1 (228) KAROLINA. Sammanställning av nulägesbeskrivningar. Version: Ansvarig: Jonas Törngren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 (228) KAROLINA. Sammanställning av nulägesbeskrivningar. Version: 0.108. Ansvarig: Jonas Törngren"

Transkript

1 1 (228) KAROLINA Sammanställning av nulägesbeskrivningar Version: Ansvarig:

2 ÄNDRINGSFÖRTECKNING 2 (228) Version Datum Ändring Nyutgåva Fler inlagda beskrivningar Indelning i områden, borttagning av dubbletter Slutversion; Webversion Webversion 2, kompletteringar Webversion 3, kompletteringar Webversion 4, kompletteringar Webversion 5, kompletteringar Webversion 6, kompletteringar

3 3 (228) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LÄNSSJUKVÅRDEN INFORMATIONSENHETEN EKONOMIENHETEN PERSONALPROCESSENHETEN PLANERINGS- OCH LOGISTIKENHETEN, LÄNSSJUKVÅRDEN SMITTSKYDD & VÅRDHYGIEN VÅRDPROCESSENHETEN OMRÅDE BARN/KVINNA Område Barn/Kvinna ur ett områdesperspektiv Staben Läkaravd. Kvinnosjukvården Kvinnosjukvården avd Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Centrala mödra-barnhälsovården (CMBHV) Barn- och Ungdomsmottagningens verksamhet Dagvårdsverksamheten Barn inom Öppenvården Barn Slutenvård Barn Lekterapin / BUM till Karolina projektet Barn- och Ungdomshabiliteringen (BUH) Vuxenhabilitering (VH) Område Barn/Kvinna ur ett områdesperspektiv OMRÅDE KIRURGI Kirurgen avd. 211 urolog samt kava Kirurgkliniken, läkarsekr.avd Kirurgmottagningen Avd Onkologmottagningen Kirurgkliniken ur läkarnas perspektiv Kirurgen, avdelning Kirurgkliniken, Storsjögläntan Endoscopienheten OMRÅDE MEDICIN Lungenheten i Medicinområdet Läkargruppen inom lungmedicin Avdelning 102, hjärtintensivvårdsavdelning Avdelning

4 4 (228) Avdelning Avdelning Neurologmottagningen Dialysavd Östersunds sjukhus Patienthotellet OMRÅDE ORTOPEDI Ortopeden, vårdavd Rehabenhet inom område ortopedi Ortopedmottagningen, Östersunds sjukhus Ortopedens ryggmottagning Ortopeden läkaravdelningen AKUTOMRÅDET Ambulanssjukvården Akutområdets stab Akutavdelningen, sammanfattning Operation- och anestesienheten intensivvårdsavdelningen OMRÅDE HUD/INFEKTION/ÖGON/ÖRON Syncentralen Ögonenheten Öronenheten Hudkliniken Infektionsmottagningen Infektion avd Hörcentralen Logopedmottagningen Pedagogiska hörselvården OMRÅDE MEDICINSK SERVICE Röntgenavdelningen Medicinsk service, område personalhandläggare Kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Medicinteknisk avdelning (MTA) Storsjötappen och avd för klinisk kemi Fysiologavdelningen OMRÅDE RHR Ortoped och neurorehab, Remonthagen RHR staben Hjälpmedelscentralens (HMC) Hjälpmedelskonsulenterna på Hjälpmedelscentralen Remonthagen avd B...73

5 5 (228) Rehab, öppenvård Reumatologen Smärtrehabiliteringen Smärtmottagningen Enheten för stroke/hjärnskaderehabilitering Remonthagen OMRÅDE PSYKIATRI Psyk avd Avdelning Avdelning 3, Psykossektionen, Område psykiatri avd Ätstörningsenheten Äldrepsykiatriska enheten NHPL äldrepsykiatrin UPM - ungdomspsykiatrisk mottagning Allmänpsykiatriska öppenvårdsteamet Psykoterapienheten Strandvillan Dagverksamheten Ätstörning Stab NPU-gruppen Fritidsutvecklare, psyk PERSONALPROCESSENHETENS KOSTAVDELNINGEN SÄKERHETSGRUPPEN ÖVRIGT Kurator/socionom LANDSTINGETS KANSLI PERSONALSERVICE I/K ENHETEN KOMPETENSCENTRUM IT-ENHETEN PATIENTNÄMNDENS KANSLI ADMINISTRATIVA ENHETEN EKONOMIENHETEN PERSONALENHETENS CHEFER + CONTROLLER ESVU:S PROCESSTEAM KATASTROF- OCH BEREDSKAPSOMRÅDET PERSONALPOLITISKA PROCESSEN/ENHETEN DEMOKRATIENHETEN...109

6 6 (228) 2.13 BESTÄLLARENHETEN LANDSTINGSDIREKTÖRENS IAKTTAGELSER TANDVÅRDEN FOLKTANDVÅRDEN, FÖLLINGE FOLKTANDVÅRDEN STRÖMSUND FOLKTANDVÅRDEN FUNÄSDALEN FOLKTANDVÅRDEN KROKOM FOLKTANDVÅRDEN HEDE FOLKTANDVÅRDEN SVEG FOLKTANDVÅRDEN, KANSLI/STAB FOLKTANDVÅRDEN OFFERDAL FOLKTANDVÅRDEN HAMMERDAL FOLKTANDVÅRDEN BRÄCKE, GÄLLÖ OCH KÄLARNE FOLKTANDVÅRDEN LIT FOLKTANDVÅRDEN ODENSALA FOLKTANDVÅRDEN LUGNVIK FOLKTANDVÅRDEN MYRVIKEN TANDREGLERINGEN, SPECIALISTTANDVÅRDEN PRIMÄRVÅRDEN GÄDDEDE HC FÖLLINGE HC HÄRJEDALENS BASENHET BRÄCKE BASOMRÅDES VERKSAMHET UR TRE PERSPEKTIV PRIMÄRVÅRDSCHEFENS ADMINISTRATIONS SYNPUNKTER PÅ KAROLINA HOTINGS HC SAMHÄLLSMEDICIN OCH FOLKHÄLSA ÅRE BASENHET RAGUNDA BASENHET HAMMERDAL HC LIT HC STRÖMSUND HC SVENSTAVIK HC BRUNFLO HC BACKE HC ODENSALA HC KROKOMS HC UNGDOMSMOTTAGNINGEN KVINNOHÄLSAN...144

7 7 (228) 4.20 PSYKOSOCIALA ENHETERNA LÄNSUTVECKLINGEN BIRKA FOLKHÖGSKOLA Birka Folkhögskolas yrkeslinjer Birka folkhögskola - Korta kurser, konferenser och uppdragsutbildningar Birka, administration/expedition Birka Folkhögskola allmänna Linjen Internat samt kök/städ vid Birka Folkhögskola Birka Folkhögskola Rektor Carsten Magnusson Birka Folkhögskola Musiklinjen FOU-ENHETEN, JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING LÄNSTEATERN FILMPOOL JÄMTLAND 10 ÅR LÄNSKULTUREN Arbetsplatsen Kulturenheten LÄNSMUSIKEN I JÄMTLANDS LÄN OCH NMDZ NÄRINGSLIVS- OCH MILJÖENHETENS HISTORIK I ETT KORTARE PERSPEKTIV LÄNSUTVECKLINGENS STAB JILU RESTAURANG OCH BOENDE ADMINISTRATIVA ENHETEN VID JILU ÅSBYGDENS NATURBRUKSGYMNASIUM BÄCKEDALS FOLKHÖGSKOLA Serviceenheten - köket Utbildning Stab HANDIKAPP OCH SERVICE Handikappsamordning Taltidningen Praktikplatsenheten Tolkcentralen FÖRETAGANDE OCH UTBILDNING EMEFTÉ KUNDTJÄNST/VAKTMÄSTERIET EKONOMIADMINISTRATIONEN PERSONALADMINISTRATION SJUKRESOR STÄD KUNDTJÄNST FÖRVALTNING/BYGGS...175

8 8 (228) 6.8 FASTIGHET TVÄTT OCH TEXTIL POST-BUD/VAKTMÄSTERIET FRISKVÅRDSENHETEN EMEFTÈ MATERIALS PERSONAL UPPHANDLING TRANSPORT LANDSTINGSHÄLSAN JÄMTLANDS LÄN NÄRINGSLIV AEROTECK TELUB AB JAMTLI LANDSTINGSBOSTÄDER LÄNSTRAFIKEN PRIVATA VÅRDGIVARE INGVAR SUNDSTRÖM BRITTA HJALMARS METROPOLEN EVA EK WERNDAHL, TANDLÄKARE LARS WERNDAHL, SPECIALISTTANDLÄKARE MARIA MARKEN, SJUKGYMNAST STORSJÖKLINIKEN, JAN SANDEGÅRD BARBRO ENGSTRÖM, SJUKGYMNAST SJUKGYMNASTERNA I CENTRUM VIKTORIAPRAKTIKEN, MIA ERIKSSON - CHRISTER LITFELDT FELDENKRAISCENTER, EVA JOHANSSON SJUKGYMNASTIKEN CECILIA AGNVALL GERTRUD OLOFSDOTTER ÖSTERSUNDS ÖRON-NÄSA-HALS PRAKTIK AB STORSJÖKLINIKEN BO SÖNNE INGRID BJÖRESTEN, PRIVATTANDLÄKARE ORGANISATIONER JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM (JHT) STYRELSEN FÖR NJURFÖRENINGEN I JÄMTLAND/HÄRJEDALEN IFS I JÄMTLANDS LÄN REUMATIKERDISTRIKTET I JÄMTLANDS LÄNS HANDIKAPPSAMVERKAN I JÄMTLANDS LÄN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS LÄNSFÖRENING I JÄMTLANDS LÄN PATIENTFÖRENINGEN JÄMTGUBBEN CELIAKITFÖRENINGEN...203

9 9 (228) 10.9 LÄNSARBETSNÄMNDEN FÖRSÄKRINGSKASSAN JÄMTLANDS LÄNS BRÖSTCANCERFÖRENING (BCF), EMMAFÖRENINGEN NJURFÖRENINGEN ILCO JÄMTLANDS LÄNSFÖRENING FÖR STOMI OCH RESERVOAROPERERADE PRO JÄMTLANDS LÄN SPF DISTR 54, HÄRJEDALEN TANDVÅRDSKADEFÖRBUNDET KOMMUNAL VÅRDFÖRBUNDET FÖRENINGEN RBU OCH AUTISM HÖRSESKADADES DISTRIKT DHR JÄMTLANDS YTTRANDE ANGÅENDE PROJEKT KAROLINA DIABETESFÖRENINGEN I JÄMTLANDS LÄNS JÄMTLANDS LÄNS DÖVAS FÖRENING SRF JÄMTLANDS LÄN SPRF AVDELNING 21, JÄMTLAND/HÄRJEDALEN SACO-STYRELSEN PENSIONÄRSRÅDET, BERG HANDIKAPPRÅDET, BERG LÄNSINNEVÅNARNA STRUKTURBEREDNINGENS SAMMANSTÄLLNING KOMMUNER STRÖMSUNDS KOMMUN ÅRE KOMMUN ÖSTERSUNDS KOMMUN, VÅRD- OCH OMSORG ÖSTERSUNDS KOMMUN, SOCIALFÖRVALTN. STABEN RAGUNDA KOMMUN BERGS KOMMUN BRÄCKE KOMMUN VÅRDKNUTEN...227

10 LÄNSSJUKVÅRDEN 10 (228) 1.1 INFORMATIONSENHETEN Vad har hänt inom verksamheten? Positivt/negativt. Kommunikationsfrågorna kommer allt mer upp på agendan inom vår förvaltning. Medvetenheten om vikten av kommunikation och varför man ska kommunicera ökar. Samtidigt bidrar begränsade resurser till att utvecklingen går långsammare än vad som är bra. Enheten har utökats med en halv informatör på inlån från kansliet. Förhoppningsvis kan detta på något sätt permanentas fr o m Tankarna kring att omstrukturera I/K-processen till en gemensam enhet för hela JLL är inte bra ur vare sig, trovärdighetsaspekt, kontinuitet, arbetsmiljöhänseende och geografiskt perspektiv. Positivt/Negativt Se ovan. Informationsansvarig på Länssjukvården är även chef för sjukhusets reception och dess medarbetare samt sjukhusfotograf. Detta är inte en optimal lösning eftersom receptionsfrågor inte är information utan service. Kraft från infofrågor går till rena servicefrågor, som borde ligga inom annan enhet. Framtiden - möjligheter vs risker vad gäller utvecklingen Möjligheter finns att utveckla kommunikationsarbetet inom förvaltningen. Medvetenheten om kommunikationens betydelse ökar hela tiden, detta betyder att det finns goda möjligheter att vår förvaltning kan komma framåt vad gäller info/kommunikation - att dessa frågor kommer i centrum vad gäller verksamhetsutveckling, organisation etc. Risken är att - om I/K-processen helt och hållet hamnar centralt - trovärdigheten minskar, kunskap kring de olika förvaltningarnas förutsättningar samt kraften att arbeta med deras specifika frågor minskar, arbetet blir mer upphackat, slutligen blir kontinuiteten sämre. En process som alltså är på rätt väg, sedan de senaste två åren, riskerar att stoppas upp. 1.2 EKONOMIENHETEN Ekonomienheten vid länssjukvården består för närvarande av 11 personer varav 8 personer arbetar med löpande redovisning och bokslut, 1 person arbetar som ekonomisekreterare i sjukhusdirektörens stab, 1 person arbetar som controller och 1 person arbetar som ekonomistrateg/chef för ekonomienheten. Enhetens främsta uppgift är att samordna länssjukvårdens ekonomiarbete inom budgetering, löpande redovisning, bokslut och uppföljning. Andra viktiga uppgifter som handläggs av personer inom enheten är riks- och regionsjukvård, landstingsförbundets väntetidsdatabas, patienthotellet SAS Radisson, produktionsstatistik samt diverse utredningsuppdrag. För ca 1,5 år sedan omorganiserades sjukhusdirektörens stab vilket för ekonomienheten innebar att man lämnade den administrativa avdelningen och bildade en mindre ekonomienhet under ledning av förvaltningens ekonom. Då enhetens personal har lång erfarenhet av sitt arbete och ett självständigt arbetssätt kom detta i praktiken inte att få så stor betydelse i det dagliga arbetet men personalen har ändå upplevt det positivt att den personal som arbetar med ekonomi förvaltningsövergripande samlats i en enhet. Detta kommer ytterligare att förbättras när enhetens personal efter flytten till vårdhögskolan ges möjlighet att sitta tillsammans.

11 11 (228) Enheten har relativt hög medelålder och inom 1,5 år går två medarbetare i pension. Med antagande om en positiv effekt av såväl ny rutin för hantering av leverantörsfakturor som projekt - Karolina räknar enheten inte med att dessa tjänster ska behöva återbesättas. Trots att enheten är tight bemannad har en hel del utvecklingsarbete kunnat genomföras under den senaste åren men det återstår en del arbete innan alla ekonomirutiner fungerar problemfritt. Enhetens personal upplever inte alltid att deras synpunkter och problemställningar beaktas av Kansliet och det finns därför anledning att arbeta på att ytterligare förbättra dialogen mellan förvaltningarna i det dagliga arbetet. Under hösten är enhetens ambition att försöka frigöra tid för utbildning av linjeorganisationens chefer inom delar av ekonomiområdet. Framtiden inom enheten är till stor del beroende av vad som framkommer i arbetet med projekt - Karolina. Personalen är medveten om att enhetens framtida dimensioneringen och arbetsinnehåll kommer att måsta anpassas om en ny organisations- och ledningsstruktur växer fram. Ingen påtaglig oro finns dock ännu bland personalen och i väntan på framtiden arbetar enheten på enligt nuvarande arbetssätt och ambitionsnivå. 1.3 PERSONALPROCESSENHETEN Enhetens uppgift är att tillhandahålla kompetens åt sjukhusdirektören för ledning och styrning av förvaltningens kärnkompetens, d.v.s. patientvården. I detta ingår att på sjukhusdirektörens uppdrag och i samverkan med övriga stabsfunktioner, formulera, samordna och utvärdera uppdragen för förvaltningens olika verksamhetsområden. Enheten har således en controllerfunktion på förvaltningsnivå avseende samordning, kvalitet och resultat av förvaltningens personalpolitik. Vår roll utövas som internkonsulter, experter och ledningens förlängda arm. I en beskrivning av hur enhetens roll utvecklats har vi tagit vår utgångspunkt från bildandet av personalenheten i november Vi har försökt att beskriva den utvecklingen med + och - enligt; Vad har hänt inom vår verksamhet - Personalfrågornas utrymme i länssjukvårdens ledningsgruppen har minskat - Personalfrågornas reella status har minskat trots att vikten officiellt betonas. Detta har många gånger skett på grund av att ekonomiska frågor kommit i fokus. - Personalfrågorna har inte varit med som en strategisk utgångspunkt i verksamhetens utveckling, utan mera varit av typen att ta fram underlag i redan beslutad inriktning. Svårt att komma in i sjukhusledningen strategiskt. - Strukturen och samordningen dålig i vad som görs. Prioriterade områden försvinner i det stora nedfallet Mängden av vad som läggs på chefer att göra gör att även prioriterade områden ifrågasätts. Det av politiker och ledning sägs vara prioriterat levs inte upp till. - Ryckighet och kortsiktighet i den ekonomiska planeringen gör det svårt att långsiktigt strategiskt jobba med kompetensförsörjningsfrågorna, vilket kan på sikt få mycket negativa personalkonsekvenser. - Rätt saker görs inte alltid med rätt kompetens. Resursslöseri. Assistentstödet för litet. + Samlandet av förvaltningsövergripande personalfrågor på ett ställe + Lättare att driva frågor när man fick diskutera direkt med chef som hade personalkompetensen + Möjligheten att bolla/ventilera personalfrågor i en grupp med personalkompetens + Genom att kunna gå in i varandras kompetenser har summan av vår gemensamma kompetens blivit större än den enskildes. 1+1=3 + Personalfrågorna har varit ett fokusområde i samhällsdebatten. Vad tror vi om framtiden? Vilka möjligheter respektive risker ser vi? + Ska vi kunna rekrytera och behålla medarbetare inom länssjukvården kommer personalfrågor som, arbetsmiljö. rekrytering, lönepolitik, kompetensutveckling och avveckling, jämställdhet att bli allt viktigare. Att kunna möta det nya arbetskraftsutbudets individuella behov som kommer att skilja sig åt. Möta upp bristsituationer och nya krav. En positiv möjlighet och utmaning för oss som jobbar med HR-frågor. + En specialisering och centralisering av HR-kompetens kommer att bli nödvändig för att möta upp omgivningens framtida behov av HR-kompetens + En bra väl fungerande personalprocess kommer att visa sig vara en ekonomiskt lönsam investering

12 12 (228) + En renodling av kompetenser kommer att bidra till att rätt saker görs på rätt ställe vid rätt tidpunkt vilket bidrar till en effektivare och långsiktigt hållbar verksamhet med patienten i fokus. +Vi har idag en positiv trend vad gäller bemanning, arbetsmiljö, sjuktal, m.m. 75 % av medarbetarna inom lsv tycker det är positivt och roligt att gå till arbetet. Detta är något mycket positivt att bygga vidare på. Ger oss bra förutsättningar att få medarbetare stanna och orka, men också ett gott rykte när vi rekryterar. Allt i slutändan för att vi ska kunna bedriva en god hälso-sjukvård till gagn för medborgarna i länet. - Fokus på den kortsiktiga ekonomin kan vara hinder och negativt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vi måste idag vara med för att klara de stora behov vi ska klara i en konkurrentutsatt situation om 5-10 år. - Ett revirtänkande kan riskera bli ett hinder för samverkan till utveckling. - Om en positiv trend och förutsättningar inte tas tillvara eller raseras genom kortsiktigt ekonomiskt tänkande kan det få långtgående negativa verkningar på kompetensförsörjningsfrågorna. Finns mycket att ta vara och bygga vidare på. - Riskera kontinuiteten i personalarbetet om vi stör processen för mycket - Om inte personalfrågorna samordnas, prioriteras är risken stor att de försvinner i ett allmänt nedfall. Spretigt - ostrukturerat - oekonomiskt. - Missbruk av kompetens p.g.a. fel kompetens på fel plats vid fel tillfälle 1.4 PLANERINGS- OCH LOGISTIKENHETEN, LÄNSSJUKVÅRDEN Bakgrund Enheten är en stabsfunktion under sjukhusdirektören med följande huvuduppgifter. Kansli/sekretariatsfunktion för sjukhuset Lokalplanering och försörjningsfrågor inom länssjukvården IT-planering och IT-stöd till verksamheterna Övergripande säkerhetsfrågor och katastrofplanering samt utbildning Övergripande miljöplanering och samordning/utbildning i miljöfrågor inom förvaltningen och landstinget Vad har hänt? Miljöfrågorna har mot bakgrund av landstingsbeslut fått en ökande uppmärksamhet. Även lokalutnyttjande liksom försörjnings- och säkerhetsfrågorna har ökat i omfattning. Generellt har användandet av IT i verksamheten ökat. Därutöver har telemedicin och journalhantering börjat införas. Hur ser det ut idag? Både miljö- och säkerhetsmedvetenheten har ökat i organisationen liksom efterfrågan på ännu bättre IT-stöd. Bättre resursutnyttjande av lokaler är en ständig frågeställning. Förutom huvudfrågorna hanteras en mängd udda frågor som inte kan hanteras ute i verksamheterna. Positivt inom enheten är att frågeställningarna är angelägna och intressanta. Negativt är en viss känsla av otillräcklighet gentemot verksamheterna. Framtiden Vår bedömning är att den här typen av stabsfunktioner med samordningsansvar och expert-kunskap alltid kommer att behövas. Risker med en stabsfunktion är att balansgången mellan vad som kan/skall centraliseras och decentraliseras alltid kommer att vara svår.

13 1.5 SMITTSKYDD & VÅRDHYGIEN 13 (228) SAMMANFATTNING POSITIVT NEGATIVT God samhällsekonomi, väldefinierade klinikstrukturer, bättre basal hygiendiciplin och välfungerande skolhälsovård Auktoritära, stelbenta beslutsstrukturer NU SEN.. Få epidemiska barnsjukdomar i Sverige Bättre processtänkande och samverkan lokalt och regionalt Lokalt, nationellt och internationellt nätverksarbete - inkl. beredskap för (kända och ännu okända) epidemiska risker och B-hot Bättre hjälpmedel/utrustning Få förvaltningar, många olika driftsformer för vården, tydligare uppdragsbeskrivningar Ökat tillsyn av vårdhygien/ patientsäkerhet Utvecklade operativa stödfunktioner Resistensutveckling och galloperande STI-ökning För få och minskande antal vårdplatser (inkl. enkelrum!), köbildning och för få stud. vid vårdutbildningar Nedrustad skolhälsovård Svällande administration, bristande överblick och för vek helhetssyn Begränsad tillväxt och risk att vården blir en handelsvara Ökad sårbarhet för samhället, ökad andel vårdbehövande Brist på vårdplatser och personal /stor omsättning Nya epidemiska hot Ökad antibiotikaresistens = fördyrad behandling och längre vårdtider 1.6 VÅRDPROCESSENHETEN Nuläge Vårdprocessenheten (VPE), som är en enhet i sjukhusdirektörens stab, bildades 2001 med uppgift att tillhandahålla kompetens åt sjukhusdirektören för ledning och styrning av förvaltningens kärnprocesser dvs. patientvården. I verksamheten ingår att, efter sjukhusdirektörens direktiv i samverkan med övriga stabsfunktioner, formulera, samordna och utvärdera uppdragen för förvaltningens olika verksamheter (t.ex. i ordinarie budgetarbete och verksamhetsuppföljning liksom särskilda projekt för internkontroll). Enheten har således en controllerfunktion på förvaltningsnivå avseende samordning, kvalitet och resultat av förvaltningens vårdprocesser. VPE består av tre heltidstjänster, vårdstrateg med medicinsk kompetens (medicinsk chef), vårdstrateg med omvårdnadskompetens samt vårdhandläggare. Dessutom finns följande projektanställningar inom enheten, 25 % tjänst som läkemedelssamordnare, 25 % tjänst som projektledare Hälsofrämjande sjukhus, 25 % tjänst som projektansvarig i Idealt Genombrott samt två sjukskötersketjänster med funktion som vårdplatskoordinator. I samarbete med andra verksamhetsområden inom sjukhuset utförs sjukhusövergripande arbetsuppgifter dvs. samordning, strategisk planering, uppföljning/analys/resultatvärdering, kompetensutveckling/utbildning/information. Det upplevs som positivt:

14 14 (228) - att vi utvecklar allt bättre verktyg och styrinstrument för att kunna formulera och följa upp respektive verksamhetsområdes uppdrag inom länssjukvården ( t.ex. styrdokument, nyckeltal etc.). - att genombrottsprojekt bedrivs med syftet att öka kvalitén i vården. - att funktionen vårdplatskoordinator bedrivs med målet att skapa ett effektivare nyttjande av sjukhusets vårdplatser Det som upplevs som mindre positivt: - att uppdelningen i flera enheter inom sjukhusdirektörens stab leder till fragmentering vilket orsakar en sämre samverkan inom staben. Färre enheter torde leda till bättre samordning med ökade resurser som följd och möjligheter att ge sjukhusdirektören effektivare stöd i t.ex., budget och kvalitetsfrågor. Nuvarande organisation gagnar inte strategiskt arbete. Framtid Det finns gott hopp om att framledes kunna bedriva arbetet mer strategiskt vilket är betydelsefullt för samordning, kvalité, resultat och budget inom förvaltningens vårdprocesser. Yrkesrollerna inom vården förändras. Personalbehovet bör anpassas efter de krav som ställs på vården. Ett tvärprofessionellt samarbete i patientvården bör eftersträvas. Det finns behov av ett gränsöverskridande synsätt kring styrning, verksamhetsutveckling och uppföljning med utgångspunkt från den enskilde patientens behov. Samverkan med FoU - enheten ingår som en självklarhet. 1.7 OMRÅDE BARN/KVINNA Område Barn/Kvinna ur ett områdesperspektiv Del I: Vad har hänt fram till idag, positivt - Områdesbildningen Barn/Kvinna har varit stödjande för utveckling av vårdkedjor med patientperspektiv utifrån att målgrupperna barn, ungdomar och kvinnor skall vara i centrum. - Utvecklat god förståelse och samverkan för varandras verksamheter inom området och vårdgrannar i ansgränsande organisationer. - Lagom stort område, kreativt att arbeta i. - Positiv attityd till kompetensutvecking och systematiskt förbättringsarbete. - Arbetsmiljöarbete i samverkan - Stabsstöd i team för uppföljning av ekonomi, personal och vårdverksamhet. Del I: Vad har hänt fram till idag, negativt - På förvaltnings- och landstingsnivå upplevs samordning och uppföljning av verksamhet inte vara synkroniserad utan varje funktion arbetar för sig. Kortsiktig och ryckig planering - MLA-funktionen otydligt definierad på förvaltningsnivå - Svårt att hinna med utvecklingssamtal för avdelningschef med stora avdelningar gäller både I+II. Del II: Hur det ser ut idag, positivt - Utvecklad och välfungerande områdesorganisation (centrumbildning) för barn, ungdomar och kvinnor. - Utvecklat primärpreventivt arbete - Verksamhetsidé utifrån gemensam värdegrund där humanism, helhetssyn, systemtänkande familjeorienterat och samhällsinriktat arbetssätt ingår. - I utökade områdesledningen framarbetad gemensam vision; ständigt bättre specialistvård genom systematiskt förbättringsarbete. - Utvecklat av ledningsgrupp till en arbetande grupp. Provar samledarskap på en avdelning.

15 15 (228) - Välfungerande administrativt stöd inom området i alla perspektiv (produktion/effekt, patient/brukare, personal och utveckling). - Tydlig uppdragsdialog, prioriteringar och inriktning mot perspektiv/balanserade styrkort för ännu bättre styrning och uppföljning inom området. Del II: Hur det ser ut idag, negativt - Tillgänglighet för barn och ungdomar är inte tillfredsställande. - Landstingets processer (verksamhetsutveckling/styrning, personal och IT) löper inte genom linjeorganisationens nivåer med resultat att förvaltningsnivå blir otydlig och gällande verksamhetsutveckling mm. - Dålig samverkan mellan processerna på Landstingsnivå gör att utveckling och uppföljning blir snedvriden, olika perpspektiv (produktion/effekt, patient/brukare, personal och utveckling) får olika tyngd, vårdverksamhet otydligast ur kvalitativa perspektiv. Del III: Möjligheter - Med stöd av nuvarande områdes (centrumbildning) organisation fortsatt utveckling av arbetet barns och ungdomars hälsa. Områdets samlade specialistkompetens skall utgöra en effektiv omhändertagandenivå. - Fortsatt arbete med processorientering för patienters bästa. - Fortsatt systematiskt förbättringsarbete i liten skala. - Utveckling mot balanserad styrning med nyckeltal. - Öppenhet för att pröva ytterligare nya modeller för ledarskap. Del III: Risker - En omorganisation skulle innebära dränering av kraft och svårrekryterad kompetent personal. Risk för sämre uthållighet i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Risk att ligga efter avseende egen specialistutbildning inom olika professioner med hänsyn tagen till pensionsavgångar och marknadsläget för löner både lokalet och nationellt. - Om Karolina blir en omorganisation i första hand, kommer både personals entusiasm att delta i arbetet och deras förtroende för ledningen att bli sämre. Bilagor: 1. Beskrivning av område Barn/Kvinna ur ett områdesperspektiv 2. Verksamhetsplan Kvalietsplan område Barn/Kvinna 4. FoU-policy område Barn/Kvinna Staben Vad har hänt? Positivt Utveckling av administrativ stödfunktion inom området mot linjeorganisationen. Införande av verksamhetsplan med mål för staben, inklusive arbetsmiljömål utifrån medarbetarenkät. Återkommande utvärdering av staben (kund = avdelningschefer inom området). Utveckling inom funktionsområdena ekonomi, personal och vårdadministration. Utveckling av assistentfunktioner inom områdesstab med inriktning mot personal och ekonomi/information/intranät. Utveckling av utvärdering/uppföljning inom funktionsområdena i ett helhetsperspektiv inom området. Negativt IT-stöd Oklar ansvarsfördelning mellan områdesnivå och förvaltningsnivå när det gäller utveckling inom funktionsområdena ekonomi, personal och vårdutveckling med försämring under de senaste åren. Situationen idag Positivt

16 16 (228) Helhetssyn inom staben sammanvägning av olika funktionsområden/perspektiv (verksamhet, ekonomi, personal), t ex systematiskt arbetsmiljöarbete ur såväl personal- som verksamhetsperspektiv. Välfungerande administrativt stöd till områdeschef och avdelningschefer. Välfungerande uppföljning inom området. Aktiv omvärldsbevakning Balanserat styrkort för staben Arbetsmiljösatsning med friskvård, teamutveckling med olika fokus-områden utifrån resultat i medarbetarenkät. Negativt Ökat och osystematiskt krav olika uppföljningar från landstings- och förvaltningsnivå. Mycket kort framförhållning i budget- och uppföljningsprocessen under året inom förvaltningen med orimlig tidsplan vilket försvårar att ha en god kvalitet i analysarbetet. Stora variationer och ofta ofullständiga direktiv i budget- och uppföljningsprocessen på förvaltningsnivå vilket omöjliggör en fungerande långsiktig planering inom området och god arbetsmiljö för chefer och stab Otydlig roll/uppdrag för funktionsansvariga i förvaltningschefens stab mot områdesstaben Ur ett områdesperspektiv dålig kommunikation och bristande utveckling inom hela verksamhetsutvecklingsprocessen (representerat av vårdplaneringsenhet på förvaltningsnivå) Långa handläggningstider och dålig samordning av ärenden inom administrativ förvaltningsnivå och landstingsnivå, tex friskvårdspolicy. IT-stöd. Kända brister i Palett, suboptimalt utnyttjande av olika system pga. dålig eller ingen utbildning. Inom förvaltningen avsaknad av samlad utveckling av assistentfunktion inkl kompetensutveckling. Kort framförhållning och dålig samordning när det gäller utbildningsinsatser mellan landstings- och förvaltningsnivå vilket ofta leder till en suboptimering när det gäller möjlig kompetensutveckling. Direkt information/kommunikation till olika informella nätverk med oklara mandat vid sidan av linjeorganisationen, t ex gemensamt introduktionsprogram inom länssjukvården. Framtid Möjligheter Staben är förebild för administrativ stödfunktion i centrumbildning. Fortsatt systematiskt förbättringsarbete och spridning av förbättringsarbete. Systematisk omvärldsbevakning och analys. Utveckling mot balanserade styrkort med välfungerande IT -stöd i form av program och stödsystem för kostnadseffektiv styrning och uppföljning. Utveckling av personalekonomisk redovisning och hälsobokslut. Fortsatt decentralisering med utveckling av tydliga landstingsövergripande riktlinjer ger minskat behov av flera administrativa nivåer. Bättre information med ett mer lättillgängligt och användarvänligt intranät. Bättre landstingsövergripande samarbete. Risker Centralisering av administrativa resurser med minskad verksamhetskunskap. Omorganisationer som leder till att en administrativ stödfunktion i en välfungerande centrumbildning slås sönder Läkaravd. Kvinnosjukvården. Del1. Vad har hänt fram till idag. NEG: Under åren slutade 5 manliga läkare. 4 överläkare samt en S-T läkare. Detta medförde stora svårigheter i bemanningen samt även kompetensmässigt. Jourerna blev mycket belastande. Genom att de

17 17 (228) kvarvarande 6 specialisterna fanns inom alla specialområden så kunde ändå kvalitén hållas god. Mycket kraft åtgick till att försöka finna vikarier och nya kollegor. Detta var mycket svårt-omöjligt. Det fanns gott om arbete söderut! ytterligare en överläkare sade upp sig. POS: Efter några år återkom en av de överläkarna som först flyttat. Nu var vi åter 5 överläkare inkl. avd. chefen. Vi kom i kontakt med en kollega med stafettfirma och genom honom täcktes akutverksamheten och ca 50 % av jourerna av specialister från andra sjukhus. Alla med hög kompetens. Vi har fått även mycket ny kunskap genom dessa erfarna specialister. Från början hade vi 3 S-T läkartjänster besatta och vi har även fått en 4: e besatt. Positivt är också att fler o fler underläkare hör av sig för vikariat för ev. senare tjänst. Vi har även flera förfrågningar ifrån andra länder om tjänst här. Vi arbetar målmedvetet för kortare väntetider. Se Irenes H. beskrivning från avd 107. Alla specialister har någon form av funktionsansvar som de tillsammans i förekommet fall arbetar tillsammans med funktionsansvarig sjuksköterska. MLA funktionen är samman hållen hos avd. chefen. Vi håller hårt på att alla skall gå någon uppföljningskurs (via SFOG) 1-2 ggr årligen samt delta i Gyn-obst årsmöten. Detta gäller även S-T läkarna. Interna föreläsningar hålles för kollegorna samt övrig personal på avd. Flera specialister deltar aktivt i arbetsgrupper inom deras specialområden (vis SFOG). Vi har årligen gemensam planeringsdag med avd 107. Kuratorsverksamheten har setts över och en kurator har förts över till SMBHV. Kuratorerna har fått lite nya arbetsuppgifter,bla. inom infertområdet. DEL 2: Hur ser det ut idag: NEG: Det saknas fortsatt 4 specialister. Stafettkedjan är därför ett måste ur arbetsmiljöperspektiv. Budget besparingar med kort varsel ger dåliga tecken och glädjen med att få utveckla verksamheten grumlas. Tilltänkta omorganisationer ger även dessa dåliga tecken och försämrar arbetsmoralen. De kvarvarande överläkarna är nu fyra mellan år och alla har något besvär med rygg eller nacke. Även de två yngre överläkarna 44,48 år har även de ryggbesvär. Svårt att få tid till handledning av alla nya S-T,Ul,Med kand,at läkare. Dessa behöver mycket hjälp vilket medför att egen mottagning minskar. Vi önskar fler manliga blivande gynekologer. POS: Vi har en bra arbetstämning Inga personal problem. Många ansökningar av yngre kollegor som hört att vi har det bra hos oss. Trevligt med S-T läkare från kirurg och distrikt samt AT läkare som vill auskultera. Positivt att många yngre kollegor vill pröva på att bli gynekolog. Bra samarbete mellan personalkategorierna. Gemensamma projekt mellan grupperna. Våra två kuratorer utför ett mycket kompetent arbete inom alla våra specialområden och de ser över sin egen verksamhet och fördelar arbetsuppgifterna själva. Möjligheter: Fler utländska läkare med spec.kompetens??? Rekrytering ifrån storstäderna när de måste dra ner??? Får vi fullbemannat med specialister så kan vi avveckla stafett kedjan. De äldsta överläkarna borde kunna gå ner i arbetstid utan ekonomiskt avbräck och genom detta kunna arbeta fler år och utbilda yngre kollegor och vara deras stöd under en som vi tror svår generationsväxling. Risker: Det tar lång tid att utbilda en färdig specialist som är självgående. Det kan ta 7-8 år beroende på kön (barnafödslar o föräldraledighet samt deltid). Under tiden har de nuvarande överläkarna nästan gått i pension eller fått bestående ryggproblem vilket medför reducerad arbetsinsats.

18 1.7.4 Kvinnosjukvården avd (228) Del I: Vad har hänt fram till idag, positivt - Sammanslagning av Kvinnoklinikens avdelningar till en stor gemensam avdelning - God kompetens hos personalen då de arbetar på två av fem enheter - Trevliga och ändamålsenliga lokaler - Konventering av Gynklinikens sjukskötersketjänster till barnmorsketjänster - Samordnad MLA - Assistent som arbetar mot avdelningen Del I: Vad har hänt till idag, negativt - Kompetenta sjuksköterskor slutade pga omorganisation - Vårdavdelningens enkelrum innebär stora ytor - En mer slimmad personalorganisation innebär att du inte kan arbeta i vårdpar. Som undersköterska arbetar du ofta ensam i vårdlaget - Svårt att hinna med utvecklingssamtal då det är en stor personalgrupp Del II: Hur det ser ut idag, positivt - Gynavd har 10 vårdplatser med 12-dygnsavdelning (stängd var annan lördag-söndag) - Gynvården har blivit allt mer polikliniserad och medelvårdtiden optimal - Måluppfyllelse på minst 50 % medicinska aborter - Inga onödiga mottagningsbesök till Kvinnosjukvården - Väntetid till operation är under eller på riksgenomsnittet - FREJA-mottagning för kvinnor med förlossningsrädsla - Världens lägsta perinathala dödlighet - Kejsarsnittfrekvens under riksgenomsnittet - All telefonrådgivning samt omvårdnadsepikriser dokumenteras i VANIA vid mott samt avdelningen - BB har 16 vårdplatser med utskrivning efter 48 timmar på okomplicerade förlossningar - Alla barn erbjuds hörselscreening vid BB - Hög kompetens hos personalen innebär en stor trygghet - Funktionsansvarig barnmorska och läkare för varje enhet - All personal erbjuds massage var 4-6:e vecka - Kompetens- och utvecklingsplan för avdelningen - Utbildning för all personal i Kvinnofrid Del II: Hur ser det ut idag, negativt - Stort antal bedömningar vid förlossningen men saknad av ändamålsenliga lokaler - Hög sjukfrånvaro - Högre kompetens hos personalen innebär färre lugna arbetsdagar - Kortare vårdtid innebär ökad press på personalen att hinna ge patienterna rätt vård Del III: Möjligheter - Fortsatt ökat förlossningstal - Genom omplanering av verksamheten så planerar vi för start av amningsmottagning från januari Fortsatt utveckling mot mer poliklinisk Gynverksamhet - Fortsatt ökning av antalet medicinska aborter, vilket frigör operationstid - Telemedicinskt projekt för att säkra fosterdiagnostiken i samverkan med St. Olavs sjukhus i Trondheim Del III: Risker

19 19 (228) - Om läns- och primärvården inte inköper Obstetrix, patientadministrativt datastöd, stor risk för patientsäkerheten - Trånga lokaler vid Förlossningen - Ny omorganisation ex,centrumbildning Gyn/Kirurgen. Stor risk för dränering av kraft och kompetent personal - Hög medelålder i personalgruppen risk för att vi tappar mycket kunskap vid generationsskifte - Allt svårare att rekrytera barnmorskor Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska bedrivas utifrån att igenkänna, lindra, bota och förebygga psykiska besvär hos barn och ungdomar. Det sker genom öppenvård i form av teamverksamhet och filialverksamhet inom länet. Verksamheten ska upprätthålla jourverksamhet och ha tillgång till akuta boendemöjligheter. Målgruppen är barn, ungdomar och deras familjer, som antingen själva eller av andra upplevs ha psykisk ohälsa. Symtomen kan vara: utagerande beteende, beteendestörningar, depressivitet, ångest, krisrektioner, psykoser, tillstånd med kroppsliga symtom (bl.a. ätstörningar), relationsproblem, fysisk misshandel/sexuella övergrepp och självskadebeteende. Arbetssätt för att klara uppgiften/målen: o Med ett tvärvetenskapligt synsätt skapa ett möte, där individen ses i sitt sammanhang och där barns, ungdomars, familjers och samhälleliga resurser tillvaratas och stimuleras. o Relationsutvecklande behandlingsarbete för att undanröja hinder för personlig utveckling och mognad o Konsultation och samarbete med andra berörda verksamheter. o Hålla sig à jour med aktuell forskning inom kunskapsområdet. Detta dels för att kunna identifiera riskgrupper och särskilt utsatta barn och ungdomar, dels för att kunna identifiera vilka metoder som har dokumenterat positiva effekter. o Arbeta förebyggande, samt föra ut kunskap inom vårt område till andra. o Ha hög tillgänglighet i tid och rum. o Bevaka att barns och ungdomars intressen tillvaratas i samhället. Möte Ändamålsenliga möten mellan berörda systemnivåer för både målgrupp och handläggare. Då Under verksamhetens livstid har barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet ständigt varit i en utvecklande process. Verksamheten har varit föränderlig utifrån både yttre och inre förväntningar. T.ex. har öppenvården utvecklats så att slutenvården kunnat minskas. Organiseringen av verksamheten har hela tiden präglats av rörlighet för att underlätta uppfyllandet av föränderliga förväntningar. Nu BUP: s verksamhet bygger på kompetens- och erfarenhet. För att vara en fungerande verksamhet måste medarbetarna känna sig trygga både kompetens- och arbetsmiljömässigt och därför eftersträvas: * rätt bemanning med rätt kompetens * stödsystem i form av handledning, fortbildning, vidareutbildning och bra arbetsmiljö. * lyhördhet för att snabbt lösa problem som påverkar arbetsmiljön.

20 Inom BUP finns en hög grad av: * tvärfacklig kompetens. * samverkan med andra inblandade i barn/ungdomars och familjers liv, i större utsträckning med dem utanför sjukvården än innanför. Problem: * efterfrågan är större och komplexiteten svårare än vad vi har resurser för Fortsättningsvis Processen fortsätter - arbetet inriktas nu på att matcha efterfrågan och kapacitet. Möjligheter finns om: * vi lyckas behålla entusiasmen * vi lyckas upprätthålla kompetensen * vi upprätthåller respekt för ingångna beslut som föregåtts av dialog och delaktighet * samordning av resurser för barnen sker på politisk nivå gällande kommun och landsting * vi är konkurrenskraftiga vad gäller löner * vi kan få en flerårsbudget för mer långsiktig planering Risker är: * fortsatt obalans mellan efterfrågan - resurser * att vi inte lyckas förena erfarenhet med nyrekrytering i en pensionsnära åldersgrupp 20 (228) Centrala mödra-barnhälsovården (CMBHV) Centrala mödra-barnhälsovården har som uppgift att utifrån ett tvärproffessionellt perspektiv stödja, utveckla och kvalitetssäkra mödra- och barnhälsovården samt gynekologiska cellprovskontrollen i länet, vara kunskapscentrum och främja samverkansformer vad gäller mödra-barnhälsovårdsfrågor. Vi skall också bedriva patientarbete i form av stöd och behandling till blivande och nyblivna föräldrar samt observation, bedömning och uppföljning av barn i förskoleåldern. Hela verksamheten har ett salutogent synsätt och ett folkhälsoperspektiv med betoning på att insatser sätts in tidigt i livet. Vad har hänt: Enheten har funnits sedan 1983, är unik i landet och i våra ögon fortfarande en optimal organisation med tanke på länets struktur. Efterfrågan på våra tjänster har ökat, MVC och BVC-personal i länet arbetar oftast ensamma i sina funktioner och har svårt att hålla sig à jour med vad som händer inom varje område och har därför stort behov av att få stöd, konsultation och utbildning av MHV- och BHVöverläkarna samt samordnande barnmorska och BVC-sjuksköterska hos oss. Konsultation och utbildning ges även av psykologer och socionom. CMBHV har ansvaret för kvalitetssäkring av mödrabarnhälsovården och metodutveckling. Positivt de senare åren har varit att samarbetet mellan olika vårdinstanser och samverkan med kommunerna tex skola, barnomsorg och socialtjänst ökat. Vårdprogram om amning, tidig hemgång, post partum psykoser och psykisk ohälsa under graviditet och småbarnstid har te x arbetats fram i arbetsgrupper med ett klart vårdkedjeperspektiv. Mångårig samverkan med kommunerna för att skapa familjecentraler börjar nu ge resultat. Samarbetet om patienter har också ökat mellan tex BUP, BUH och CMBHV. Genom utbildning och konsultation från CMBHV har kunskapen om problem i samband med graviditet, förlossning och spädbarnstid ökat hos personalen på MVC och BVC. Patienterna ställer högre krav och har många gånger mer kunskap än tidigare, vilket är positivt, men medför också att man ifrågasätter behandlingar på ett annat sätt än förut, t ex barnvaccinationer. Negativt har varit att organisationsformen gjort att kontakten med primärvårdens ledning inte varit optimal. Destruktivt har varit förslag om nedläggning av enheten i samband med budgetdiskussioner. Mycket kraft har ägnats åt försvar istället för utveckling. Problematiskt har varit en ökning av remisser till psykologer och socionom och ökningen gäller framför allt stöd till blivande och nyblivna föräldrar. Där har skett en förändring de senaste åren - problemställningarna blir allt gravare, det handlar ofta om rädsla inför graviditet, förlossning och att bli förälder pga av tidigare sexuella övergrepp, anorexi, depressioner etc. Många har/har haft kontakt med psykiatrin tidigare, men vill inte längre ha kontakt där när de blir gravida utan bejaka det friska och istället ha kontakt med CMBHV:s psykologer/socionom. Ökningen i sig är ju

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se

Verksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning RAPPORT Datum 2013-12-10 1 (10) Till Regiondirektör Jonas Rastad Genomlysning av förlossningsvården i Under sommaren 2013 var förlossningsvården i ansträngd.

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Kort om landstingsplanen

Kort om landstingsplanen Kort om landstingsplanen 2008 2010 Med fokus på folkhälsa god vård regional utveckling effektivitet attraktiva arbetsplatser ekonomi INNEHÅLL SID God hälsa och positiv livsmiljö 4 Nya, människonära mål

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling?

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling? AT-enkät angående lön samt åsikter om fortsatt arbete på SÄS. Antal svarande: 40 1. Vilket AT-block är du på? 1a Somatiska 20 50% 2a Somatiska 3 8% 3e Psyk 8 20% 4e Primärvård 9 23% 5e Förlängd AT 0 0%

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna

Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Division Länssjukvård 2006-11-10 Verksamhetssamordnare Tel 016-103366 Slutrapport Patientnärmre vård på vårdavdelning 81, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset Eskilstuna Bakgrund Kliniken för

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Dagvårdsavdelning barn och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicn. Barn- och ungdomsmedicins mottagning Arvika Barn- och ungdomsmedicn

Dagvårdsavdelning barn och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicn. Barn- och ungdomsmedicins mottagning Arvika Barn- och ungdomsmedicn Enheter som förväntas delta i mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2014-12-09 Vårdavdelning 61 Vårdavdelning 62 Vårdavdelning 63 Vårdavdelning 64 Anestesi och operation Öppenvården

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken MSE Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer