Svenska småbruk och egna hem Ab Ola Westmans allé 5, PB 35, Ingå Tfn , Fax E-post:

Transkript

1 93:e verksamhetsåret

2 Svenska småbruk och egna hem Ab Ola Westmans allé 5, PB 35, Ingå Tfn , Fax E-post: Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden. Finlandssvenska Jordfonden Beviljar unga personer förmånliga lån för inköp av lantbruk och stöder generationsväxlingar. Understöder lantbruksskolor. Undervisningsfonden Understöder lantbruksskolor.

3 Ekonomisk översikt år Vår kooperation... 3 Mjölproduktionen... 3 Köttproduktionen... 3 Äggproduktionen... 4 Grönsaksproduktionen... 4 S-gruppen... 4 Andelsbankerna... 5 Kooperationen i sammandrag år Andelsförbundets medlemmar... 7 Medlemsföretag samt deras medlemsantal och omsättning... 7 Sammandrag... 9 Andelsförbundets administration Styrelse, revisorer, personal och medarbetare Verksamheten år Årsmötet Styrelsen Ideell verksamhet Nya lagen om andelslag till riksdagen Kooperationens år Andelsdagar Juridisk rådgivning Förtjänsttecken Bokslutet år Resultaträkning Balansräkning Verksamhetsgranskarnas utlåtande Verksamhetsplan år Möten Seminarier och utbildning Publikationsverksamhet Juridisk rådgivning Rekommendationer för de förtroendevaldas arvoden Finlands Svenska Andelsförbund PB 77, Simonsgatan 6, HELSINGFORS, Tfn (09) , fax (09)

4 De osäkra utsikterna inom den internationella ekonomin återspeglade sig i den finska ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen i världen var svag och recessionen på euroområdet fördjupades. Situationen på finansieringsmarknaden blev dock ständigt lugnare tack vare den Europeiska centralbankens fortsatta åtgärder och de sparbeslut man gjorde i krisländerna. På euroområdet sjönk totalproduktionen med 0,5 procent till följd av den strama finanspolitik som bedrevs på grund av överskuldsattheten. I världen steg dock totalproduktionen med tre procent. I Kina var tillväxten 8 procent, i Ryssland nästan 4 procent och i USA 1,7 procent. En allmänt svag utveckling i Västvärlden bromsar dock exportutsikterna för Finland. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 % till 194 miljarder euro år Senast BNP minskade var år 2009 och dessförinnan år Efterfrågan i samhällsekonomin upprätthölls framför allt av konsumtionen. Den privata och den offentliga konsumtionen ökade volymmässigt med 1,6 procent respektive 0,8 procent. Investeringarna minskade däremot med 2,9 procent. Exportvolymen minskade med 1,4 procent och importvolymen med 3,7 procent. Handelsbalansen var i stort sett i jämvikt, medan bytesbalansen var negativ -3,6 procent. Arbetslöshetsgraden ökade med 0,9 procentenheter till 8,9 procent. Under år 2012 var de arbetslösas antal i medeltal personer. Sysselsättningen försämrades mot slutet av året. Räntorna var fortfarande på en mycket låg nivå under hela år Inflationen höll sig kring två procent vid årsskiftet. Konsumentprisindex steg med 1,6 procent från januari 2012 till januari Höjningen berodde framför allt på högre trafik- och livsmedelskostnader. Spannmålsskörden i Finland år 2012 var ungefär av samma storlek som året innan, 3,7 miljarder kilo. Kvaliteten var god trots att växtperioden var sen, sval och regnig. Produktionen av mjölk var i stort sett konstant, medan köttproduktionen minskade en aning. Lantbrukets intäkter var 5,9 miljarder euro och av detta var 2,1 miljarder euro i form av stöd. Jordbrukarnas företagarinkomst uppgick till 917 miljoner, mot 736 miljoner euro året innan. Under år 2012 slutade drygt gårdar med sin produktion. Sedan Finland gick med i EU har gårdarnas antal sjunkit från (år 1994) till Medelarealen odlad åker per gård har under samma tid stigit från 16 till 39 hektar. 2

5 Mejerimjölksmängden under år 2012 minskade med något över en miljon liter till miljoner liter. Antalet mjölkproducenter minskade med drygt 600 till producenter. Leverantörerna hade i medeltal 29,5 kor, mot 27,7 året innan. Mejeriernas avräkningspris för mjölk var 42,6 cent per liter (utan tillskottslikvider) en höjning med ca 2 cent från Konsumtionen av flytande mjölkprodukter ökade med sju miljoner liter till 694 miljoner liter. Importen av flytande mjölkprodukter, ost och smör ökade med 11 miljoner till 114 miljoner kilo, medan exporten ökade från 139 till 141 miljoner kilo. Självförsörjningsgraden för flytande mjölkprodukter minskade med två procentenheter till 93 %. För fett sjönk självförsörjningsgraden från 112 % till 108 %. Mejeriandelslaget Milka, som är en del av Valiogruppen, hade en mjölkinvägning på 65,5 miljoner liter år 2012, en ökning med 1,8 % jämfört med året innan. Omsättningen var 32,87 miljoner euro, en ökning med 9,5 % från Antalet mjölkproducenter inom Milka minskade med 17 till 264. Milka betalade 47,84 cent/liter avräkningspris för mjölken inklusive tillskottslikvid. Det var totalt 3,31 cent/liter mera än år Valios omsättning ökade från 1,91 till 1,99 miljarder euro år Antalet leverantörer inom Valio minskade med 540 till Köttproduktionen i Finland minskade med drygt 5 miljoner till 383 miljoner kilo år Exporten minskade från 61 till 52 miljoner kilo, medan importen ökade kraftigt från 65 till nästan 78 miljoner kilo. Självförsörjningsgraden sjönk med två procentenheter till 95 %. Produktionen av nötkött minskade med två miljoner kilo till 81,2 miljoner kilo. Producentpriset (utan stöd) steg från 2,53 till 2,81 euro per kilo. Produktionen av svinkött minskade med nio miljoner till 193 miljoner kilo. Producentpriset steg med 17 cent till 1,63 euro per kilo. Produktionen av fjäderfäkött fortsatte att öka, nu med 6 miljoner kilo till 107 miljoner kilo. Producentpriset på broiler steg med åtta cent till 1,39 euro per kilo. Anskaffningen vid Andelslaget Österbottens Kött minskade från 16,6 till 16,2 miljoner kilo år Mängden svinkött var 13,8 och nöt 2,5 miljoner kilo. Förmedlingen av smågrisar var och av kalvar stycken. 3

6 Omsättningen steg från 11,86 till 13,40 miljoner euro. Österbottens Kött är delägare i Atria Abp, vars omsättning ökade från 1,30 till 1,34 miljarder euro år Omsättningen för HKScan-koncernen, som har LSO-Andelslag som moderbolag, var 2,5 miljarder euro det vill säga det samma som året innan. År 2012 var äggproduktionen nästan konstant 62,7 miljoner kilo. Då konsumtionen av ägg ökade från 54,1 till 56,4 miljoner kilo sjönk självförsörjningsgraden med fem procentenheter till 111 %. Producentpriset på ägg steg med hela 20 cent till 116 cent per kilo. Mängden växthusgrönsaker i Finland minskade med 5 miljoner kg till 76 miljoner kilo år Tomatproduktionen minskade från 40 till 38 miljoner kg och produktionen av slanggurka från 37 till 34 miljoner kg. År 2012 var importen av tomater drygt 25,5 miljoner kg och av slanggurka 9,9 miljoner kg. Andelslaget Närpes Grönsakers försäljning av slanggurka minskade från 10,1 till 9,9 miljoner kg, medan tomatförsäljningen minskade från 12,9 till tomat 12,0 miljoner kilogram under år För vardera produkten står Närpes Grönsaker för drygt 30 % av den inhemska produktionen. S-gruppen består av handelslagen och SOK-koncernen. SOK-koncernen består i sin tur av Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) och dess dotterbolag. Gruppens ändamål är att ge mervärde åt sina ägarkunder och därmed stärka medlemstroheten. Förutom i Finland bedriver gruppen detaljhandel i Baltikum och Ryssland. S-gruppens detaljhandelsförsäljning (moms 0 %) ökade med 5 % till 12,0 miljarder euro år Gruppens försäljning av dagligvaror ökade med 7,4 % och uppgick till 6,7 miljarder euro. Marknadsandelen för dagligvaror steg från 45,2 % till 45,6 %. Bruksvaruhandelns försäljning ökade med 3,0 procent till 1 426,7 miljoner euro. Resultatet för hela S-gruppen var 212 miljoner mot 269 miljoner euro år År 2012 betalade S-gruppen 378 miljoner euro i bonus till medlemmarna, vilket var 18 miljoner mer än året innan. Genom bonus, betalningssättsförmån, återbäring och ränta på andelskapital fick ägarkunderna 420 miljoner euro i retur år

7 Över 80 procent av hushållen i Finland har det gröna S-förmånskortet. S-gruppens bonusförsäljning uppgick till 9,4 miljarder euro (+4 %). S-gruppen hade vid slutet av december totalt verksamhetsställen. Av dessa var 17 i Baltikum och 17 i S:t Petersburg. Antalet anställda i S-gruppen ökade med och var vid slutet av år Antalet ägarkunder ökade med över och var vid årets slut st. Handelslagens försäljning (moms 0 %) ökade med drygt 500 miljoner till 10,4 miljarder euro. Totalt gjorde handelslagen 240 miljoner euro i vinst mot 249 miljoner euro året innan. Antalet handelslag i S-gruppen är 28 stycken. Av dessa är 20 regionhandelslag. SOK-koncernens omsättning ökade från 11,3 till 11,7 miljarder euro år Koncernens resultat före skatt var -27,1 miljoner euro mot +19,5 milj. euro år Försäljningen för lantbrukshandeln var 991 miljoner, för trafikbutiks/bränslehandeln miljoner och för hotell/restaurangbranschen 803 miljoner euro. SOK sålde under året aktiemajoriteten i Hankkija-Lantbruk Ab till danska DLA Group. Efter att affären verkställs från början av år 2013 har SOK 40 % av aktierna. Försäljningen i närområdena, d.v.s. i Ryssland och Baltikum har haft en årlig ökning med över 30 procent de senaste åren. År 2012 ökade den med 32 procent till 466 miljoner euro. SOK hade anställda den S-Banken hade 2,6 miljoner kunder och av dessa var 1,2 miljoner webkunder. Depositionerna från privata kunder ökade med 100 miljoner till miljoner euro. Osuuskauppa Varuboden Osla Handelslag hade en omsättning på 348 miljoner euro. Ägarkundernas antal var och de anställdas OP-Pohjola-gruppen består av 196 enskilda andelsbanker, som tillsammans äger OP- Pohjola anl. OP-Pohjolas viktigaste dotterbolag är Pohjola Bank Abp, ett finansföretag, som bedriver mångsidig bank-, placerings- och försäkringsverksamhet och noteras på börsen. Samtidigt fungerar Pohjola Bank som centralbank för gruppens andelsbanker. OP-Pohjola-gruppen är den största finansgruppen i Finland. Vid sidan av OP-gruppen fungerar ytterligare 36 andelsbanker organiserade inom POP Bankgruppen. Samtliga andelsbanker i svenskbygden hör till OP-Pohjola-gruppen. OP-Pohjola-gruppens resultat före skatt ökade från 525 miljoner till 601 miljoner euro. Bankverksamhetens resultat före skatt sjönk från 478 miljoner till 437 miljoner euro. Inom gruppen gavs drygt 192 miljoner euro i bonusförmåner till ägarkunderna, vilket var 16 miljoner mer än Gruppens soliditet steg från 14,0 till 14,1%. 5

8 OP-gruppens inlåning ökade från 41 till 45 miljarder euro. Marknadsandelen för depositionerna sjönk dock från 34,4 % till 34,1 %. Ägarkundernas antal ökade från 1,35 till 1,37 miljoner. De anställdas antal ökade med 60 till Lappo Andelsbank fusionerades med Andelsbanken för Åland under år I nedanstående tabell ingår uppgifter om den traditionella kooperationen i Finland år Till de traditionella branscherna för kooperationen inräknas dagligvaruhandel, bankverksamhet och lantbruk. Uppgifterna inkluderar dotterbolag och delägda bolag. För handelslagens del ingår försäljningen för S-gruppen utan moms. I och med att Osuuskunta Tradeka-yhtymä sålt bort hela sin detaljhandel ingår det andelslaget ej i tabelluppgifterna. Vid slutet av år 2012 fanns i Finland totalt andelslag (+143). Av dessa var ca 250 svenskspråkiga. Antalet aktiebolag var vid samma tidpunkt (+8 184). Antal andelslag Medlemsantal Omsättning miljoner euro Andelsmejerierna Andelsslakterierna Äggandelslagen Husdjursförädling Grönsaksandelslagen Skogsandelslagen Handelslagen ) Andelsbankerna TOTALT TOTALT ) S-gruppens försäljning utan moms 6

9 HANDELSLAG: Medlem Medlems- Oms. i Andels- antal milj. Hemort förbundet euro Osk Varuboden-Osla Hlg Kyrkslätt ,75 1 HANDELSLAG , ,53 1) 1) Omsättningen för Varuboden-Osla Hlg ANDELSBANKER: Inlån. 1) Nagu Andelsbank Nagu ,21 Andelsbanken Raseborg Karis ,45 Kronoby Andelsbank Kronoby ,42 Sideby Andelsbank Kristinestad ,17 Andelsbanken för Åland Mariehamn ,15 Övermark Andelsbank Närpes ,12 Purmo Andelsbank Pedersöre ,97 Vasa Andelsbank Vasa ,60 Östnylands Andelsbank Borgå ,30 Korsnäs Andelsbank Korsnäs ,49 Pedersörenejdens Andelsbank Jakobstad ,05 11 ANDELSBANKER , Andelsbanker 2) ,82 1) Inlåning den ) Lappo Andelsbank fusionerades med Andelsbanken för Åland under året ANDELSMEJERIER: Oms. Ålands Centralandelslag Jomala ,92 Mejeriandelslaget Milka Vörå ,87 2 ANDELSMEJERIER , ,75 7

10 ANDELSSLAKTERIER: Medlem Medlems- Oms. i Andels- antal milj. Hemort förbundet euro Andelslaget Österbottens Kött Vasa ,40 LSO-Andelslag Åbo ) 2 ANDELSSLAKTERIER , ,86 3 ) LSO-Andelslag anger såsom holdingandelslag ingen omsättning. HKScan-koncernens omsättning år 2012 var 2,5 miljarder euro. ÖVRIGA ANDELSLAG: Österbottens Äggcentrallag Korsholm ,09 Ålands Telefonandelslag Jomala ,84 Jeppo Kraft Andelslag Nykarleby ,38 Ålands Elandelslag Jomala ,51 Andelslaget Ålands Skogsägarförbund Finström ,50 Andelslaget Maskinring Peny Nykarleby ,94 Andelslaget Närpes Grönsaker Närpes ,35 Ålands Trädgårdshall Andelslag Jomala ,19 Andelslaget Ålands Maskinring Finström ,61 Ålands Vindenergi Andelslag Mariehamn ,30 Jeppo Skogsandelslag Nykarleby ,23 Vörå Energiandelslag Vörå Kronoby Energiandelslag Kronoby ,56 Andelslaget Oskus Potatisland Kristinestad ,80 14 ÖVRIGA ANDELSLAG , ,21 CENTRALLAG OCH FÖRBUND: Österbottens Andelsbanksförbund, Vasa Sydkustens Andelsbanksförbund, Helsingfors Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) 8

11 ANDELSFÖRBUNDETS MEDLEMMAR I SAMMANDRAG SAMMANDRAG: Antal Personmedlemmar Omsättning Meuro Personal Handelslag 1) Andelsbanker ) Andelsmejerier Andelsslakterier 3) Övriga andelslag Centrallag o förbund SUMMA SUMMA ) 2) 3) Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) hade en omsättning på 11,7 miljarder euro och anställda. SOK har 28 handelslag som medlemmar Inlåning HKScan-koncernen hade år 2012 en omsättning på 2,5 miljarder euro och anställda. 9

12 STYRELSE Ordinarie: VD Lars Björklöf, Raseborg, ordförande Jordbrukare Mats Brandt, Karleby, viceordförande Jordbrukare Jan Anderssén, Pedersöre Jordbrukare Maria Pietola, Raseborg Marknadsföringsdirektör Kjell Olenius, Hyvinge Suppleanter: Jordbrukare Henrik Strandberg, Nykarleby; VD Folke Lindström, Pargas; jordbrukare Patrik Häggblom, Jomala; jordbrukare Niels Borup, Lappträsk och professor Pirjo Laaksonen, Vasa. Förbundets verkställande direktör AFM Per-Erik Lindström fungerade som styrelsens sekreterare. VERKSAMHETSGRANSKARE Ordinarie: Erik Oljemark Kim Nordling Suppleanter: Leif Wägar Henrik Lassas REPRESENTANT I PELLERVOS DELEGATION Jordbrukare Mats Brandt ( ) PERSONAL OCH MEDARBETARE AFM Per-Erik Lindström verkställande direktör. Anställd den 15 april Per-Erik Lindström är deltidspensionerad (40 %) sedan den Ekonomie magister Åke Stenström, förbundets ekonomiska och juridiska konsult. Andelsförbundets bokföringstjänster köps från Pellervo och har där skötts av merkonom Paula Hyttinen. Finlands Svenska Andelsförbund är medlem i Sällskapet Pellervo, Finlands Kooperativa Biståndscentral Andelslag (FCC), Svenska lantbrukssällskapens förbund, Föreningen Pohjola-Norden och Svenska Studieförbundet. 10

13 Finlands Svenska Andelsförbund höll sitt årsmöte den 17 april i Vasa Andelsbanks Blomsterhus i Vasa. På mötet var sex medlemsföretag representerade. Förbundets ordförande Lars Björklöf hälsade mötesdeltagarna välkomna, varefter Bjarne Mara valdes till mötesordförande. Verksamhetsberättelsen för år 2011 godkändes, bokslutet fastställdes och styrelsen samt VD beviljades ansvarsfrihet. Budgeten och verksamhetsprogrammet för förbundet år 2012 godkändes. Medlemsavgifterna för år 2012 fastslogs till 0,015 % av medlemsföretagens omsättning under föregående år. För andelsbankerna är medlemsavgiften 0,0020 % av balansomslutningen. Minimiavgiften är 50 för små andelslag. Takavgifterna fastställdes enligt följande: Handelslag Omsättning år 2011 milj. euro Handelslag Över Över Över Minimiavgift 200 Andelsbanker Omslutning år 2011 milj. euro Andelsbanker Över Över Över Över Minimiavgift 150 Andelsmejerier Omsättning år 2011 milj. euro Regionmejerier Över Över Under Lokalmejerier

14 Andelsslakterier Övriga andelslag 700 Centralorganisationer Distriktssammanslutningar 150 Lars Björklöf valdes att fortsätta som ordförande och Mats Brandt som viceordförande. Kjell Olenius, marknadsföringsdirektör i Varuboden-Osla valdes in som ny i styrelsen. Han ersatte Yvonne Malin-Hult. De övriga ordinarie ledamöterna återvaldes. Pirjo Laaksonen, professor vid Vasa universitet, valdes till suppleant efter Lars-Johan Lindqvist. De övriga suppleanterna återvaldes. Erik Oljemark och Kim Nordling valdes till verksamhetsgranskare för redovisningsåret Leif Wägar och Henrik Lassas valdes till deras suppleanter. Styrelsen sammanträdde två gånger under året. 12

15 Andelsförbundets ideella verksamhet har under de senaste 20 åren skett via Sällskapet Pellervos svenska avdelning. Till förbundets verkställande direktörs uppgifter hör att leda verksamheten för den svenska avdelningen. Detta bygger på ett avtal mellan Finlands Svenska Andelsförbund och Pellervo gällande från Andelsförbundets ordförande Lars Björklöf är också ledamot i Pellervos styrelse. Mats Brandt var förbundets representant i Pellervos delegation. Per-Erik Lindström representerade Pellervo i Nordiska Bondeorganisationers Centralråd NBC:s finska avdelning. Pellervos medlemsantal minskade från till med 42 till 273 medlemmar. Minskningen berodde på att Lokalförsäkringsgruppen och Tapiola fusionerades. Den nya bolagsgruppen består av ett centralbolag, LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag och 19 lokala bolag, som lokalt erbjuder helhetstjänster inom försäkring, bank, sparande och placering. I huvudstadsregionen ansvarar centralbolaget för helhetstjänsterna, under namnet LokalTapiola Huvudstadsregionen, enligt samma modell som de lokala bolagen i sina områden. Tre av de lokala bolagen har svenskspråkiga namn, nämligen LokalTapiola Sydkusten, LokalTapiola Nyland och LokalTapiola Österbotten. LokalTapiola-gruppen blir störst inom skadeförsäkring i Finland med en marknadsandel på ca 30 procent, premieinkomst på omkring en miljard euro och antal ägarkunder på ca 1,5 miljoner. Så gott som samtliga lantbruksandelslag i Finland är direkt eller indirekt anslutna till Pellervo. Nästan två tredjedelar av Pellervos medlemmar är dock andelsbanker. Enligt sina stadgar har Pellervo till uppgift att förbättra verksamhetsförutsättningarna för de kooperativa företagen, öka den professionella och intellektuella kunskapen hos de förtroendevalda, utveckla den kooperativa idén, förbättra de strategiska fördelarna hos kooperativa företag samt stimulera företagsamhet i kooperativ form. Det här innebär med andra ord intressebevakning, utbildning och publikationer samt främjande av bildandet av nya andelslag. Det här stämmer helt överens med Andelsförbundets stadgar och ändamål. Pellervos delegation har slagit fast en strategi för Pellervo för åren Genom sin nya strategi vill Pellervo sköta sin grunduppgift - att främja kooperationen - genom att lyfta fram kooperativ forskning, utbildning och utveckling, göra kooperationen mer känd och intressant bland allmänheten, öka samarbetet med läroinrättningarna samt förbättra förutsättningarna för andelslag att grundas och verka. 13

16 Pellervo ger information och erbjuder hjälp för dem som vill grunda andelslag. Den svenska avdelningen ger rådgivning på svenska och Andelsförbundets hemsidor innehåller information till dem som planerar att grunda andelslag. Grundligare information på finska finns under adressen: Under år 2012 grundades 228 nya andelslag, vilket är 15 fler än året innan. Av dessa var nio svensk- eller tvåspråkiga. Sedan år 1987 har andelslag grundats i Finland. Användandet av andelslag, som en del av undervisningen i företagsamhet har nu funnit sin väg också till svenskspråkiga yrkeshögskolor. Fyra av de nybildade svenskspråkiga andelslagen grundades inom yrkeshögskolan Novia. Förslaget till en ny lag om andelslag blev äntligen färdigt och gick i december 2012 vidare från justitieministeriet för behandling i riksdagen. Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft tidigast den 1 juli Förslaget finns på förbundets Internetsidor under rubriken FÖRSLAG TILL NY LAG OM ANDELSLAG. Under året var lagförslaget på remiss. Andelsförbundet stödde Sällskapet Pellervos utlåtande, enligt vilket en omstrukturering av lagen är välkommen. Det allmänna ändamålet med förnyelsen är att lagen om andelslag byggs upp på samma sätt som aktiebolagslagen från 2006, samtidigt som termerna harmoniseras. Det gör lagen om andelslag enklare att omfatta aktiebolaget är ju betydligt mera känd som företagsform. Fortfarande skiljer sig andelslaget från aktiebolaget i sitt huvudsakliga ändamål att erbjuda medlemmarna möjligast goda och fördelaktiga tjänster. Aktiebolagets syfte är ju kort och gott att producera vinst åt aktieägarna. Aktieägarna behöver heller inte delta i aktiebolagets verksamhet. Aktiebolaget kan definieras som ett kapitalsamfund, medan andelslaget är och förblir ett medlemssamfund. Remissrundans starkaste kritik mot lagförslaget gällde möjligheten för en enda person att grunda och driva ett andelslag. Tidigare behövdes tre personer. Justitieministeriet motiverade ändringen med att startande av andelslag härvidlag blir enklare och nya medlemmar kan tas in därefter. Med en grundare och en medlem finns dock en risk att andelslag grundas och drivs med helt andra mål i sikte än att ge sina medlemmar service och detta sker helt lagenligt. I lagförslaget finns nämligen inga krav på att medlemmar bör tas in efter grundandet. Enligt lagförslaget höjs den graderade rösträtten från tio- till tjugofalt. Det betyder att en medlem kan ha tjugo gånger fler röster än en annan. Detta väckte också kritik i 14

17 remissrundan. I sig är ändringen liten, eftersom det graderade röstetalet väldigt sällan, om alls, tillämpats i nygrundade andelslag trots att detta blev möjligt redan då senaste lagen om andelslag trädde i kraft år I fungerande andelslag med en röst per medlem är det i praktiken nästan omöjligt att övergå till graderad rösträtt, då beslutet bör göras enhälligt. Tillämpandet av aktiebolagstermer i andelslagen till följd av den nya lagen om andelslag väckte också mycket kritik i remissrundan. Termer som nu kommer in är aktie och aktiekapital i stället för tidigare placeringsandel och placeringsandelskapital. Justitieministeriet poängterar att placeringsandelarna till sin natur är som aktier i aktiebolag och därför bör benämningarna vara de samma. I sig är det helt enkelt en språklig fråga. Till exempel engelskan känner bara till en term share och det står för både andelar och aktier. Märk, att andel fortfarande är den gångbara termen för de insatser medlemmen normalt betalar in i sitt andelslag. Lagen om andelslag har varit en ramlag och i nu utvidgas ramarna ytterligare. Sannolikt sker inga större förändringar i förslaget i samband med riksdagsbehandlingen. Året 2012 går internationellt till historien som Kooperationens År. Tillsammans med den Internationella Kooperativa Alliansen, ICA, gav FN året devisen Cooperative enterprises build a better world (Kooperativa företag bygger en bättre värld). På finska fick året devisen Maailma rakentuu yhdessä yrittämällä (Världen byggs upp av gemensamt företagande). Under året arrangerades en rad seminarier och tillställningar, där kooperationens betydelse och möjligheter lyftes fram. Målet är att nå en jämn framtida ekonomisk och social utveckling med hjälp av kooperation. Också Andelsförbundet uppmärksammade året på sina andelsdagar och i den övriga verksamheten. Den största tillställningen i Finland arrangerades gemensamt av de kooperativa organisationerna genom Kooperationens Delegation i Finlandiahuset den 21 mars. Omkring 850 personer deltog. Huvudtalare var Dame Pauline Green ordförande för Internationella Kooperativa Alliansen, ICA. Internationellt avslöts året med en kongress i Manchester Vid en extra generalförsamling, som hölls i sammanhanget, beslöt ICA att utse detta årtionde till Kooperationens Decennium, med målet att göra kooperationen till företagsmodellen för hållbar utveckling i världen. Bland annat Lars Björklöf deltog som Pellervos representant vid kongressen. 15

18 Inom Kooperationens Delegation beslöt man, året till ära, att donera medel för inrättande av en donationsprofessur i ledning av kooperativa företag. Målet är att genom professuren producera nya och pålitliga rön i kooperativ affärsledning och i utveckling av administrationen i andelslagen. Professuren är i Villmanstrands tekniska universitet. Den upprätthålls med donationsmedlen åren , med option om förlängning med ytterligare två år. Bakom donationen, står Pellervo, OP-Pohjolagruppen och SOK. Årskostnaden är euro. År 2012 utdelade Pellervos, SOK:s och OTK:s sammanslagna fonder i Suomen Kulttuurirahasto (Finska Kulturfonden) euro i stipendier. VD höll anföranden om Finlands kooperation och dess verksamhetsmiljö vid olika tillställningar under året. Andelsdagen i Helsingfors hölls i MTK:s mötesrum den 9 februari Seminariet behandlade följande rubriker: Företagen och den ekonomiska situationen (Mikaela Nylander), Råvarupriser och konsumentpriser (Stefan Bäckman), Ägarvärdet i andelslag (Seppo Pöyhönen), Kooperativ profilering i företagsvärlden Case OP- Pohjola (Stina Suominen) samt Kooperationens år 2012 (Anne Santamäki). Österbottens Andelsdag hölls efter förbundets årsmöte på Blomsterhuset i Vasa den 17 april Programmet var följande: Konsumentbeteendet tvingar företagen att förändra sig (Pirjo Laaksonen), Köttproduktionens utsikter i Finland (Stefan Saaristo), Hur klarar sig Österbotten i en globaliserande värld (Kaj Suomela), Den nya lagen om andelslag (Anne Kontkanen), Nytt från riksdagen (Ulla-Maj Wideroos). Andelsdagarna samlade totalt 53 deltagare. Verkställande direktören har i samarbete med Pellervos juridiska tjänster och förbundets juridiska konsult Åke Stenström handlagt juridiska frågor från andelsfältet. Året var rätt aktivt och frågorna gällde framför allt tolkning av lagen och stadgar, skatter samt granskning av nya andelslags stadgeförslag. 16

19 Andelsförbundets bokslut uppvisade under räkenskapsåret 2012 ett överskott på 1 097,83 euro. År 2011 var överskottet 389,41euro. Verksamhetens intäkter var ,00 euro mot ,00euro år Verksamhetens kostnader var ,77 mot ,44 året innan. Den stora minskningen berodde på att förbundets VD blev deltidspensionerad den Verksamhetens underskott blev således ,77 mot ,44 euro året innan. Bruttointäkterna var ,60 euro och av dessa utgjorde medelsanskaffningen, d.v.s. medlemsavgifterna och nettointäkterna från den uthyrda lokalen 67 %. Bidraget från Sällskapet Pellervo, som baserar sig på ett samarbetsavtal från 1993, var euro och dessutom betalade Pellervo euro i personalkostnader. Totalt var Pellervos kostnader således euro mot euro året innan. Eftersom förbundet betalade en medlemsavgift på euro till Pellervo var Pellervos nettokostnader euro. Pellervos svenska avdelning, som omfattar de svenskspråkiga tjänsterna såsom kurser, publikationer och den juridiska rådgivningen hade ett underskott på euro år År 2011 var underskottet euro. Minskningen berodde också i detta fall på förbundets VD:s deltidspensionering. Balansräkningens slutsumma den var ,58 euro mot ,85 euro året innan. De rörliga aktiva, som bestod av fordringar och kapitaltillgångar, minskade med 3 109,27 euro till ,27 euro. Förbundets inventarier skrevs ned till noll redan år På den passiva sidan uppgick det egna kapitalet till ,67 euro och det främmande kapitalet till ,91 euro. De övriga kortfristiga skulderna består av en skuld på ,79, som förbundet har till Sällskapet Pellervo. Styrelsen föreslår för årsmötet att av överskottet på 1 097,83 euro överförs 110 euro till grundfonden och resten, 987,83 euro, till det balanserade överskottet. 17

20 ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter Medaljer 0,00 160,00 Annonser i årsberättelsen 700,00 700,00 Bidrag från Pellervo , ,00 Övriga 190,00 114,00 Summa intäkter , ,00 Kostnader Personalkostnader Löner, allmänna , ,60 Arvoden 3 300, ,00 Socialskyddsavgifter 843, ,29 Pensionsutgifter , ,36 Olycksfallsförsäkring 461,82 544,08 Övriga kostnader Administration 2 426, ,48 Resor 0,00 69,00 Möten, representation 200,90 174,80 Medaljer 0, ,42 Årsberättelsen 320,55 295,20 Bankkostnader 74,04 80,72 Ränteutgifter 717,32 761,89 Medlemsavgifter 2 064, ,00 Bokföringskostnader 1 886, ,00 Diverse 75,00 258,60 Summa kostnader , ,44 Verksamhetens underskott , ,44 MEDELANSKAFFNING Medlemsavgifter , ,00 Hyresintäkter (netto) 6 678, ,85 Summa medelanskaffning , ,85 RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT 1 097,83 389,41 18

21 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Lokalaktier , ,31 Aktier och andelar 100,00 100, , ,31 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Resultatregleringsfodringar 152,00 347,00 Kassa, bank, postgiro , , , ,54 PASSIVA , , EGET KAPITAL Grundfonden , ,00 Dispositionsfonden , ,66 Styrelsens dispositionsfond 588,66 588,66 Förlust från tidigare år - 199,48-549,89 Räkenskapsperiodens överskott 1 097,83 389, , ,84 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Förskottsinnehållningsskuld 658, ,19 Socialskyddsskuld 49,84 81,03 Övriga kortfristiga skulder , ,79 Resultatreglering 5 491, , , , , ,85 19

22 Till medlemmarna i Finlands Svenska Andelsförbund r.f. Vi har granskat Finlands Svenska Andelsförbund r.f:s bokföring, och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet, som avgetts av styrelsen och verkställande direktören omfattar resultaträkning, balansräkning och bilageuppgifter. Dessutom har en verksamhetsberättelse uppgjorts. Efter utförd granskning avger vi vårt utlåtande om bokslutet och förvaltningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i bokslutet ävensom bokslutspresentationen har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett huruvida styrelsen och verkställande direktören handhaft föreningens angelägenheter i enlighet med stadgandena i föreningslagen. Som utlåtande konstaterar vi, att bokslutet, som uppvisar ett överskott på 1 097,83 euro, är uppgjort enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut skall uppgöras. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av föreningens verksamhet och om dess ekonomiska ställning. Bokslutet kan fastställas och styrelsens ledamöter samt verkställande direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till behandling av överskottet överensstämmer med föreningens stadgar. Helsingfors den 18 mars 2013 Erik Oljemark Kim Nordling 20

23 Finlands Svenska Andelsförbunds verksamhet sker inom ramen för Sällskapet Pellervos svenska avdelning. Det här bygger på ett samarbetsavtal mellan Andelsförbundet och Pellervo från år Den svenska avdelningen leds av Andelsförbundets verkställande direktör. Pellervos svenska avdelning riktar sin verksamhet till Andelsförbundets medlemmar och kanaliserar Pellervos serviceformer till det svenskspråkiga fältet. Andelsförbundets medlemmar får hjälp i juridiska frågor, med stadgeändringar och i allmänna frågor, som berör andelsverksamheten samt erbjuds skolning för företagens förtroendevalda och personal. Rådgivning och information till allmänheten sker närmast via publikationer och material på Internet. Pellervos strategi för åren går under devisen Finland byggs med samarbete - Kooperationen, det främsta valet. Här lyfter man fram fyra pelare: 1. att förbättra förutsättningarna för andelslagen att dra nytta av kooperationens konkurrensfördelar; 2. att öka intresset för och kännedomen om kooperation; 3. att stärka företagsamheten genom kooperation samt 4. att främja verksamhetsförutsättningarna för kooperationen i samhället. Andelsförbundet stöder och kompletterar Pellervo i förverkligandet av strategin. Andelsförbundets och Pellervos ändamål enligt respektive stadgar är att sprida kooperation, stärka andelslagens identitet, förbättra verksamhetsförutsättningarna för andelslagen i Finland och öka kompetensen i andelslagens administration genom skolning. Intressebevakningen i samhället sker främst inom ramen för Pellervos verksamhet då frågorna sällan är av språklig natur. Inom Pellervo har man gjort upp ett program med kooperationens mål under pågående regeringsperiod. Programmet omfattar bl.a. skattelagarna samt kooperationens roll i utbildning, forskning och företagsrådgivning. Ett svenskt sammandrag av programmet finns på Andelsförbundets sidor i Internet. Andelsförbundet främjar nybildandet av andelslag genom att ge råd vid grundandet samt hjälp vid uppgörandet av stadgar. Förbundets Internetsidor innehåller allmän information om kooperationen och dess möjligheter i samhället. Förbundets Internetsidor utarbetas kontinuerligt. En ny lag om andelsdag gick till riksdagen i december Sannolikt godkänns lagen under riksdagens vårtermin, vilket betyder att lagen kan träda i kraft redan under sommaren. Så fort lagens slutliga utformning är klar informerar Andelsförbundet sina 21

24 medlemmar och allmänheten om lagens innebörd via Internet, artiklar i tidskrifter och tidningar samt genom medlemsbrev. Om lagförslaget går igenom riksdagsbehandlingen utan förändringar blir det möjligt för en enda person att grunda andelslag. Detta leder sannolikt till att nya andelslag grundas i en mycket snabbare takt än tidigare. Den svenska avdelningen anordnar seminarier och kurser för Andelsförbundets medlemsföretag. Skolningen riktar sig speciellt till de förtroendevalda i företagen. Utbildning sker också i samarbete med Pellervo-Institutet, som har god beredskap att ordna utbildning på svenska. Pellervo representerar den finländska kooperationen genom medlemskap i en rad internationella organisationer. Inom Pellervo sköter Andelsförbundets VD en del av Pellervos internationella kontakter. Den svenska avdelningen utför översättningar för Pellervos medlemmar. Speciellt har finskspråkiga mejerier med svenskspråkiga medlemmar och tvåspråkiga andelslag behov av detta. Årsmötet hålls den 10 april 2013 på Simonsgatan i Helsingfors. Samma dag hålls Pellervos årliga seminarium Pellervon Päivä. Våra Frågor hålls i Helsingfors den 20 mars Pellervo-Institutets tvådelade kurs Strategiskt ledarskap och styrelsearbete hålls och i huvudstadsregionen. Förbundets seminarier och möten övervakas av Tidskrift för Lantmän och Andelsfolk, LoA. Förbundet strävar aktivt att öka mängden artiklar och notiser i kooperativa frågor. Förbundet ger direkt eller genom Pellervos juridiska tjänster rådgivning i alla juridiska frågor, som berör andelslaget, till medlemmarna. Förbundets juridiska konsult står dessutom till förfogande i bokföringsfrågor och skatteteknisk konsultation. 22

25 Pellervos delegation slog i december 2012 fast rekommendationer för de förtroendevaldas arvoden. FULLMÄKTIGE Månadsarvode Mötesarvode Ordförande Of, vof, ledamot /mån /sammanträde Stora företag Medelstora företag FÖRVALTNINGSRÅDET Månadsarvode Mötesarvode Ordförande Of, vof, ledamot /mån /sammanträde Stora företag Medelstora företag Lokala företag

26 STYRELSEN Månadsarvode Mötesarvode Ordförande Viceordf. Ledamot Of, vof, ledamot /mån /mån /mån /sammanträde Stora företag Medelstora företag Lokala företag Småföretag eller 1,5 * mötesarv Ersättande av inkomstbortfall /dag Stora företag Medelstora företag Lokala företag Småföretag - 24

27 Lönsamt att vara ägarkund

28 I klass guldmedalj i förgyllt silver. Till personer som verkat synnerligen förtjänstfullt eller 30 år inom andelsrörelsen. Pris 160 euro. II klass medalj i silver. Till personer som verkat förtjänstfullt eller 20 år inom andelsrörelsen. Pris 130 euro. III klass medalj i brons. Till personer som verkat minst 10 år inom andelsrörelsen. Pris 100 euro. Mer information: per-erik.lindstrom@pellervo.fi, GSM Se också