Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Sjöfart: [en sammanfattning] / Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kommerskollegium med innehållsförteckning och sammanfattning på franska med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska med parallelltitel på engelska: Navigation med undertitel: En sammanfattning av Sjöfarten åren Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm, Täckningsår: Efterföljare: Statistiska meddelanden. Serie T, Transport och kommunikationer / Statistiska centralbyrån. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : kapitel III. Sjöfart : berättelse för år (Sverige officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-sjofart-1918

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK SJÖFART BERÄTTELSE FÖR ÅR 1918 AV KOMMERSKOLLEGIUM STOCKHOLM 1920 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A.. NORSTEDT & SÖNER

4

5 TILL KONUNGEN. Jämlikt sin instruktion får kommerskollegium härmed i underdånighet överlämna berättelse om rikets sjöfart år Berättelsen, varur vissa sifferuppgifter redan blivit offentliggjorda i Kommersiella Meddelanden, ansluter

6 IV INLEDNING. sig ifråga om plan och uppställning till närmast föregående redogörelse för år Beträffande redogörelser för äldre år hänvisas till den av kollegiet publicerade Statistisk översikt av det svenska näringslivets utveckling åren Stockholm den 14 augusti Underdånigst K. A. FRYXELL. MARTIN JANSSON. Einar Bergendal.

7 Text: Innehållsförteckning A) Handelsflottan 1* B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet 15* C) Svenska sjöfarten på utrikes orter 18* D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler 24* E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter 27* Fransk résumé 28* Tabellbilagor: A) Handelsflottan. Tab. 1. Den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver vid början och slutet av år Tab. 2. Den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver, fördelade efter hemort vid 1918 års slut, jämte uppgifter om deras bemanning i genomsnitt för seglationstiden (för så vitt de varit använda i handelssjöfart) 8 Tab. 3. Uppgifter om byggnadsmaterial, ålder och värde för den svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver vid 1918 års slut 18 Tab. 4. Användningen av svenska handelsflottans fartyg om 20 nettoton och däröver år Tab. 5. Bemanning i genomsnitt för seglationstiden å de i handelssjöfart år 1918 använda, svenska handelsflottan tillhöriga fartyg om 20 nettoton och däröver 22 B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet. Tab. 6. Översikt av sjöfarten år 1918 mellan Sverige och särskilda främmande länder 24 Tab. 7. Översikt av de år 1918 till Sverige ankomna och från Sverige avgångna fartygens nationalitet 28 Tab. 8. Sjöfarten mellan Sverige och främmande länder år 1918 med angivande av fartygens nationalitet 30 Tab. 9. Sjöfarten å särskilda tullkammardistrikt i riket år C) Svenska sjöfarten på utrikes orter. Tab. 10. Den svenska sjöfarten på utrikes orter år 1918 enligt därom från redare lämnade uppgifter 56 Tab. 11. Trafiken med svenska ång- och motorfartyg i viktigare utländska hamnar år Tab. 12. Svenska handelsflottans bruttoinkomster i kronor år Sid.

8 VI D) Sjöfarten i rikets hamnar och kanaler. Tab. 13. Skepps- och pråmfarten år 1918 i de rikets hamnar, för vilkas begagnande avgifter utgå efter hamntaxor, fastställda av Kungl. Maj:t 78 Tab. 14. Varutrafiken i rikets hamnar och lastageplatser år Tab. 15. I rikets hamnar och lastageplatser år 1918 uppburna hamnavgifter för fartyg (inkl. pråmar) och varor samt grundpenningar 114 Tab. 16. Skepps- och båtfarten år 1918 å de rikets kanaler och farleder, för vilkas begagnande avgifter utgå efter taxor, fastställda av Kungl. Maj:t, ävensom beloppet av kanal- och slussavgifter 122 Tab. 17. Varutrafiken å rikets kanaler och farleder år Tab. 18. Främmande fartygs deltagande i kustfart mellan svenska hamnar år E) Till statsmyndigheter redovisade sjöfartsavgifter. Tab. 19. Fyr- och båkavgifter samt lastpenningar år Tab. 20. Lotsavgifterna och deras fördelning på svenska och främmande fartyg år Tab. 21. Ton- och hyresavgifter till sjömanshusen samt tonavgifter till svenska församlingens i London kyrka år Sid.

9 VII Texte: Table des matières. Pages A) Marine marchande 1* B) Navigation entre la Suède et l'étranger (d'après les rapports de la douane) 15* C) Navigation suédoise à l'étranger (d'après les rapports des armateurs) 18* D) Navigation dans les ports et sur les canaux de la Suède (d'après les rapports des administrations compétentes et de la douane) 24* E) Droits de navigation perçus par les autorités de l'état 27* Résumé en français 28* Tableaux: A) Marine marchande. Tabl. 1. Navires de la marine marchande suèdoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, au début et à la fin de l'année Col. 1: domicile (I tonte la Suède, II toutes les villes suédoises, III Stockholm, IV Gothembourg, V Hälsingborg, VI la campagne): navires au début de l'année; accroissement pendant l'année: navires construits en Suède, acquis de l'étranger, accroissement par reconstruction ou rejaugeage, par changement de l'espèce du navire, par restauration, accroissement total; diminution pendant l'année: navires péris, condamnés ou démolis, passés à l'étranger, diminution par reconstruction ou rejaugeage, par changement de l'espèce du navire, diminution totale; navires à la fin de l'année; déplacement pendant l'année entre des ports suédois; col. 2 4: navires à vapeur: nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3) et tonnage net (col. 4); col. 5 7: navires à moteur: nombre (col. 5), tonnage brut (col. 6) et tonnage net (col. 7); col. 8 13: navires à voiles: avec machine auxiliaire (col. 8 10): nombre (col. 8), tonnage brut (col. 9) et tonnage net (col. 10); autres navires à voiles (col ): nombre (col. 11), tonnage brut (col. 12) et tonnage net (col. 13); col : total de navires: nombre (col. 14), tonnage brut (col. 15) et tonnage net (col. 16). Tabl. 2. Navires de la marine marchande suèdoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, classés par domicile à la fin de l'année 1918, ainsi que leurs équipages, moyennes pour l'année de navigation (pour ceux qui ont été employé dans la navigation marchande) 8 Col. 1: domicile des navires; col. 2 7: navires à vapeur: nombre (col. 2), tonnage brut (col. 3), tonnage net (col. 4), équipages (col. 5 7): capitaines (col. 5), seconds et mécaniciens (col. 6), autres (col. 7); col. 8 13: navires à moteur: nombre (col. 8), tonnage brut (col. 9), tonnage net (col. 10), équipages (col ): capitaines (col. 11), seconds et mécaniciens (col. 12), autres (col. 13); col : navires à voiles: avec machine auxiliaire (col ): nombre (col. 14), tonnage brut (col. 15), tonnage net (col. 16), équipages (col ): capitaines (col. 17), seconds et mécaniciens (col. 18), autres (col. 19); autres navires à voiles (col ): nombre (col. 20), tonnage brut (col. 21), tonnage net (col. 22), équipages (col ): capitaines (col.

10 VIII Pages 23), seconds (col. 24), antres (col. 25); col : total de navires: nombre (col. 26), tonnage brut (col. 27), tonnage net (col. 28), équipages (col ): capitaines (col. 29), seconds et mécaniciens (col. 30), antres (col. 31). Tabl. 3. Matériaux de construction, âge et valeur des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus à la fin de l'année Col. 1: navires à vapeur, à moteur et à voiles avec machine auxiliaire et autres navires à voiles jusqu'à 20 ans et au-dessus de 20 ans: (lignes 1 36) classés par matériaux de construction (acier ou fer, bois et fer, bois, total de navires); la valeur des navires (lignes 37 45); col. 2 27: nombre de navires et tonnage brut dans les catégories de tonnage (tonnage brut) (col. 2-3), (col. 4 5), (col. 6 7), (col. 8-9), (col ), (col ), (col ), (col ), (col ), (col ), (col ), au-dessus de 5000 (col ), total (col ). Tabl. 4. Emploi des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, en Col. 1: différentes espèces de navires: existant à la fin de l'année (lignes 1 5), rayés pendant l'année (lignes 6 10), total de navires (lignes 11 15); col. 2 13: nombre de navires employés pour le transport de passagers, de poste et de marchandises, et leur tonnage (brut et net): navigation entre la Suède et l'étranger (col. 2 4), navigation à l'étranger (col. 5 7), navigation entre les ports suédois (col. 8 10), total de navires (col ); col : navires employés pour la pêche, le sauvetage, brise-glace etc.; col : navires non employés pendant l'année; col : emploi inconnu; col : total. Tabl. 5. Équipages moyennes pour l'année de navigation des navires de la marine marchande suédoise jaugeant 20 tonneaux et au-dessus, employés dans la navigation marchande en Col. 1: catégories de tonnage; col. 2 9: navires à vapeur: capitaines (col. 2), seconds (col. 3), autre équipage du pont (col. 4), mécaniciens (col. 5), autre équipage de la machine (col. 6), antres (col. 7 8), hommes (col. 7), femmes (col. 8), total (col. 9); col : navires à moteur: capitaines (col. 10), seconds (col. 11), autre équipage du pont (col. 12), mécaniciens (col. 13), autre équipage de la machine (col. 14), autres (col ), hommes (col. 15), femmes (col. 16), total (col. 17); col : navires à voiles avec machine auxiliaire: capitaines (col. 18), seconds (col. 19), autre équipage du pont (col. 20), mécaniciens (col. 21), autres (col ), hommes (col. 22), femmes (col. 23), total (col. 24); col : autres navires à voiles: capitaines (col. 25), seconds (col. 26), autre équipage du pont (col. 27), autres (col ), hommes (col.28), femmes (col. 29), total (col. 30). B) Navigation entre la Suède et l'étranger. Tabl. 6. Aperçu de la navigation entre la Suède et l'étranger en I. Navires entrés 24 II. Navires sortis 26 Col. 1: pays d'où les navires sont arrivés, respectivement pour lesquels ils sont partis; col. 2 13: nombre et tonnage net de navires entrés et sortis en navigation directe: navires à vapeur et à moteur, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5); navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux (col. 6 9); total: navires chargés (col ), navires sur lest (col ); col : nombre et tonnage net de navires chargés, entrés en navigation combinée: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); total de navires chargés, entrés et sortis en navigation combinée (col ): col : total de navires entrés et sortis en navigation directe et en navigation combinée: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total (col ).

11 Pages Tabl. 7. Navires arrivés à et sortis de la Suède, en 1918, classés par nationalités 28 Col. 1: nationalité des navires; col. 2 7: nombre et tonnage net de navires à vapeur et à moteur, entrés et sortis, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), total (col. 6 7); col. 8 13: nombre et tonnage net de navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux; col : total de navires. Tabl. 8. Navigation entre la Suéde et l'étranger en 1918, par nationalité des navires. I. Navires entrés 30 II. Navires sortis 36 Col. 1: pays d'où les navires sont arrivés, respectivement pour lesquels ils sont partis, et nationalité des navires; col. 2 13: nombre et tonnage net de navires entrés et sortis en navigation directe: navires à vapeur et à moteur, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5); navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux (col. 6 9); total: navires chargés (col ), navires sur lest (col ); col : nombre et tonnage net de navires chargés, entrés en navigation combinée: à vapeur et à moteur (col ), à voiles (col ); total de navires chargés, entrés et sortis en navigation combinée (col ); col : total de navires entrés et sortis en navigation directe et en navigation combinée: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateanx (col ), total (col ). Tabl. 9. Navigation par circonscriptions douanières, en I a. Navires suédois entrés 44 I b. Navires étrangers entrés 46 I c. Navires suédois et étrangers entrés 48 Col. 1: circonscriptions douanières où les navires sont arrivés; col. 2 13: nombre et tonnage net des navires, pour lesquels la circonscription douanière respective à été le premier port d'arrivée: navires à vapeur et à moteur, chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5), navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire), chalands et bateaux, chargés (col. 6 7), sur lest (col. 8 9), total de navires chargés (col ), de navires sur lest (col ); col : navires entrés après être arrivés à une autre circonscription douanière: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateanx (col ), total de navires (col ); col : total de navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles, chalands et bateaux (col ), total (col ). II a. Navires suédois sortis 50 II b. Navires étrangers sortis 52 II c. Navires suédois et étrangers sortis 54 Col. 1: circonscriptions douanières d'où les navires sont sortis; col. 2 13: nombre et tonnage net des navires pour lesquels la circonscription douanière respective à été le dernier port d'expédition; col : navires sortis pour être expédiés plus tard d'une autre circonscription douanière; col : total de navires sortis. IX C) Navigation suédoise à l'étranger. Tabl. 10. Navigation suédoise à l'étranger, en 1918, d'après les rapports des armateurs. A. Résumé 56 B. Pays 58 Col. 1: pays et ports d'entrée on de sortie des navires; col. 2 9: navires à vapenr et à moteur: nombre de navires chargés arrivés de ou partis pour la Suède (col. 2), leur tonnage net (col. 3); nombre de navires sur lest (col. 4), leur tonnage net (col. 5); navires arrivés de on partis pour l'étranger (col. 6 9); col : navires à voiles (y compris ceux avec machine auxiliaire): arrivés de ou partis pour la Suède (col ); arrivés de ou partis pour l'étranger (col ); col : total de navires arrivés et partis (col. 18) et de leur tonnage net (col. 19).

12 X Pages Tabl. 11. Navigation à l'étranger de navires suédois à vapeur et à moteur, en f = nombre des navires; mt = tonnage net moyen des navires. Col. 1: ports; col. 2 10: nombre d'entrées de chaque navire dans les différents ports. Tabl. 12. Les bénéfices réalisés par la marine marchande de la Suéde, en 1918, en couronnes. 76 Col. 1: A. navigation internationale: frets bruts: pays pour lesquels les navires sont partis et d'où ils sont arrivés (lignes 1 27), total (ligne 28), bénéfices réalisés en time-charter (ligne 29); B. navigation intérieure (lignes 30 31); A et B total (lignes 32 33) col. 2 5: navires à vapeur et à moteur: navigation de la Suéde à l'étranger (col. 2) et de l'étranger à la Suède (col. 3), navigation à l'étranger (col. 4), total (col. 5); col. 6 9: navires à voiles: navigation de la Suède à l'étranger (col. 6) et de l'étranger à la Suéde (col. 7), navigation à l'étranger (col. 8), total (col. 9); col : total des navires: navigation de la Suède à l'étranger (col. 10) et de l'étranger à la Suède (col. 11), navigation à l'étranger (col. 12), total (col. 13); col : chalands enregistrés: navigation de la Suéde à l'étranger (col. 34) et de l'étranger à la Suède (col. 15), navigation à l'étranger (col. 16), total (col. 17). D) Navigation dans les ports et sur les canaux de la Suède. Tabl. 13. Navigation de navires et de chalands jaugeant au-dessus de 10 tonneaux dans les ports suédois, en Col. 1: ports d'entrée on de sortie; col. 2 13: navigation intérieure: nombre et tonnage net de navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col. 2 3), navires à voiles (col. 4 5), chalands jaugés (col. 6 7); nombre et tonnage net de navires sortis: navires à vapeur et à moteur (col. 8 9), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : navigation extérieure: navires entrés: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); navires sortis: navires à vapeur et à moteur (col ), navires à voiles (col ), chalands jaugés (col ); col : total de navires: entrés en navigation intérienre et en navigation extérieure (col ), sortis en navigation intérieure et en navigation extérieure (col ), entrés et sortis (col ). Tabl. 14. Transport de marchandises entre les ports suédois, en A. Marchandises débarquées 88 B. Marchandises embarquées 100 Col. 1: ports ayant déclaré des marchandises débarquées ou embarquées ; col. 2 29: quantités de marchandises débarquées ou embarquées dans ces ports: animaux vivants (col. 2), produits de métairie (col. 3), poissons, écrevisses, etc. (col. 4), céréales, farines, son, gruaux, pain, etc. (col. 5), sucre, mélasse, tabac, épiceries (col. 6), fourrage, foin, paille, etc. (col. 7), pommes de terre, racines alimentaires diverses, pâte de betterave (col. S), fruits, baies, écorces, matières tinctoriales et tannins (col. 9), spiritueux, bière et boissons rafraîchissantes (col. 10), matières textiles, fils, tissus, etc. (col. 11), peaux. poils, os, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 12), huiles, goudron, caoutchouc, à l'état brut ainsi qu'objets manufacturés (col. 13), bois bruts, sciés, etc. (col. 14), ouvrages en bois (col. 15), pâte à papier, carton et papier (col. 16), chaux pour l'usage de l'agriculture (col. 17), engrais, excepté chaux (col. 18), allumettes (col. 19), sel de cuisine, soufre et produits de l'industrie chimique (col. 20), houille, lignite et coke (col. 21), charbon de bois (col. 22), asphalte, ciment, argile, sable, tourbe etc. (col. 23), verres, porcelaine, faïence et briques (col. 24), pierres brutes et ouvrées (col. 25), minerais (col. 26), métaux bruts et ouvrés (col. 27), machines et outils (col. 28), antres marchandises (col. 29). Tabl. 15. Droits de port perçus, en 1918, dans les ports suédois pour les navires (y compris chalands) et les marchandises 114

13 Pages Col. 1: ports; col. 2 3: droits de port pour les navires: navigation intérieure (col. 2), navigation extérieure (col. 3); col. 4 7: droits de port pour les marchandises débarquées en navigation intérieure (col. 4) et en navigation extérieure (col. 5), pour les marchandises embarquées en navigation intérieure (col. 6) et en navigation extérieure (col. 7); col. 8: total de droits de port pour les navires et les marchandises. Tabl. 16. Navigation de navires et de bateaux sur les canaux et d'autres voies navigables intérieures, en 1918, ainsi que péages et droits d'écluse 122 Col. 1: canaux et écluses (A. le système de voies navigables des lacs Väner et Vätter B. le système de voies navigables des lacs Mälar et Hjälmar, C. petites voies navigables en communication directe avec la mer, D. petites voies navigables sans communication avec la mer); col. 2 5: nombre de voyages et tonnage net de navires à vapeur et à moteur, jaugeant 10 tonneaux et au-dessus: chargés (col. 2 3), sur lest (col. 4 5); col. 6 9: navires à voiles, jaugeant 10 tonneaux et au-dessus: col : chalands; col : total de navires, jaugeant 10 tonneaux et au-dessus, et de chalands; col : nombre de navires, jaugeant au-dessous de 10 tonneaux : col. 18: trains de bois; col. 19: total de navires, de bateaux, de chalands et de trains; col : mois et date de l'ouverture (col. 20) et de la fin (col. 21) de la navigation; col : péages et droits d'écluse: pour les navires (col. 22) et les marchandises (col. 23), total (col. 24). Tabl. 17. Transport de marchandises sur les canaux et d'autres voies navigables intérieures, en Col. 1: canaux et d'autres voies navigables; col. 2 29: quantités de marchandises ayant passé par les canaux et d'autres voies navigables (voir pour le répertoire des marchandises le tableau n:o 14). Tabl. 18. Part de l'étranger dans la navigation au cabotage et au transport de marchandises entre les ports suédois, en Col. 1: circonscriptions douanières auxquelles les navires sont entrés, respectivement d'où ils sont sortis; col. 2 17: navires entrés: navires danois (col. 2 5): nombre de navires à vapeur et à moteur (col. 2) et leur tonnage net (col. 3), navires à voiles (col. 4 5); navires allemands (col. 6 7); navires hollandais (col. 8 11): total de navires à vapeur et à moteur (col ), de navires à voiles (col ), nombre et tonnage net en tout (col ): col : navires sortis. XI E) Droits de navigation perçus par les autorités de l'etat. Tabl. 19. Droits de phare et droits de tonnage généraux, en Col. 1: circonscriptions douanières; col. 2 8: droits de phare: navires suédois chargés (col. 2), sur lest (col. 3), total (col. 4); navires étrangers chargés (col. 5), sur lest (col. 6), total (col. 7); total de droits de phare (col. 8); col. 9 15: droits de tonnage généraux: navires suédois entrés (col. 9), sortis (col. 10), total (col. 11); navires étrangers entrés (col. 12), sortis (col. 13), total (col. 14); total de droits de tonnage généraux (col. 15). Tabl. 20. Droits de pilotage, répartis par navires suédois et navires étrangers, en Col. 1: zones de pilotage et stations de pilotes: col. 2 6: droits de pilotage perçus sur les navires à vapeur (col. 2) et à voiles (col. 3) suédois, et les navires å vapeur (col. 4) et à voiles (col. 5) étrangers; total (col. 6). Col. (7 10) dédommagement des pilots pour leurs voyages de retour: navires suédois (col. 7), navires étrangers (col. 8); total (col. 9); total de droits de pilotage (col. 10). Tabl. 21. Droits de tonnage et droits d'engagement attribués aux bureaux d'enregistrement et à l'église suédoise à Londres, en A. Droits de tonnage 137 Col. 1: bureaux d'enregistrement; col. 2 4: droits de tonnage perçus: navires suédois (col. 2), navires étrangers (col. 3), total (col. 4); col. 5 6: droits de tonnage:

14 XII Pages retenus (col. 5), versés (col. 6); col. 7: droits de tonnage répartis par l'office du Commerce, au début de l'année 1919; col. 8: total de droits de tonnage. B. Droits d'engagement attribués aux bureaux d'enregistrement 138 Col. 3: bureaux d'enregistrement; col. 2: droits perçus; col. 3: droits retenus; col. 4: droits répartis par l'office du Commerce au début de l'année 1919; col. 5: total. C. Droits d'engagement attribués à l'église suédoise à Londres 138

15 A) Handelsflottan. Till den svenska handelsflottan, sådan densamma redovisas i tab. 1, räknas först och främst alla svenska fartyg, vilka äro avsedda att nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av 20 nettoregisterton eller därutöver. Nämnda fartyg äro enligt 2 i sjölagen registreringspliktiga. Vidare äro till handelsflottan hänförda fartyg om 20 ton och däröver, använda till ändamål som med handelssjöfart äger gemenskap, såsom fiske, bärgning, isbrytning e. d., såvitt nämligen desamma av redarna redovisats till kollegium. De flesta av berörda fartyg äro införda i fartygsregistret, ehuru ingen registreringsplikt för desamma föreligger. Ytterligare hava från och med år 1913 även redovisats frivilligt registrerade pråmar om 20 nettoton och däröver. Då dessa uppgingo till ett antal av endast 116 om brutto- och nettoton vid 1918 års slut och alltså utgöra en ringa bråkdel av rikets samtliga pråmar, framgår härav, att den ytterst viktiga uppgift som pråmfarten i vårt på farleder så rika land har att fylla endast i ringa mån kan bli belyst med stöd av de till kollegium inkomna uppgifterna rörande registrerade pråmar. På grund härav redovisas dessa pråmar icke i tabellerna 1 5 utan endast i en särskild avdelning av detta kapitel. 1) Ång- och motorfartyg samt segelfartyg. De i tab. 1 meddelade uppgifterna angående handelsflottans bestånd vid början av år 1918 överensstämma med de uppgifter som i föregående års berättelse lämnades angående handelsflottans bestånd vid 1917 års slut. De under redogörelseåret timade förändringarna framgå av följande tablå: 1. Befintliga vid årets början:

16 2* HANDELSFLOTTAN. 2. Ökning under året: 3. Minskning under året: 4. Befiatliga vid årets slut: Jämföres behållningen vid redogörelseårets början och slut, visar det sig att motorfartygen och segelfartygen med hjälpmaskin ökats i avseende å såväl antal som tonnage, medan däremot ångfartygen och segelfartygen utan hjälpmaskin minskats i båda dessa avseenden. Ökningen ( + ) eller minskningen ( ) framgår av följande: Det är emellertid att märka, vilket även framgår av tab. 1, att i de ovan anförda uppgifterna rörande handelsflottans minskning under året ingå 17 segelfartyg om 1360 brutto- och 1098 nettoton, vilka försetts med hjälpmaskin. Dessa fartyg återfinnas under sina nya benämningar i uppgifterna rörande handelsflottans ökning. I följande tablå lämnas uppgifter om handelsflottans sammanlagda tonnage vid slutet av åren 1916, 1917 och 1918, varvid det förmedlade tonnaget framräknats på så sätt, att till ång- och motorfartygens verkliga tonnage lagts 1/3 av segelfartygens verkliga tonnage:

17 HANDELSFLOTTAN. 3* Handelsflottans nyförvärv åren gestaltade sig på följande sätt: Såsom synes av ovanstående sammanställning, har tillväxten i den svenska handelsflottans tonnage under år 1918 i motsats till föregående år i övervägande grad skett genom nybyggnad inom landet. De under året från inhemska varv levererade fartygens antal, tonnage och hästkrafter inhämtas av följande sammanställning: Av ångfartygen hade följande ett tonnage av minst 500 bruttoton:

18 4* HANDELSFLOTTAN. Av övriga från inhemska varv levererade fartyg var det endast två fartyg, vars tonnage översteg 500 bruttoton. Dessa båda fartyg, motorfartygen Tisnaren och Bullaren, byggda å AB. Götaverkens varv, hade en dräktighet av resp och brntto-, och nettoton samt en maskinstyrka av resp och indikerade hästkrafter. Inom segelfartygsgruppen hade 4 fartyg ett tonnage överstigande 100 bruttoton. Deras sammanlagda brutto- och nettodräktighet uppgick till resp. 708 och 588 ton. Från utrikes ort har under året förvärvats följande antal fartyg: Efter ålder fördelade sig ångfartygen på följande sätt: I dräktighetsgrupper, räknat efter bruttotonnaget, fördelade sig de från utlandet nyförvärvade ångfartygen sålunda: De från utlandet inköpta motorfartygen voro samtliga under 20 år. Av segelfartygen med hjälpmaskin var 1 om 355 brutto- och 276 nettoton

19 HANDELSFLOTTAN. 5* yngre än 20 år, medan 3 om 207 brutto- och 112 nettoton hade en ålder av mellan 20 och 40 år. Segelfartygen utan hjälpmaskin voro i övervägande grad äldre fartyg, såsom framgår av nedanstående sammanställning: I dräktighetsgrupper, räknat efter bruttotonnaget, fördelade sig de från utlandet nyförvärvade segelfartj^gen utan hjälpmaskin sålunda: Den minskning, som svenska handelsflottan fått vidkännas genom iorolyckande, kondeninering eller slopning m. m. samt avyttring till utlandet under femårsperioden (årsmedeltal) och åren , åskådliggöres genom följande sammandrag. Handelsflottans årliga minskning under femårsperioden samt åren Sjöfart 1918.

20 6* HANDELSFLOTTAN. Inalles hava år 1918 avförts 55 ångfartyg om brutto- och nettoton, 3 motorfartyg om 275 brutto- och 201 nettoton, 9 maskindrivna segelfartyg om 1358 brutto- och 1129 nettoton samt 51 andra segelfartyg om brutto- och nettoton. Då det måste vara av särskilt intresse att beträffande de avförda fartygen erhålla en mera detaljerad översikt med avseende på orsakerna till deras avförande, har kollegium i sådant syfte för år 1918 liksom föregående år låtit verkställa en förnämligast på officiella, till fartygsregistret ingivna handlingar och uppgifter grundad utredning, varav följande sammandrag här meddelas: Under redogörelseåret har, såsom synes, de förolyckade fartygens antal varit tämligen stort, vilket till en avsevärd del får tillskrivas det då ännu pågående kriget. Sålunda synas 28 fartyg om brutto- och nettoton hava blivit sänkta av krigsfartyg eller sprängda genom mina. I Nordsjön förolyckades av denna anledning 19 fartyg om sammanlagt brutto- och nettoton, på Atlanten 5 fartyg om brutto- och nettoton. i Engelska kanalen 3 fartyg om brutto- och nettoton samt i Medel-

21 HANDELSFLOTTAN. 7* havet 1 fartyg om brutto- och nettoton. Antalet fartyg, som gått förlorade på grand av strandning och grundstötning är också betydande. I vilken utsträckning fartygens bristande sjövärdighet eller överlastning varit vållande till de övriga här ovan under A redovisade förlisningarna, har icke utgjort föremål för behandling i föreliggande berättelse, utan hänvisas till den berättelse om svenska fartygs sjöolyckor, som kollegiet årligen utgiver. Bland de i utländsk ägo övergångna fartygen hava även redovisats 2 ångfartyg om 3176 brutto- och nettoton och 2 segelfartyg om sammanlagt 700 brutto- och 633 nettoton, vilka efter uppbringning dömts förbrutna av prisrätt. Med avseende å hemort fördelade sig fartygen vid redogörelseårets slut mellan landsbygd och städer sålunda: Bland länen intager Gröteborgs och Bohus län, närmast följt av Stockholms stad och Malmöhus län, det främsta rummet såsom sjöfartsidkande beträffande fartygens såväl antal som tonnage, enligt vad nedanstående tablå utvisar: Huru den svenska handelsflottans fartyg fördelade sig på olika druktighetsgrupper, beräknat efter bruttotonnaget, framgår av tab. 3. Enligt nämnda tabell gestaltade sig denna fördelning på sätt som framgår av föl-

22 8* HANDELSFLOTTAN. jande sammanställning, i vilken även intagits uppgifter om de maskindrivna fartygens indikerade hästkrafter: Vad angår ångfartygen, återfinnes det största antalet inom dräktiglietsgruppen 20/200 bruttoton. Det största sammanlagda tonnaget däremot ligger inom dräktighetsgruppen 1 000/ Inom motorfartygens klass möta oss 10 stora oceanfartyg, vilkas bruttotonnage utgör av det sammanlagda motorfartygstonnaget. De flesta av motorfartygen voro under 200 bruttoton.

23 HANDELSFLOTTAN. 9* Det största antalet segelfartyg (inkl. med hjälpmaskin) finnes i dräktighetsgruppen 20,200 bruttoton, och dessa segelfartyg utgjorde 917 'i av hela segelfartygsflottan. 1 avseende på handelsflottans procentuella fördelning på olika fartygsslag kan anföras, att ång- och motorfartygen utgjorde % (1917: 487 %) av samtliga fartyg samt att deras nettotonnage uppgick till 83!) K (1917: 83-7 %) av handelsflottans sammanlagda tonnage. Medeldräktigheten var för ångfartygen (inkl. motorfartygen) 502 (1917: 511) och. för segelfartygen 92 (1917: 94) nettoton. Enligt tab. 3 fördelade sig den svenska handelsflottans fartyg efter byggnadsmaterial och ålder sålunda: Sålunda ntgöres den svenska handelsflottan, efter fartygsantalet sett, til mer än hälften av träfartyg och till över 2 /s av järniartyg, under det att artygen av blandat byggnadsämne endast uppgå till 4-7 % av hela antalet. Räknar man däremot efter dräktigheten, befinnas järnfartygen utgöra 85-8 %, träfartygen 12'3 ; och fartygen av både trä och järn endast 1-9 % av hela bruttotonnaget. Skillnaden i detta hänseende mellan ång- och segelfartyg visar sig vara starkt utpräglad, i det att träkonstruktionen är nästan full-

24 10* HANDELSFLOTTAN. ständigt förhärskande bland de senare men däremot järnkonstruktionen bland de förra. Med avseende â fartygens ålder framgår det av de i tab. 3 meddelade uppgifterna, att 958 eller 37-8?» av hela antalet vid 1918 års slut befintliga fartyg tillhörde senaste tjuguårsperiod. Ur dräktighetssynpunkt utgjorde dessa fartyg över hälften eller 54-6 % av handelsflottans sammanlagda bruttotonnage. Huru förhållandena gestaltade sig i nämnda avseenden för olika slag av fartyg, framgår av följande sammanställning: Här nedan lämnas uppgifter rörande ifrågavarande fartygs medeldräktighet, räknat efter bruttotonnaget, med fördelning efter byggnadsmaterial och ålder. Av dessa siffror framgår, att äng- och motorfartygens genomsnittstonnage, särskilt vad angår stål- eller järnfartygen, är på det hela taget betydligt högre under senaste tjuguårsperiod än före densamma. För segelfartygen gestaltade sig förhållandena i detta hänseende i rakt motsatt riktning. Den vid årets slut befintliga handelsflottans värde, varmed avses fartygens försäkringsvärde eller, därest försäkring å fartyget icke finnes, dess på annat sätt utrönta värde (antagliga försäljningsvärde), utgjorde inalles kr., i vilket belopp icke ingår värdet av registrerade pråmar. I nämnda värdebelopp är medräknat värdet å statens tre ångfärjor Gustaf V, Drottning Victoria och Malmö samt hjälpfartyget Trälleborg S. J. och postångfartyget Öland, vilka ingå i värdet av statsjärnvägarnas och postverkets material med kr., ävensom värdet å två staten tillhöriga mindre fartyg. Från. räknas dessa fartygs sammanlagda värdebelopp, kr , från kr., framkommer en rest av kr., som utgör den i enskild (inkl.

25 HANDELSFLOTTAN. 11* kommuns) ägo befintliga handelsflottans värde vid 1918 års slut. Huru detta belopp fördelade sig på olika slag av fartyg, åskådliggöres genom ne danstående sammandrag: Vad angår handelsflottans under året nyförvärvade fartyg, uppgick värdet å dessa till följande belopp: Värdet å förolyckade och eljest ur handelsflottan avförda fartyg uppgick till följande belopp: Under året ha i handelssjöfart eller till resandes fortskaffande använts fartyg om sammanlagt brutto- och nettoton. Till ändamål som med handelssjöfart äger gemenskap (fiske, bärgning, isbrytning m. m.) hava använts 123 fartyg om brutto- och nettoton; ej använda hava varit 194 fartyg om brutto- och nettoton och beträffande 7 fartyg om brutto- och nettoton saknas uppgift om verksamheten under året.

26 12* HANDELSFLOTTAN. Av de under året i handelssjöfart använda fartygen hava sammanlagt 72 st. om tillsammans brutto- och nettoton till följd av förolyckande, avyttring till utlandet eller annan anledning före årsskiftet avgått ur handelsflottan, och enahanda har varit fallet med 45 st. om sammanlagt 9154 brutto- och 7152 nettoton av de fartyg som under hela året legat overksamma samt 1 om 158 brutto- och 53 nettoton av de fartyg som använts till fiske m. m. Den vid årets slut befintliga handelsflottan, enligt det föregående utgörande i allt fartyg med ett sammanlagt bruttotonnage av ton och ett nettotonnage av ton, har med hänsyn till användningen fördelat sig sålunda: Av de till handelssjöfart använda fartygen ha det stora flertalet segelfartyg eller omkr. 64 % och omkr. 45 % av ång- och motorfartygen sålunda sysselsatts i fart mellan svenska och utländska hamnar. Dessa sistnämnda fartyg representerade 75-6 ;!, av den till handelssjöfart under år 1918 använda ångbåtsflottans tonnage, medan av samma tonnage 14-8 % gått i fart endast mellan utländska hamnar och 9-6 % i fart endast mellan svenska hamnar. Med fördelning efter fartygens hemort redovisar tab. 2 i sammanträngd form bemanningen i genomsnitt för seglationstiden å till handelssjöfart år 1918 använda, vid årets slut befintliga svenska fartyg. Dessa fartygs antal var, såsom ovan nämnts, om brutto- och nettoton. Bemanningen å dessa fartyg uppgick till man. Tab. 5 lämnar en mera detaljerad överblick över bemanningen, därvid uppgifter meddelas rörande olika grader av befäl och övrigt skeppsfolk samt rörande bemanningens anställning å fartyg inom olika dräktighetsgrupper; även redovisas för bemanningen å de fartyg, som nnder året avförts.

27 HANDELSFLOTTAN. 13* Bemanningen å de till handelssjöfart fartygen uppgick till följande antal: använda, vid årets slut befintliga Efter olika slag av ägare grupperade sig den svenska handelsflottans fartyg vid 1918 års slut på följande sätt: Den inkomst av rederirörelse, för vilken ensamma personer och rederiaktiebolag varit för bevillning uppskattade, har enligt de från redarna inkomna uppgifterna utgjort: Dessa uppgifter, som naturligen hänföra sig till 1917 års rörelse, måste emellertid av flera skäl betraktas såsom mycket bristfälliga. Sålunda hava beträffande många fartyg inga som helst tippgifter om ägarnas för bevillning uppskattade inkomst kunnat erhållas. Och i de fall, då rederirörelsen bedrivits endast såsom biaffär samt ej varit särskilt för sig taxerad, hava uppgifter beträffande den därav härflutna inkomsten vanligen icke erhållits. Den för bevillning iippskattade inkomsten av 1915 och 1916 ars rederirörelse uppgavs till resp och kronor.

28 14* HANDELSFLOTTAN. 2) Registrerade pråmar. De vid 1918 års slut befintliga registrerade pråmarna voro till antalet 116 med en dräktighet av brutto- och nettoton. Deras bemanning utgjordes av 102 befälhavare och 141 däckspersonal samt 9 övrig personal, varav 5 kvinnor. Under året hava tillkommit 6 registrerade pråmar om tillsammans brutto- och nettoton. Av dessa har en pråm om 532 brutto- och 486 nettoton nybyggts inom landet, medan de övriga förvärvats från utlandet. 4 pråmar om tillsammans 736 brutto- och 682 nettoton hava under året avförts. Flertalet av de registrerade pråmarna ägde hemort i Stockholm och Göteborg, i Stockholm 79 st. om brutto- och nettoton samt i Göteborg 19 st. om brutto- och nettoton. Pråmarnas användning under året framgår av följande sammanställning: De vid årets slut befintliga registrerade pråmarnas värde är uppgivet till kronor. En fördelning av dessa pråmar efter byggnadsmaterial, dräktighetsgrupper och ålder följer här nedan:

29 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 15* B) Sjöfarten mellan Sverige och utlandet (enligt tullverkets uppgifter). I tabellerna 6 9 redogöres för sjöfarten mellan Sverige och utlandet enligt från tullverket inkomna uppgifter. Under år 1918 hava i direkt fart till Sverige från utrikes ort ankommit inalles lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg samt därifrån avgått sammanlagt lastförande och barlastade svenska och främmande fartyg, såsom nedanstående sammandrag närmare utvisar: De svenska fartygens andel i den direkta sjöfarten mellan Sverige och utlandet utgjordes i avseende å antalet ankomna och avgångna fartyg 40-9 y (1917: 405 %) och i avseende â dessa fartygs sammanlagda nettotonnage (1917: 32-5 %). Beträffande förhållandet mellan de olika nationaliteternas andelar i denna sjöfart under förflutna år hänvisas till följande tablå, vilken omfattar såväl svenska som främmande, med last och i barlast ankomna och avgångna fartyg:

30 16* SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. Omfattningen under år 1918 av Sveriges sjö farts förbindelser med särskilda flitigare länder i Europa och främmande- världsdelar åskådliggöres genom följande sammandrag nr tab. 8: Anmärkas bör, att i ovanstående sammandrag samtliga fartyg i den kombinerade farten förefinnas bland dem som redovisats i den direkta farten samt att beträffande den kombinerade farten ett och. samma fartyg i vissa fall är upptaget på flera skilda länder.

31 SJÖFARTEN MELLAN SVERIGE OCH UTLANDET. 17* Med ledning av de uppgifter som meddelas i samma tab. 8 kan det i avseende på fraktfarten mellan Sverige och särskilda främmande länder beräknas, i vilken omfattning densamma ombesörjes av dels svenska fartyg, dels vederbörande främmande ankomst- eller avgångslands fartyg, dels fartyg tillhörande andra nationer. En procentuell beräkning, avseende det sammanlagda till Sverige ankommande och från Sverige avgående tonnaget i såväl direkt som kombinerad fart, följer här för de ovan upptagna länderna:

32 18* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. C) Svenska sjöfarten på utrikes orter (enligt redarnas uppgifter). Hedarnas uppgifter om den svenska skeppsfarten på utrikes orter omfatta endast svenska fartyg om minst 20 nettoton, medan i tullverkets å kartoliner meddelade uppgifter om fartygsrörelsen mellan Sverige och utlandet ingå både svenska och främmande fartyg även mindre än 20 nettoton, varjämte de förra uppgifterna redovisa de särskilda såväl lastade som barlastade fartygens resor från hamn till hamn i främmande länder, medan de senare uppgifterna för varje fartyg blott upptaga de särskilda länder från eller till vilka fartyget enligt vederbörande märkrulla eller lastförteckning medför last eller, om fartyget hit ankommer eller härifrån avgår i barlast, endast sista utklarerings- eller första inklareringslandet. I tabell 10 äro redarnas uppgifter angående den svenska skeppsfarten år 1918 på olika hamnar i utlandet sammanställda. Härvid hava endast sådana hamnar blivit specificerade, vilka under redogörelseåret på in- eller utgående besökts av svenska fartyg om sammanlagt minst nettoton. Härvid är det som vanligt icke fråga om olika svenska fartyg utan om fartygsresor, så att ett och samma fartyg och dess tonnage kan ingå två eller flera gånger i det för varje hamn uppgivna sammanlagda antalet fartyg och antalet nettoton. Följande sammanställning ger en allmän överblick av den svenska sjöfarten på utrikes orter åren : Svenska fartyg ankomna till och avgångna från utrikes orter Inkl. motorfartyg.

33 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 19* I tab. 10 redovisas endast fartyg som anlöpt en hamn för lossning eller lastning. Emellertid angör ofta ett fartyg en hamn även för annat ändamål, såsom för kolning, visitation, reparation, order eller på grund av haveri, varjämte under år 1918 såväl som 1917 dets. k. oinskränkta u-båtskriget föranlett ett flertal fartyg att uppsöka vissa hamnar i och för anslutning till konvoj. Enligt inkomna uppgifter hava under år 1918 uteslutande av dylika anledningar utländska hamnar anlöpts av 543 svenska fartyg om sammanlagt nettoton. Av dessa fartyg hava 196 om sammanlagt ton angjort utländska hamnar i och för anslutning till konvoj. 171 fartyg om ton hava av denna anledning ingått till Bergen. 172 fartyg om sammanlagt ton hava anlöpt utländsk bamn i och för kolning. Den mest besökta kolhamnen har varit Newcastle on Tyne, som anlöpts av 31 fartyg om nettoton. Vidare hava för samma ändamål Cape Town anlöpts av 23 fartyg om ton, Norfolk av 17 fartyg om ton, Durban av 17 fartyg om ton och Panama av 12 fartyg om ton. I och för order hava till utländska hamnar ankommit 98 fartyg om sammanlagt nettoton, därav 83 fartyg om ton till Bergen. I tab. 11 redogöres för trafiken med svenska ång- och motorfartyg i viktigare utländska hamnar år 1918, med angivande av huru många gånger ett och samma fartyg under året ankommit till samma utländska hamn. De hamnar som besökts flitigast av samma svenska fartyg hava varit Köpenhamn och Sassnitz. Köpenhamn har nämligen av en svensk ångfärja om 731 nettoton anlöpts icke mindre än 580 gånger och Sassnitz av 2 svenska ångfärjor om vardera nettoton resp. 179 och 193 gånger. En redogörelse för den svenska handelsflottans bruttoinkomster år 1918 lämnas i tab. 12. Av efterföljande sammanställning framgår bl. a., huru de år 1918 intjänta bruttofrakterna fördelade sig på godsfrakter samt passagerareoch postbefordringsavgifter. Svenska handelsflottans bruttoinkomster år 1918.

34 20* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. I angivna inkomstbelopp äro inräknade statens järnvägars inkomst ä linjerna samt postångfartyget Ölands inkomst av godstrafik kr. och av persontrafik 9104 kr., utgörande sammanlagt kr. Under åren uppgingo de av svenska handelsflottan i utrikes fart intjänta brattofrakterna för transport av gods till följande belopp: En översikt av den svenska skeppsfarten på olika främmande länder under är 1918 med hänsyn till såväl hela fartygsfrekvensen som till de intjänta

35 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 21* bruttofrakterna för transport av passagerare, post och gods meddelas i nedanstående sammandrag: Såsom framgår av ovanstående tabellsammandrag, är det i fart på Storbritannien, som Sveriges handelsflotta haft sina största fraktintäkter. Samfällda beloppet av de bruttofrakter som svenska fartyg under år 1918 intjänt vid transport av varor mellan Sverige och Storbritannien samt från skilda utrikes orter till sistnämnda land uppgick sålunda enligt den specificerade tabellen till ej mindre än kronor eller 50-9 ;,' av fraktbeloppet i dess helhet. Näst Storbritannien kommo i avseende å fraktintäkten Amerikas Förenta Stater, Frankrike och Argentina. Med hänsyn till fartygsdräktigheten står även Storbritannien framom andra länder, som varit föremål för vår handelsflottas verksamhet, men överträffas med avseende å antalet fartygsresor av Danmark. De olika ländernas betydelse i förevarande hänseende inhämtas även av följande tabell, där endast direkta resor av lastade svenska fartyg från och till Sverige äro medräknade, så att från utrikes ort till annan utrikes ort ankomna lastade fartyg samt av dem intjänta fraktbelopp, vilka liksom alla barlastade fartyg ingå i förestående tabellsammandrag, här äro uteslutna Sjöfart år 1918.

36 22* SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. Översikt av lastade svenska fartygs direkta resor på olika främmande länder år 1918, ävensom intjänta bruttofrakter för transport av passagerare, post och gods från eller till Sverige. Storbritanniens ställning som huvudort för den svenska sjöfartsnäringens utbyte av fraktfarten på olika länder framträder här ännu skarpare än i föregående tablå, i det att den av svenska fartyg förmedlade samfärdseln mellan berörda land och Sverige visat sig hava under redogörelseåret inbringat milj. kronor eller 59 1 f. av det i tabellen redovisade beloppet. Vid en jämförelse mellan tonnaget och bruttofrakterna är att märka, att specificerade fraktuppgifter saknas för resor i tidsbefraktning varför tidsbefraktningsavgifter icke ingå i dessa översikter samt att fartyg med genomgående last både vid ankomst och avgång upptagits såsom lastade, även om frakt förekommit endast i endera riktningen. Sveriges reguljära transoceana ångbåtslinjer. Liksom under föregående år har även under år 1918 någon reguljär trafik i allmänhet icke kunnat upprätthållas å de transoceana angbåtslinjerna, beroende på de för sjöfarten ytterst svåra förhållanden som varit rådande, särskilt på grund av det s. k. oinskränkta u-båtskriget.

37 SVENSKA SJÖFARTEN PÅ UTRIKES ORTER. 23* Å Aktiebolaget Svenska Amerika Mexiko Liniens trader har sålunda under året någon regelbunden trafik ej förekommit. 3 av bolagets egna ångfartyg hava dock anlöpt amerikanska hamnar, däribland New York, Philadelphia, Rio de Janeiro och Buenos Aires. 'Rederiaktiebolaget Nordstjcman kunde först i början av andra halvåret 1918 börja expediera sina linjefartyg på de olika traderna, och de under året utförda resorna blevo sålunda till antalet färre, än eljest skulle varit fallet. Till Brasilien och La Flataländerna expedierades under året fem ångare och sju motorfartyg från Sverige med laster av styckegods, av vilka dock tvänne motorfartyg, som endast hade att lossa en del av lasten i Brasilien och La Plataländerna, fortsatte med den resterande kvantiteten till Pacific-kusten. Från La Plataländerna hemkommo under året fyra ångare och tre motorfartyg med fulla laster av vete, majs och delvis oljekakor samt en last ull, hudar, garvextrakt m. m. och från Brasilien hemkom en ångare med full last av kaffe. Till Södra Pacific-kusten avgingo under året tvenne motorfartyg, vilka dock endast förde partlast dit, då en del av lasten, enligt vad ovan angivits, lossats i Brasilien och La Plataländerna. Dessa tvenne fartyg återvände med på Södra Pacific-kusten intagna laster av salpeter till Sverige. Några hamnar å Norra Pacific-kusten anlöptes icke under året. Vad Aktiebolaget Svenska Ostasiatiska kompaniet beträffar, har, såvitt kollegium har sig bekant, trafiken under året varit inställd å Kina- och Japan-linjen, medan den däremot fortgått på Indien-linjen. Rederiaktiebolaget Transatlantics verksamhet har i stort sett fortgått efter samma grunder som tidigare, givetvis med av förhållandena betingade inskränkningar. Linjen på Sydafrika har även under år 1918 praktiskt taget uppehållits av bolagets eget tonnage, då de med bolaget samarbetande såväl norska som danska rederierna på grund av olika restriktioner varit förhindrade att deltaga i denna trafik. Detsamma har förhållandet varit med linjen till Australien. Sammanlagt hava under årets lopp 10 ångare expedierats till Sydafrika och 3 ångare till Australien. A linjen till Persiska viken har lägenheternas antal varit 3, samtliga med fulla laster. På linjen till Västafrika ävensom på Javalinjen har verksamheten under året måst ligga nere. Trafiken på linjen från Nordamerika till Sverige har under senare halvåret 1918 varit livligare än trafiken på bolagets övriga linjer. Tillgången på last, särskilt från New York, var synnerligen betydande, och ett stort antal ångare expedierades därifrån till Sverige med för vårt land ytterst värdefulla laster. Linjen från Indien till Nordamerika har under året fortfarande uppehållits, och sammanlagt 10 ångare hava under årets lopp avgått från Calcutta till nordamerikanska hamnar. Rederiaktiebolaget Sverige Nordamerikas ångare Stockholm har under första halvåret legat upplagd. Under senare halvåret har den emellertid utfört 3 rundresor Göteborg New York Göteborg, varvid på hemresan från New York medförts last av styckegods, medan någon utgående last från Sverige ej erhållits.