KOMMUNPLAN BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN

Transkript

1 KOMMUNPLAN BUDGET 2013 INVESTERINGSPLAN

2 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Kommunfullmäktige Revision Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Valnämnd Näringslivsutskott Socialutskott Kommunens samlade verksamhet består förutom av kommunen; koncernföretag och uppdragsföretag. Ett koncernföretag definieras som en juridisk person där kommunen har ett bestämmande (minst 50 % ägarandel) eller betydande (minst 20 % ägarandel) inflytande. Uppdragsföretag definieras som juridiska personer där kommunen äger en mindre del (samägda) eller där verksamheten bedrivs på entreprenad av större omfattning. Koncernföretag Ägarandel - Bräcke Teknik i likvidation AB (BTAB) 100 % Samägda företag och förbund - Jämtlands Gymnasium - Samordningsförbundet i Jämtlands län - Jämtlands Räddningstjänstförbund - Regionförbundet i Jämtlands län - Förenade småkommuners försäkringsaktiebolag (FSF) Kommunala entreprenader Utlagd verksamhet Avtalstid och möjlig förlängning - Revsunds Transport AB Renhållning Slamtömning , ett års förlängning - NCC AB Yttre skötsel och vinterväghållning , ett års förlängning - Sundsvall Energi AB Förbränning av sopor , två års förlängning - E.on AB Drift fjärrvärmeanläggningar Bräcke och Kälarne , två års förlängning - Sundfrakt AB Transport av hushållssopor till förbränningsanläggning , två års förlängning - ISS Industriservice AB Ledningsspolningar , ett års förlängning Förvaltningsorganisation Kommunchef Stab Tillväxtavdelning Teknik- och infrastruktur avdelning Vård- och omsorgsavdelning Skol- och barnomsorgs avdelning Social avdelning Bygg- och miljöavdelning 2

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Bäste kommuninnevånare Vi går nu in i en ny kommunplanperiod med budget för 2013 och investeringsplan med investeringsbudget När kommunfullmäktige antog den preliminära budgeten i juni månad, som baserades på den skatteunderlagsprognos som presenterades av Sveriges kommuner och landsting (SKL) den 26 april, fastställdes bland annat: budget i balans år 2013, , skatten ska vara oförändrad, avsättning till utveckling struktur tkr, kommunens resultat för 2013 ska uppgå till minst 5 miljoner kronor och kommunens långfristiga låneskuld ska under 2013 minska med minst 4,5 miljoner. Befolkningsminskningen 2013 beräknades till 100 personer. I arbetet med att ta fram den preliminära budgeten, fanns det inte med några större besparingar men däremot verksamhetsförändringar/kostnadsminskningar på 8-9 miljoner. I den preliminära budgeten fanns även drygt 7 miljoner i ej fördelade medel. Nu läggs förslag till slutgiltig kommunplan med budget för 2013 baserad på skatteunderlagsprognosen från SKL den 11 oktober som visar en ökning med knappt 1,3 miljoner kronor. Vi har dock med oss ökade driftskostnader från 2012 som täckts upp med återbetalning av försäkringspremier under innevarande år. Skattesatsen är oförändrad 23,32. Befolkningsminskningen beräknas till 100 personer och det ekonomiska resultatet är fem miljoner. Resultatet uppfyller inte målet om God ekonomisk hushållning, då skulle resultatet vara 8,9 miljoner kronor. Naturligtvis arbetar vi för att på sikt uppnå målet om ett överskott som motsvarar målet för God ekonomisk hushållning. Vi har istället för att öka resultatet lagt ytterligare medel ca:1,8 miljoner på utveckling/struktur, varav en stor del ska gå till att riva skorstenen och tegelvägg på fabriksbyggnaden i Pilgrimstad. Kommunstyrelsens verksamhet har budgeterats till tkr vilket är cirka: 82 procent av budgeten, varav tkr fördelas till skol- och barnomsorgsavdelningen, till vård- och omsorgsavdelningen tkr och till sociala avdelningen tkr, Vi fortsätter arbetet med att nå målet för minskad sjukfrånvaro, samt färre långa sjukfall. För målet om minskad energiförbrukning ser vi fram mot arbetet med en ny energi- och klimatplan för kommunen. Det ekonomiska målet om att kommunens långfristiga låneskuld ska minska med 4,5 miljoner ligger fast. Investeringsbudgeten för 2013 är på 17,4 miljoner exkluderat prognostiserade ombudgeteringar på 1,3 miljoner från De största posterna är standardhöjande åtgärder gator och vägar, yttre miljö i tätorterna och åtgärder biodammar. I dagsläget vet vi inte vad förstudien om Midsweden skipark kommer fram till men jag hoppas att den visar bärighet för projektet. Det skulle betyda mycket för besöksnäringen i kommunen och länet och säkerligen generera ett antal arbetstillfällen, både vid anläggningen och för mat och boende. Arbetet med bredband/fiber till kommunens innevånare är också viktigt att vi fortsätter med och att vi kan hitta smarta lösningar till detta. Här är det också viktigt att det finns nationella pengar avsatta för det arbetet. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 1 BRÄCKE KOMMUNS ORGANISATION... 2 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 KOMMUNENS VISION... 5 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 6 EKONOMISK ÖVERSIKT... 8 PERSONAL MILJÖ DRIFTBUDGET RESULTATBUDGET BALANSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET NOTER INVESTERINGSPLAN INVESTERINGSPLAN PER PROJEKT INVESTERINGSPLAN PER PROJEKT, FORTSÄTTNING KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND BRÄCKE TEKNIK I LIKVIDATION AB JÄMTLANDS RÄDDNINGSTJÄNST-FÖRBUND JÄMTLANDS GYMNASIUM SAMORDNINGSFÖRBUNDET I JÄMTLANDS LÄN FÖRENADE SMÅKOMMUNERS FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (FSF) KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISION KOMMUNSTYRELSEN POLITISK ORGANISATION GEMENSAMMA ANSLAG KOMMUNLEDNINGEN TILLVÄXTAVDELNINGEN TEKNIK- OCH INFRASTRUKTURAVDELNINGEN STABEN VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNING SKOL- OCH BARNOMSORGSAVDELNING SOCIAL AVDELNING BYGG- OCH MILJÖNÄMND POLITISK ORGANISATION BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN VALNÄMND ÖVERFÖRMYNDARNÄMND NÅGRA FAKTA OM BRÄCKE KOMMUN

5 KOMMUNENS VISION Kommunfullmäktige har, i oktober 2011, antagit en vision för Bräcke kommun (kf 55/2011). Bräcke kommuns vision; - I Bräcke kommun lever alla ett rikt, jämställt och bra liv och är delaktiga i utformningen av en god kommunal service. - Den starka framtidstron gör att vi tar de initiativ som krävs för att alla ska få en bra tillvaro. Samverkan är ett honnörsord. - Läget mellan Östersund och Sundsvall med goda kommunikationer bland annat, gör våra bygder attraktiva att bosätta sig i. - Vi hälsar alla välkomna till oss och att delta i det rika fritids- och kulturlivet. Sammanfattning I framtidens Bräcke kommun: - ökar befolkningen - ökar näringslivet - ökar välbefinnandet 5

6 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunfullmäktiges beslut (kf 14/2012) 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag på kommunplan och investeringsplan med följande riktlinjer: Kommunplanen ska innehålla förslag till driftbudget för perioden och förslag till investeringsplan för perioden Budget i balans år 2013, 2014 och Skatten ska vara oförändrad frånsett eventuella skatteväxlingar. Avsättning till utveckling-/strukturmedel, förvaltade av kommunstyrelsen, med tkr. Personalkostnadsökningarna bedöms i de fall avtal saknas uppgå till 3,1 procent för 2013; 3,2 procent för 2014 och 3,6 procent för Övriga kostnadsökningar bedöms i de fall de är osäkra att uppgå till 1,2 procent för 2013, 1,6 procent för 2014 och 1,8 procent för Befolkningsprognosen för kommunplan innebär att antalet invånare minskar med 100 personer under 2012 och därefter med 70 personer per år. Investeringar som sänker driftkostnader ska prioriteras. 2. Kommunens resultat, för 2013, ska uppgå till minst 5 miljoner kronor. 3. Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2013 minska med minst 4,5 miljoner kronor. 4. Förslag på preliminär kommunplan omfattande nettoramar till nämnder och avdelningar, resultat-, balans-, och finansieringsbudget samt femårig investeringsplan utarbetas och föredras för kommunfullmäktige i juni. Slutlig kommunplan fastställs i december. 5. Kommunstyrelsen får i övrigt ge de direktiv som anses nödvändiga. Budgetprocessen Kommunens budgetprocess är uppdelad i två tydliga delar. En preliminär kommunplan beslutas av kommunfullmäktige i juni. Den preliminära kommunplanen bygger på den skatteunderlagsprognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar i april och omfattar budgetförutsättningar, kommunövergripande mål, budgetramar och investeringsplan. Under hösten genomförs eventuella justeringar. Den slutliga kommunplanen som fastställs av kommun fullmäktige i december bygger på den skatteunderlagsprognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar i oktober. Den slutliga kommunplanen är kompletterad med en ekonomisk översikt avseende omvärld och kommun, årsbudget i detalj, reviderade planer samt nämnd- och avdelningsvisa verksamhetsbeskrivningar. Kommunfullmäktiges beslut ( 39/2012) 1. Förslag till kommunplan med ramfördelning för 2013 antas. 2. Förslag till investeringsplan antas. 3. Resultat, balans- och finansieringsbudget för 2013 antas. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utföra de investeringar som är beslutade inom ramen för investeringsbudget Beslut om användning av medel för utveckling/ struktur delegeras till kommunstyrelsen. 6. Partistödet ska vara oförändrat för 2013, 447 tkr 7. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ge förslag på hur eventuella kvarvarande ej fördelade medel ska användas. Förslagen ska redovisas i december 2012 (slutlig kommunplan) och syfta till att långsiktigt stärka kommunens ekonomi. Kommunfullmäktiges beslut ( 78/2012) Kommunalskatten för år 2013 ska vara oförändrad 23,32 kronor. God ekonomisk hushållning I Lagen om god ekonomisk hushållning framgår det att kommuner ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunen har två mål som är av betydelse för att uppfylla kriterierna för god ekonomisk hushållning. Ambitionen med det finansiella resultatmålet är att det ska motsvara minst två procent av kommunens skatteoch statsbidragsintäkter där den kommunala fastighetsavgiften är inkluderad. Under 2013 gör kommunen avsteg från ovanstående ambition. 6

7 Mål med betydelse för god ekonomisk hushållning 1. Kommunens resultat för 2013 ska uppgå till minst fem miljoner kronor. Vid uppföljning ska poster som hanteras utanför balanskravet exkluderas. Syftet är att uppföljningen årligen genomförs på samma sätt. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska under 2013 minska med minst 4,5 miljoner kronor. Syftet med målet är att minska kommunens långfristiga låneskuld för att frigöra medel som är bundna i räntekostnader. Verksamhetsmål Sammanställning kommunövergripande mål Inom områdena personal och miljö har kommunen följande inriktningsmål med tillhörande kommunövergripande effektmål: Inriktningsmål Personal Personalens hälsa och trivsel är god. Miljö Energianvändningen minskar. Kommunövergripande effektmål med nyckeltal/volymtal 1. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 6,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. (6,36 % per sista augusti 2012) 2. Antalet långa sjukfall (60 dagar eller mer) ska minska med 10 % jämfört med (29 stycken per sista augusti 2012) Kommunens totala elförbrukning, exklusive industrilokaler och bostäder, ska minska med 2 % per år 1. Mätmetod Sjukfrånvarons andel av tillgänglig ordinarie arbetstid Redovisas per den 31/8 och 31/12. Antalet långa sjukfall per den 31/8 och 31/12. Total elförbrukning per den 31/12 exklusive industrihus och bostäder. Jämförelse med Det kommunövergripande effektmålet avser den totala elförbrukningen inom ramen för kommunens verksamhet. 7

8 Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Utvecklingen i omvärlden har under 2012 för många länder inneburit en väsentligt lägre ekonomisk tillväxt jämfört med tidigare år. I euroområdet har den ekonomiska utvecklingen fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. I tillväxtländer som Kina har också tillväxten minskat. Ovanstående situation medför att svensk ekonomi får mycket liten dragkraft utifrån, framförallt beroende på den betydelse exporten har på den svenska produktionen. Tillväxten i svensk ekonomi (BNP) bedöms växa med 1,0 procent under 2012 och med 1,8 procent under 2013, vilket är lågt. BNP ökade med 6,6 respektive 3,9 procent under 2010 och Den främsta orsaken som hindrar en bättre ekonomisk tillväxt är oron för den internationella utvecklingen. På längre sikt ser förutsättningarna ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Det finns ett betydande investeringsbehov, bland annat i infrastruktur och bostäder, samtidigt som låga räntor och lediga produktionsresurser skapar goda förutsättningar för en ökad konsumtion. Pris- och löneökningar En hög arbetslöshet resulterar i ett stort negativt arbetsmarknadsgap (skillnaden mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft) vilket normalt innebär en press nedåt på löneökningarna. Så skedde under både 2010 och 2011, men under 2012 präglades avtalsrörelsen av en kraftig återhämtning på arbetsmarknaden. SKL:s bedömning för 2013 är att löneökningarna återigen blir lägre och präglar den svaga arbetsmarknaden. Uppbromsningen i ekonomin under 2012 innebär att inflationstrycket hålls nere. Under perioden 2012 till 2014 bedöms inflationen mätt med fast bostadsränta (KPIF) ligga under eller runt cirka 1,5 procent för att därefter sakta öka mot målet på två procent. Riksbankens styrränta väntas följa samma utveckling och närma sig tre procent under Bedömda nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring Timlöner (KL)* 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 Inflation (KPI) 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 Underliggande 1,1 1,2 1,0 1,2 1,6 inflation (KPIX) Arbetsmarknadsgap -1,8-2,3-2,9-2,0-0,8 *Konjunkturlönestatistiken Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunernas ekonomi Under 2000-talet har kommunernas resultat igenomsnitt motsvarat två procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunernas resultat under 2011 uppgick till 9,4 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt två procent. För 2012 väntas kommunerna redovisa ett rekordhögt resultat på sammanlagt 15 miljarder kronor varav återbetalda premier från AFA Försäkring påverkar resultatet positivt med 8 miljarder kronor. Utöver pris- och löneökningar har kommunernas kostnader under 2000-talet ökat med 1,2 procent per år. Ökningarna beror främst på demografiska förändringar och ambitionshöjningar. Från 2014 bedömer SKL att kostnadsökningen uppgår till 1,5 procent per år. Trots en stark real skatteunderlagsutveckling, under åren , innebär ovanstående kostnadsökningar att det krävs volymminskningar, statsbidragsökningar eller skattehöjningar om de väntade kostnadsökningarna ska inrymmas. I landstingen är kostnadsökningen, framförallt på grund av fortsatt ökade krav, utöver demografiska förändringar ännu högre, vilket medför ett antagande om skattehöjningar på totalt 30 öre fram till Skatteunderlaget för kommunerna förväntas öka realt med 1,5-1,8 procent per år fram till Utvecklingen är bättre än normalt och hänger samman med den förväntade förbättringen av arbetsmarknaden. Sammantaget förutsätter ovanstående underlag att statsbidragen i genomsnitt ökar med två procent per år utöver pris och löneökningar. Utveckling av skatteunderlaget Årlig procentuell förändring Skatteunderlag 3,1 3,9 3,2 3,7 4,4 Real förändring 2,4 1,8 1,5 1,7 1,8 Källa: SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 8

9 Regeringen bedömer i budgetpropositionen att skatteunderlagstillväxten uppgår till 4,1 respektive 4,2 procent för 2013 och I samband med budgetpropositionen 2013 lämnade regeringen en proposition om kommunala resultatutjämningsreserver. Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari Syftet med propositionen är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och möta effekterna av konjunkturvariationer. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med ett belopp som motsvarar den del som överstiger en procent av årets resultat. Om det egna kapitalet är negativt, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske uppgå till två procent. För att nyttja resultatutjämningsreserver ska kommunen besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av dessa reserver. Bräcke kommun I den preliminära kommunplanen beslutades att det budgeterade resultatet för 2013 skulle uppgå till fem miljoner kronor. Budgeten inrymde då en post på drygt på drygt 7,6 miljoner kronor som utgjorde ej fördelade medel. I den slutliga kommunplanen är det budgeterade resultatet fortfarande fem miljoner kronor. Det innebär att kommunen budgeterar ett resultat för 2013 som motsvarar drygt 1,1 procent av budgeterade skatte- och statsbidragsintäkter. Trots att det budgeterade resultatet inte motsvarar riktvärdet för god ekonomisk hushållning har det förbättrats jämfört med I förslaget till budget för 2013 har gemensamma anslag för utveckling/struktur utökats med 1,8 miljoner kronor som är öronmärkta till att riva en skorsten och tegelvägg på industriområdet i Pilgrimstad. Skatte- och statsbidragsintäkter har i den senaste prognosen minskat med 475 tkr samtidigt som de finansiella kostnaderna bedöms bli 550 tkr lägre. Avskrivningskostnaderna har justerats upp med 275 tkr med anledning av ytterligare investeringsbehov, främst inom IT-området. Övriga centrala poster förväntas generera ett högre överskott (+1,3 miljoner kronor) jämfört med preliminär kommunplan. Resterande del ( cirka 6,9 miljoner kronor) av ej fördelade medel från den preliminära kommunplanen utgör utökningar i den ordinarie verksamheten. I den ordinarie verksamheten är det framförallt kostnadsökningar för IT-relaterad verksamhet i form av licenser, programvaror och personal, högre pensionskostnader, ökade kostnader för barnplaceringar inom IFO, ökade resurser inom skolan för modersmål, svenska 2 och särskola samt ytterligare resurser för hemtjänst i Bräcke som medfört att budgetposterna har justerats upp. Det har också skett budgetneutrala verksamhetsjusteringar mellan avdelningarna som en följd av beslutade ansvarsförändringar. Kommunen startade under 2012 tre större projekt som förväntas fortgå under Det är projekten Solaris, bredbandssatsning samt Midsweden Skipark. Det första projektet drivs framförallt av sociala avdelningen medan de två senare hanteras av tillväxtavdelningen. Ytterligare ett (treårigt) projekt avseende energieffektiviseringar kommer att påbörjas under senare delen av Projektet finansieras av energimyndigheten med 280 tkr per år och ska utmynna i en strategi för kommunens energiarbete. I projektet ingår en kartläggning av samtliga fastigheter och transporter utförda av personal i organisationen. Äldreboendet i Hunge avvecklades per den sista augusti Inför avvecklingen beaktades att kommunen har ett borgensåtagande på drygt sju miljoner kronor gentemot kooperativet som äger lokalen. En dialog avseende kooperativets framtida planer pågår och det finns tydliga politiska signaler som innebär att ett infriande av borgensåtagandet är nära förestående. Konsekvensen kan bli att kommunen i samband med 2012 års bokslut gör en reservering för borgensåtagandet. Avsikten är att uppbokningen hanteras utanför balanskravet med beaktande av synnerliga skäl. Huvudskälet är att avvecklingen i ett långsiktigt perspektiv är förenligt med god ekonomisk hushållning. Slutlikvidationen av Bräcke teknik i likvidation AB bedöms äntligen vara nära förestående. Det som återstår är att slutföra några fastighetsregleringar samt att hantera en kvarvarande fastighet. Demografi Befolkningsutvecklingen är vikande i Bräcke kommun. I snitt har kommunen tappat knappt 90 invånare per år sedan De senaste tio åren uppgår befolkningsminskningen i snitt till 65 personer per år. Mellan åren 2001 och 2011 har medelåldern i kommunen ökat från 44,0 år till 46,1 år. Antalet utrikes födda har under samma tidsperiod ökat från 320 till 577 personer, vilket motsvarar 8,5 procent av den totala befolkningen i kommunen. År 2010 ökade befolkningen med 20 personer medan befolkningen minskade med 135 personer år Under det senaste året (november 2011 till november 2012) har befolkningen preliminärt minskat med 100 personer. Förändringen består av en nettoutflyttning med 72 personer och ett födelseunderskott med 28 personer. 9

10 Kommunens planeringstal i budgetprocessen inför 2013 var personer (-100) per den 1 november 2012, vilket sammanfaller med den faktiska preliminära siffran. De demografiska förändringarna sedan 2001 har inneburit att kommunen årligen har gått miste om cirka 2,5 miljoner kronor i enbart skatteintäkter. I flerårsplanen har ett antagande gjorts att befolkningsminskningen uppgår till 70 personer per år. Arbetsmarknad och sysselsättning Enligt Arbetsförmedlingens statistik för Jämtland, per den 30 september 2012, var andelen inskrivna, arbetslösa eller arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 8,5 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år (motsvarande siffra för 2011 var 8,9 procent). I riket uppgick andelen inskrivna till 8,4 procent. Andelen inskrivna (18-24 år) uppgick till 20,5 procent. Motsvarande siffror för ungdomar i riket var 18,5 procent. Totalt hittills under 2012 har 286 personer i länet varslats om uppsägning vilket är 89 färre än motsvarande period under förra året. I Bräcke kommun uppgick andelen arbetslösa och arbetssökande i program till 11,1 procent (347 personer), vilket är en minskning med 16,4 procent jämfört med i fjol. Antalet inskrivna (18-24 år) var i september 98 stycken (2011: 117 stycken). Det motsvarar 27,4 procent av befolkningen i åldern 18 till 24 år (2011: 35,2 %). Andelen inskrivna (utlandsfödda) uppgick till 47,3 procent. Öppet arbetslösa har minskat med 7,3 procent samtidigt som arbetssökande i program har ökat med 9,5 procent jämfört med samma tid Septemberstatistiken visar att Bräcke fortfarande har högst arbetslöshet i länet, men att skillnaden jämfört med övriga kommuner har minskat. Det är också tydligt att Solaris har en viktig funktion att fylla - främst mot gruppen utlandsfödda. Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur stora skatteintäkterna blir för kommunen beror på skatteunderlagets utveckling i riket, kommunens befolkningsunderlag, skattesats och det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Hur skatteunderlaget i riket utvecklas är av avgörande betydelse för kommunernas ekonomiska möjligheter. Skatteunderlagets utveckling påverkas av lön, beskattade förmåner och bidrag, pensioner, enskild näringsverksamhet samt ett antal avdrag. Dessutom påverkas utvecklingen av nya skatteregler. Om regeringen beslutar om nya eller ändrade regler som påverkar de kommunala skatteintäkterna i positiv eller negativ riktning, ska en ekonomisk reglering göras mellan staten och kommunsektorn enligt den så kallade finansieringsprincipen. Förändringarna regleras genom att den kommunalekonomiska utjämningen ökas eller minskas i motsvarande utsträckning. I kommunens skatteintäktsberäkning används SKL:s prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas emellertid på den av Regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom slutavräkningar, med en likvidmässig eftersläpning på två år. Kommunens budgeterade skatteintäkter för , utgår från SKL:s prognos i oktober som grundar sig på regeringens budgetproposition. I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Budgeterade skatteintäkter (mkr) Skatteintäkter eget underlag 242,9 247,5 254,5 261,2 272,7 Preliminär slutavräkning 6,0 4,0-2,8 Summa 248,9 251,5 251,7 261,2 272,7 Statsbidrag och utjämning Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att tillhandahålla sina invånare service, trots olika förutsättningar i fråga om skattekraft och kostnadsläge. Några av de regleringar som tillkommer inför 2013 enligt finansieringsprincipen är bland annat sänkt skatt för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag samt sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter. Regeringens tidigare beslut avseende effektiviseringar i nya gymnasieskolan har temporärt avbrutits då förslaget är att lägga tillbaka tidigare besparingsbeting för För 2014 fortsätter besparingen på gymnasieskolan med full kraft enligt budgetpropositionen från Kommunens budgeterade statsbidrag och utjämning för , utgår från SKL:s prognos i oktober som grundar sig på regeringens budgetproposition. 10

11 Sociala avgifter I de sammantagna sociala avgifterna (PO-pålägget) ingår lagstadgade arbetsgivaravgifter samt kollektivavtalade avtalsförsäkringar och pension. I budgetpropositionen föreslår regeringen att de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för 2013 ska vara oförändrade 31,42 procent. För anställda som ännu inte fyllt 26 år utgår en lägre arbetsgivaravgift på 15,49 procent, för anställda som är födda betalar kommunen enbart ålderspensionsavgiften på 10,21 procent och för anställda som är födda 1937 eller tidigare utgår varken sociala avgifter eller särskild löneskatt. Sammantaget uppgår de preliminära premierna för avtalsförsäkringar till 0,83 procent år I denna siffra ingår en omställningsförsäkring (KOM-KL) som preliminärt bedöms uppgå till 0,1 procent. För de kollektivavtalade tjänstepensionerna kvarstår det rekommenderade pensionspålägget inklusive löneskatt på 6,83 procent år Kommunens pensionsåtagande Pensionsskulden är den sammanlagda skuld för pensioner som arbetsgivaren har till sina anställda. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen: Intjänad pensionsrätt före 1998, redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den värdeuppräkning som sker av ansvarsförbindelsen påverkar inte resultaträkningen. Däremot redovisas utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 som en kostnad i resultaträkningen. Förpliktelsen enligt ansvarsförbindelsen ökar normalt varje år i och med att uppräkningen är högre än utbetalningarna. Förmånsbestämd ålderspension (intjänad pensionsrätt efter 1998), redovisas som en avsättning i balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension tjänas in av anställda med en inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, på den lön som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp. Värdeuppräkning och förändring av skulden kostnadsförs i resultaträkningen. Avgiftsbestämd ålderspension redovisas som en kortfristig skuld i balansräkningen per den 31 december och betalas sen ut i mars året därpå till de förvaltare som den anställde valt. Det belopp som kommunen betalar ut motsvarar 4,5 procent av den anställdes årslönesumma. Nedan visas en sammanställning över den beräknade pensionsskulden inklusive särskild löneskatt per den 31 december (källa: KPA ). (mkr) Intjänad pension < 1998 (ansvarsförbindelsen) 243,6 241,1 235,9 235,8 Förmånsbestämd pension (avsättning i balansräkningen) 20,4 20,5 20,6 20,8 Avgiftsbestämd ålderspension (kortfristig skuld i balansräkningen) 11,3 11,7 12,1 12,5 Total pensionsskuld 275,3 273,3 268,6 269,1 Kommunens pensionsförpliktelser redovisas inklusive löneskatt och värderas enligt regelverket "riktlinjer för beräkning av pensionsskuld" RIPS 07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Inför 2012 sänktes diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter. Effekten av den sänkta diskonteringsräntan innebar för kommunen att pensionsskulden sammantaget ökade med 19 miljoner kronor. Vid sitt möte i september 2012, beslutade RIPS-kommittén att kalkylräntan i dagsläget ska vara oförändrad. Det allmänna pensionssystemets regelverk innebär att om tillgångarna är lägre än skulderna utlöses en automatisk balansering, en inbyggd broms. Den ska se till att det finns pengar till de framtida pensionerna. Kommuner och landsting garanterar också att de bruttosamordnade pensionerna ska öka i takt med prisbasbeloppet. När den allmänna pensionen (inkomstpensionen) inte gör det får kommunerna fylla på kompletteringspensionen. Bruttosamordningsreglerna tillämpas för dem som gick i pension t.o.m. år 2002 enligt PA-KL-avtalet (i allmänhet födda 1937 och tidigare). Arbetstagare som gått i pension enligt detta avtal är garanterade en bruttopension som värdesäkras med utvecklingen av prisbasbeloppet alltsedan år I Pensionsmyndighetens senaste prognos från juli 2012 antas pensionsbromsen slå till mer än i tidigare prognoser. Underfinansiering av det allmänna pensionssystemet får effekt på de kommunala pensionskostnaderna eftersom det finns bruttoutfästelser i ansvarsförbindelsen som är beroende på storleken i det allmänna pensionssystemet. Bromsen förväntas sänka nivån på den kommunala kompletteringspensionen år 2014 och öka nivån år

12 Nedan visas en sammanställning över kommunens beräknade pensionskostnader inklusive särskild löneskatt (källa KPA ). (mkr) Premie KAP-KL 0,2 0,2 0,2 0,2 Avg.bestämd ålderspension 11,3 11,7 12,1 12,5 Skuldförändr exkl ÖK-SAP* -0,4-0,5-0,6-0,7 Skuldförändring ÖK-SAP* -0,1-0,1-0,1 0,0 Finansiell kostnad 1,0 0,7 0,7 0,9 Nya utbetalningar 1,1 1,2 1,3 1,4 Gamla utbetalningar 11,5 11,3 10,2 10,7 Utbetalningar ÖK-SAP* 0,1 0,1 0,0 0,0 Totala pensionskostnader 24,7 24,6 23,8 25,0 * ÖK-SAP (överenskommelse särskild avtalspension). Kommunen har för 2013 budgeterat 12,5 miljoner kronor till pensionsutbetalningar. Då är den finansiella kostnaden för pensionsskulden inte medräknad eftersom den budgeteras under finansiella poster. Den avgiftsbestämda ålderspensionen och skuldförändringen ingår i kommunens budgeterade PO-pålägg. En möjlighet i pensionsavtalet är att ta ut den intjänade pensionsrätten som återfinns i ansvarsförbindelsen, temporärt före 65 års ålder i stället för livsvarigt från 65 år. Effekten av det blir att pensionskostnaderna tidigareläggs. Att någon medarbetare avgår med pension i förtid har inte beaktats vare sig i den beräknade pensionsskulden eller för pensionskostnaderna för åren Någon reservering av likvida medel har inte gjorts. Av den skuld som finns upptagen i balansräkningen och den reservering som gjorts under eget kapital återlånas allt i verksamheten. Investeringar och kapitalkostnader I den slutliga kommunplanen har investeringsplanen förändrats. Det beror till stor del på att tidigare förutsättningar ändrats. Bland annat har budgeten för ITinvesteringar utökats med anledning av att nuvarande operativsystem ska uppgraderas. Med anledning av den fiberutbyggnad som planeras i kommunen, har medel för att ansluta kommunala fastigheter lagts till. Slutligen har investeringar för 2017 lagts in. Total investeringsplan för perioden uppgår i den slutliga kommunplanen till 70,7 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 17,4 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med den preliminära kommunplanen med 1,8 miljoner kronor. Beslut om och genomförande av investeringar innebär att driftkostnadskonsekvenser uppstår under en lång tid. Kostnaderna för själva investeringarna avser kapitalkostnader (avskrivningar och internränta). Ökade avskrivningskostnader innebär att det blir mindre över till avdelningarnas verksamheter. Avskrivningarna beräknas på anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar och motsvarar värdeminskningen under den ekonomiska livslängden. Internränta beräknas på det oavskrivna bokförda värdet på anläggningstillgångarna. Internränta debiteras verksamheterna och krediteras finansieringen och är därmed budgetneutral. För 2013 är internräntan beräknad till 2,9 procent, enligt SKL:s rekommendation. För 2013 har kommunen budgeterat avskrivningskostnader på 22,4 miljoner kronor och internränta på 12,4 miljoner kronor. Långfristig låneskuld Låneskulden bedöms vid ingången till 2013 att uppgå till 234,3 miljoner kronor. Under året planeras 4,5 miljoner kronor att amorteras. Under året förfaller 29,7 miljoner kronor till betalning. De lånen planerar kommunen att omsätta, det vill säga lånas upp med motsvarande belopp som förfaller till betalning. Dessutom planeras, med anledning av det låga ränteläget, att redan under 2013 omsätta lån på 23,9 miljoner kronor som förfaller till betalning under 2014 genom så kallad Forward start. En bedömning i nuläget är att kostnaderna för låneräntor i och med den åtgärden ska bli lägre än om kommunen väntat med omsättningen tills dess att lånen förfaller under Borgensåtaganden Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen eftersom kommunen åtar sig att fullfölja betalningsförpliktelser för gäldenärens räkning om denne inte i utsatt tid kan reglera sin skuld. Inför 2013 har kommunen följande borgensåtaganden: Kategori Borgensbelopp (mkr) Kommunala bolag 0,0 Folkets hus föreningar 1,4 Kooperativ 7,1 Egna hem 1,2 Summa borgensåtaganden: 9,7 Borgensåtagandet för kooperativ avser i sin helhet Bostugan i Hunge. Äldreboendet avvecklades under hösten 2012 och det kan komma innebära att det i samband med 2012 års bokslut görs en reservering för ett infriande av borgensåtagandet. Om det realiseras, återstår borgensåtagande med 2,6 miljoner kronor. Likviditet Kommunens kortfristiga betalningsberedskap bestäms av den likviditet kommunen har. Enkelt uttryckt ska 12

13 kommunen vid varje tidpunkt ha likvida medel att betala sina kortfristiga skulder. Kommunen har en checkkredit på 20 miljoner kronor för att under kortare tid hantera större ansamlingar av utbetalningar. Inriktningen är att ha en så god likviditet; att investeringar kan genomföras utan att kommunen behöver uppta nya lån. att klara de pensionsutbetalningar som kommer de närmaste åren med beaktande av att pensionsskulden i ansvarsförbindelsen inte är finansierad. att minska låneskulderna för att på så sätt få lägre räntekostnader och därmed också minska riskerna i förändring av ränteläget. För 2013 bedöms kommunen ha likvida medel för att med egna medel finansiera investeringar, amortera låneskulden med minst 4,5 miljoner kronor, finansiera sluttäckningen av deponin i Kälarne samt ha beredskap att med egna medel hantera ett eventuellt infriande av borgensåtagande på 7,1 miljoner kronor. Nedan visas budgeterad utveckling av likvida medel. En stark likviditet innebär att kommunen kan hantera verksamheternas utbetalningar, investeringar och amorteringar utan att behöva nyttja checkkrediten eller uppta nya lån. Prognos Budget Plan Plan Likvida medel (mkr) 9,0 2,7 15,1 30,5 Kassalikviditet 69% 68% 84% 105% Känslighetsanalys Kommunens intäkter och kostnader påverkas av olika faktorer. Bland annat innebär en befolkningsförändring med 100 invånare att kommunen får cirka sex miljoner kronor i ökade eller minskade skatte- och statsbidragsintäkter och att varje procents löneökning innebär ökade kostnader för kommunen med cirka 2,6 miljoner kronor. Sammanställningen nedan visar några av de faktorerna som påverkar kommunens ekonomi. Händelser mkr Förändring av kommunalskatten med 1 kr +/- 11,0 Befolkningsförändring (100 invånare) +/- 6,0 Förändring av löner med 1 % inkl PO-pålägg +/- 2,6 Kostnadsförändring med 1 % +/- 2,7 Avgiftsförändring med 1 % +/- 0,3 Ränteförändring med 1 % på låneskulden +/- 0,3 (förfaller inom ett år) Förändring 10 heltidstjänster +/- 3,4 (Månadslön kr) inkl PO-pålägg Sammanfattande kommentar ur ett riskperspektiv Enligt kommunallagen ska kommunerna planera sin verksamhet så att den motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Syftet med att budgetera ett resultat som innebär att kommunen använder 98 procent (tumregel för god ekonomisk hushållning), inklusive finansiella poster, av intäkterna är flera. Ett kortsiktigt motiv är att skapa en beredskap för att kunna möta förändringar av skatteintäkter. Det långsiktiga motivet, som är betydligt viktigare, är att kommunen klarar av att hantera sina åtaganden utifrån de förutsättningar som råder. Kommunens finansiella resultatmål fokuserar i första hand på det kortsiktiga perspektivet, medan det finansiella målet att minska kommunens långfristiga låneskuld har ett mer långsiktigt perspektiv. I ett scenario där det uppstår svårigheter att nå det kortsiktiga målet kan konsekvensen bli att det även uppstår svårigheter att nå det mer långsiktiga målet. Ett sådant scenario signalerar mycket tydligt att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att långsiktigt skapa hållbara förutsättningar. Förutsättningarna för att minska den långfristiga låneskulden påverkas direkt av alla aktiviteter som kommunen väljer att engagera sig i. Exempel är beslutat resultatmål (dvs. verksamhetsvolym), nivån på investeringsbudget och deltagande i olika projekt (där eftersläpning föreligger). Ett annat sätt att sätta ord på förutsättningarna för att minska den långfristiga låneskulden är att betrakta kommunens tillgång på likvida medel. Tillgången beror på kommunens förutsättningar att finansiera den löpande verksamheten med egna medel och dessutom skapa resultat, vilket är helt nödvändigt om den långfristiga låneskulden ska kunna minskas. En positiv effekt med målet är att kommunens räntekostnader minskar, vilket i sin tur frigör ekonomiska resurser. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen samtliga kommuners bokslut i en skrift som heter Vad kostar verksamheten i Din kommun. Underlaget baseras på kommunernas räkenskapssammandrag. Även om detaljer i statistiken kan vara något missvisande har Bräcke kommun höga kostnader (baserad på statistiken för 2010 och 2011). Nivåerna indikerar att det finns skäl att fokusera än mer på vilka prioriteringar som är viktigast för kommunens medborgare i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån rådande förutsättningar är det tyvärr omöjligt att i ett längre perspektiv prioritera alla verksamheter lika mycket. Ett sätt att tydliggöra vilka prioriteringar som är viktigast är att vidareutveckla vilka verksamhetsspecifika riktlinjer och mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning på ett kommunövergripande plan. I detta sammanhang finns det stöd för ett sådant resonemang i kommunallagen. 13

14 Ett mycket viktigt perspektiv för att nå de finansiella målen är att samtliga verksamheter har en god budgetdisciplin. Tolkningen av begreppet budgetdisciplin är generellt att tilldelade ramar inte överskrids. Det finns anledning att vidareutveckla definitionen i Bräcke kommun och förankra en sådan i hela organisationen. Det är av central betydelse att all personal är medveten om och tar utgångspunkt i att det bara finns en gemensam påse pengar. Det innebär att om samtliga utför ålagda uppgifter, med beaktande av fastställda kvalitetskrav, och samtidigt hushåller med tilldelade resurser tas ett gemensamt ansvar för kommunens ekonomi. Budgetdisciplin innebär också ett ansvar att så tidigt som möjligt signalera när det uppstår budgetavvikelser såväl positiva som negativa. Resultatet blir att kommunen skapar sig ett bättre beslutsunderlag inför kommande prioriteringar och beslut. Under 2008 accentuerades det att kommunens borgensåtaganden utgjorde en allvarlig och latent risk för kommunen. Under de senaste fyra åren har hanteringen av dessa varit en central fråga. Avvecklingen av äldreboendet och det eventuella infriandet av borgensåtagandet kan betecknas som ett avslut på denna process och innebär att kommunens åtagande ur ett riskperspektiv når en helt acceptabel nivå. Nuvarande planeringsförutsättningar och oförändrad verksamhet inför 2014 och 2015 innebär att det saknas 6,0 respektive 13,3 miljoner kronor för att nå ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. 14

15 PERSONAL Grundvärderingar Personalarbetet ska utgå från kommunens sju grundvärderingar; delaktighet, jämställdhet, ledarskap, medarbetarskap, mångfald, välbefinnande och hälsa. Grundvärderingarna ska alltid stå i fokus och återspeglas i koncern nyttan, i organisation och i samverkan mellan medarbetare, chefer och fackliga företrädare. Ledarskap, kompetens och kompetensutveckling Vård och omsorgsavdelningen fortsätter satsningen med att erbjuda utbildning för vårdbiträden till att utbildas till undersköterskor. Bidrag till detta erhålls genom omvårdnadslyftet. Ett ytterligare steg mot kvalitetssäkring av utbildning för undersköterskor är ansökan om att bli certifierade som Vård och omsorgscollege av nationella rådet. Avdelningen har fått ytterligare stimulansmedel från staten som avser att utveckla demensvården, vilket resulterat i ett samarbete med Landstinget. Inom sociala avdelningen pågår ett samarbete mellan kommunens socialsekreterare, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Solaris gällande åtgärder för arbetslösa. Inom skolan fortsätter ett intensivt arbete med att implementera de nya statliga reformerna såsom skollag, lärarauktorisation, Gy 11, nytt betygsystem, kursplaner samt nya läroplaner. Inom tillväxtavdelningen har kulturskolan fått projekt medel genom Europeiska Socialfonden (ESF) för fortbildning av personal. Projektet som genomförs i Jämtland och Västernorrlands län, startade i februari 2012 och pågår till den sista juli Inom staben kommer utbildningar för chefer och medarbetare att starta gällande administrativa rutiner. Chefsträffarna fortsätter som ett positivt forum som syftar till att stärka och utveckla ledarskapet. Förslag på en chefspolicy har lämnats till politiken för beslut under december Syftet med policyn är att tydliggöra vilka krav och förväntningar organisationen har på sina chefer. Delaktighet och inflytande Ett nytt samverkansavtal mellan arbetsgivaren och fackliga organisationerna slöts under Ett informations- och utbildningsmaterial har utarbetats. Utbildningar kommer att genomföras under senare delen av 2012, med start i respektive lokal samverkansgrupp (LOK-SAM) för alla chefer, skyddsombud samt fackliga företrädare. Därefter genomför chef tillsammans med skyddsombud utbildning på arbetsplatsträffar (APT). Ambitionen är att under 2013 fortsätta att vidareutveckla samverkansformerna på samtliga plan i organisationen Personalförsörjning och personalrörlighet Arbetet med att införa önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg fortskrider. Kommunens resursenheter och vikariehanteringen inom vård och omsorg administreras sedan 2010 av staben genom bemanningsenheten. Under 2012 centraliserades timvikariehanteringen inom förskolan till bemanningsenheten. Det pågår även diskussioner att bemanningsenheten ska överta vikariehanteringen för Unizon. Ambitionen är att bemanningsenheten ska ta ett fullt ansvar för att tillsätta personal vid frånvaro inom de verksamheter där de sköter vikariehanteringen. Innebörden är att bemanningsenheten får ett utökat ansvar att beordra in ordinarie personal om vikarier saknas. Under 2013 bedöms 14 anställda gå i pension och för 2014 bedöms det bli 18 stycken pensionsavgångar. Arbetsmiljö En reviderad arbetsmiljöpolicy antogs av kommunfullmäktige under Arbetet fortskrider under våren genom att tillämpningsanvisningar och utbildningsmaterial utarbetas. Syftet med arbetet är att tydliggöra ansvar, befogenheter och rutiner. Under våren 2013 är ambitionen att utarbeta förslag på en rehabiliteringspolicy, en friskvårdspolicy och en medarbetarpolicy. Vidare pågår en revidering av alkohol- och drogpolicyn. Ambitionen är att utöka policyn så att den omfattar allt skadligt bruk såsom, alkohol, narkotika, doping och tobak. Lönebildning Arbetsgivare och fackliga organisationer har tillsammans reviderat kommunens lönekriterier. En ny arbetsmetodik har utvecklats för att på ett bättre sätt möta centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. Under hösten 2012 har ett förankringsarbete pågått och den nya arbetsmetodiken kommer att användas i 2013 års lönerevision. Förslag på en lönetrappa vid omplacering har lämnats till politiken för beslut. Syftet med lönetrappan är att vidareutveckla lönepolitiken så att en lön är kopplad till arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Nästa lönekartläggning är planerad att genomföras efter 2013 års lönerevision. 15

16 MILJÖ Beskrivning av lokala mål Kommunens miljömål är valda utifrån de lokala förutsättningar och behov som finns. Bräcke kommuns miljömål är: Dricksvattnet ska vara av god kvalitet. Dricksvattentäkter i kommunen ska skyddas mot negativ påverkan. Det ska säkerställas att hanteringen av farligt avfall i kommunen sker på ett tillfredsställande sätt. Elenergianvändningen i kommunens lokaler och anläggningar ska minska med 2 % per år. Uppvärmning av kommunala fastigheter ska senast 2015 uteslutande baseras på förnybara energikällor. Utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till 2015 jämfört med Ungefär halva kommunens befolkning får sitt dricksvatten genom det kommunala VA-nätet. Kontroll och provtagning sker på såväl dricksvatten som avloppsvatten samt på alla sjöar och vattendrag som tar emot avloppsvatten. När det gäller skyddsområden för kommunala vattentäkter ska skyddsområden upprättas för en till två vattentäkter per år. Samtliga vattentäkter tar grundvatten vilket kraftigt minskar risken för bakterier och parasiter. I fyra vattenverk finns UV-ljus installerat som ytterligare skydd. UV-ljus kommer efterhand att installeras på fler verk. Möjligheten för kommuninvånarna att lämna farligt avfall ska ökas genom årliga insamlingsturer på ett flertal orter i kommunen. Mängden avfall till deponi förväntas minska eftersom bättre utsortering gör att avfallet återvinns på andra sätt. Energi- och klimatstrategiplan I kommunens Målsättningar för energi- och klimatstrategi (kf 118/2007) har antagits ett mål att utsläppen av koldioxid ska minska med 15 % fram till år 2015 jämfört med 2004 ( ton CO ). Utvärdering görs av Energikontoret utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Årlig statistiken finns tillgänglig först efter den 30 september året efter och det innebär att redovisning sker med ett års eftersläpning. Minskningen per den 31 december 2010 uppgick till 18 procent. För att minska kommunens utsläpp av koldioxid är ett delmål att all användning av fossila bränslen i uppvärmning ska upphöra senast Vid byte av leasingbilar ska de nya fordonen vara miljöbilar med alternativa drivmedel. Kommunövergripande effektmål Ett inriktningsmål med tillhörande effektmål inom området miljö är framtaget och gäller elenergianvändningen. I effektmålet exkluderas industrilokaler och bostäder. Att inte industrilokaler räknas in beror på att kommunen inte har några möjligheter att påverka industriernas elförbrukning. För bostäder är det svårt att jämföra då lägenheter ibland kan stå tomma och inte ha någon förbrukning. Vakanta lägenheter skulle medföra lägre energiförbrukning. På lite längre sikt ska energibesparande åtgärder fortsätta för såväl värmeåtervinning som ren besparing av elektricitet. Bland annat ska gatubelysningen bytas ut till mer energisnål teknik. Verksamhetsmått/Nyckeltal Insamlad mängd farligt avfall 4,1 kg/inv 4,1 kg/inv 4,2 kg/inv 4,2 kg/inv 4,0 kg/inv Mängd avfall till deponi 50 ton 40 ton 40 ton 30 ton 30 ton Skyddsområden för vattentäkter Elförbrukning exkl industrilokaler och bostäder MWh MWh MWh MWh MWh 16

17 DRIFTBUDGET Driftbudgeten omfattar intäkter och kostnader för den löpande verksamheten i kommunen. Sammanställning av kommunens budget , netto (jämförelse med bokslut 2011 och prognos för 2012). NÄMND Not Bokslut Prognos Budget Plan Plan (tkr) Kommunfullmäktige pol. org Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Politisk organisation Verksamhet Summa överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Politisk organisation Kommunledning Tillväxtavdelning Social- och utbildningsavd Skol- och barnomsorgsavd Vård- och omsorgsavd Social avdelning Teknik/Infrastruktur Stab Summa kommunstyrelsen Gemensamma anslag, förvaltade av ks Utveckling/struktur Ej fördelade medel/brist Delade resurser Pensioner, löneskatt Summa gemensamma anslag Bygg- och miljönämnd Politisk organisation Bygg- och miljöavdelning Summa bygg- och miljönämnd Summa nämndernas verksamhet: Centrala poster Kommunens totala avskrivningar Justering verksamhetens avskrivningar Justering interna poster Förändring av avsättning till deponi Återbet försäkringspremier AFA Realisationsvinst/realisationsförlust Övriga centrala poster Summa centrala poster NETTOKOSTNAD: Skatteintäkter Fastighetsavgift Generella bidrag Summa skatte- och statsbidragsintäkter: Finansiella poster RESULTAT: