säkerhet. Det har blivit tydligt bland annat i kriget mot terrorismen där individers rättigheter åsidosatts med förevändningen att de är misstänkta terrorister och därför har förlorat sina rättigheter. Det är också tydligt när stater väljer att prioritera den militära budgetposten i statsbudgeten före vattenrening eller skolgång som skulle innebära större säkerhet för betydligt fler av landets invånare då de inte behöver riskera att dö av diarré eller kan läsa varningsinformation om HIV/AIDS-spridning. I världen lever idag ungefär 1,2 miljarder människor i det som kallas extrem fattigdom, alltså på mindre än 10 kronor om dagen. Av dessa är 70 % kvinnor. Varje dag dör dessutom barn av fattigdom. Kvinnor och flickor diskrimineras; de tjänar mindre än män och bär de tyngsta konsekvenserna av fattigdom; brist på utbildning och brist på politiska rättigheter. Runt en halv miljon kvinnor dör varje år till följd av graviditeter. Miljoner barn nekas skolgång, av vilka en majoritet är flickor. En av tre kvinnor har utsatts för någon typ av genusbaserat våld, ofta från någon i hennes egen familj. Allt detta utgör riktiga säkerhetshot, hot som inte kan lösas med militärt våld. Att skydda människor från hot mot deras säkerhet är ett av samhällets viktigaste uppdrag, och en säkerhetspolitik värd namnet bör utgå från en genusmedveten syn på vem som är säker. Med utgångspunkt från detta kommer en stat aldrig vara säkrare än sina medborgare och mänskliga rättigheter kan inte åsidosättas för att upprätthålla en territoriell, traditionell säkerhet. Kvinnor ses ofta som offer eller som icke-relevanta aktörer i diskussioner om säkerhetspolitik, mycket på grund av att det traditionella perspektivet får dominera där enskilda invididers säkerhetssituation inte tar plats på agendan.kvinnors mänskliga rättigheter, bestämmanderätt över sin egen kropp, rätt till jämställdhet med män, är emellertid direkt kopplat till deras faktiska möjlighet att delta i säkerhetspolitiska diskus sioner. Kan du inte själv besluta när du vill föda barn, om du kan lämna hemmet för att gå ut eller känna dig säker hos din egen familj är det svårt att kräva din rätt eller rent praktiskt delta i politiska diskussioner.
5 INTERNATIONELLA VERKTYG Världens länder har genom flera överenskommelser garanterat flickor och kvinnor samma rättigheter som män. FN:s konvention om avskaffandet av all form av diskriminering Kvinnokonventionen eller dess engelska förkortning CEDAW antogs år Idag har fler än två tredjedelar av FN:s medlemmar ratificerat konventionen som i 30 artiklar slår fast kvinnors rättigheter och uppmanar till positiv särbehandling för att gynna kvinnors ställning. One woman in politics changes the woman. Many women in politics changes the politics. Kvinnors representation och den politiska agendan Kvinnokonventionen och pekingplattformen Photo: ROGER LEMOYNE Eve Bazaiba Masudi, Senator Demokratiska Republiken Kongo samt hedersmedlem i WILPF/IKFF DRC Uppdelningen mellan det offentliga och det privata är centralt när det kommer till stater, krig och säkerhet. Den uppdelningen leder till en manlig dominans i statliga och offentliga angelägenheter, och kvinnans huvudansvar för hem och barn i världen idag. Det återspeglas bland annat i kvinnors politiska representation. Kvinnor utgör idag under 20 procent av världens parlamentariker. Europa är inget undantag, med ca 22 procent kvinnor som parlamentariker. Jämställd representation har inget egenvärde, men för att skapa strukturell förändring måste kvinnor vara delaktiga i att sätta den politiska agendan. Utan jämställda politiska förutsättningar så fortsätter kvinnor vara en outnyttjad resurs och beslut som fattas riskerar att sakna relevans för deras vardag. Det internationella samfundet har genom flera överenskommelser påtagit sig att motarbeta de strukturer som skapar och upprätthåller den samhällsordning som möjliggör kvinnors underordning. Om dessa lagar och överenskommelser skulle implementeras skulle det vara ett stort steg mot att utrota grundorsakerna till krig och istället investera i fred. År 1995 anordnades FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking. Resultatet av det stora mötet blev Pekingdeklarationen och en handlingsplan - Platform for Action. Plattformen tar ett samlat grepp om kvinnors rättigheter men har också tydliga mål som ska uppfyllas. Av 12 fokusområden i plattformen berör ett specifikt Kvinnor och väpnad konflikt. Bland de konkreta målen i plattformen återfinns här krav bland annat på kvinnors deltagande på alla politiska nivåer, att militära resurser ska omfördelas till arbete som istället stödjer utveckling och fredliga syften samt att militära resurser och vapenhandel istället ska användas för social och ekonomisk utveckling framförallt för att främja kvinnor situation. Erkännandet av den ledande roll som kvinnor spelar i arbetet för fred omnämns i samma strategiska mål som arbetet mot en nedrustning. Inkluderingen av Kvinnor och väpnad konflikt och dess långtgående strategiska mål i plattformen var avgörande för kommande års tänkande kring kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsarbete och innebar inte minst en nytändning för den antimilitaristiska feminismen. Plattformen gjorde en tydlig koppling mellan säkerhet och jämställdhet: [e]mpowerment of women and equality between women and men are prerequisites for achieving political, social, economic, cultural and environmental security among all peoples. Efter FN:s fjärde kvinnokonferens har ingen ny konferens anordnats. Det finns bland organisationer världen över en medvetenheten om svårigheterna för världens stater att anta ett lika starkt dokument idag, efter den tillbakagång kring rättighetstänkande och nedrustning som har präglat världen efter 11 september Arbetet har istället fått ta andra vägar med utvärderingar och diskussioner snarare än stora politiska utfästelser i det intensiva arbetet för implementeringen av kvinnors rättigheter.
6 Photo: ERIC KANALSTEIN Photo: MARTINE PERRET Photo: SOPHIA PARIS Photo: MYRIAM ASMANI FALLSTUDIE: Kvinnors roll i Sierra Leone Kvinnor spelar en central roll i fred, säkerhet och utveckling i Sierra Leone. Genom att förstå och uppmärksamma att kvinnor spelar en viktig roll för fred, säkerhet och utveckling stärks kvinnors position och det möjliggör att den kunskap och kompetens som kvinnor besitter tillvaratas. I Sierra Leone, liksom i de flesta länder, utgör kvinnorna lite mer än hälften av befolkningen. Ändå har de länge, liksom i länder världen över, exluderats från säkerhetsarbetet. Exkluderingen av kvinnor från freds-, säkerhets- och utvecklingsarbete påverkar inte bara kvinnors situation, utan leder också till att avtal blir bristfälliga eftersom halva befolkningens kunskap och erfarenheter inte synliggörs. gionala infallsvinklar. Kvinnors inblandning i fredsarbetet hjälpte och förbättrade innehållet i de avtal som slöts och civila samhällets kvinno organisationer blev den arena där kvinnor kom att påverka säkerhetsarbetet. Därför är det viktigt att kvinnor som varit aktiva i fredsarbetet även fortsätter vara aktiva i arbetet med att befästa den fred som uppnåtts. För att överkomma hinder för utvecklingen krävs bland annat att man ändrar synen på kvinnan och hennes roll; hon kan inte längre ses endast som en fru eller mor. Kvinnor bidrar nämligen både direkt och indirekt Även om kvinnor ofta exkluderas från beslutsfattande organ är de ofta centrala aktörer innan, under och efter konflikter. Under kriget i Sierra Leone hade kvinnor en aktiv roll som fredsambassadörer, bland annat genom olika organisationer som bidrog med subretill återuppbyggnaden i Sierra Leone. Indirekt genom sitt arbete i den informella sektorn och på senare tid direkt genom de kvinno organisationer som bildats. Dessa organisationer deltar i både beslutsfattande och politik vilket gör att kvinnors röster blir hörda. Vad som behövs är att bygga strukturer som bidrar till stärkandet av kvinnors ställning, det vill säga strukturer som ger stöd till kvinnor och en plattform där kvinnor kan mötas. Källa: Macauley, Marcella (2008), The Role of Women in Peace, Security and Development i Peace, Security and Develoment Update Women in Security nr 3.
7 Säkerhetsrådets resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Krig och konflikter innebär ett enormt lidande för hela befolkningen, men våld drabbar kvinnor och män på olika sätt. Anledningen till detta är de djupt förankrade idéerna om könsroller och samhällets struktur som följer av dessa. Kvinnors roll som vårdare förstärks i krigstider och ansvaret för hemmet blir ofta totalt, då männens frånvaro gör dem till ensamma försörjare och antalet sårade i samhället ökar. Photo: Paulo Filgueiras Photo: ESKINDER DEBEBE Photo: EVAN SCHNEIDER Vissa militära strategier slår också oproportionerligt hårt mot kvinnor, såsom sexuellt våld och våldtäkter, taktiker som används för att kontrollera och förnedra fienden och trasa sönder samhällsväven. Sexuellt våld ökar dessutom i hela samhället som en direkt konsekvens av ett mer våldsamt samhällsklimat. Våldtäkt, sexuell tortyr, sterilisering, påtvingad abort och könsstympning är några former av det sexuella våld kvinnor utsätts för även i fredstid, men som oftast ökar drastiskt i samband med väpnade konflikter. Även män och pojkar utsätts systematiskt för våld som en direkt följd av den könsroll som de förväntas leva upp till. Den absolut farligaste föreställningen om maskulinitet är den som definierar män som beskyddare. Uppfattningen gör att även obeväpnade män och pojkar ses som potentiella hot mot fienden och de löper därför en betydligt större risk att dödas. Pojkar är också den grupp som löper störst risk att rekryteras som barnsoldater, ett av vår tids grymmaste övergrepp. Vid det första utvärderingsmötet av Peking plattformen 2000 stod det klart att inte mycket hade hänt. Inom området kvinnor och väpnad konflikt inleddes ett intensivt arbete av internationella kvinnorätts- och fredsorganisationer. Tillsammans med stater som sympatiserade med dessa principer drevs antagandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Kvinnor, Fred och Säkerhet igenom. Det var banbrytande. Det var det första formella och lagligt bindande dokument som kräver att stridande parter ska respektera kvinnors mänskliga rättigheter, men även att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar och i post-konfliktarbetet. Resolutionen innebar ett definitivt steg för ett bredare säkerhetsperspektiv på den internationella agendan, och slår fast att misslyckanden inom detta område innebär ett hot mot internationell fred och säkerhet. Resolution 1325 har följts av ytterligare resolutioner såsom 1820 och 1888 som är försök att bemöta det sexualiserade våldet i väpnade konflikter och påtalar behovet av att få stopp på straffriheten för dessa brott. Resolution 1889 antogs några dagar efter 1888 och betonar vikten av kvinnors deltagande, i synnerhet i ett tidigt stadium i fredssamtal och konflikthantering för att inkludera beslut som rör maktfördelning, samt ekonomisk och social uppbyggnad. Tillsammans utgör resolutionerna en grund för att garantera att kvinnor inkluderas i beslutsprocesser och att deras erfarenheter inte glöms bort. Frågan om kvinnors personliga säkerhet är avgörande. Utan säkerhet blir ett aktivt deltagande i samhället och på den politiska arenan en omöjlighet, och med fredsavtal som bara inkluderar halva befolkningen kommer det aldrig att skapas hållbar fred. Steget mellan kvinnors rätt till självbestämmande över sin kropp och sitt liv och internationell säkerhet är inte långt.
8 Photo: ERIC KANALSTEIN FALLSTUDIE: Likvärdiga partners för fred i Afghanistan Kvinnoorganisationer i Afghanistan har formulerat krav i samband med en stor världskonferens om landets framtid i London De formulerade flera rekommendationer till de beslutsfattare som samlats till ett möte där de själva inte fick delta. Kvinnorna slår i sina rekommendationer fast att säkerhetsfrågan är grund läggande för utvecklingen i Afghanistan, men för att uppnå sann säkerhet så krävs mer än militär stabilisering. Det kräver rörelsefrihet för kvinnor och tillgång till grund läggande service som fungerande polis, rättssystem, hälsovård, utbildning och tillgång till rent vatten. Det kommer också att kräva, menar dessa kvinnor, ett socialt skifte inom såväl den privata som den allmänna sfären. 87 procent av Afghanistans kvinnor möter våld i hemmet, dessa övergrepp och andra kränkningar av kvinnors rättigheter har förstärkts av konflikten och bidrar starkt till kvinnors brist på säkerhet. Eftersom kvinnor möter andra hot mot sin säkerhet än män kommer de också att ha andra perspektiv på vad säkerhet innebär för afganska medborgare. De ställer därför bland annat kraven att: 1. Kvinnor måste finnas representerade i fredsprocessen 2. Fredsavtal måste garantera kvinnors rättigheter 3. Säkerhetspolitik och policys måste skydda kvinnor I samband med mötet i London bedrev de fyra representanterna från kvinnoorganisationer i Afganistan intensivt arbete för att föra fram sina rekommendation och det gav också resultat i den slutliga kommunikéen som följde mötet. Kvinnornas slutsats var att det nu krävs starka påtryckningar för att implementera resultaten: We, the women of Afghanistan, are committed to working alongside the Government of Afghanistan and the international community to bring peace and prosperity to our beloved country and all of its people. We stand as full partners for the future of Afghanistan.
9 CIVILA SAMHÄLLET Trots att FN har bidragit med många banbrytande dokument som verkar för att trygga individers säkerhet finns det många andra viktiga aktörer i det internationella fredsarbetet. Civila samhällets organisationer är några av de som verkar för att skapa en värld utan fattigdom, hunger och kränkningar av mänskliga rättigheter några av de dagliga hoten mot den nationella och internationella säkerheten. Många icke-statliga organisationer inom det civila samhället utgår också från en säkerhetssyn där mänsklig säkerhet är central, framförallt kvinnoorganisationer som arbetar för säkerhet ur ett bredare perspektiv. The fragility of peace in my country exacerbates the security challenges for us women and the overall feeling that women are at the edge of the world. Barbara Bangura, National Coordinator, Grassroots Empowerment for Self Ditt medlemskap i en organisation som IKFF som arbetar för kvinnors aktörskap i freds- och säkerhets politik spelar roll! Photo: DENNIS DAHLQWIST Det civila samhället är ett begrepp som återfinns i många olika former och sammanhang, på alla samhällsnivåer. Det definieras ofta med vaga gränser, och innefattar de fenomen som uppkommer när människor organiserar sig och agerar tillsammans i utrymmet mellan familjen, staten och marknaden. De icke-statliga civila samhällets organisationer känner ofta till förhållandena på lokal nivå och kan därmed nå ut till samhällets fattigaste och mest utsatta skikt och har därför större möjlighet att veta vilka behov som finns. Reliance, Sierra Leone, in a Statement at the Security Council Arria Formula Meeting on the Role of Women in Peace Consolidation. October Photo: MILTON GRANT Madeleine Rees IKFF:s internationella generalsekreterare har stor erfarenhet av att arbeta med kvinnors rättigheter både inom FN och det civila samhället. Med 38 sektioner runt om i världen arbetar IKFF för en global gemensam säkerhet.
10 Photo: Mikhail Evstafiev FALLSTUDIE: Georgien/Abchazien civilsamhället nyckel till fred I den frusna konflikten mellan Georgien och Abchazien i Kaukasus har många kvinno organisationer, även under den pågående konflikten, fortsatt med sin dialog och förespråkat fred. Dessa organisationer har relationer till medborgarna i området. Kontakten mellan de två områdena har också inneburit att organisationerna har fått större kontakt med det internationella samfundet än det agerande styret i Abchazien som inte är erkända av stora delar av omvärlden. Enligt Inclusive Security, Sustainable Peace: A Toolkit for Advocacy and Action har dessa makthavare insett betydelsen av de icke-statliga organisationerna i det civila samhället i upprätthållandet av kontakter med Georgien och internationellt, även om de många gånger utryckt oro för dessa organisationers påverkansmöjligheter. Det civila samhällets organisationer spelar också en nyckelroll när det gäller kännedom om att en konflikt är på väg att bryta ut. De första tecknen på en eskalerande konflikt så kallade early warnings - uppmärksammas ofta först på gräsrotsnivå Photo: David Khizanishvili av lokala aktörer i det civila samhället. Det är också ofta kvinnor som först möter det eskalerande våldet i hemmets sfär. Organisationer inom det civila samhället är alltså viktiga aktörer i alla fredsprocesser, oavsett i vilket stadium konflikten befinner sig. Organisationerna har en unik expertis och auktoritet att falla tillbaka på för att skapa effektiva strategier för samarbete med människor inom förebyggande konflikthantering och kan även vara viktiga aktörer inom ramen för så kallad inofficiell diplomati. Termen civila samhället används ofta tyvärr lite lättvindigt som att det är ett allmänt gott och att det automatiskt skulle leda till hållbar fred. Det finns två viktiga invändningar till detta. Det civila samhällets organisationer representerar ofta de grupper som är starka, och själva medvetna om sina påverkansmöjligheter genom organisering. Det kan leda till att svagare grupper förblir orepresenterade. För det andra kan de grupper som representeras föra fram åsikter och agendor som motverkar fred såsom nationalistiska eller tidigare militära grupperingar. Denna medvetenhet i arbetet med civila samhällets organisationer är viktig, samtidigt som att inkludera en bred representation är avgörande för det hållbara fredsarbetet. Photo: Mikhail Evstafiev Photo: SABAN BUTTANRI
11 MILLENNIEMÅLEN År 2000 antogs FN:s Millenniedeklaration och milleniemålen med det övergripande målet att halvera fattigdomen i världen till och med år Det finns totalt 8 mål, inklusive särskilda mål gällande hälsa, utbildning och jämställdhet. I resolutionen som antogs med målen finns även ett avsnitt om fred, säkerhet och nedrustning där stats- och regeringscheferna slår fast att de ska [...] göra vårt yttersta för att befria våra folk från krigets gissel som i konflikter inom och mellan länder har krävt mer än 5 miljoner liv under det senaste årtiondet. Vi eftersträvar också att eliminera de faror som massförstörelsevapnen utgör. Photo: LOGAN ABASSI Kopplingen mellan fred och säkerhet samt utveckling och mänskliga rättigheter har också slagit fast av stats- och regeringschefer bland annat i samband med världstoppmötet 2005 som också bekräftade att dessa delar utgör FN:s pelare och grunden för kollektiv säkerhet, och att dessa frågor är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande. Men politik och prioriteringar i världen lever i mycket kvar i ett traditionellt säkerhetsperspektiv som också får ekonomiska konsekvenser. Ett års militära utgifter motsvarar 24 års kostnad för det ytterligare biståndsstöd som krävs för att uppnå Milleniemålen. Alla människor skulle påverkas positivt om de olika milleniemålen uppnåddes men det är de mål som är tydligast kopplade till kvinnors säkerhet, mål tre och fem, öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning samt minska mödradödligheten som halkat efter mest. Mål tre innefattar dels målet om att lika andel flickor som pojkar ska skrivas in på grundskola och gymnasienivå, dels målet om att kvinnor inte längre ska vara underrepresenterade i nationella parlament. När det gäller jämställd inskrivning i skolan har utvecklingen inte gått som planerat då delmålet om att eliminera könsskillnaderna i inskrivningen på grundskolenivå inte uppnåddes 2005 som planerat. 1 Halvera extrem fattigdom och hunger 2 Grundskoleutbildning för alla barn 3 Främja jämställdhet och öka kvinnors makt 4 Minska barnadödligheten 5 Förbättra mödrahälsan 6 Bekämpa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar 7 Säkra en hållbar utveckling 8 Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Milleniemålens uppfyllande är ett steg i riktningen mot mänsklig säkerhet för många och ett steg mot att investera i fred. För att råda bot på fattigdomen i världen idag och på så sätt öka möjligheterna för en global, hållbar utveckling måste fler rika länder ta ansvar för att de som lever i extrem fattigdom ska ges möjlighet att överleva. Hälsovård, utbildning och fattigdomsbekämpning är grundläggande för att människors säkerhet skall vara tillgodosedd, vart i världen man än befinner sig. Photo: MARTINE PERRET [...] Även om globaliseringen erbjuder stora möjligheter är vinsterna och kostnaderna för närvarande mycket ojämnt fördelade. Vi medger att utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier har särskilt svårt att möta denna centrala utmaning. Därför kan globaliseringen gynna alla på ett rättvist sätt endast genom omfattande och varaktiga ansträngningar att skapa en gemensam framtid som bygger på medmänsklighet och kulturell mångfald. [...] Millenniedeklarationen
12 Trots att Millenniemålen redan år 2000 slog fast att fattigdomen i världen skall halveras till 2015 görs inte tillräcklig Fattigdom för att uppnå målen. Världsbanken uppskattar att det skulle behövas mellan 35 och 76 miljarder dollar ( miljarder kronor) per år fram till 2015 för att det internationella samfundet ska klara av att leva upp till Millennie målen om utveckling. Om beloppet jämförs med hur mycket USA, Storbritannien och Frankrike tillsammans spenderade på kärnvapen år miljarder kronor är det uppenbart att det inte är omöjligt att nå Millenniemålen inom en överskådlig framtid om stater gör sina prioriteringar annorlunda. Millenniemålen syftar också till att alla barn ska kunna gå i skolan, att barnadödligheten minskar, att mödrahälsan förbättras Hälsa och att spridningen av sjukdomar som HIV/AIDS stoppas. Hälsa och utbild ning är aspekter som är centrala för att människors säkerhet skall vara tillgodo sedd. Runt en halv miljon kvinnor dör varje år till följd av graviditeter. Varje dag dör människor i AIDS samtidigt som ungefär människor smittas av sjukdomen varje dag. Den grupp som löper störst risk att drabbas av HIV/AIDS är kvinnor och flickor. Av alla de som är smittade nekas 3 av 4 den vård de behöver. Konflikter har också stor effekt på kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns flera exempel: under folkmordet i Rwanda dödades mer än hälften av hälsoarbetarna, i Bosnien och Herzegovina lämnade 40 procent av landets läkare landet och återvände inte. Idag nekas ungefär 101 miljoner barn skolgång, av vilka en Utbildning majoritet är flickor. 80 miljoner av dessa barn bor i världens fattigaste länder, och av dessa är 60 procent flickor. Actionaid skriver att [u]tbildning är ett av de bästa vapen som finns mot hiv/aids. Färska studier visar att flickor och kvinnor med högre utbildning har större möjligheter än andra att ha säkert sex och löper därmed mindre risk att bli smittade med hiv. Det visar att utbildning är det viktigaste sättet att ge flickor makt över sina egna liv. Utbildning och hälsa är alltså kopplade till varandra, och utvecklingen på dessa områden lämnar fortfarande mycket att önska i ett globalt perspektiv. SLUTORD Photo: MARK GARTEN Kvinnor utesluts från det politiska beslutsfattandet och deras rättigheter kränks före, under och efter konflikter, det är inte vad vi kallar hållbar fred. Investera i fred innebär ett skifte för att leda prioriteringar präglade av militarism mot ett bredare säkerhetsperspektiv. Det traditionella säkerhetspolitiska tankesättet leder till ekonomiska och politiska beslut som inte främjar fred utan snarare förstärker de orättvisor och den ojämlikhet som ofta är upphovet till väpnade konflikter. För att göra en tillräckligt bred säkerhetsanalys är det kritiskt att ställa frågor som inkluderar både kvinnors och mäns säkerhet. Vad är det som gör att den så kallade privata formen av genusbaserat våld som drabbar världens kvinnori olika former skiljs från det så kallade offentliga våldet som pågår under en väpnad konflikt? Våld mot kvinnor och säkerhetsfrågor rörande kvinnor är kritiska för konfliktlösning och fredsbyggande. Den norm som råder kring säkerhet måste skärskådas, ifrågasättas och - för att hållbar fred ska kunna skapas omkullkastas. Hur vi ser på världen avgör vilka prioriteringar vi gör. Vi måste våga lyfta blicken och se vilka strukturer vi upprätthåller, våga satsa på det långsiktiga och tro på att det går att skapa en hållbar värld.
13 KÄLLOR OCH LITTERATURTIPS Editors Ballington Julie and Karam Azza, Women in Parliament Beyond Numbers (A revised edition) International Institute for Democracy and Electoral Assistance (2005) Bunch Charlotte Women s Rights as Human Rights: Toward a Re-vision of Human Rights Human Rights Quarterly, Vol. 12, No. 4 (1990), s CharleswoRth Hilary & Chinkin Christine The boundaries of international law A feminist analysis Manchester: Manchester University Press (2000) Editor Louise Olsson Utsikt mot utveckling 19, Gender and Peace Processes an Impossible Match? Uppsala, Collegium for Development Studies, Connell Raewyn W Om genus Göteborg: Daidalos (2003) Galtung, Johan Peace by peaceful means: peace and conflict, development and civilization Oslo, SAGE publications, (1996) Hirdman Yvonne Genussystemet reflexioner om kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 3, (1988) International Service for Human Rights A New Chapter for Human Rights- A handbook on issues of transition from the Commission on Human Rights to the Human Rights Council (2009) A simple guide to the treaty bodies (2009) Mackinnon A. Catharine Toward a feminist theory of the State Are women human? And other international dialogues Women s lives, men s laws Peterson V. Spike & Anne Sisson Runyan Global Gender Issues, Dilemmas in World Politics Boulder: Westview Press, (1993) Pettman Jan Jindy Worlding Women: a feminist international politics London: Routledge, (1996) Shepherd Laura J Gender Violence & Security, Discourse as Practice London: Zed (2008) Steans Jill Gender and international relations: Issues, Debates and Future Directions Cambridge: Polity Press (2006) Söderberg Jacobson Agneta Security on whose terms? If men and women were equal Halmstad, Kvinna till Kvinna (2009) Tickner Ann J Gendering world politics: Issues and Approaches in the Post-Cold War Era New York: Columbia University Press (2001) Ulfsparre Christina & Greenhill Malin Mänskliga rättigheter för alla och envar Stockholm, Norstedts Juridik, (2007)
14 WEBBSIDOR Amnesty, CEDAW-nätverket FN:S HÖGKOMMISSARIE FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, GEAR-processen inom FN, Hunt Alternatives Fund, Inclusive Security Toolkit, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (Sverige) Inter-Parliamentary Union, Kvinna till Kvinna, Operation Share the World s resources Svenska FN-förbundet Stöd oss och stärk vår röst! Ju fler vi är desto högre hörs vi. Du kan visa att du också vill stärka kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsp olitik genom att bli medlem i IKFF. Vi behöver alltid bli fler! Genom ditt medlemskap stödjer du också våra internationella sektioner som finns i 38 länder, samt de två internationella kontoren i Genève och New York. Din medlemsavgift och ditt stöd till IKFF möjliggör för kvinnor världen över att delta i säker hetspolitik på alla nivåer från lokala till internationella möten. Sveriges nationella UNIFEM kommitté, UNICEF, The situation of women and girls: facts and figures, UNIFEM, UN INSTRAW, WILPF-projektet Peacewomen WILPF-projektet Reaching Critical Will Women s International League for Peace and Freedom Du kan stödja IKFF genom att bli medlem, göra en månatlig överföring via autogiro, via sms eller genom att ge oss en donation. Allt detta kan du göra via vår hemsida - För att bli medlem kan du också betala in avgiften (225 kr, student 95 kr) på vårt bankgiro konto eller postgirokonto För att vi ska veta att det är just du som har betalat var noga med att ange namn, adress, e-postadress samt födelseår på inbetalningen. Du kan även donera pengar till IKFF vis SMS: Skriv IKFF, mellanslag och summan du vill donera ex. (IKFF 50) och skicka detta till nummer Du kan välja mellan följande summor: 5, 20, 50, 100 och 200 kronor.
15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) är en lobby- och informations organisation. Vi arbetar med att bygga en långsiktig fred genom jämlikhet och kvinnors rättigheter, samt kvinnors aktiva deltagande i konfliktlösning, förebyggande av väpnade konflikter och nedrustning. IKFF grundades år 1915, består av 38 sektioner runt om i världen och har två internationella huvudkontor i Genève och New York som arbetar nära FN och andra internationella organ. Photo: MARTINE PERRET
m3m Resolution 1325 m3m y Grejen med Y Kvinnor, fred & säkerhet
m3m y Grejen med Y Resolution 1325 m3m Kvinnor, fred & säkerhet 1 Vad är kvinnor, fred och säkerhet 1 Krig och genus 3 Säkerhet för vem? 4 Kvinnor, fred och säkerhet i siffror 5 Bakgrund till agendan för
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merHur långt bär resolution 1325?
Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men
Läs merGenus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development
Läs merFrågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet
Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merSeptemberbrev. brev 2008-09-15
Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merBARNSOLDATER I VÄRLDEN
BARNSOLDATER I VÄRLDEN Definitionen och förekomsten av barnsoldater Till kategorin barnsoldater räknas minderåriga barn som avsiktligt rekryteras, tränas och används i militära styrkor. Det kan även handla
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för
Läs merEn bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Läs merIKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också
Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merInledning. Hur materialet kan användas
Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merMänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell
Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs merINLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.
HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merVi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merPraktikrapport för Ht 2008:
Praktikrapport för Ht 2008: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Praktikens längd: Praktiken genomfördes mellan 11/8 19/12 2008 samt 5-9 januari 2009 på heltid (40 timmar/vecka). Handledare:
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merÄnda sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
Läs merFlickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet
Talmanus och diskussionsfrågor Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Flickor i Konflikt är en presentation som tagits fram av Svenska FN-förbundets
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merSeminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs mer11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.
Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri
Läs merFredsarbete i konfliktländer
Fred i utveckling Fredsarbete i konfliktländer 90 procent av alla väpnade konflikter som startat under 2000-talet har varit i länder som tidigare haft inbördeskrig. 1 Länder som har drabbats av väpnad
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Läs mer69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merVärdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merStrategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
Läs merRemissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora
Läs merBarnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018
Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda 6 juli 2018 För att ge barn möjlighet att göra sina röster hörda av beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och andra vuxna har Sverige samarbetat
Läs merför jämställdhet elevmaterial
för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merCivila samhället. Konflikthantering och förebyggande av väpnad konflikt I NTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET F RIHET
Civila samhället Konflikthantering och förebyggande av väpnad konflikt I NTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR F RED OCH F RIHET Utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet www.ikff.se
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merRättvisa i konflikt. Folkrätten
Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar
Läs merForum Syds Idéprogram 2012-2022
Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merRÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna
RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET IKFF:S FRÅGOR TILL PARTIERNA 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser,
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merUtkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merIntroduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merför Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden
Handlingsprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen avseende perioden 2016-2020 Antaget av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens 133-årskongress 18 juni i Stockholm 2016 1. Inledning Svenska
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merFRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR
Foto: UN Photo/ Eskinder Debebe SÄKERHETSRÅDETS MEDLEMMAR Fem av medlemmarna sitter permanent i säkerhetsrådet och har dessutom vetorätt. Dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Om
Läs merSocialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning
Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merDen svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete
Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 25.9.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 Mariya Gabriel (PE494.844v01-00) Årsrapporten om mänskliga
Läs mer