Fokusera på affärerna. Experter på styrning i offentlig sektor. Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokusera på affärerna. www.ekan.com Experter på styrning i offentlig sektor. Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?"

Transkript

1 IT ningar i Sverige. Vårt fokus ligger på att leverera effektiva lösningar till organisationer inom offentlig sektor där vår portfölj skapar mervärde för kunden och dess intressenter. Bland våra i dag ungefär 45 kunder inom e-legitimationsområdet finns Stockholms stad, Järfälla, Nacka och Kalix kommuner, länsstyrelser och landsting, Bolagsverket och Vägverket med flera. E-legitimationen används som en komponent i våra kunders e-tjänster. 90 procent av kunderna väljer en driftad tjänst, medan några av de stora aktörerna helst vill sköta driften själva, säger Lars-Ove Lindvall på Sirius IT. Sirius, säkra elektroniska avtal Sirius IT:s koncept SEA, Säkra Elektroniska Avtal, levereras som en komplett tjänst. Konceptet SEA innebär att ditt företag kan erbjuda dina kunder möjlighet att tryggt teckna ett säkert och juridiskt bindande avtal direkt på hemsidan. Det kan avse allt ifrån att välja pensionslösning, till att ansöka om ett kreditkort. Helt enkelt alla typer av avtal som kräver elektronisk underskrift. Dessutom är Sirius IT även involverad i utveckling av mobila e-legitimationslösningar. Sirius IT har även avtal som återförsäljare åt samtliga godkända eid-leverantörer, vilket innebär att certifikatutgivarnas tjänster enligt eid 2008 kan beställas via oss. Det blir enklare för kunden som endast då behöver ha en avtalspart, menar Lars-Ove Lindvall. Arne Öster och Tina Lundberg Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna? så ordnar vi resten! Fokusera på affärerna Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft. Dustin lagerför det mesta av det bästa när det handlar om IT-produkter. Vi lägger alltid ett stort engagemang i att hitta en optimerad IT-lösning för dig som kund, både gällande hårdvara och programvarulicenser. Med vårt förmånliga finansieringsupplägg, våra installations- och konfigurationstjänster samt våra snabba leveranser, har Dustin idag resurser att bli din enda kontaktyta när det handlar om IT-produkter Experter på styrning i offentlig sektor Offentliga Affärer

2 vård Ny kamera ger säkrare diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan med den nya PET/CT kameran använda en diagnostisk metod, som ökar kraftigt i användning i världen framför allt inom cancerdiagnostik. Kameran möjliggör säkrare diagnostik. Sjukhusets nya PET/CT kamera invigdes fredagen den 17 oktober på Sahlgrenska sjukhuset av sjukhusets styrelseordförande, Kerstin Brunnström (s). En PET/CT-kamera består av två delar, som är hopbyggda till en enhet, nämligen en PET (positron emissions tomografi) och en CT (datortomografi). Vid PET injicerar man en radioaktivt märkt sockermolekyl. Många cancerceller tar upp mycket socker och man kan med denna teknik påvisa tumöraktivitet. Genom att samtidigt göra en CT kan man lokalisera precis var tumören finns, och man kan fusionera PET och CT bilden till en gemensam bild. Denna teknik innebär en säkrare diagnostik, säger Peter Gjertsson, vårdenhetsöverläkare på nuklearmedicin. Man kan vid vissa cancerformer bättre bedöma, om det finns spridning av en cancer eller inte, snabbare se hur tumören svarar på behandling, och säkrare bedöma om det finns kvarvarande tumör efter avslutad behandling. Metoden leder till att fler patienter kan få rätt behandling från början, och man kan undvika onödiga undersökningar och operationer, tillägger Peter Gjertsson. Undersökningarna kan också användas som underlag för strålbehandling, för att bättre bedöma tumörens position och utbredning, säger han. Kostnaden för kamera och tillhörande utrustning var 23,5 miljoner och lokalanpassningen cirka 4 miljoner. Vård inom EU För att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom EU/EES och Schweiz behöver du ett europeiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från Försäkringskassan. Nödvändig vård innebär: * Att du inte ska behöva avbryta din vistelse och återvända till ditt hemland av medicinska skäl. * Vård som inte kan vänta. * Vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det täcker också provtagningar och medicinska kontroller. Det är din behandlande läkare som avgör vad som är nödvändig vård. Syftet med din resa måste vara ett annat än att söka vård. Om resans syfte är att söka vård, anses vården vara planerad och då gäller inte EU-kortet. Sjukförsäkringskortet är litet och lätt att ta med. Det heter på engelska European Health Insurance Card. Kortet gäller i tre år och är personligt, även barn måste ha ett eget. Kortet behövs inte om du reser inom Norden Visa upp EU-kortet tillsammans med din ID-handling direkt för vårdgivaren. Du har rätt till vård på samma ekonomiska villkor som andra försäkrade i det land där du söker vård. EU-kortet ger bara rätt till vård hos vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårdssystemet i landet du besöker. Reglerna om hur du betalar varierar mellan olika länder. I vissa länder betalar du endast en patientavgift. I andra länder måste du först betala hela vårdkostnaden och sedan gå till landets motsvarighet till Försäkringskassan för att få ersättning. Kolla upp vad som gäller i det land du ska resa till. Vad gäller inte EU-kortet täcker inte kostnader vid hemresa, till exempel med ambulansflyg. För att få det behöver du en privat reseförsäkring. Ofta ingår denna i en hemförsäkring. Se efter vilka försäkringar du har innan du reser. EU-kortet täcker inte heller privat vård. Om du tappat eller glömt kortet Befinner du dig i Sverige kan du beställa ett nytt kort från Försäkringskassan. Om du inte har med dig EU-kortet på resan kan du kontakta Försäkringskassan som då kan utfärda ett provisoriskt intyg som ger dig samma rättigheter som EU-kortet. Spara annars kvitton från sjukbesöket, eventuellt kan du få ersättning från Försäkringskassan när du kommer hem. Har du en egen reseförsäkring ger den ofta rätt till ersättning för kostnader för vård och eventuell hemresa vid en nödsituation. Vad som gäller för din försäkring står i försäkringens villkor. Planerad vård I vissa fall kan du även få planerad vård utomlands, men då gäller inte EU-kortet. Det gäller främst specialistvård och viss rehabilitering som inte går att få i Sverige och som din läkare bedömt att du behöver. Vården betalas då att ditt landsting. För mer information, kontakta Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, tel Du kan ha möjlighet till ersättning i efterhand från Försäkringskassan, för vårdkostnader du haft i samband med en planerad behandling utomlands. Den rätten baseras på EG-fördragets fria rörlighet för tjänster. Om din läkare bedömer att du behöver vård utomlands kan du även söka om ett förhandstillstånd för planerad vård hos Försäkringskassan innan din resa. Kontakta Försäkringskassan för mer information. Källa: Vårdguiden 44 Offentliga Affärer

3 vård Samlat grepp för barn och ungas psykiska hälsa Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med regeringen kommit överens om ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att förbättra tillvaron för barn och unga som lider av eller riskerar psykisk ohälsa. Till detta får Sveriges Kommuner och Landsting 30,5 miljoner kronor och arbetet ska redovisas i slutet av nästa år. Bakgrunden handlar om den förstärkta vårdgaranti till barn- och ungdomspsykiatrin (ett besök ska erbjudas inom högst 30 dagar) som regeringen vill ha. För att klara det behövs en tydlig nivå att vända sig till före barn- och ungdomspsykiatrin. Det behövs både ett kraftfullt förebyggande arbete och ett bra utbud av tidiga insatser, inte minst för att inte i onödan sjukdomsförklara barns och ungas problem. Då kan den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ges till dem som verkligen behöver det säger Henrik Hammar, ordförande för sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Landsting. Nu ska Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välja ut ett antal kommuner och landsting, cirka 8 stycken. Dessa ska vara sinsemellan olika. Därefter ska deltagarna göra ett arbete som ska mynna ut i lokalt anpassade handlingsplaner som utifrån ett patient- och brukarperspektiv gör det lätt att få tidig hjälp på rätt nivå. Handlingsplanerna ska sedan kunna användas av andra kommuner och landsting. I förskola och skola vistas alla barn och det är också där tecknen på psykisk ohälsa hos många barn först blir synlig. Denna arena är en av de viktigaste för olika insatser, säger Henrik Hammar. Andra viktiga aktörer är exempelvis barn- och mödravården, skolhälsovården, primärvård och ungdomshälsan. Kunskap att hämta om boende och boendestöd Många kommuner arbetar intensivt med att utveckla boende och boendestöd för människor med psykiska funktionshinder. Under har 170 kommuner på ett eller annat sätt deltagit i ett utvecklingsarbete med att analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas. Samtliga delrapporter från det så kallade boendeprojektet som drivits med medel från Nationell psykiatrisamordning finns redovisade på Växsjö universitets webbplats. Här finns studier som bland annat behandlar boendestöd för äldre, boendeformer till personer med psykiska funktionshinder dömda till rättspsykiatrisk vård, samt hjälpmedel i boende. Sammanlagt har boendeprojektet publicerat 24 delstudier inom olika områden. Boendeprojektet är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. I uppdraget ingick bland annat att analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas. Boende och boendestöd för målgruppen är ett relativt outforskat område varför ett brett upplägg valdes. Förutom projektledaren har drygt 20 olika medarbetare bidragit i utredningsarbetet. Personer från RSMH föreningar, 170 kommuner/privata boende/hvb-hem samt landsting har på ett eller annat sätt deltagit i studierna. En styrgrupp bestående av personer från kansliet för Nationell psykiatrisamordning, Socialstyrelsen samt representanter för brukare och anhöriga har bistått projektledaren med värdefull kunskap och erfarenhet. Redovisningen av Boendeprojektet sker i form av: a) 24 delrapporter som var och en omfattar en aspekt på boendeområdet för personer med psykiska funktionshinder. b) En slutrapport som inkluderar en presentation av projektet, en summering av samtliga delrapporter uppdelad på ett mindre antal gemensamma teman samt sammanfattande kommentarer. Samtliga delrapporter och slutrapporten överlämnas till Socialstyrelsens NU! projekt, (Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Offentliga Affärer

4 vård Framgångsrik behandling Vi vet att en halv miljon människor är kemiskt beroende i Sverige idag. Runt varje person finns cirka fem personer som berörs direkt. Detta innebär att det är 2,5 miljoner människor som är berörda, säger Jan Klingspor vid Nämndemansgården i Blentarp där behandling bedrivs enligt Minnesotamodellen. Sedan 1987 har Nämndemansgården i Blentarp, strax utanför Malmö, framgångsrikt behandlat personer med alkohol- och drogberoende enligt Minnesotamodellen. Grundsynen är att alkoholism eller drogberoende är obotliga, men behandlingsbara sjukdomar. Genom att under cirka en månad vistas och behandlas med andra som befinner sig i samma situation, skapas goda förutsättningar för den enskilde att ta sig ur beroendet. 800 patienter per år Vi har cirka 800 patienter, och minst lika många anhöriga varje år. 50 procent av patienterna skickas av arbetsgivare, 27 procent kommer från stat och kommun och 23 procent är privatpersoner som själva söker hjälp, fortsätter Jan Klingspor. Nämndemansgården Blentarps internatbehandling, vänder sig till den som upptäckt att alkoholen, drogerna eller tabletterna inte längre ger de positiva effekterna som sökts, utan nu möts de negativa. Konsekvenserna kan handla om problem med familjen, arbetet, myndigheter, ekonomin, eller problem med hälsan eller känslorna. Komma tillbaka till ett värdigt liv Det handlar om att ta bort något som patienten älskar mest, och detta måste fyllas med något annat. Det vi lämnar över är en verktygslåda i form av råd och förslag på hanteringssätt, sedan är det upp till var och en, säger Jan Klingspor. Teamet vid Nämndegården i Blentarp består av alkohol- och drogterapeuter, läkare, sjuksköterska och psykolog som samarbetar och tar fram ett individuellt behandlingsprogram för varje patient. En normal grundbehandling sträcker sig under 29 dagar. Därefter fortsätter efterbehandlingen som innebär att patienten, en dag i månaden under 11 månader, vistas på Nämndegården i Blentarp eller i Stockholm. 60 till 62 procent lever nyktert efter ett år av avslutad behandling. Behandlingstiden varierar, men oftast rör det sig om 30 till 40 dagars behandling. Det handlar om att ha med huvud, hjärta och mage, menar Jan Klingspor. Varje plats kostar cirka kronor för behandling under en månads tid. Genom behandlingen ges möjligheten att komma tillbaka till ett konstruktivt och värdigt liv FAKTA Av de statliga utredningarna som finns idag, är Minnesota behandlingen den mest effektiva behandlingen som erbjuds. Cirka 10 procent av de vuxna männen beräknas vara storkonsumenter av alkohol. För kvinnor är uppgifterna mer osäkra, men siffror på 1-6 procent brukar nämnas. Under efterkrigstiden ökade den totala årliga alkoholförsäljningen fram till 1976, från 4,1 till 7,7 liter 100-procentig alkohol per invånare från 15 år och uppåt. För 2006 beräknar man den totala konsumtionen till 9,70 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Vägverket uppger att det dagligen görs till bilresor med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Av de förare som omkommer i trafiken har cirka 30 procent alkohol i kroppen. Vid singelolyckor ligger andelen på 50 procent. Mellan och svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholkonsumtion. där den enskilde inte längre låter alkoholen eller drogerna bestämma. Det är oerhört intressant och viktigt, det är en sådan stor glädje för många, men så få som inser att det behövs, menar Jan Klingspor. Tina Lundberg Alkoholkonsumtionen resulterar bland annat i sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livskvalitetsförluster som innebär stora kostnader för samhället. Hur stora dessa är finns det olika sätt att beräkna och därför kan man hitta siffror av mycket varierande storlek. I en beräkning genomförd av forskare vid Stockholms och Lunds universitet uppskattas kostnaderna för år 2002 till 20,3 miljarder kronor. (Källa Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002, SoRAD forskningsrapport nr 37, 2006). Nationalekonomen Anders Johnsson har gjort ett antal beräkningar genom åren. Den senaste kom 2006 och där uppgår kostnaderna till 156 miljarder. För IOGT:s räkning har Johnsson gjort en jämförelse mellan sin egen beräkning och den publicerad av SoRAD där han lyfter fram skillnaderna i sättet att räkna. 46 Offentliga Affärer

5 vård Snabbare vård hos privata husläkare Enligt vårdgarantin ska den som behöver få träffa läkare inom sju dagar. I 15 av landets 20 landsting är de privata mottagningarna bättre än de offentliga på att leva upp till garantin. De privata mottagningarna har också färre anmälningar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv. Privata vårdcentraler är som regel bättre än de offentliga på att ge vård snabbt. Konkurrens är en trolig förklaring, inte att privat i sig är bättre. Konkurrens mellan privata och offentliga vårdgivare gör att fler får vård i tid. Det tyder den genomförda studien på. I de flesta landsting ger de privata vårdgivarna i dag vård snabbare än de offentliga. Förhoppningsvis innebär konkurrensen också att de offentliga vårdgivarnas tillgänglighet förbättras, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv. De privata mottagningarna i Jönköpings län är bäst i landet på att erbjuda vård inom sju dagar (99 procent av patienterna). Sämst är de offentliga mottagningarna i Västernorrland (81 procent). De landsting där flest patienter totalt sett får vård i tid är Halland, Blekinge och Stockholm. Rapporten granskar också patienternas upplevda kvalitet i vården, genom att mäta anmälningar som patienter gjort till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. I 18 av 20 landsting har fler anmälningar riktats mot de offentliga mottagningarna än mot de privata, i förhållande till antal besök. En mångfald av vårdgivare förbättrar svensk sjukvård, i synnerhet när medborgarna själva genom vårdval får välja vilken leverantör de vill gå till. Intresset för vårdvalsmodeller har ökat i takt med att fler upptäcker vilka fördelar det innebär för patienterna, säger Cecilia Daun Wennborg, vd Carema. Hittills har tre landsting infört vårdval i primärvården (Halland, Västmanland och Stockholm). Utöver dessa ligger ytterligare sex i startgroparna (Östergötland, Gotland, Region Skåne, Västra Götaland och Kronoberg). Rapporten Vårdval, tillgänglighet och HSAN bygger på material från Sveriges Kommuner och Landsting och HSAN. Arne Öster Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten. Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå. Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på Sveafastigheter Norrlandsgatan Stockholm Telefon Offentliga Affärer

6 utbildning Nummer ett på betalkort och resekonto för statliga myndigheter. Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för sammanställning, analys och uppföljning av alla inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på Välkommen till en expert på betalningar. 48 eurocard.se Offentliga Affärer

7 Tillbaka till bokstavsbetyg utbildning Flit kommer att betala sig bättre när en elev istället för ett plus i kanten kan få högre betyg. Det ska löna sig att plugga i skolan, menade skolminister Jan Björklund (fp) när han presenterade regeringens proposition om en ny betygsskala. Propositionen innebär att betygsskalan i samtliga skolformer framöver kommer att innehålla sex steg, A-F, och en sjunde markering, ett streck. De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat. Inget betyg ska ges om underlag för bedömning helt saknas, vilket ska markeras med ett streck. För elevernas skull vill jag att det ska vara lättare att nå nästa betygssteg. Det nya systemet blir mer rättvist och jag är glad att kunna lägga fram ett förslag som har starkt stöd bland remissinstanserna, säger Björklund. Skolformer Propositionen gäller samtliga skolformer i barn- och ungdomsskolan samt vuxenutbildningen. För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux skall dock enbart de fem betygsstegen för godkända resultat tillämpas, när betyg sätts. Vad gäller betyg från och med årskurs 6 innehåller propositionen inte några förslag. Regeringen har tidigare angett att betygen ska vara obligatoriska från årskurs 6 och den inriktningen gäller fortfarande. LR Stud ordförande Daniel Hjert tycker i grunden att förslaget är bra, men säger: Vi delar inte regeringens uppfattning att betyg skall sättas från årskurs 6, utan anser att betyg inte ska sättas före årskurs 7. Framförallt ser vi en fara med att betyg från årskurs 6 skulle kunna bli urvalsgrundande till högstadiet, något som vi anser skulle vara förödande. Riva upp de betygsliknande omdömena När det nya systemet väl ska implementeras är det av största vikt att mer tid i lärarutbildningen läggs på utbildning i betygssättning, särskilt om skalan skall innehålla poänggivande steg som helt kommer att avgöras av läraren. Detta är både en rättvise- och en likvärdighetsfråga, säger Hjert. Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund: Vi beklagar att det inte blev någon blocköverskridande överenskommelse, men för att få arbetsro i skolan kommer vi att acceptera propositionen. Vi kommer inte att villkora vårt stöd, men eftersom vi FAKTA Propositionen: En ny betygsskala, 2008/09:66 Det nya systemet, som ska gälla för grund- och gymnasieskolan, kommer att omfatta en betygskala från A-E med en sjunde markering, F, som betyder underkänt. Läraren skall också, om underlag för betygsättning saknas, kunna sätta ett streck. De nationella betygskriterierna kommer även fortsättningsvis att finnas på tre nivåer, enligt förslaget på den högsta, mellersta och lägsta nivån, det vill säga för A, C och E. Poängräkningen kommer också att förändras en aning - nivåerna A, C och E kommer att ha motsvarande poängvärde som nuvarande G, VG och MVG, det vill säga 10, 15 och 20 poäng, men stegen där emellan kommer att ge 2,5 poäng extra. är emot att sjuåringar ska betygsättas kommer vi att riva upp de betygsliknande omdömena om vi får regeringsmakten. Processen Något förslag om ikraftträdande för den nya betygsskalan har inte lämnats, eftersom tidplanen är beroende av andra reformer och beslut, till exempel den nya gymnasieskolan. Den nya betygsskalan bedöms kunna Jan Björklund (fp), skolminister införas i grundskolan och gymnasiet läsåret 2011/12. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att ta fram nya kursplaner med betygskriterier. Källa: Regeringen, LR Tina Lundberg Geografi som konkurrensfördel för morgondagens ledare ESRI S-GROUP och Högskolan i Gävle inleder ett samarbete för att bygga ett av världens första tvärsektoriella center för tillämpning av geografisk informationsteknologi inom näringsliv och samhälle. Det blir allt viktigare att se helheten när man ska lösa specifika problem. För att skapa en helhetsbild ligger oftast nyckeln i samverkan och samutnyttjande av varandras resurser och information. Geografiska Informationssystem, GIS, är en informationsteknologi för hantering av grundläggande organisatoriska utmaningar som är gemensamma för näringsliv och samhälle till exempel information om resurser och till- gångar och stöd för bättre planering och analys. Samarbetet mellan ESRI S-GROUP och Högskolan i Gävle ämnar skapa insikt och kunskap om detta hos morgondagens ledare. Samarbetet tar avstamp i att Högskolan i Gävle siktar på att bli ett ESRI Development Center. ESRI Development Center är ett program som innebär ett särskilt erkännande till universitet och högskolor framstående inom GIS. Syftet är att bygga upp ett av världens första centrum för tillämpning av geografisk informationsteknologi inom näringsliv och samhälle. Ambitionen är dels att undervisa studenter och lärare i hur geografi och geografisk informationsteknologi kan tillämpas för att skapa affärsvärden och verksamhetsnytta. Man vill också i samverkan med näringsliv och samhällsinstitutioner arbeta med en ny metodik för att utvärdera och påvisa möjligheter inom GIS. Tillverkningsindustri, logistik, omsorg, miljö- och ekonomi är till exempel intressanta områden. Samverkan är en nyckelfaktor, att bredda sig och arbeta över gränserna blir avgörande i framtiden. GIS är ett verktyg som kan användas i betydligt större utsträckning för att åstadkomma just detta, säger Bengt Eriksson, Prefekt vid Institutionen för teknik och byggd miljö. ESRI Development Center är instiftat av ESRI Inc. med grundaren Jack Dangermond som initiativtagare. Vi är mycket glada för denna uttalade satsning på ett tillämpningsorienterat angreppssätt utifrån ett kund- och nyttoperspektiv. Etableringen i Gävle är ett naturligt val baserat på regionens ledande ställning inom området och det starka GIS-kluster som finns mellan näringsliv, offentlig sektor och högskola och forskning, säger Jack Dangermond. Offentliga Affärer

8 utbildning Behov av kommunal beredskap när friskolor läggs ned Ökad konkurrens om eleverna Konkurrensen om eleverna de närmaste åren kan leda till att skolor tvingas lägga ner. Det ställer höga krav på kommunernas beredskap att kunna ta hand om elever från nedlagda fristående grundskolor. Ett annat problem som Skolverket pekar på i lägesbedömning 2008 är att barngrupperna på fritidshemmen fortsätter växa. Antalet elever kommer att sjunka i grundskolan och gymnasieskolan de närmaste åren. Samtidigt är intresset för att starta fristående skolor fortsatt mycket stort. Det kan leda till att såväl kommunala som fristående skolor kan tvingas stänga på grund av elevbrist. När en fristående grundskola stänger är den kommunala skolan skyldig att ta emot eleverna. Detta ställer krav på kommunerna att ha beredskap för att med kort varsel ta emot många nya elever. Det är i den situationen särskilt viktigt att kommunen beaktar att alla barn ska ha lika rätt till utbildning, och att en övergång av elever från en fristående till en kommunal grundskola genomförs så snabbt och smidigt som möjligt. När det gäller elever från nedlagda fristående gymnasieskolor har inte kommunen samma skyldighet att omedelbart ordna en utbildningsplats i den kommunala gymnasieskolan. Allt för många når inte målen De genomsnittliga meritvärdena i grundskolan samt andelen elever med betyg i alla ämnen visar sedan ett antal år tillbaka en positiv utvecklingstrend men andelen elever som inte når målen är fortfarande för stor. Andelen elever som går ut gymnasieskolan med grundläggande behörighet efter tre års studier har blivit större de senaste åren men samtidigt är det en allt för stor andel gymnasieelever som avbryter sina studier. Återigen kan konstateras att elever i behov av särskilt stöd inte alltid får den hjälp de behöver. Ofta saknas en tillräckligt allsidig pedagogisk utredning vilket kan leda till att fel åtgärder sätts in. Skrivningen om rätten till särskilt stöd behöver förtydligas i den nya skollagen. Frånvaro är den främsta orsaken till elevers svårigheter att nå målen. Skolverket anser att det är ett allvarligt samhällsproblem att allt för många barn är långvarigt frånvarande från den obligatoriska skolan. Situationen med frånvaro i skolan kräver olika insatser från skolhuvudmän och skolor. Grupperna på fritids allt större Skolverket har vid upprepade tillfällen konstaterat att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammas tillräckligt i kommunerna. Det är oroande att gruppstorlekarna fortsätter att växa och att personaltätheten har sjunkit ytterligare. Det riktade statsbidraget till både skola och fritidshem har inte medfört någon ökning av personaltätheten i fritidshemmen. Kommunerna har valt att inte prioritera fritidshemmen i detta sammanhang. Skolhuvudmännen måste uppmärksamma och åtgärda problemen. Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärksammas på behovet av kvalitetshöjande åtgärder i fritidshemmen. Rekordmånga studerande inom sfi Läsåret 2006/2007 studerade inom svenskundervisning för invandrare vilket är nästan en fördubbling sedan slutet av talet. Samtidigt konstateras att över en tredjedel av de studerande har avbrutit eller avslutat sina studier utan godkänt betyg. Ungefär hälften av avbrotten är rubricerade som okänd anledning. Utredningar pågår inom Statskontoret och SCB om orsakerna till studieavbrotten. Resultatet av dessa utredningar kommer att ge underlag för fortsatta analyser. Skolverket uppmanar skolhuvudmännen att vidta åtgärder för att minska studieavbrotten. Källa: Skolverket Man lär så länge Man lever Något som vi har lärt oss under alla våra år i branschen är att se till kompetens när vi rekryterar och hyr ut nya medarbetare. Vi har lärt oss att ålder, etnicitet eller kön inte spelar någon roll. Det enda som är viktigt är att du som kund får en person som är kompetent både i jobbet och socialt. Några av våra nöjda kunder är Finansinspektionen, Statens Haverikommission och Försäkringskassan. Läs mer om oss på REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN 50 Offentliga Affärer

9 utbildning Svenskarna mer nöjda med skolan Allmänheten är mer nöjd med grundskolan i år än förra året. Det visar siffror från Svenskt Kvalitetsindex. Den sammantagna kundnöjdheten med kommuners verksamheter ligger på samma nivå som förra året. Samtidigt ökar förväntningarna på sektorns verksamheter. Kundnöjdheten mäts på en skala I år, liksom förra året, ligger det genomsnittliga värdet för kommunal service på 65,6. Inom såväl förskola som grund- och gymnasieskola har nöjdheten ökat sedan 2007, allra mest inom grundskolan som klättrar från 65,5 till 68,2. Det är givetvis glädjande, och kan vara ett tecken på att debatten om skolan blivit mer nyanserad och initierad det senaste året, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting. Siffrorna visar också att medborgarna känner sig tryggare och bättre informerade än tidigare. Nöjdheten med äldreboenden har dock minskat sedan förra året. Det måste vi ta till oss och fundera över vad det kan bero på. Paradoxalt nog har inte förtroendet för äldreboendet minskat, det har tvärtom ökat något, säger Håkan Sörman. En trolig orsak till att man är mindre nöjd är att förväntningarna har ökat. Vilka förväntningar man har styr ofta hur man upplever kvaliteten. Förväntningarna har ökat påtagligt inom alla undersökta områden utom när det gäller sopor och avfall, som ligger väldigt högt sedan tidigare. Det är bra att medborgarna har höga förväntningar på vår gemensamma välfärd. Det tyder på att det finns ett förtroende för sektorn, säger Håkan Sörman. Mest nöjda är medborgarna med förskolan, vatten och avlopp samt sop- och avfallshantering. Socialtjänsten och integrationen får låga betyg. Det är dessvärre ingen nyhet. Vad vi inte visste tidigare är dock att utrikes födda är mer nöjda med integrationen än födda i Sverige. Och det är ju viktigt, eftersom det är de som är de faktiska brukarna. Försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning kvicksilver, arsenik och bly Under höstterminen 2008 har försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning startat. Skolhuvudmän ansökte under våren 2008 hos Myndigheten för skolutveckling om att få delta i försöksverksamheten. Det var 157 huvudmän som blev beviljade sammanlagt lärlingsplatser (av dessa var 4 landsting, 27 fristående och 126 kommunala huvudmän). Under september lämnades drygt 100 platser tillbaka. Därutöver fanns andra huvudmän som önskade att utöka sin lärlingsverksamhet och blev tilldelade nya platser vilket innebar att det totala antalet beviljade lärlingsplatser i september blev Huvudmän för skolor som deltar i försöksverksamheten får ett statsbidrag med kronor per läsår för varje elev som deltar i en gymnasial lärlingsutbildning. Huvudmännen rekvirerar statsbidrag en gång per termin hos Skolverket och för höstterminen gjordes det under september. Sammanfattningsvis har 135 huvudmän rekvirerat lärlingsplatser av beviljade platser (av dessa var 1 landsting, 22 fristående och 112 kommunala huvudmän) platser är inte rekvirerade. Källa: Skolverket Så här ser det ut i Sverige: Över markområden måste saneras. Runt ton farligt avfall per år måste tas om hand så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Annars kan det nationella miljökvalitets målet Giftfri miljö aldrig bli verklighet. Vi har engagemanget, kunskapen, erfarenheten, behandlingsbredden och tekniken som krävs för att avgifta kretsloppen. Välkommen in på Offentliga Affärer

10 Vi tackar våra uppdragsgivare för ett bra samarbete 2008 Kommentus satsar nytt inför 2009! Kom förbi vår monter på Upphandlingsdagarna 2009, 4-5 februari så berättar vi mer Kommentus upphandling Genomför och förvaltar ett 40-tal samordnade upphandlingar för offentlig sektor inom: Energi, Fordon & Transporter, IT och telefoni, Finansiella tjänster, Försörjning varor och tjänster, HR-tjänster och Utbildning. För mer information kontakta: 52 Offentliga Affärer

11 Bonusprogram i sjukvården? Att sjukvården kommer att bli en het valfråga inför 2010 är de flesta överens om. Den pågående demografiska trenden talar sitt tydliga språk och utgör en utmaning, som överskuggar många andra samhällsfrågor. Nu tycks det ha uppkommit en djup spricka i vänsteroppositionens syn på morgondagens vård och omsorg, som kan få avgörande betydelse för valutgången. Detta framkom med all tydlighet i ett debattinslag i Studio 1 nyligen med Lars Ohly (v) och Ylva Johansson (s). Medan Ohly som väntat förespråkade tillskott av ytterligare resurser, pekade Johansson (s) på nödvändigheten av effektiviseringar med stöd av bonusprogram. Av debatten att döma pågår nu inom socialdemokratin en kursändring mot en mer borgerlig syn på frågorna om vård och omsorg. Förutom en ökad öppenhet till privata alternativ, vill man introducera incitament till rationellare drift. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att dagens resurser anses tillräckliga, men rutinerna bristfälliga. Att man ser utrymme för effektiviseringar får väl också ses som ett erkännande av gamla försyndelser. Nu föreslås bonusprogram, som kan stimulera till kontinuerlig översyn och förbättring av vårdprocesserna. För att åstadkomma detta är det helt avgörande att en sådan bonus avspeglar sig i de anställdas lönekuvert. När DRG introducerades i Stockholms läns landsting utlovades att varje klinik skulle få behålla en viss del av eventuellt överskott. Inte överraskande ökade produktionen, men av bonus bidde inte ens en tumme, varefter produktionen föll tillbaka, om än ej helt till den tidigare nivån. Visa av erfarenheten är det nu säkert många inom vården, som ställer sig tveksamma till bonusprogram åtminstone inom offentlig sektor. Utöver en misstro till politikernas löften, finns också en befogad oro bland de anställda att bonusprogram är förenade med betydande risk för orättvisa. Varje tanke på bonus förutsätter att arbetsinsatserna kan kvantifieras med relevanta mått för produktion, vårdtyngd och kvalitet. Inte nog med att tillgängliga mätverktyg är trubbiga, än värre är att det faktum att innevarande budget för varje enhet tar föga hänsyn till arbetsbelastningen. Vissa enheter är överbemannade, andra underbemannade. Ett exempel på det senare är barnonkologin, dit de mest kapabla söker sig, och får verka i en verksamhet av närmast intensivvårdskaraktär med svårt sjuka barn till chockade, förtvivlade och ibland aggressiva föräldrar. Här springer alla i ett hektiskt tempo utan den minsta marginal för felbehandling. Utrymmet för annat än kärnverksamheten är reducerat till ett minimum. Omvänt gäller att för vissa enheter inom landstingssjukvården och den kommunala omsorgen, som bedriver en verksamhet av mindre akut karaktär. I en undersökning som nyligen rapporterades, befanns att upp till 50 % av personalens tid åtgick till administration, planering, sammanträden, kurser, fackliga möten etc. Om inte den skeva dimensioneringen av personalen rättas till, kommer varje bonusprogram att slå djupt orättvist. På goda grunder kan förmodas att bonus kommer att utformas med senaste budget som utgångspunkt, varvid varje framtida procentuell produktionsökning kommer att ge samma bonusutfall, oavsett vårdtyngd och kvalitet. Men för vissa enheter finns idag inget som helst utrymme för produktionsökningar, för andra en betydande potential. Att politikerna i mångt och mycket okunniga om arbetsförhållandena inom sjukvården utgör ett hinder för nödvändiga förändringar. Den förment rättvisa osthyvelprincipen måste överges, även om detta kan tänkas väcka ont blod hos vissa av de anställda och deras fackliga ombud. Men med ökad kunskap skulle nog modet infinna sig hos de politiskt ansvariga att ta tag i frågorna om arbetsbelastning och arbetsinsats. Givet att personalkostnaderna inom vården uppgår till ca 70 % av totalbudgeten, borde debatten inför valet 2010 i första hand handla om effektiviseringar via förbättrade vårdprocesser och nya bemanningsmodeller, i andra hand om mera resurser. Men bevare oss för bonusprogram så länge de inte kan utformas på ett rättvist sätt. Monica Johansson Arbetstidskonsult, Time Care AB Offentliga Affärer

12 sign Stolarna i serien Sign är design och funktion utan kompromisser. Formspråket är modernt klassiskt, enkelt och tilltalande, funktionerna är både smidiga och logiska. Utvecklingen av stolarna i Sign serien är ett resultat av den målmedvetna satsning Officeline gör tillsammans med formgivare, ergonomer, återförsäljare och användare i ett internationellt nätverk. I stolsserien Sign använder vi den senaste tekniken i harmoni med god design, de har ett luftigt och nätt intryck som inte tar så mycket plats i rummet. Konsul Johnsons väg Nynäshamn

13 Elever med särskilda behov: Vår egen självinsikt krävs Vi behöver förändring. Vi behöver hopp. Vi behöver förstå våra elever med särskilda behov, men före allt annat behöver vi förstå oss själva. Tveklöst är våra elever med särskilda behov de som vet bäst hur vi inom skolan, socialtjänsten och ungdomsvården kan lyckas bättre med våra uppdrag. Dessa elever är de som kan ge oss den mest väsentliga feedbacken. Jag har i mitt terapeutiska arbete mött många beundransvärda människor runt om i Sverige som på olika sätt, i olika professioner, gör ett ytterst viktigt arbete i det direkta mötet med våra unga, så även i utbildningssammanhang med personal. De har tagit ställning och slår vakt om barnens och ungdomarnas mående och rättigheter. Vissa kan verka på våra skolor, andra inom socialtjänsten och tredje inom den statliga ungdomsvården. Jag har även mött utbildningsledare och föreläsare som brinner och utövar ett stort förändringsarbete genom att ta in mer av barnperspektivet i samhället. Inte minst, andra journalister som lyfter fram barnens sakförhållanden när fakta har tystats ner. Och jag har mött vuxna som har gett upp. Våra elever är de bästa speglarna Tveklöst under mina yrkesverksamma år i skolans värld har jag ibland saknat det äkta engagemanget hos lärare och skolledning rörande elever med särskilda behov. Jag har saknat villigheten att fråga sig om det finns bättre sätt att undervisa på. En närvarande, inkännande och inspirerande vuxen är guld värd för barnens fortsatta studiemotivation, kunskapsinhämtning och trivselfaktor i skolan. Lärare behöver stöd och fortbildning i hur de konkret kan möta upp eleverna på ett betydligt mer lyhört sätt, så väl som stöd i att hantera egna frustrationer. Detta skulle våra barn med särskilda behov vara ytterst behjälpta av. Dessa barn är ofta så stressade av dagens skolmiljö, att vi omöjligt kan pressa dem mer. De går sönder och slår förr eller senare bakut. Vilket inte alls är konstigt, utan snarare en sund reaktion på en osund skolmiljö. I sämsta fall har jag tyvärr varit med om att elever med särskilda behov har valt bort skolan. De har tappat tilliten till lärare och sin egen förmåga. De har gett upp. Snart har de tillåtits straffas ut ur skolsystemet. Med vilken rätt? Vid dessa tillfällen har jag vid handledningstillfällen bett lärare: Fråga eleverna direkt hur de tycker att du lyckas göra dig förstådd i klassrummet. Här har det kunnat bli stopp. Tvärstopp. Vissa har inte velat ta emot den här varianten av feedback från sina elever, definitivt inte från dem med särskilda behov. För att inte tala om ungdomar i riskzon som har varit inskrivna vid socialkontor. Lärarna har menat på att det är elevens diagnoser, tillkortakommanden eller studiemotivation som har varit den bristande faktorn. Detta är att göra det mycket enkelt för sig. Detta är i själva verket ett uttryck för att vägra ta sitt fulla ansvar som pedagog. Vi kan aldrig komma ifrån att elevernas nyfikenhet och lust till att studera avspeglas direkt i sättet som undervisningen bedrivs på och hur upplägget är runt omkring. Jag saknar de ungas röster Jag tror aldrig att vare sig skolan, socialtjänsten eller SiS-ungdomshem kommer att lyckas med sina uppdrag om vi vuxna inte lyssnar mer på barnen. Som det är nu tycker jag att vi alltför ofta riktar fokus på vad de unga gör och låter dem klä skott för vår egen oförmåga och okunskap, istället för att vi har kurage nog att rannsaka oss själva. Jag saknar de ungas röster. Vi behöver fråga barnen och ungdomarna vad de tycker. Hur de känner. Vad de upplever. Framförallt behöver vi lyssna på just dem som har upplevt sig utsatta. Och dem som upplever sig vara utsatta just nu idag. Här behöver vi lyssna riktigt, riktigt noga. Våra unga bär svar viktiga svar Våra unga bär svar. Viktiga svar. Avgörande svar. Till oss. Om oss. I vår yrkesroll. Det är upp till oss att skapa förtroendet. När vi frågar barnet, ungdomen, eleven vill du hjälpa mig att bemöta dig på sätt som är bra för dig lär vi garanterat hitta en nyckel. Först när vi gör detta tror jag att vi kan komma vidare i ett konstruktivt förändringsarbete. Genom att inta ett förhållningssätt där vi går riktigt nära barnet, tror jag att vi sakta kan börja bygga upp förtroendet och den ömsesidiga respekten. Att ge både socialtjänstens personal, skolpersonal och SiSpersonal fortbildning kring egen självinsikt anser jag krävs. Det måste bli centralt. Det krävs att vi sätter insikt på kartan när det gäller våra elever med särskilt behov av stöd. Vi behöver ringa in ansvaret socialsekreterarna har i relation till sina utredningar. Vi behöver borra djupt i tvångsvårdens rättigheter och skyldigheter. Vi behöver se över alla miljarder kronor Sveriges skattebetalare betalar varje år och lära oss nytt och inte stelbent fastna i prestige och gammal kunskap. Tina Lundberg Offentliga Affärer

14 Vill du sänka dina anbudspriser med mer än 50 procent? Bjud in dina anbudsgivare i ett intelligent format! Gemensamt anbudsformat har lett till att: Anbudspriset sänktes med 79% Anbudsgivare halverade sina offertkostnader Mer än 5 ggr fler anbudsgivare SME-företagen nu vill bjuda i offentlig upphandling Säkerställa att inget missas i anbudssvaret Bilder, ljud, text kommer in i interaktiva levande anbud Verksamhetsledningen ser upphandling som förändringsagent Fördelat kostnader på rätt ställe och vid rätt tidpunkt Frigjord tid i utvärderings- och beslutsfasen Vill du veta mer hur Lindesbergs kommun ökar attraktionskraften i sina upphandlingar? Läs mer i våra rapporter om Interaktiv Elektronisk upphandling och Interaktiv anbudsgivning, beställ på Upphandling och konkurrentutsättning online är nästa stora banbrytande, samhällsnyttiga, internetbaserade tjänst. 56 Offentliga Affärer

15 juridik In house-köp är det möjligt? Advokaten Helena Rosén Andersson, Advokatfirman Lindahl KB, redovisar i artikeln sin uppfattning om möjligheten att genomföra s.k. in house-köp, dvs. köp av varor, byggentreprenader och andra tjänster utan ett föregående upphandlingsförfarande. Helena Rosén Andersson är specialiserad på processrätt och upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet. Avsikten med denna artikel är att belysa de möjligheter som finns för upphandlande myndigheter och enheter att under vissa förutsättningar köpa varor, byggentreprenader och andra tjänster in house, dvs. utan ett föregående upphandlingsförfarande. In house-köp kan göras inom såväl den s.k. klassiska sektorn som försörjningssektorn (vatten, energi och transporter samt, från och med den 1 januari 2009, posttjänster) enligt EG-domstolens praxis om de s.k. Teckal-kriterierna. In house-köp kan dessutom ske enligt särskilda regler i försörjningslagen vid vissa köp inom koncernförhållanden. EG-domstolens numera omfattande praxis rörande Teckal-kriterierna (Teckal, mål C-107/98 och efterföljande praxis) innebär att en upphandlande myndighet kan köpa varor, byggentreprenader och andra tjänster från en annan juridisk person utan ett föregående upphandlingsförfarande, under förutsättning att två kriterier, Teckal-kriterierna, är uppfyllda. Teckal-kriterierna innebär: 1) att den upphandlande myndigheten skall utöva en kontroll över den ifrågavarande juridiska personen som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning (kontrollkriteriet) och 2) att den juridiska personen bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den (verksamhetskriteriet). Om Teckal-kriterierna är uppfyllda är det inte fråga om ett upphandlingskontrakt i EG-rättslig mening. Köpet sker då in house och omfattas inte av de EG-rättsliga upphandlingsdirektiven. Enligt Regeringsrättens domar i de s.k. Sysav-målen (mål /06 och /06) är emellertid inte EG-domstolens praxis rörande in house-köp enligt Teckal-kriterierna tillämpliga i Sverige. Skälet är, enligt Regeringsrätten, att det saknas svensk lagstiftning som möjliggör sådana in house-köp. Regeringsrättens domar i Sysavmålen har väckt en omfattande debatt. Sysav-domarnas förenlighet med EG-rätten har ifrågasatts bl.a. av undertecknad. Enligt min uppfattning gällde Sysav-målen frågan om upphandlingslagstiftningens tillämpningsområde. Vid tolkningen av den svenska lagstiftningen skulle Regeringsrätten därför ha tillämpat en direktivkonform tolkning. Regeringsrätten skulle på motsvarande sätt som EG-domstolen har gjort, vid sin numera omfattande rättspraxis rörande Teckal-kriterierna, vid tolkningen av de EG-direktiv som ligger till grund för den svenska upphandlingslagstiftningen (se t.ex. EG-domstolens domar i mål C-337/05 och C-371/05) ha prövat om Teckal-kriterierna var uppfyllda och om det i det aktuella fallet var fråga om ett in house-köp som inte omfattades av den svenska upphandlingslagstiftningen. Eftersom Regeringsrätten inte gjorde det har Regeringsrätten inte följt EG-domstolens rättspraxis, trots att EG-domstolens domar gäller omedelbart i medlemsländerna utan nationell genomförandelagstiftning. Möjligheten att göra in houseköp med stöd av EG-domstolens praxis har stor betydelse framför allt vid upphandling inom den klassiska sektorn, eftersom det vid upphandling inom den sektorn saknas undantagsregler från upphandlingsreglerna för in house-köp. Det är därför vid upphandling inom den klassiska sektorn som det är särskilt angeläget att den svenska lagstiftaren snarast tar ställning till om det skall vara möjligt för svenska upphandlande enheter att göra inköp utan föregående upphandlingsförfarande med stöd av EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna. Sysav-domarna får inte samma betydelse vid upphandling inom försörjningssektorn. Skälet är att det redan finns särskilda undantagsregler i försörjningslagen som möjliggör köp inom koncernförhållanden utan föregående upphandlingsförfarande. Dessa undantagsregler påverkas inte av Sysav-domarna. En upphandlande enhet får således, enligt undantaget i försörjningslagen för köp från anknutet företag, göra inköp från ett till den upphandlande enheten anknutet företag (enkelt uttryckt, ett företag inom samma koncern som enheten) utan att genomföra ett upphandlingsförfarande. En förutsättning är att det anknutna företagets leveranser till enheten uppgår till minst 80 % av det anknutna företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren. Vidare får en upphandlande enhet, enligt undantaget i försörjningslagen för köp mellan samriskföretag och dess ägare, göra inköp utan föregående upphandlingsförfarande från ett s.k. samriskföretag som enheten bildat tillsammans med en eller flera andra upphandlande enheter. En förutsättning är att samriskföretaget har bildats i syfte att bedriva verksamhet inom försörjningssektorn. Ägarna av samriskföretag behöver inte själva vara verksamma inom försörjningssektorn. Även samriskföretaget får göra inköp från de upphandlande enheter som äger företaget utan föregående upphandlingsförfarande, förutsatt att samriskföretaget har bildats för en tid om minst tre år och enheten kommer att ingå i samriskföretaget under minst samma tid. Min erfarenhet är att nämnda undantagsregler i försörjningslagen har använts relativt sällan. En anledning kan vara att många upphandlande enheter har utgått från att EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna är tillämplig i Sverige. Eftersom Regeringsrätten i Sysav-domarna konstaterat att EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna inte gäller i Sverige blir det intressant att följa den framtida rättstillämpningen inom försörjningssektorn. Det är mycket möjligt att fler upphandlande enheter framdeles väljer att effektivisera koncerninterna inköp genom att använda sig av de ovan beskrivna undantagsreglerna i försörjningslagen. Upphandlande enheters incitament till att tillämpa dessa undantagsregler kan förmodas öka om den svenska lagstiftaren inte inom en överskådlig framtid inför lagstiftning som tillåter att kommuner eller landstingskommuner gör inköp från egna bolag utan föregående upphandlingsförfarande. Helena Rosén-Andersson Advokatfirman Lindahl KB Offentliga Affärer

16 fordon Mercedes satsar på system för lånebilar Daimler Benz som även tillverkar bilen Smart testar ett nytt system för att tillfälligt hyra bil. Systemet är tänkt att passa i storstäder. Bilen bokas med mobilen, lämnas var man vill, satellitövervakning håller reda på bilen. I första omgången sätter man ut 50 bilar på prov i tyska Ulm, där anställda på Daimler AG utgör försökspersoner. I nästa steg, till våren, sätter man ut ytterligare 150 bilar där alla medborgare i Ulm får vara med. Lånebilssystemet Car2Go startade i Ulm i oktober i år. Som lånebil används bilen SmartFor Two. Bilen kan hyras spontant i förbigående på någon av uppställningsplatserna i staden, eller bokas upp till 24 timmar i förväg och användas så länge man önskar. Via mobilen kan man få reda på var det står en ledig Smart. Sedan är det bara att logga in sig på bilen och köra iväg. Enkelt chips på körkortet, klart att köra iväg För att få tillgång till lånebilarna måste man registrera sig. I samband med detta förses kundens körkort med ett chips. I kombination med en personlig PIN-kod är detta tillräckligt för att kunna hyra någon av bilarna. Det går att hyra den spontant, du ser en ledig Smart2Go, kan man hyra den på plats genom att logga in med chipset och PIN-koden. Bokar du bilen i förväg, får du plats och vägbeskrivning till lånebilen via SMS. Det är OK att hyra bilen så länge du vill, stannar du på vägen för att handla eller liknande är du garderad mot att någon annan skall kunna hyra bilen. När du vill lämna tillbaks bilen, kan du lämna den på någon av de speciella Smart2Gouppställningsplatser som har gjorts i ordning. Du kan också ställa den på reserverade p-platser inom stadens gränser som staden Ulm ställer till förfogande för testet. Du betalar för tiden, inte körsträckan I hyreskostanden ingår allt, inklusive bränsle, skatter och försäkring. Kortare hyrestider debiteras per minut, för närvarande 19 cent (knappt 2 kr) per minut. Ju längre tid du lånar, hyr bilen, desto lägre blir taxan. En timma kostar 9:90 en heldag 49. Hyreskostnaden debiteras i efterhand med faktura via e-post. Genom att ansluta dig som kund har du inte åtagit dig någonting. Bara skaffat dig möjligheten att hyra en Smart2Go den gång du behöver en bil. Det finns alltså inga krav på långsiktigt åtagande, deposition eller liknande. Du betalar bara för den faktiska tidsanvändningen av fordonet och betalar mot faktura en gång i månaden. Fler städer på gång Vi förhandlar nu med flera städer om en liknande lösning som i Ulm, förklarar Jerome Guillen, chef för Business Innovation Group inom Daimler AG. Bland annat går myndigheterna i Paris inom kort ut och begär in anbud på en mobilitetslösning som ska omfatta bilar i staden. För storstäderna kan det vara en del av lösningen med alltför många privata bilar i stadskärnorna. För biltillverkare som Daimler kan det vara ett sätt att upprätthålla försäljningen när marknaden i övrigt viker. Klas Bergqvist 58 Offentliga Affärer

17 fordon Elbilar nästa Allt fler biltillverkare satsar just nu miljarder på att utveckla nya elbilar. Israel har till exempel redan tecknat avtal med det kaliforniska företaget Project Better Place och Renault - Nissan om att sätta upp laddningstationer. Tanken är att man som kund köper en elbil till subventionerat pris och sedan abonnerar på batteriet som är ett avancerat litiumjon utvecklat av japanska Nec. Samma grupp av företag har också för avsikt att introducera elbilen i stor skala i Danmark som nattetid har överskott på el från vindkraften. Laddas bilarna nattetid utnyttjas bilen som energilager för överskottselen. Liknande avsiktsförklaringar har även tecknats med en mängd andra stater, som Portugal, Monaco, regioner och stater i Japan och USA med flera. Renault har visat upp flera conceptbilar på eldrift. Själva räknar de med att redan år 2011 börja massproducera en elvariant av Renault Kangoo försedd med en elmotor på 70 kw ( 95 hk). Klas Bergqvist Resurser Slöseri Bemanning Vårdkvalitet Lean Vårdlogistik Kraven på vård och omsorg ökar dramatiskt på grund av den växande andelen äldre. Hur ser regering, landsting och kommuner på framtidens behov och tänkbara lösningar? Välkommen till konferensen Mer vård hur? som lyfter fram möjligheter till effektivare arbetsformer och ger praktiska exempel. Mer vård hur? Framtida behov och nya möjligheter Välkommen på konferens 29 JANUARI 2009 Näringslivets Hus Storgatan 19, Stockholm connection Moderator: Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter För mer information och bokning Offentliga Affärer

18 Kvinnliga chefer utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär En av våra chefer är kvinna. Men det märks inte. Hon är mer manlig än männen. Det är ju ingen vits med att anställa kvinnor om de inte tillför något nytt. sa en chef på ett konsultföretag till mig nyligen. Är det så? Är kvinnliga och manliga chefer lika? Eller är de olika? Lotta Snickare är ledarutvecklare, forskare, författare och föreläsare. Hon har varit chef för Swedbanks ledarutveckling, hon forskar nu inom ledarskap och ledarutveckling vid Centrum för Bank och Finans på KTH och har tillsammans med Liza Marklund skrivit flera böcker om jämställdhet. Lottas och Lizas senaste bok heter Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Lotta kombinerar i sina böcker och föreläsningar forskarens genusteoriska perspektiv med ledarutvecklarens konkreta exempel från såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Det här är ett ämne som intresserat många forskare och som undersökts ur en mängd olika vinklar. Varför vill kvinnor bli chefer? Vad tillför de? Klarar de jobbet? Kan de fatta de rätta besluten?, är några av dem. Alla studier kan sammanfattas i en mening: Kvinnor och män i chefsställning utför sitt jobb på samma sätt. De fattar beslut på samma sätt. De prioriterar samma frågor. De vill göra karriär i samma utsträckning. Forskaren Anna Wahl menar att kvinnorna möjligen är lite bättre på att kommunicera med medarbetare. Men, säger hon, det kan förklaras med att kvinnor förväntas kunna det och därför i högre utsträckning får de uppgifterna och då utvecklar kompetensen. Det spelar faktiskt ingen roll vem som mäter eller hur det görs kvinnliga och manliga chefer är väldigt lika. Det som däremot skiljer sig åt är förväntningar på dem. Till exempel förväntar sig medarbetare att en kvinnlig chef ska vara mer omhändertagande än en manlig. När kvinnan istället uppför sig precis på samma sätt som sin manliga kollega uppfattas hon som hård, kall och framfusig. Den kvinnliga chefen blir en bitch medan mannen blir en klar och tydlig chef. Att kvinnor fortfa- rande är i minoritet i chefsyrket har också betydelse. Är du i minoritet ses du inte som en individ med styrkor och svagheter, du ses som representant för din grupp, och förväntas bete dig på ett för din grupp förväntat sätt. Ingen ser att du är en stark eller svag, rolig eller blyg, förändringsobenägen eller utvecklingsinriktad, chef. De ser att du är en kvinnlig chef. Kvinnor och män bemöts och bedöms alltid på olika sätt. Alla arbetsuppgifter, inte minst chefsskap, är könsmärkta antingen för män eller för kvinnor. Vi förväntar oss att kvinnor ska kunna, vilja, tycka och säga vissa saker och att män ska kunna, vilja, tycka och säga andra. Uppför vi oss så som vårt kön förväntas uppföra sig belönas vi och om vi gör fel bestraffas vi. Undersökningar visar att kvinnor som vet det här, som vet att arbetslivet är ojämställt, gör snabbare karriär är de som inte vet. Ett exempel är kvinnliga chefer på Swedbank. Den grupp som utbildats i jämställdhetskunskap gjorde fyra gånger snabbare karriär än den grupp som gick en vanlig chefsutbildning. Hur kan det komma sig? Hur kan kunskap om att kvinnor diskrimineras vara bra för karriären? 60 Offentliga Affärer

19 Cleverboard - vår interaktiva skrivtavla passar alla! Ojämställdheten är oftast osynlig Det allra svåraste med ojämställdheten är att den oftast är osynlig för oss. Vi tror att det är vi som har gjort något fel när det egentligen är samhällsstrukturen ojämställdhet som har slagit till. Det är inte konstigt att det är så. Vi har alla alltid levt i ett ojämställt samhälle. Det är ojämställdheten vi kan, det är den som är det vanliga. När vi blir bemötta ojämställt tycker vi bara att allt är som vanligt. När vi bemöter någon ojämställt gör vi bara som vanligt. Som alla andra gör. När vi ser ojämställdhet runt om oss är det samma sak. Ojämställdheten är det naturliga för oss. I ledarutvecklingsprogrammet för kvinnliga chefer på Swedbank fick deltagarna lära sig att se den osynliga samhällsstruktur som ojämställdheten är. De lärde sig att se att kvinnor och män har olika villkor i arbetslivet och exakt hur de villkoren fungerar. De lärde sig att se att kvinnor och män förväntas inta olika positioner på avdelningsmötet och att det innebär att alla lyssnar mer på männen än på kvinnorna. De lärde sig att se att kvinnor och män förväntas ha olika kompetens och att det innebär att män tilldelas vissa arbetsuppgifter och kvinnor andra. De lärde sig att se att kvinnor får mindre feedback än män och att det innebär att kvinnor blir osäkrare på sin kompetens. Vägen genom arbetslivet är full av minor. Är du kvinna och går där du som kvinna förväntas gå undviker du minorna. Är du man och går där du förväntas gå undviker du dem också. Men så fort du avviker från den, för ditt kön, utstakade vägen börjar det smälla under fötterna på dig. Jämställdhetskunskap ger dig en karta över minfältet. Med en karta kan du undvika några av minorna. Andra måste du trampa på eftersom de ligger precis där du vill gå. Men om du vet att de finns där är du åtminstone förberedd på explosionen när den kommer. Och du vet att explosionen inte beror på att du har gjort något fel. Den beror på att du bryter mot ojämställdheten. Madeleine Albright har sagt att det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Jag tror att den särskilda platsen är till för alla som inte arbetar för att bryta ojämställdheten. Lotta Snickare Foto: Peter Jönsson Effektiviteten och koncentrationen ökar på lektionerna genom att du får datorns alla fördelar men behåller fortfarande ögonkontakt med eleverna eftersom du står framme vid tavlan, precis som vanligt. För info om priser och demonstrationer kontakta Kajsa Eek, tel , Beställ våra kataloger på vår hemsida eller via vår kundtjänst. Kundtjänst: Orderfax: Offentliga Affärer

20 tänk dig att slippa kompromissa Det är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för dig. Här fi nns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofi stikerad design. Oavsett om du söker en 8 minimonitor eller 80 informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på Skrivbordsmonitorer för kontoret, ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design, exempelvis SyncMaster 2243WM Stora skrivbordsmonitorer för många olika användningsområden, exempelvis SyncMaster 275T Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga ergonomi med trippla leder och vilsam bildåtergivning, exempelvis SyncMaster 971P Monitorer för professionella färgkänsliga arbeten, som XL-serien med LED bakgrundsbelysning, exempelvis SyncMaster XL30 Storformatsskärmar mellan 32 och 80, effektfulla professionella informationstavlor, exempelvis SyncMaster 400DXN Innovativa monitorer, med inbyggt grafi kkort och USB anslutning, exempelvis SyncMaster 940UX

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-05-20 Dnr: 2015/572-UAN- Helena Larsson - bunhl01 E-post: helena.larsson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan

Läs mer

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer

Trygga barn klarar mer. Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer Trygga barn klarar mer Socialdemokraterna i Örebros idéer och åtgärder för trygga barn som klarar mer 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet om skolan i Örebro kan ge dig information om hur

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Högre kvalitet i förskolan

Högre kvalitet i förskolan Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

"Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/

Lust att lära, rätt att lyckas Brukarråd 1/ "Lust att lära, rätt att lyckas" Brukarråd 1/10 2012 År 4-5 nuläge 4 klasser, 4 Klf Fritidsklubb, fritidsledare Resurspedagog 50% Elevassistans Information Kommunens webbacess-mejl har strulat flera gånger

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-21 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-508 336 07 Till Utbildningsnämnden 2016-08-18 En försöksverksamhet med betyg från

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Malmö kommun 2(13) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten 2016 och början av

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet

1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet 1 (8) 1. Möjligheter och hinder inom utbildningsområdet I denna PM uppehåller vi oss huvudsakligen kring enskild bidragsberättigad verksamhet och talar om den främst i termer av fristående förskolor och

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Huddinge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Huddinge kommun ' Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

En ny betygsskala UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: Till Utbildningsnämnden

En ny betygsskala UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: Till Utbildningsnämnden UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-03-06 Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2008 04 17 En ny betygsskala Svar

Läs mer

2010-02-18 Äldrenämnden

2010-02-18 Äldrenämnden 1 2010-02-18 Äldrenämnden Pressinformation inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (KD), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer