Kultur som drivkraft i lokal utveckling - exempel från Vara och Hällefors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur som drivkraft i lokal utveckling - exempel från Vara och Hällefors"

Transkript

1 Kultur som drivkraft i lokal utveckling - exempel från Vara och Hällefors Regional utveckling, 5 p Entreprenörsregionen 2007 Britt-Marie Börjesson, Hylte kommun Sten Liljedahl, Hylte kommun Mikael Falk, Hylte kommun Hans-Gunnar Bremer, Ljungby kommun Karin Hermansson, Ljungby kommun Ronnie Wallin, Älmhults kommun Handledare: Jan-Evert Nilsson, Blekinge tekniska högskola Göran Cars, Kungliga tekniska högskolan 1

2 SAMMANFATTNING Kultur är ofta ett nedprioriterat område i många kommuner. När det gäller att skapa kommunal attraktivitet kan dock kultur användas som ett medel. Syftet med vår studie är därför att studera ekonomiska och imagemässiga konsekvenser hos kommuner som genomfört spektakulära kultursatsningar. Vi har studerat Vara och Hällefors kommuner, i båda kommunerna har satsningar på kultur gjorts, Vara genom byggandet av ett konserthus och Hällefors genom satsningar på Grythyttan och dess gastronomiska akademi, konst i bostadsområden samt ett designcenter. Syftet med studien är även att studera och reflektera över dessa kommuners identitet och självbild. För att kunna analysera kulturbegreppet har vi valt att använda oss av ett urval definitioner som slutligen har utkristalliserats i en egen definition av kultur. Därefter har vi använt oss av teorier kring kulturens ekonomiska nytta och funktion som värdeskapande faktor och därefter applicerat dessa på kommunerna. Granskningen av kommunernas kultursatsningar har gjorts genom kvalitativa intervjustudier av olika nyckelpersoner inom kommun och näringsliv i de aktuella orterna. Vi har dessutom valt att titta på befolkningsstatistik i de båda kommunerna. Vår undersökning visar att en kultursatsning kan leda till en förändrad kommunal självbild samt att det krävs andra motiv än de rent ekonomiska för att våga satsa på kultur. I Vara kommun har befolkningsminskningen blivit betydligt mindre påtaglig och i Hällefors kommun har även där befolkningsminskningen minskat i omfattning även om den fortfarande ligger på en hög nivå. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER KULTURBEGREPPET VÅR DEFINITION AV KULTUR NYTTAN MED KULTUR VÅR IDÉ KRING NYTTAN AV KULTUR METOD EMPIRI SAMMANFATTNING AV INTERVJUER I HÄLLEFORS KOMMUN SAMMANFATTNING AV INTERVJUER I VARA KOMMUN DISKUSSION OCH ANALYS HÄLLEFORS KOMMUN VARA KOMMUN JÄMFÖRANDE DISKUSSION AVSLUTANDE REFLEKTIONER KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

4 1. INLEDNING Många kommuner i Sverige har svårt att prioritera kultur i mål- och resursarbetet medan det i andra länder finns en betydligt starkare tradition att satsa på kultur som drivkraft i utveckling, exempelvis i Tyskland och Italien. Attraktiviteten i en kommun, kommundel eller i ett bostadsområde är en stark faktor när det gäller att skapa tillväxt. Med begreppet tillväxt menar vi den interaktion som finns i ett område som med en attraktiv struktur (vacker natur, god kommersiell service, god barnomsorg och skolor) drar till sig boende och byggande samtidigt som de som flyttar in bidrar till områdets och kommunens fortsatta gynnsamma attraktivitet och utveckling. Detta sker genom att de nya invånarna utgör viktig ny arbetskraft (kunskaps- och tjänstenäringar), att deras handels- och skattekraft ger högre efterfrågan på kultur- och fritidsverksamhet och så vidare. I Sverige finns kommuner som på olika sätt har försökt använda sig av kultur som drivkraft i situationer av befolkningsminskning. Två exempel är konserthuset i Vara kommun och Hällefors kommun där satsningar gjorts på Grythyttan och dess gastronomiska akademi, konst i bostadsområden och designcenter. Kulturen är en sektor som växer snabbare än andra näringsgrenar. Den största delen, 75 %, av den omfattande kulturella sektorn är inte finansierad av kommuner, landsting eller stat utan av de personer som konsumerar den. Det kan vara svårt att beskriva vad som menas med kultur men ofta är det de stora kulturinstitutionerna som teatrar och museum som människor tänker på när de hör begreppet kultur. De kulturyttringar som finns i vardagen är så självklara att man inte ser eller tänker på dem men de utgör en omfattande verksamhet. Vem tänker på att det är kultur att hyra en film eller att köpa en CD? Biblioteket är i hela landet den mest besökta kommunala institutionen. I många kommuner utgör ett stort och aktivt föreningsliv en omfattande del av kulturlivet. Här finns hembygdsföreningar samt konst-, musik-, foto-, teaterföreningar samt studieförbund som anordnar aktiviteter av olika slag. Med ovanstående som utgångspunkt kan man titta på kultur ur två olika perspektiv. Dels som en tillväxtfaktor, det vill säga den ekonomiska utvecklingen, där stora spektakulära satsningar på kultur kan ge effekter på näringsliv och turism i kommunen. Människors behov av kultur tycks som så mycket annat följa olika trender i samhället och bli alltmer individualiserad och upplevelsebaserad. Dessa satsningar kan också skapa en förändring av attityd och identitet. Genom dessa satsningar skapas ökad efterfrågan på service och binäringar växer upp. Men kultur är också en kreativ kraft för enskilda. Kulturen skall finnas där folk finns, där de bor. Kultur skapas när människor möts, därför behövs mötesplatser. En kommuns attraktivitet styrs bland annat av att det finns ett varierat kulturutbud. För många är det viktigt att ha möjlighet att ta del av det som upplevelseindustrin producerar, film, musik med mera. Även möjligheten att på ett enkelt sätt ta sig till andra orter för att ta del av det utbud som kan finnas på de stora institutionerna, teater, konserter med mera kan spela stor roll. Även att det finns platser i närområdet där individer, utan att söka sig till föreningslivet, kan samlas för olika former av skapande och kreativa aktiviteter, har betydelse. 4

5 1.1 Syfte och problemformulering Syftet med studien är att studera ekonomiska och imagemässiga konsekvenser hos kommuner som genomfört spektakulära kultursatsningar. Syftet är även att studera och reflektera över dessa kommuners identitet och självbild. Hur kan kultur användas som ekonomisk drivkraft inom den lokala utvecklingen i kommuner? Vad har dessa satsningar betytt för kommunernas utveckling? Har sidoeffekter uppstått? Har det skett några ändringar i attityder och identitet? Anledningen till att vi valt dessa kommuner är att de, med förhållandevis liten befolkningsutveckling, har genomfört olika fysiska satsningar inom kultur, satsningar som fått mycket uppmärksamhet i pressen och i kultursfären i Sverige. Vara med satsningar på ett konserthus och Hällefors med Grythyttan. 5

6 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Kulturbegreppet Vid genomgång av kultur som begrepp visar det sig att kultur är väldigt komplext och kan i sin vidaste betydelse greppa över människans alla aktiviteter, livsformer, sociala aktiviteter och skapande verksamheter. Nedan nämns ett urval definitioner av kultur ur vilka vår egen definition av begreppet så småningom utkristalliseras. Därefter använder vi oss av Sven Nilssons, Trine Bille Hansens samt Göran Cars teorier kring kulturens funktion som värdeskapande faktor. Sven Nilsson skriver i Kulturens nya vägar att kulturbegreppet som aspekt uttrycker alla de drag, (från det materiella, språket och konsten till familjemönster, politik och egendomsförhållanden) idéer, värderingar och normer som finns i ett samhälle. Nilsson skriver vidare att som sektor omfattar kulturbegreppet de konstnärliga uttrycksformerna och de institutioner, organisationer och personer som uttrycker sig genom dem. (Nilsson 1999 s. 10). Nilsson påpekar dock att kultur är ett omtvistat begrepp och anför att idéhistorikern Alan Janik (i anslutning till Gallie, 1955; se Lilliestam 1998, s. 46f) har fört kultur till en lista över grundläggande men ständigt omstridda begrepp. Andra begrepp på listan är exempelvis social rättvisa, demokrati och konst. Listan innehåller alltså begrepp som är komplexa och svårdefinierade vilket innebär att begreppen ofta blir föremål för diskussion. (Nilsson s. 10) Att se på mänskligt liv i kulturella termer är för många av oss en fråga om en särskild betoning, en betoning av kollektivt medvetande och av de kommunikationer som bär upp det. Kultur omfattar därmed gemensamma kunskaper, värderingar, erfarenheter och sammanhållande tankemönster. Men den finns inte bara inne i huvudet på människor. Medvetandet blir gemensamt bara genom att man kommunicerar, delar ett språk, förstår koder och budskap, ser hela sin omgivning som betydelseladdad på ett sätt som är någorlunda lika för alla eller åtminstone för flera." (Hannerz-Liljeström-Löfgens 1982, s. 10). "När jag använder ordet 'kultur' betyder det framförallt två saker. Först och främst betyder det alla verksamheter beskrivningar, kommunikation och framställning som har någon självständighet i förhållande till de ekonomiska, sociala och politiska områdena och som ofta existerar i estetisk form. Ett av deras främsta syften är underhållning. [---] För det andra är kulturen på ett nästan omärkligt sätt ett begrepp som innefattar ett förfinande och upplyftande element, varje samhälles reservoar av det bästa som känts och tänkts som Matthew Arnold sa på 1860-talet. [---] Problemet med denna tanke är att den inte bara innebär att man ska känna vördnad för den egna kulturen utan också att den ska uppfattas som något som är skilt från vardagens värld därför att den står över sådant." Edward W Said (1995, s 10ff): 2.2 Vår definition av kultur I denna studie ger vi kulturbegreppet en snäv definition. Vi begränsar begreppet till att endast innefatta utbud av aktiviteter och underhållning inom finkulturen som följer av stora satsningar. 2.3 Nyttan med kultur Eftersom vi vill granska hur kultur kan användas som drivkraft i en kommuns utveckling vill vi lyfta fram teorier där nyttan med kultur diskuteras. Vi har valt att fokusera på Sven Nilsons, Trine Bille Hansens och Göran Cars resonemang. 6

7 Nilsson anser att kultur kan vara en drivkraft i samhällsekonomin men påpekar samtidigt att det ur ett rent ekonomiskt perspektiv kan vara svårt att motivera kulturpolitik och ekonomiskt konststöd. Han menar att svårigheterna främst beror på att det är svårt att inom det ekonomiska förhållningssättet erkänna andra drivkrafter än de rent ekonomiska. Där av följer att man, för att kunna se någon ekonomisk "nytta" av kultursatsningar, måste använda sig av metoder och motiv som är specifika för offentliga engagemang på kulturområdet. (Nilsson s. 56). Exempel på en sådan specifik metod presenterar Trine Bille Hansen i sina teorier kring tre huvudsakliga anledningar till kultursatsningar av offentliga instanser: Marknadsvikt - allokeringsfunktionen: Staten kan ha ett behov av att gå in och komplettera ett kulturellt utbud eftersom kulturella varor och tjänster inte har en rimlig chans att produceras på marknadens villkor. Resonemanget bygger på att en del kultur ses som "kollektiva nyttigheter" och att dessa nyttigheter bör komma alla till hands. Människor med mindre resurser bör inte uteslutas från att ta del av konsten med anledning av att priset är för högt. Ett exempel på en sådan satsning är gratis inträde på museum. I detta resonemang ska också nämnas att det kan finnas olika externa effekter som är så stora att ett offentligt stöd motiveras. En satsning på teatrar och liknande kulturinstitutioner kan innebära en ökad turistström vilket ger ökade inkomster för det lokala näringslivet så som hotell, restauranger med flera. Omfördelning av konsumtionsmöjligheter mellan personer, hushåll och regioner fördelningsfunktionen: Denna funktion är en del i en strävan efter en ökad "kulturell" demokrati, det vill säga att samtliga invånare i landet ska ha tillgång till ett stort, högkvalitativt kulturutbud som kostar så lite att i princip alla ska ha råd att ta del av kulturen. Fördelningsfunktionen syftar också till att grupper som inte är vana vid att ta del av kulturverksamheten, till exempel lågutbildade, ska nås av den ökade kulturella satsningen. Användningen av kulturstöd för att stabilisera sysselsättning och ekonomi - stabiliseringsfunktionen: Det sista motivet i modellen påminner om de externa effekter som nämns i det första motivet. Ekonomiska satsningar på kultur på en ort leder till positiva effekter på andra delar av samhället och drar till sig människor - turister och arbetskraft- vilket kan leda till att fler företag vill ha verksamhet på orten och så vidare. En positiv spiral som inleds av en satsning inom offentliga kulturella institutioner helt enkelt. Göran Cars lägger i Kultur som attraktion och värdeskapare (s. 18f) fram följande forskning och praktiska erfarenheter vilket kan ge en vägledning om huruvida kultursatsningar blir lönsamma: Aktiviteten i sig: Hur lyckad en satsning på en kulturaktivitet blir beror naturligtvis på hur attraktiv aktiviteten i sig upplevs för den stora massan både i förhållande till andra lokala aktiviteter men även i förhållande till liknande aktiviteter på andra ställen. Kringservice: Mat och logi, möjlighet till shopping och rekreation och övriga kulturaktiviteter och transportmöjligheter är alla faktorer som påverkar lönsamheten i en kultursatsning. Ju bättre möjligheter till kringservice desto mer lockande blir det att besöka aktiviteten, generellt sett. Den omgivande miljön: Upplever potentiella besökare att omgivningarna kring den kulturella aktiviteten är behagliga och intresseväckande ökar detta naturligtvis chansen att fler potenti- 7

8 ella besökare gör slag i saken och åker dit. Vad som gör omgivningen attraktiv är bland annat trygghet, skötsel och underhåll men även bebyggelse, genomtänkta allmänna platser samt promenadstråk. Dessa tre faktorer samverkar och gör det lättare att bedöma en kommande kultursatsning. Ett problem med att i förväg fundera ut hur lönsamma eventuella satsningar blir är dock att det är svårt att fördela intäkter och kostnader på olika aktörer. I en satsning på kulturaktiviteter i en kommun har oftast kommunen själva fått stå för investeringar i gator, underhåll och skötsel av allmänna platser medan andra företag och organisationer drar nytta av dessa investeringar och hämtar hem större delen av den ekonomiska vinsten. Detta scenario kan innebära att investeringar uteblir beroende på att vissa aktörer saknar ekonomiska morötter för att kunna tänka sig att investera. 2.4 Vår idé kring nyttan av kultur När det gäller nyttan av kultur utgår vi från stabiliseringsfunktionen, det vill säga att ekonomiska satsningar på kultur kan leda till positiva effekter på kommuninvånarna och deras syn på kommunen men även locka till sig turister och arbetskraft. Dessa positiva effekter kan innebära en förändring av image, identitet och självbild i en kommun. 8

9 3. METOD En fallstudie av Vara och Hällefors kommuner baserad på kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom kommunal verksamhet och näringslivsverksamhet i Vara och Hällefors kommuner. Informationen från de intervjuade är deras egen bild av händelserna, saken, satsningarna De intervjuades egen tolkning. 4. EMPIRI 4.1 Sammanfattning av intervjuer i Hällefors kommun Intervjuer med kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande Pentti Supponen, kommunens näringslivschef Sune Valegren samt entreprenör/näringslivssekreterare Carl-Jan Grankvist. Upprinnelsen till Hällefors kommuns satsning på kultur var den bild av Hällefors som man upplevde mycket starkt i början av 1990-talet, nämligen bilden av en kommun i akut och allvarlig kris. Krissignalerna började komma redan 1989 då SKF signalerade att stålverket i Hällefors skulle läggas ned. Utöver det elektrostålverk som man avsåg att lägga ned driften av hade SKF även ett valsverk i Hällefors. Valsverket skulle efter nedläggningen få stålet för valsning från Hofors. I Hällefors trodde man inte att detta upplägg skulle bli verklighet. Det visade sig dock att detta var mer än det man från flertalet av Hälleforsborna uppfattade som en tillfällig och vansinnig nyck av SKF-ledningen. Förändringen i Hällefors var en del i en strukturomvandling av den globala stålindustrin genomfördes nedläggningen av elektrostålverket, vilket visade sig fungera bra för valsverket som har fortsatt att utvecklas, dock utan någon ökning av antalet anställda kom det som man hos gemene man i Hällefors upplevde som ett mentalt dråpslag. Hälleforsborna fick bevittna hur en invasionsarmé av 140 kineser kom för att montera ned stålverket. När den 40 meter höga fabriksskorstenen sprängdes gick människorna i Hällefors man ur huse för att som i en kollektiv självplågeriorgie bevittna hur det som varit en viktig del av den gamla bruksortens identitet jämnades med marken. Nedläggningen av stålverket var ett mycket svårt slag för orten arbetstillfällen försvann i en kommun med 9000 invånare. Därtill försvann även arbetstillfällen relaterade till stålverkets produktion. Under situationen av lamslagenhet som rådde 1991 bjöds Thomas Fürth från framtidsanalysföretaget Kairos Future in för att tala om resultatet av den så kallade 70- talistundersökningen. Den bild av 70-talist-generationen som representanten för en förskjutning av värderingsmönstren från materiella trygghetsvärderingar till postmateriella frihetsvärderingar, upplevdes som oerhört provocerande i ett Hällefors, där symbolen för den materiellt - industriella tryggheten just fallit för dynamiten och kineserna. Fürth beskrev det postindustriella K-samhället som hade följande kännetecken Kunskap Kompetens Kreativitet 9

10 Kommunikation Kultur Frågan som blev brännande efter kombinationen av Fürths besök och situationen som stålverksnedläggningen innebar var: Skall Hälleforsbarnen vara predestinerade losers? Svaret på frågan blev en omorientering i politiken som successivt blev verklighet under en 10- års period. Signifikativt för omorienteringen mot K-samhället är att den nuvarande kommunstyrelseordföranden Pentti Supponen har en bakgrund som folkhögskolelärare i stället för den tidigare i denna roll självskrivne metallombudsmannen. Pentti Supponen lyfter fram ett annat exempel på att satsningen på kulturen är ett sätt att införa ett nytt tänkande i Hällefors. Idrotten som alltid varit stark i kommunen är sinnebilden av det materiella trygghetssamhället. Bruksorten är lagidrottens stamort på jorden, medan individuella idrotter nog är mer kännetecknande för det postindustriella frihetssamhället. Tänkandet inom den idrottsliga sfären jämfört med den kulturella är också en bild av den omorientering som Supponen velat få till stånd: Idrotten: Regelbrott är Fusk. Kultur: Regelbrott är Kreativitet. Inrättandet av Kulturskolan var bland det första man tog itu med för att åstadkomma den önskade förändringen, det vill säga att Hällefors skulle bli en Kulturkommun. Tidigare hade grundskolans Fria Aktiviteter varit präglad av lagidrotten och fiskeklubben. Detta ersattes med en kulturprägling av verksamheten med fyra inriktningar, nämligen teater, musik, dans och bild. Kommunen satsade både på en vidgning av den frivilliga före detta musikskolan och kulturella vinklingar på Fria Aktiviteter och från och med 1994 Elevens Val. Kulturskolans lärare blev involverade i alla ämnen i grundskolan där moment med anknytning till musik, bild, teater/drama och dans kan förekomma. Detta gäller alla grundskolans årskurser och inte som tidigare endast högstadiet. Kommunen inledde även ett projekt tillsammans med studie- och yrkesvägledaren på högstadiet där PRAO-redovisning skedde i samverkan med kulturskolans lärare. Motivet för detta är att presentationen av materialet självfallet är kommunikation. Dans, teater, bild och musik är också kommunikation. Alltså kan man genom att samverka med kulturskolans lärare få en mer varierad och mer förädlad kommunikation i redovisningar av olika slag. Något Pentti Supponen särskilt framhöll var att föreställningen är avgörande för den framgång som kultursatsningen rönt: Alla elever ska varje termin agera i en föreställning av något slag. Föräldrar och släktingar applåderar sig till kulturellt bejakning. Slagordet är framtidstro genom applåder. Supponen betonade också att kultursatsningen i skolan inte på något sätt syftar till elitism eller till att producera kulturarbetare. Syftet är det som är skolans uppdrag enligt de nationella styrdokumenten, nämligen elevens personliga utveckling. Detta kan beskrivas i ordkedjan Kulturellt > Kommunikativt > Socialt kompetent. Hällefors kommun består till stor del av glesbygd och många barn åker hem och är ensamma efter skolan. Därför har ett fritidshem för barn upp till 12 år startats av kulturskolan, med anställda kulturpedagoger. Socialtjänsten anvisar vissa barn dit och skolan rekommenderar barn 10

11 i behov av särskilt stöd till fritidshemmet. Man trycker på att det är viktigt med insatser för barn i riskzonen innan de kommer i tonåren. En annan del av kultursatsningen är Måltidens hus i Grythyttan. Sveriges paviljong från världsutställningen 1992 i Sevilla flyttades till Grythyttan, där Restauranghögskolan startade sin verksamhet kring Måltidens estetiska gestaltning Detta byggdes samtidigt som kineserna demonterade stålverket! Redan 1976 startade Carl-Jan Grankvist verksamheten på Grythyttan. Det stora lyftet blev 1993 i samband med flytten av paviljongen. Totalt har det satsats ca 100 miljoner kronor i Grythyttan och Måltidens hus. Kommunen byggde en industrilokal bredvid Måltidens hus för 15 miljoner och satte dessutom till 5 miljoner i själva Måltidens hus. Vid detta tillfälle var denna åtgärd politiskt modig enligt Carl-Jan Grankvist. Industrilokalen är idag såld till Måltidens hus som undervisningslokaler. Antalet studenter är 500 stycken och alla är kopplade till Örebro universitet. Utvecklingen har snarare skett opportunistiskt än att det funnits en utvecklad affärsplan. Mycket utveckling har skett via regionala och nationella kontakter. Ytterligare en komponent av kultursatsningen är Formens hus i Hällefors, ett hus för Industridesign. Design, form och färg ger hållbar utveckling (K-samhället igen!). Detta har en given koppling till Hällefors gamla industriella tradition men med siktet på framtiden. Utvecklingen av Formens hus började genom att kommunens bostadsbolag behöll ett av sina hyreshus som en museiliknande verksamhet i form av inredda femtiotals lägenheter. Formens hus var inte påtänkt vid detta tillfälle utan kom till långt senare. Formens hus byggdes med hyreshuset som bas och är påkopplat med modern design. Huset har kostat cirka 50 miljoner kronor, varav 10 miljoner kommer från NUTEK och miljoner från EU:s strukturfonder. Utvecklingen har skett stegvis och har på slutet varit tätt kopplad till industridesign. Hyresrätten är viktig i en kommun i kris, den blir en låg tröskel in i kommunen; man vågar som utsocknes ge dårarna i obygden en chans. Hyresrätten måste vara attraktiv. Därför satsade man på att rusta upp och glesa ut tre miljonprogramsområden och kombinera dem med Millesparken, Polstjärnan och Mästarnas park, skulpturparker med några av Sveriges största privata samlingar av verk gjorda av svenska skulpturmästare. Områdena hade andra namn från början, men genom namnbytet skapades en annan identitet. Områdena gjordes luftigare och snyggades upp. Det kommunala bostadsbolaget och dess VD har haft en stor betydelse för utvecklingen. De olika delarna av satsningen på kultur har inte kommit ur en på förhand fixerad plan, utan har växt fram som en kombination av å ena sidan lyhördhet och förmåga att ta vara på tillfällena, och å andra sidan utnyttjande av ett gott kontaktnät (politiska kontakter på regional- och riksnivå). Strategin för Hällefors kommun kan beskrivas genom nedanstående bild: Måltid Utbildning Design Teknik Upplevelse 11

12 4.2 Sammanfattning av intervjuer i Vara kommun Intervjuer med Ann-Britt Martinsson, näringslivschef, Jan-Erik Wallin, kommunstyrelsens ordförande samt Annacarin Öman, marknadsförare konserthuset. Bakgrunden till konserthusets uppkomst: I valet 1991 blev Moderaterna största parti och Jan-Erik Wallin blev 1992, efter lite övertalning, kommunstyrelsens ordförande. Samma år hade Vara kommun en av landets sämsta ekonomier och invånarnas förtroende för kommunen var väldigt lågt. Den relativt nyanställde kommundirektören och Jan-Erik Wallin konstaterade tillsammans att besparingar var nödvändiga, kostnadsnivån i kommunen skulle sänkas med motsvarande fem skattekronor. Som ett led i besparingsarbetet skulle kommunens personalstyrka minskas med 280 personer, trots att kommunen lovade anställningstrygghet för samtliga anställda. I slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet minskade dessutom Vara kommuns befolkning med cirka 100 invånare per år. Läget var med andra ord ganska besvärligt och Jan-Erik Wallin ansåg att det fanns tre vägar för Vara kommun att gå. Antingen kunde kommunledningen acceptera utvecklingen och förebereda för avveckling, man kunde ropa på hjälp från staten som andra problembygder gjorde eller kunde man försöka att göra något själva åt problemen. Kommunledningen beslöt sig för att göra något åt saken själva och funderingarna kring vad som skulle göras inleddes. I början var självförtroendet inte på topp, tankarna kretsade kring vad Vara kommun hade att erbjuda i förhållande till Lidköping, Skara och Göteborg: "Vad har Vara? Hålan mitt ute på slätta där det blåser kallt jämt". Efter att ha funderat ett tag började tankarna på att satsa på kultur ta form. Kommunledningen med Jan-Erik Wallin i spetsen såg kultur som positivt att satsa på när det gäller att få folk att bosätta sig i Vara bland annat eftersom "pensionärerna blir piggare" och fritiden blir rikare. Vid samma tidpunkt behövdes gymnasieskolan byggas ut med bland annat en aula. När det resonerades kring utbyggnaden av gymnasieskolan sa kommunledningen dock att "vi bygger inte enbart en aula, det är en dyr lokal som bara används vid ett fåtal tillfällen. Ska vi bygga en aula ska vi bygga en som kan användas året runt, som kan fyllas med föreläsningar, konferenser och annat. När det gäller konferenser ligger nämligen Vara väldigt strategiskt till, mitt i Skaraborg och mitt i Västra Götaland vilket innebär att dagskonferenser vore något önskvärt att satsa på. För att få folk att komma till Vara kommun krävdes dock något extra som skulle göra kommunen mer attraktiv. Efter att dessa tankegångar hade inletts så beslutades det att kultur ska vara en framgångsfaktor, något som Vara kommun skulle satsa på. Varför det just blev ett konserthus berodde, enligt Jan-Erik Wallin, dels på det ovannämnda, att en ny aula behövdes. Dels tillfrågades Västra Götalandsregionen om vad som var lämpligt att satsa på och då föreslog regionen ett konserthus. Dessa faktorer ihop med en tanke och vilja att göra något unikt gjorde att kommunledningen bestämde sig för att bygga ett konserthus som bland annat Göteborgssymfonikerna skulle kunna och framförallt vilja använda. Ann-Britt Martinsson, näringslivschef i Vara kommun konstaterar att det började med att kommunen undersökte lite olika idéer om framtidshus och liknande. Att diskussionerna leddes vidare till en kultursatsning berodde främst på att Vara kommun tappade invånare. Idén 12

13 om att det skulle bli ett konserthus kom främst från kommundirektören som i samspel med politikerna drev idén framåt. Enligt Ann-Britt Martinsson var näringslivet inte med och drev från början utan började delta i slutet av satsningen. Däremot tyckte näringslivet att kopplingen mellan skola och konserthus var smart. Detta tyckte även medborgarna var bra. När kommunledningen talade om konserthuset inför medborgarna trycktes det mest på att det är en satsning på skolan men i andra sammanhang kanske det mer påtalades att det var en kultursatsning. Enligt Ann-Britt Martinsson är förankring i övrigt är en överskattad företeelse vid sådana här spektakulära satsningar eftersom det är bättre att våga misslyckas med ett projekt än att inte göra något alls. Annacarin Öman, marknadsföringsansvarig för konserthuset berättar att det fanns en väldig krismedvetenhet i Vara kommun främst med anledning av avfolkningsproblematiken. Krismedvetenheten ledde till en satsning på att öka befolkningen i kommunen. Detta ledde till diskussioner om ett "framtidshus". Det var dock oklart vad "framtidshuset" skulle innehålla. I början var kulturen en relativt liten del i dessa tankar. När Västra Götalandsregionen gillade idén och när tankarna på ett samarbete med Göteborgssymfonikerna tog fart, blev ambitionerna om en kultursatsning större. Efter att den förste konserthuschefen hade tillsatts blev kultur den viktigaste delen i arbetet med konserthuset. I början var det, enligt Annacarin Öman, enbart Vara kommun som drev projektet framåt, främst genom kommundirektörens och kommunstyrelsens ordförandes engagemang. Diskussionerna kring projektet kretsade begynnelsevis mycket om huruvida man skulle satsa på en stor institution med finkultur eller om man skulle satsa mest på det lokala föreningslivet och låta dessa "små blommor" växa och frodas. Vara kulturråd, innehållandes flera lokala kulturaktörer, skapades som en samtalspart till kommunen i samband med detta för att avdramatisera tanken på en konserthussatsning och för att visa att konserthuset även skulle lyfta det lokala föreningslivet. Annacarin Öman påpekar att näringslivet inledningsvis var väldigt skeptiska till idén med ett "framtidshus". Näringslivskommittén såg det som ett "luftslott" och inte heller att regionen var positiva till satsningen fick näringslivet att ändra inställning. Inte förrän det visade sig att konserthuset blev en succé ändrade sig näringsidkarna och ställde sig positiva till konceptet. Medborgarna var också ilskna och ansåg att en satsning på vård och skola var betydligt viktigare. Enligt medborgarna var det mesta därför fel till en början, bland annat var det fel färg på fasaden. När riksmedia väl började bevaka projektet grundligt och använde sig av vinkeln att det var positivt att Vara kommun vågade satsa, började istället medborgarna rikta sin irritation på att det var svårt för folk att få tag på biljetter. I det skedet insåg kommunledningen att satsningen var "i hamn". Viktiga framgångsfaktorer har, enligt Öman, varit att projektet har drivits utan särskilt stor intern förankring, att satsningen var ny och oväntad, det vill säga överraskningsmomentet och att regionen uttryckte sin uppskattning av idén. Vara kommun har därför kunnat spela rollen som "lillebror" som har tagits omhand av "storebror" det vill säga Västra Götalandsregionen. Finansiering av konserthuset: Jan-Erik Wallin berättar att Vara kommun betalade allt själva kontant. Konserthuset kostade 95 miljoner kronor att bygga. Enligt Wallin var det viktigt att Vara kommun vågade sticka ut hakan i det läge kommunen hade varit och fortfarande var. Satsningen på konserthuset innebar uppoffringar på annat håll men kommunledningen valde att investera på kulturen ändå för 13

14 att försöka vända den negativa trenden. Satsningen genomfördes alltså av enbart kommunen. Regionen kom dock med råd och stöd men skänkte inga reda pengar överhuvudtaget. Detta till trots har regionen i efterhand gärna framhållit sitt engagemang i konserthuset. Vad gäller sponsring har ingen sådan förekommit. Istället använder många företag konserthuset till diverse tillställningar såsom firande av jubileum och liknande. Ann-Britt Martinsson framför att det har varit kommunens investering helt och hållet. Skoldelen bekostar en hel del av hyran. Enligt Martinsson är det viktigt att inte enbart "finkultur" uppmuntras, det blir svårare att få ekonomi i projektet då. Även Annacarin Öman beskriver projektet som helt och hållet kommunfinansierat. I början trodde kommunledningen att företagssponsring skulle bidra med en hel del men kraft och resurser att jaga sponsorer har inte funnits och det har lett till att sponsringen har varit obefintlig. Effekter av satsningen: Kommunalråd Jan-Erik Wallin är nöjd. Vara kommun tappar inte längre invånare utan ligger sedan 2000 talet stadigt på invånare. Bostadsfrågan har ändrats från att gälla rivning av tomma fastigheter till bostadsbrist i Vara tätort. Vara kommuns invånare har ändrat sin syn på sin hemkommun och på kommunen som arbetsgivare. Den tidigare stämpeln av Vara kommun som en blåsig skithåla på slätten med dumma politiker har ändrats till att invånarna nu känner stolthet för kommunen och de satsningar som genomförts. Statusen har höjts och Vara kommun betraktas som ett professionellt organ som vågar satsa och ta utmaningar. Att vara kommunalt anställd i Vara har även det fått en höjd status. De anställda vågar mer och smyger inte längre med att Vara kommun är arbetsgivaren utan bär med stolthet T-shirts med kommunens vapen på konferenser runt om i Sverige. Stoltheten för arbetsgivaren hos de anställda har bidragit till högre trivsel och bättre hälsotal bland personalen. I och med detta har servicen till invånarna blivit bättre mår man bättre kan man leverera bättre service. Genom omstruktureringarna i kommunens organisation har personalen getts större inflytande. Från att tidigare ha varit en ren kontrollinstans ser kommunledningen nu positivt på att personalen tar egna initiativ, vågar utmana och ta steget ut i det okända. Kommunalråd Wallin upplever att personalen har vuxit med ansvaret. Effekten av de nya greppen inom kommunens organisation har blivit att Vara kommuns personalpolitik har blivit så uppskattad att det är liten omflyttning av personal, de låga lönerna till trots. Ett högt betyg för Vara kommun som arbetsgivare som nu har att arbeta på att få in ännu mer folk utifrån. Stoltheten för kommunen som professionell instans är något som även näringslivssekreteraren Ann-Britt Martinsson märkt av i sina kontakter med Varas näringsliv. Näringslivet visar en ny respekt för kommunen och uppskattar kommunens mod att genomföra satsningar som skapar mervärden för näringslivet. Satsningen på konserthuset har gjort att Vara blivit mer intressant vilket är en tillgång för näringslivet när de rekryterar personal. Konserthuset har satt Vara på kartan och handlarna har per automatik börjat fundera hur man på bästa sätt ska synas inför de många nya besökarna. Satsningen har skapat en drivkraft bland handlarna att göra lite mer av saker man jobbat med tidigare fast som nu getts lite mer spets. 14

15 Ändring i kulturattityder och kulturvanor: Kulturen, särskilt evenemangskulturen, har genom satsningen på konserthuset fått en mer positivt innebörd bland kommuninnevånarna. Kommunens kulturimage har höjts och kopplas starkt till konserthuset och utbudet där. Stoltheten över konserthuset och evenemangen som ges sprids i positiva ordalag även av dem som inte varit på någon föreställning. Kulturmedvetenheten och vanan att ta del av kultur har ökat, vilket ställer större krav på utbudet. Den allmänna uppfattningen är att det är viktigt att utbudet är stort men delade meningar råder om det ska vara stor bredd och lättillgänglig inriktning på kulturen eller mer riktad satsning på smalare finkulturella program. Marknadsföringsansvariga Annacarin Öman tycker att man kan se att gemene man har gått från att från början vara en tacksam, törstande, men ganska passiv publik till att idag vara en betydligt mer kräsen och krävande publik. En vana och trygghet att kunna välja har skapats. Annacarin Öman anser samtidigt att de lokala kulturaktörerna fått en extra skjuts i och med satsningen på konserthuset, det betyder mycket för lokala körer och kulturföreningar att uppträda i samma lokal och finnas med i samma programblad som etablerade grupper så som Göteborgssymfonikerna. För att riva murar i inledningsfasen startades ett kulturråd där kulturaktörer från Vara samlades som samtalspart till kommunen. Syftet var att avdramatisera idén med en satsning på ett konserthus, att det lokala föreningslivet skulle vara en viktig part i konserthuset samt att konserthuset skulle lyfta och skapa en ny arena för det lokala föreningslivet. Idéerna föll väl ut och den nya scenen som konserthuset utgör har gett de lokala kulturaktörerna mer ryggrad i de egna evenemangen och de tänker nu i termerna större uppsättningar, större publik. Inställningen till kulturella inslag i vardagsmiljön har ändrats från att ha orsakat stor storm kring de så kallade konstattackerna i Varas stadscentrum som användes som en första marknadsföringsåtgärd för konserthuset. Att damer i päls dansade bland bilarna och gjorde performance på övergångsställena uppskattades inte innan konserthusets start men nu höjs inga ögonbryn över att tjänster som stadskoreograf och stadstonsättare tillsätts. Det har blivit ett helt nytt ljud i skällan. Ytterligare kultursatsningar: I projektet Genklang Vara erbjöd organisationen Airis Vara kommun att som en arbetsmarknadsåtgärd placera tio kulturarbetare inom olika resultatenheter i kommunen. Syftet är att få de anställda att se nya vägar och våga tänka nytt. Genom samarbete med en konstnär tog VA-verket fram ett eget kolsyrat vatten som tappades upp på flaskor och marknadsfördes med egendesignade etiketter. Att en människa utifrån kommer in i en organisation och stör de invanda banorna har upplevts som mycket positivt och vad gäller VA-verket skapades en ny stolthet bland de anställda över den egna produkten. Att kommunen uppskattar nytänkande visar sig inte minst genom valet att anställa en ung egenföretagare inom dans, utan någon särskild erfarenhet av handel, som ny centrumledare gjordes de första satsningarna för att omforma den kommunala musikskolan till kulturskola. Satsningarna på konserthuset gav blodad tand och ytterligare satsningar har genomförts för att utöka biblioteket samt att skapa en helt ny konsthall. Inom skolan satsas på internationella samarbeten. Genom utbyten med 14 skolor runt om i Europa och ett antal systerskolor i Storbritannien lär eleverna sig att reflektera och känna stolthet över den egna kulturen såväl som skaffa sig kunskap om andra länders språk och kulturyttringar. 15

16 5. DISKUSSION OCH ANALYS 5.1 Hällefors kommun Hällefors anser att det är viktigt att arbeta med barn och ungdom och inte bara stora fysiska byggnader. De stora institutionerna som ekonomisk drivkraft i lokal utveckling har inget värde om inte framtidens vuxna, nutidens barn och ungdom, inser och applåderar kulturella värden. Inte heller en stolthet på lokal nivå kan byggas utifrån större fysiska institutioner. Graden av hur mycket vare enskild person berörs är betydligt viktigare för stolthetskänslan - eller som man uttryckte i Hällefors applådeffekten. Stoltheten och drivkraften, i Hällefors i form av incitamentet att ta sig ur en kris, att inte vara losers, är ytterligare en viktig dimension. Därmed menar vi att den politiska dimensionen är minst lika viktig som den ekonomiska dimensionen på lokal nivån. Finns inte den dimensionen hos politiken, är det sannolikt så att det politiska systemet skadar utvecklingen eller rent av bör hållas utanför en utvecklingssatsning. Vi väljer att använda metaforerna hjärna och hjärta när vi beskriver hur lokal utveckling och i förlängningen kanske även regional utveckling åstadkoms i Hällefors. Hjärna: Med Carl-Jan Grankvist i spetsen konstaterades att det i Europa inte fanns någon akademisk utbildning kring mat. Kommunen identifierade på liknande sätt att det inte fanns några större museer/ institutioner kring industridesign. Carl-Jan Grankvists engagemang tillsammans med ett stort politiskt engagemang att skapa förutsättningar och fatta beslut om olika typer av investeringar, alltså en symbios mellan offentlig och privat verksamhet, har lett till att man utvecklat en strategi där man använder marknadskrafter för bygdens utveckling. Ett gott exempel är importen av Svenska paviljongen från Sevilla, där idag mer än 500 studenter studerar. En annan marknadsmässig effekt, vilken vi tolkar att man inte hade som strategi inledningsvis, men som idag används strategiskt, är att man vid tilltänkta anställningar, både privat och offentligt, visat upp kommunen som en kulturell institution. Tillverkningsindustrin och den faktiska arbetsplatsen, kombinerat med att hela familjer besöker kulturskola, Formens och Måltidens hus. Med andra ord man bevisar och bjuder på en visuell upplevelse av sin kommun. Ett annat sätt att formulera sig kring entreprenöriellt tänkande, med hypotesen att uppnå en långsiktig affärsmässig infrastruktur, är att hela tiden satsa på utbildning som ett komplement till lokal och regional utveckling. Hjärta: Det lokala engagemanget, hos Hällefors kommunalråd, Penti Supponen och övriga politiker, tillsammans med Carl-Jan Grankvists engagemang, har sannolikt betytt oerhört mycket för utvecklingen. Vi konstaterar att den lokala utvecklingen i Hällefors har tagit sitt språng ur en kraftfull krissituation, vars incitament har varit starkt nog för att få ett antal eldsjälar att engagera sig för sin bygd. Med andra ord har utvecklingen sammanfattningsvis påverkats starkt av bygdens kultur och historia, lokala eldsjälar men också successivt en öppenhet för intryck och 16

17 impulser utifrån. Vilket på sikt utvecklar ett samhälle som tar steg från de materiella trygghetsvärderingarna till de post-materiella frihetsvärderingarna. Marknadsföring: Vid vårt besök tog vi del av ett antal publikationer, Kokbok för tillväxt, Skiffer ett mångsidigt material och Årets svenska måltidslitteratur 2007 som komplement till det vi tidigare beskrivit om Hällefors. Det påvisar att man i kombination med ett tillvaratagande av historia och kultur samt ett antal eldsjälar som är duktiga på att kommunicera sin berättelse har lett till att Hällefors med flera av sina institutioner satts på den nationella kartan. Det i sin tur har lett till att de fått stöd från EU och på nationell nivå. Intressant i detta sammanhang är hur kommunens kommunalråd beskriver att man bestämt sig för att i sina kontakter med bl.a. riksdag/regering inte beskriva svårigheter utan enbart möjligheter. Alltså begreppet storytelling i kombination med eldsjälars är en mycket starka drivkraft. Måltidens hus och Formens hus är mycket viktiga för att kunna bevisa utvecklingen, kommunens image och att vara en mötesplats som går att utveckla bl.a. genom aktiviteter och utbildningar. Lyckliga omständigheter: Av de studier vi gjort om regional utveckling framgår tydligt att framgångskomponenter också ofta kombinerats med tur eller ett antal lyckliga omständigheter. I Hällefors skulle en sådan kunna beskrivas som importen av Sevilla-paviljongen eller designåret och Nuteks satsningar. Carl-Johan Åberg, ansvarig för utställningen i Sevilla, hade en överbliven paviljong och visste inte vad han skulle göra av den. Detta skapade en möjlighet att få den till Grythyttan, men hade inte å andra sidan varit möjligt om det i Grythyttan inte hade funnits ett embryo till ett koncept att arbeta vidare med. Avseende Nutek och designåret 2005, visste man inte så sent som hösten 2004 vilket innehåll året skulle fyllas med. Hällefors utnyttjade tillfället och ansökte om medel för at bygga Formens hus. Kvalitetsaspekten: I Hällefors har man vid investeringar och satsningar på kulturella institutioner medvetet satsat på hög kvalitet. Det syns som ett bevis på att kvalitet föder mer kvalitet. Ett exempel är biblioteket på Måltidens Hus, som redan idag har en av världens finaste samlingar kokböcker och får hela tiden ny litteratur till samlingarna via donationer m.m. Dessutom är samlingen placerad i en extremt fin och påkostad miljö. Ytterligare exempel är kommunens satsning på konstverk av kända konstnärer på byggnationer och i parken i anslutning till allmännyttan. Tillväxtfaktorer: Av intervjuerna i Hällefors har inte framkommit så stor andel mätbara faktorer som vi hade önskat avseende tillväxt. Sven Nilsson beskriver i Kulturens Nya Vägar detta fenomen, då han säger att det ur ett rent ekonomiskt perspektiv kan vara svårt att motivera kulturpolitik och ekonomiskt konststöd. Han menar att svårigheten främst beror på att det är svårt att inom det ekonomiska förhållningssättet erkänna andra drivkrafter än de rent ekonomiska. Vi menar att det sannolikt också är svårt eftersom Hällefors representerar en kommun och ett samhälle där flera olika processer och successiva steg i en utvecklingsprocess är det som man först idag, med del av facit i hand, kan kalla för en gemensam strategi. Vi har däremot som komplement till våra intervjuer har vi studerat statistik från bland annat SCB. Av denna framgår att man i vissa delar kan utläsa en mätbar utveckling medan man i andra delar kan utläsa motsatsen eller ingen utveckling alls. 17

18 Å andra sidan tycker vi oss kunna se att det i Hällefors finns gott om andra drivkrafter än de rent ekonomiska, att ekonomiska satsningar lett till positiva effekter på andra delar av samhället. Vi uppfattar att man utvecklats från en kommun i akut och allvarlig kris till en kommun som inte består av losers eller till en kommun där det kulturella synsätt som representeras av att regelbrott ses som kreativitet råder. I kommunen finns många exempel på satsningar som finansierats genom såväl kommunen som Nutek och EU. Alla dessa institutioner har våra respondenter beskrivit med stolthet och entusiasm. Den mest målande beskrivningen är kommunens satsning på kultur i skolan och de föreställningar som beskrivs, där kulturella bidrag och därmed befolkningens mentala bilder förändras, när föräldrar och allmänhet visar sin uppskattning genom att applådera sig till kulturell bejakning. Avslutande slutsats Hällefors: Summan av de kulturella satsningarna i Hällefors kommun har inte löst de strukturella problemen på kort sikt, de har ännu inte heller varit föremål för en tillväxt på regional nivå. Dock har ett antal förutsättningar skapats för att på längre sikt Hällefors barn och ungdomar, framtidens vuxna, inte per automatik är några predestinerade losers. 5.2 Vara kommun Sven Nilssons framför i diskussionen om kultur som en drivkraft i samhällsekonomin att det ur ett rent ekonomiskt perspektiv kan vara svårt att motivera kulturpolitik och konststöd i form av pengar, vilket är något som vi tycker oss märka i intervjuerna. Ingen av de intervjuade talar egentligen om att satsningen på ett konserthus skulle innebära större ekonomiska resurser för kommunen utan nämner istället saker som att den tidigare stämpeln av Vara kommun som "en blåsig skithåla på slätten med dumma politiker" ska ändras i och med kultursatsningen. Efter att konserthuset slutfördes har också invånarnas attityd ändrats till att dessa "nu känner stolthet för kommunen och de satsningar som har genomförts". Vi tycker oss skönja att konserthusprojektet därmed i första hand handlar om att höja kommunens status och kommuninvånarnas självbild. I och för sig är tanken att detta ska leda till en attraktivare kommun som i sin tur ska leda till fler invånare men höjandet av kommunens status ser vi som det primära för de inblandade. Med detta sagt kan vi konstatera att befolkningsstatistik och en positiv sådan, trots allt, är av stora vikt för samtliga av landets kommuner, så även Vara. Det är befolkningen som ger resurserna till kommunen och befolkningen minskade med ett hundratal invånare per år under 1990-talet. Att slutsatsen därmed blev att "något måste göras" för att vända trenden är inte enbart beroende av att kommunledningen och övriga inblandade insåg att en statushöjning var väldigt viktig för att göra medborgarna till goda ambassadörer för Vara kommun. Vi tror alltså att även målsättningen att få befolkningen att öka var en viktig faktor i kultursatsandet, på lite längre sikt. Den "klokaste" investeringen ur en ekonomisk synvinkel och även den bästa investeringen enligt medborgarna, hade dock varit att Vara kommun hade satsat på vård, skola och omsorg. Ett bygge av konserthus var ingenting som medborgarna ville att kommunen skulle prioritera. Den enkla vägen hade för kommunledningen därför varit att följa medborgarnas önskemål och inte göra en såpass spektakulär satsning som ett konserthus. Att kommunledningen ändå valde att satsa på kultur i allmänhet och ett konserthus i synnerhet ser vi som ett tecken på man ville göra något originellt för att få folk stolta över sin kommun. Eftersom det var svårt att motivera kultursatsningen för medborgarna ur en ekonomisk synvinkel, använde de perso- 18

19 ner vi har intervjuat sig av mer svårmätbara begrepp som motivering. Begrepp som status, attraktivitet och liknande nämns i intervjuerna och vi anser oss därför kunna hävda att Vara kommun gjorde som Nilsson skriver: Kommunledningen använde sig helt enkelt av motiv som är specifika för offentliga engagemang på kulturområdet för att kunna berättiga sin sitt byggande av ett konserthus. Även delar av Trine Bille Hansens resonemang går att applicera på intervjumaterialet. Vad gäller såväl allokeringsfunktionen och stabiliseringsfunktionen i Hansens modell visar dessa att det kan finnas såpass stora externa effekter av en kultursatsning att ett offentligt stöd motiveras då detta kan innebära en positiv spiral för det lokala näringslivet och därmed även ett uppsving för det offentliga (kommunen). I Varas fall ville kommunen som vi nämner ovan, påverka den negativa bilden av kommunen för att få kommuninvånarna mer stolta över sin kommun och därmed bättre ambassadörer. Som vi också nämner ovan var dock befolkningsminskningen startskottet för funderingarna kring hur trenden skulle vändas. I intervjuerna nämns oftast att det gäller att få medborgarna stolta över sin kommun men vi anser att denna målsättning måste finnas sida vid sida med en tanke på att försöka få igång en positiv spiral för att därmed på sikt kunna vända befolkningstappet. Kommunledningen ville helt enkelt göra Vara kommun mer attraktivt för att kunna locka till sig både inflyttare och turister. Fler turister kan i sin tur innebära fler företag vilket i sin tur kan innebära att mer arbetskraft söker sig till kommunen vilket i sin tur kan leda till en befolkningsökning och den positiva spiralen är i gång. Vår slutsats blir därför att Hansens resonemang kan appliceras på hur kommunledningen i Vara har tänkt. Tanken på att en positiv spiral kan sättas igång av en offentlig kultursatsning är något som Vara kommun har haft till grund för sitt beslut att bygga ett konserthus enligt vår uppfattning. Göran Cars menar att hur lyckad en satsning på en kulturaktivitet blir beror väldigt mycket på hur attraktiv aktiviteten är i sig själv. I Varas fall tog man redan i planeringsfasen reda på vilken kulturyttring som skulle vara den bästa att satsa på genom att rådgöra med Västra Götalandsregionen. Att låta regionen agera expertinstans och dessutom lyssna noga på Göteborgssymfonikernas önskemål på lokalerna anser vi var ett smart drag. Konserthuset togs upp i symfonikernas familj och blev orkesterns lillebror och andra fasta scen i Sverige. Att låta regionen agera expertinstans ledde till att regionen gärna framhävde sin egen del i projektet vilket säkerligen var till stor hjälp i spridandet av information om Varas överraskande satsning på ett konserthus runt om i landets kultursfärer. Vara hamnade i riksmedias blickfång, blev en prick på kartan och Varaborna växte flera centimeter, tog på sig ambassadörsrocken för det egna konserthuset vilket ledde till att konserthuset och evenemang däri blev en viktig attraktivitet för hela Vara kommun. Satsningen var i hamn och framgången ett faktum. En annan anledning till konserthusets attraktivitet tror vi är att man från kommunalt håll även satsade på att förankra idén hos lokala kulturaktörer. Att ge lokala körer och arrangörsföreningar möjlighet att synas i samma program och på samma scen som stora aktörer skapar ryggrad i de lokala gruppernas program och konserthusets utbud breddas vilket gör konserthuset attraktivt för en bred publik.. Cars menar vidare att kringservice, en attraktiv omgivning och bra transportmöjligheter är faktorer som påverkar lönsamheten i en satsning. Varas geografiska läge, mitt i Skaraborg med bra förbindelser till övriga Västergötland har varit avgörande i marknadsföringen av kon- 19

20 serthuset som en bra plats för dagkonferenser. Handlarna i tätortens centrum har inte varit sena med att fundera på hur de ska kunna göra besökare utifrån intresserade att ta en sväng i butikerna när man besöker konserthuset och handlarna samarbetar på ett bra sätt med kommunen som gör insatser med att försköna stadens parker och parkeringar. 5.3 Jämförande diskussion Både Vara och Hällefors var i början av 1990-talet kommuner i kris. I båda kommunerna hade många invånare negativa mentala bilder och det kommunala självförtroendet var dåligt. I Vara var kommuninvånarna missnöjda med det mesta, Vara upplevdes som en håla med dumma politiker där det alltid blåste kallt och anställda i kommunen skämdes över att ha kommunen som arbetsgivare. I Hällefors upplevde invånare en "kollektiv självplågeriorgie" när en delegation från Kina kom för att montera ned ortens stålverk. Bruksortens identitet jämnades med marken när den 40 meter höga fabriksskorstenen sprängdes. I båda kommunerna insåg man att något behövdes göras för att vända de negativa trenderna vad gäller befolkningsminskning och dålig ekonomi. Både Vara och Hällefors valde att satsa på kultur för att ändra på kommunernas identitet och invånarnas självbilder. Med andra ord var likheterna stora i grundskedet och det som skiljer de båda kommunerna åt är egentligen tillvägagångssättet och vad det satsades på. I Vara kommun var målsättningen att få medborgarna att bli stolta och bra ambassadörer för kommunen. Det gällde exempelvis att få folk att kunna bära "Vara kommun T-shirts utan att skämmas. Detta skulle i förlängningen leda till att befolkningsminskningen skulle upphöra eller rentav vända till en befolkningsökning. För att kunna uppnå denna målsättning valde man, efter att ha konsulterat Västra Götalandsregionen, att satsa på ett konserthus och att därigenom skapa en arena för att stärka det lokala kulturlivet. I Hällefors kommun fanns ett behov av att få Hälleforsbarnen att undvika att vara "predestinerade losers" och kommunens satsning här bestod i dels ett inrättande av en kulturskola, dels Måltidens hus i Grythyttan där en restauranghögskola startade sin verksamhet 1993 och dels Formens hus i Hällefors som är en arena för industridesign. De stora skillnaderna mellan kommunernas satsningar är för det första hur satsningarna på kultur gjorts. I Vara kommun har kultursatsningarna i första hand haft evenemangskultur i specifik lokal som inriktning. Behoven av lokaler i gymnasieskolan ledde fram till satsningen på en arena passande för lokala kulturföreningar såväl som professionella, nationella kulturutövare. Kommunledningens målsättning när det gäller förankring hos Varainvånarna gällande arbetet med konserthuset har inte varit särskilt hög utan tanken har varit att "köra på" och få med sig folk "på vägen" och konserthuset har varit något som bara har lyfts in i kommuninvånarnas medvetande Hällefors anser å andra sidan att det är viktigare att arbeta med barn och ungdom än satsa på stora fysiska byggnader eftersom man anser att stora institutionella satsningar fungerar dåligt som ekonomisk drivkraft i lokal utveckling om inte folk i allmänhet och barn och ungdomar i synnerhet får ett mer kulturellt tänk. I Hällefors anser man vidare att stolthet på lokal nivå inte heller det byggs bäst genom fysiska institutioner. Graden av hur mycket enskilda personer 20

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun Kulturupplevelser talar till flera av våra sinnen och ger oss möjlighet att förstå och beröras på flera nivåer. Det är viktigt att man både får uppleva

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer