Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp

Transkript

1 Miljöskyddsavdelningen Febr 2008 Sigvard Carlsrud/Jenny Mossdal Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter MOTIV TILL ATT UTARBETA RIKTLINJER OCH RIKTVÄRDEN Förorenat processavloppsvatten inklusive förorenat dagvatten (som juridiskt är lika med avloppsvatten) släpps ut från många olika processer, verksamheter och arbeten t ex tvättning och färgborttagning från tak och fasader, utsläpp av länsvatten från sanering av förorenade områden, avloppsvatten från industri- och upplagsområden, processvatten från miljöfarliga verksamheter m m. Förvaltningen har sett ett behov av att utarbetade riktlinjer eller riktvärden för vägledning och reglering av ovannämnda avloppsvattenutsläpp till dagvattensystem eller till recipienter i kommunen. Det finns inte heller några nationella eller regionala riktlinjer för utsläpp till dagvatten och recipient. Detta har medfört, att olika krav har ställts på i princip likartat avloppsvatten delvis beroende på olika prövningstillfällen och olika slags verksamheter. I många ärenden kan och bör likartade grundläggande miljökrav ställas med avseende på avloppsvattenutsläpp med hänsyn till skydd av vattenmiljön. De riktlinjer och riktvärden som anges i denna handling är i första hand avsedda att ge vägledning för förvaltningens tjänstemän vid prövning av avloppsvattenutsläpp till dagvattensystem och recipienter. Fastighets- och anläggningsägare samt entreprenörer har efterfrågat tydliga riktlinjer och krav för avloppsutsläpp för att kunna ha framförhållning i planering, upphandling och åtgärder. Dessutom framhålls också att konkurrensförhållanden kan snedvridas beroende på tillfälligheter, miljömedvetenhet eller oaktsamhet. Förhoppningsvis kan riktlinjerna inklusive riktvärden underlätta även för andra t ex kommunala förvaltningar, organisationer, planerare och verksamhetsutövare inför frågor (teknikval, kostnader m m) av avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Förvaltningen anser att alla måste medverka till att så långt som det är tekniskt ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat, förhindra utsläpp av skadliga ämnen samt medverka till förbättringar i recipienterna (miljöbalkens allmänna krav). Riktvärden framgår i bilaga 2 sid 16 1

2 OMVÄRLDSFAKTORER Flera omvärldsfaktorer med något olika miljöintentioner och miljömål, motiverar också att ett vägledningsdokument tas fram för att samordna bedömning av ärenden, rationalisera förberedelsearbete och beslut. Följande lagstiftning och föreskrifter, miljömål och vägledning har koppling till avloppsvattenutsläpp. Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv Miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten inom kommunen som gäller för Göta älv (inkl Nordre älv), Säveån och Lärjeån Lärjeån och Säveån är också Natura 2000 områden EU:s vattendirektiv Miljöbalken samt vattentjänstlagen Nationella och regionala miljömål Kommunens dagvattenpolicy Naturvårdsverkets rapport 4913 Bedömningsgrunder avseende miljökvalitet för sjöar och vattendrag Ökade kunskaper om bl a föroreningsförhållanden i recipienter Kommentarer till ovannämnda punkter redovisas i bilaga 1 sid 11 SAMRÅD Information och samråd har skett med berörda kommunala instanser (kretsloppskontoret, Göteborg Vatten, park - och naturförvaltningen, trafikkontoret, fastighetskontoret och Göteborgs Hamn) vid framtagandet av handlingen. Samtliga dessa anser det positivt att miljöförvaltningen tar ett samlat grepp avseende nämnda utsläpp. Göteborg Vatten framhåller att det är tekniskt ekonomiskt omöjligt under överskådlig tid att uppfylla de föreslagna haltnivåerna i allmänt dagvatten. Förvaltningen biträder den uppfattningen (se även kommentar sid 6). Vidare har underhandskontakter tagits med länsstyrelsen, vattenmyndigheten samt Stockholms och Malmös miljöförvaltningar. KOMMUNAL DAGVATTENPLANERING Göteborgs Stads vattenplan Dagvatten så klart ingår som del i kommunens översiktsplan. I tillhörande Handbok för kommunal planering (kretsloppskontoret ) framhålls bl a: Dagvatten skall tas omhand på ett sätt som innebär minsta möjliga störning på människors hälsa, på miljö och mark samt minimera risken för skador på byggnader och anläggningar. 2

3 Göteborgs stad skall verka för att begränsa tillförseln av metaller och föroreningar från lokala källor till dagvattnet. Starkt förorenat dagvatten bör alltid behandlas lokalt före utsläpp i recipient. I Göteborgs förslag till dagvattenpolicy liksom i motsvarande policy för Stockholm och Malmö, framhålls att en av de viktigaste strategiska åtgärderna är att begränsa utsläppen vid källan. Intentionerna i ovannämnda planering har inte förändrats med anledning av miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden som kan ses som ett förtydligande i vissa delfrågor och strategier. Reglering av utsläpp av avloppsvatten till det kommunala dag- och spillvattennätet kan också ske enligt lokala bestämmelser med stöd av vattentjänstlagen. FRAMTAGNING AV RIKTVÄRDEN Vid framtagande av förvaltningens riktlinjer och riktvärden har fokus legat på de vanligaste ämnen som kan förekomma i avloppsvatten från verksamheter och processer, dvs tungmetaller, olja, PCB, samt några fler ämnen. Även andra ämnen kan förekomma och i dessa fall får bedömning göras i det enskilda fallet. De bedömningsgrunder samt rikt- och gränsvärden för olika ämnen som förvaltningen i huvudsak utgår från är följande: Naturvårdsverkets rapport 4913 EU:s förslag till rikt/gränsvärden enligt vattendirektivet samt Förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (vilket gäller för Göta älv, Lärjeån och Säveån) Om halter av skadliga ämnen i avloppsvattnet underskrider de föreslagna riktvärden, bör därmed inte utsläppet medföra några större risker eller skador på det biologiska livet i vattendrag enligt förvaltningens mening. Särskild bedömning av utsläpp i mycket känsliga recipienter eller under speciella förhållanden (t ex fisklekperiod) kan dock behöva ske. Utgångsläget är att riktvärdena gäller både för tillfälliga och kontinuerliga avloppsvattenutsläpp samt för utsläpp till samtliga dagvattensystem/vattendrag oavsett recipientförhållanden. Avvikelser och undantag kommer dock att bli nödvändiga och exempel på sådana fall framgår av handlingen. Nya rön, lagkrav m m kan alltid framkomma som kan medföra justeringar i förvaltningens riktlinjer och riktvärden. 3

4 Halt ug/liter (om ej annat anges) Metaller Göteborg Riktvärden I utsläpps- eller anslutningspunkt NV Rapport 4913, Klass 4 Höga halter EU:s Vattendirektiv a MKN Laxfiske -vatten As Cr Cd 0,3 0,3-1, Pb Cu Zn Ni Ag Hg 0,07-0,05 - TOC 12 mg mg PAH PCB 0,001 ph 6-9 Totalfosfor Totalkväve Oljeindex TBT ,001 Susp mg 25 mg c Partiklar 1) Flöde 2) a) Maximal tillåten koncentration b) Gränsvärde c) Riktvärde c b Övrig källhänvisning 1) Krav på minst 90 % avskiljning av partiklar > 0,1 mm om partiklarna kommer tvättprocesser utomhus eller motsvarande. 2) I utsläppspunkt i recipient får utsläppsmängden, som momentanvärde, vara högst 1/10 av recipientens momentanflöde. VAR RIKTVÄRDENA SKALL UPPFYLLAS Huvudregeln är att utsläppsvärdena skall uppfyllas i verksamhetens anslutnings- eller utsläppspunkt till dagvattensystem eller till recipient. Frångås huvudregeln, kan ärendehandläggningen och bedömningen komma att handla om utspädning relaterat till eventuella eller påvisbara effekter i recipienten. 4

5 Att t ex påvisa direkta skadliga effekter vid smärre utsläpp till Göta älv, torde medföra mycket stora undersökningsinsatser och kostnader och kan inte heller anses meningsfullt eller framåtblickande. I prövningen av ärenden där utsläpp sker till recipient, måste ett annat synsätt ligga till grund för bedömning dvs att varje utsläpp ska reduceras så långt som möjligt vid källan för att uppnå förbättring i miljön. (Se även kommentarer under Miljöansvar) Kommunen är ofta huvudman för dagvattensystem och recipienter. Enligt miljöbalkens definition är också kommun och statliga verk att betrakta som verksamhetsutövare avseende avloppsvattenutsläpp. Förvaltningen har efterhört hos naturvårdsverket hur miljökvalitetskriterierna skall tolkas gentemot punktutsläpp. Naturvårdsverket anser ( ) att miljökvalitetsnormerna gäller i utsläppspunkt till recipient. KÄNSLIGA RECIPIENTER Utsläpp till mycket känsliga recipienter samt områden med dålig vattenomsättning ska särskilt beaktas. I sådana fall kan högre krav än riktvärdena behöva ställas för att skydda recipienten. FÖRORENAT VATTEN FRÅN SPECIFIKA YTOR, ÅTGÄRDER, PROCESSER SAMT UNDANTAG Förorenat dagvatten från upplagsytor, parkeringsplatser, etc I dessa fall är det ofta svårt att bedöma innehåll och mängd avloppsvatten med hänsyn till stora variationer vilket i sin tur medför svårigheter att konstruera rening med rimliga kostnader och som klarar riktvärden. I dessa fall får övervägas metodval (rening) t ex sand/slamavskiljare och oljeavskiljare, lamell/koalescensavskiljare och sandfilter, sedimentationsdammar m m som uppfyller rimliga kravnivåer i normalfall. Möjligheten att uppfylla riktvärdena under långvariga regniga perioder kan dock variera med dessa metoder. Förorenat dagvatten från förorenad mark Utsläpp av dagvatten från förorenade markområden kan vara kraftigt förorenat och måste uppmärksammas. Förorenat dagvatten från trafikområden Inom kommunen pågår flera projekt som berör rening av förorenat dagvatten från trafikområden. Förvaltningen medverkar i dessa arbeten. Vilka reella möjligheter som kan finnas tillgängliga för att uppfylla riktvärdena är ännu för tidigt att säga. 5

6 Förorenat läns- och schaktvatten Beroende på svårigheter att bedöma mängden, innehållet i sådant avloppsvatten, besvärliga situationer i fält, fluktuerande förhållanden och därmed tekniskt ekonomiskt svårt att uppfylla riktvärdena, kan upp till 3 ggr högra halter av framförallt metaller, accepteras efter särskild prövning. Se övrig information i bilaga 4. Dagvatten från allmänt avloppsnät Göteborg Vatten framhåller i sitt remissvar att inom överskådlig tid är det inte tekniskt och ekonomiskt möjligt att uppfylla riktvärden i alla utsläppspunkter i det allmänna vasystemet. Förvaltningen delar den uppfattningen vad avser befintliga system. Det behövs ökade insatser och uppmärksamhet i plan- och byggnadssammanhang beträffande lokalt omhändertagande (inkl rening) av allmänt dagvatten samt val av material för infrastruktur, byggnader som medför t ex så låga metallutsläpp som möjligt. Ur många aspekter bör än mer focus inriktas på att begränsa utsläppen vid källan. I detta sammanhang bör också uppmärksammas möjligheter att reglera/begränsa utsläpp med stöd av vattentjänstlagen (inkl ABVA Allmänna bestämmelser för allmänna vattenoch avloppsanläggningar). Klottersanering I vilken omfattning riktlinjerna inkl riktvärden skall gälla för klottersanering får utredas vidare. Verksamheter med gällande villkor om avloppsvattenutsläpp För verksamheter som redan har beslut som medger högre utsläpp än riktvärdena, bör omprövning av tillstånden initieras, framförallt när ny reningsteknik finns tillgänglig och/eller att behov av skärpta hänsynsregler har framkommit. Enskilt hushållsavloppsvatten Undantas från riktlinjerna och riktvärdena ALLMÄNT Förvaltningen anser att under en övergångsperiod (5-10 år) beroende på ärendets art, kan under särskilda omständigheter, accepteras högre värden exempelvis % över riktvärdena. Föreslaget maxvärde bör dock inte överskridas om inte synnerliga skäl föreligger. 6

7 MILJÖANSVAR FÖR AVLOPPSVATTENUTSLÄPP Ansvaret för avloppsvattenutsläpp ligger i första hand på verksamhetsutövaren, dvs företaget alternativt fastighetsägaren som regel, och i andra hand på exempelvis entreprenör vid marksanering, underhåll på fastigheter. Kommunen och dess förvaltningar är i stor utsträckning huvudman för dagvattenssystem och recipienter och därmed att anses som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Ansvaret innefattar bl a att ha kunskap om vilka miljöeffekter verksamheten förorsakar eller riskerar förorsaka. Miljöansvaret enligt miljöbalkens hänsynsregler, anger också att den enskilde verksamhetsutövaren skall medverka till att minska miljöbelastningen från sin verksamhet dvs utsläpp av skadliga ämnen till recipienter. Om inte verksamhetsutövaren tar sitt ansvar, övervältras i annat fall ansvar och kostnader till annan huvudman, t ex för undersökningar, saneringskostnader, omhändertagande av förorenade bottensediment. Oavsett de framtagna riktlinjerna sker alltid en individuell prövning av varje enskilt ärende enligt miljöbalkens regelverk. Verksamhetsutövarens (utsläpparens) utredningsskyldighet om avloppsvattnet innehåll och mängd, tillgänglig reningsteknik och kostnader för rening/omhändertagande måste uppmärksammas, utvecklas och efterfrågas. Detta är helt avgörande för att få ett beslutsunderlag till skälighetsavvägningen mellan kostnad nytta för de åtgärder som behövs. TEKNISKA MÖJLIGHETER ATT UPPFYLLA FÖRESLAGNA RIKTVÄRDEN Det finns idag flera tekniker och metoder tillgängliga t ex sedimentering, filtrering, oljeavskiljning, indunstning, kemisk fällning, omvänd osmos, som klarar att rena avloppsvatten till de riktvärden som förvaltningen föreslår. Metoderna har utvecklats och kostnaden per behandlat volym har reducerats genom bl a vattenbesparing, energi- och kemikaliåtervinning, reducering av restavfall från vattenrening m m. Vidare kan metoder såsom renare eller slutna processer och utbyte av kemikalier vara alternativa metoder att reducera utsläppshalter/ämnen i avloppsvattnet. Andra åtgärder för att minska kostnader, risker och utsläpp kan vara att begränsa eller flytta delprocesser/hantering inom verksamheten eller till annan verksamhet. 7

8 Tillfälliga avloppsvattenutsläpp t ex från länsvatten från marksanering Förvaltningen har sedan flera år tillbaka, ställt krav jämförbara med riktvärdena i samband med rening av länsvatten från marksaneringsprojekt (bedömning en måttligt allvarligt för förorenat ytvatten, naturvårdsverkets rapport 4918). Reningen har skett på plats med mobila eller platsbyggda reningsverket. De förslagna riktvärdena har i flera fall kunnat uppfyllas med dessa mobila reningsverk. Förvaltningen anser att motsvarande krav även skall gälla för andra tillfälliga avloppsutsläpp t ex högtrycksrengöring av målade ytor. Extern behandling Borttransport och extern rening av avloppsvatten (hos godkänd behandlare) förekommer, både från tillfälliga aktiviteter men också från delströmmar inom processindustrier. Tillvägagångssättet, borttransport för extern behandling, kan i vissa fall både vare enklare och totalt sett billigare än egen rening och är ett fullgott alternativ. Detta sätt kan också väljas när ett avloppsvattenutsläpp, även om riktvärdena innehålls, inte kan medges i t ex särskilt känslig recipient. Andra orsaker till externt omhändertagande kan vara t ex platsbrist och skydds-/ säkerhetsfrågor vid placering av mobila reningsverk. Kostnader före omhändertagande/rening av avloppsvatten från tillfällig verksamhet Förvaltningen har gjort en enkel förfrågan hos företag som sysslar med mobila vattenreningstekniker, om möjligheter och kostnader för att rena avloppsvatten enligt föreslagna riktvärden. Exempel: Vid högtryckstvättning av 1000 m 2 yta kan uppkomma ca 20 m 3 avloppsvatten. Kostnader för omhändertagande och rening av ca 20 m 3 kan vara i storleksordningen kr enligt företagen. Vissa kostnader för att praktiskt insamla vatten vid objekt kan tillkomma. Perioden mellan ommålning av tak kan uppskattas till 20 år vilket i ovannämnda fall medför en utslagen miljökostnad av omhändertagande av avloppsvatten på kr/år för denna period. Förvaltningen anser att detta är rimliga kostnader för att begränsa/förhindra utsläpp till dagvatten/recipienter. 8

9 BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK Enligt miljöbalkens hänsynsregler skall verksamhetsutövaren välja bästa möjliga teknik för att begränsa miljöskador från sin verksamhet. Tekniken eller metoden kan dock vara oskäligt kostsam för verksamheten. Vad som i ett sådant läge måste uppmärksammas och initieras, är att företaget utreder skäliga åtgärder med en lägre ambitionsnivå, vilket i vissa fall får accepteras under en övergångsperiod. Förvaltningen anser att under en övergångsperiod (5-10 år) beroende på ärendets art, kan under särskilda omständigheter, accepteras högre värden exempelvis 50-75% över riktvärdena. Maxvärden får dock inte överskridas om inte synnerliga skäl föreligger. Gäller ej generellt utan prövning skall ske för varje ämne. Den tekniskt ekonomiska redovisningen skall som regel innehålla följande: A B C Utredning om avloppsvattnets innehåll och mängd, möjliga reningsmetoder, eventuella reningskemikalier, avfallsmängder från rening Kostnader uppdelat på investeringskostnader (byggnad-maskinkostnader) avskrivningstid, ränta samt uppskattade årliga driftkostnader Företaget bör kunna verifiera redovisningen av kostnader med kopior på offerter från vattenreningsföretag, byggföretag, egna kostnadskalkyler m m Resultaträkning för de senaste 3 åren samt uppskattad omsättning de kommande 3 åren Alternativ extern behandling Om mindre mängder avloppsvatten uppkommer från tillfällig verksamhet eller delavloppsströmmar inom permanent verksamhet, kan borttransport avloppsvattnet vara ett alternativ som också totalt sätt vara billigare än egen behandling. Denna möjlighet bör också verksamhetsutövaren redovisa i sin teknisk ekonomiska konsekvensanalys. När det gäller t ex kontinuerliga processavloppsutsläpp bör olika reningsmetoder utredas bl a med hänsyn till energi-, vatten- och kemikaliebesparingar per m3 behandlat vatten, driftsäkerhet m m. Anm: Som tidigare angetts under Miljöansvarig ligger ett ansvar på verksamhetsutövaren att bedöma miljöeffekter av sin verksamhet. 9

10 SAKÄGARE - VATTENRÄTTSINNEHAVARE Sakägaren har vissa möjligheter att ställa krav på avloppsvattnet innehåll i mottagningspunkten. I t ex anmälningsärenden enligt miljöbalken, skall prövningsmyndigheten samråda med dem som kan vara berörda av avloppsvattenutsläppet. Som framgår tidigare är kommunen juridisk huvudman för dagvattennätet. Olika förvaltningar har olika ansvarsområden. Är kommunen markägare där vattendrag förekommer är ofta fastighetskontoret huvudman. Remissförfarande Kommunal sakägare För förenkling och rationell hantering av prövningsärenden enligt miljöbalken, har överenskommelse skett med berörda kommunala förvaltningar, att under förutsättning av utsläppen i huvudsak uppfyller riktlinjerna/riktvärdena, kan miljöförvaltningen självständigt reglera ärendet. Vid utsläpp i särskilt känsliga recipienter eller under speciella förhållanden bör samråd ske. Årlig avstämning med berörda bör ske för att se hur förfarandet har fungerat och vilka erfarenheter som har noterats. Privata sakägare I dessa fall får miljöförvaltningen remittera ärendet till vattenrättsinnehavaren/arna. Berör avloppsutsläppen många sakägare eller verksamheter, kan kungörelser bli nödvändiga. NÄR GÄLLER RIKTVÄRDENA JURIDISK? Riktvärden är ej juridiskt bindande förrän nämnden har fastlagt reglering i ett beslut för berörd verksamhet. 10

11 BILAGA 1 KOMMENTARER Omvärldsfaktorer på sid 2 Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv (gällande från 1 juni 2004) Föreskrifterna berör i första hand skydd av Göta älv som råvattentäkt. Eftersom de föreslagna riktvärdena i huvudsak tar hänsyn till, i många stycken känsligare organismer i vattendrag, bör riktvärdena kunna användas vid reglering av avloppsutsläpp inom vattenskyddsområdet. Miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten Dessa normer gäller för Göta älv (inkl Nordre älv), Säveån och Lärjeån inom kommunen. och anger rikt- och gränsvärden, se sid 4. NATURA-2000 område Inom kommunen är Lärjeån och Säveån också fastställda Natura 2000 områden med hänsyn till bl a skydd av lax samt särskild skyddsvärd organism (flodpärlmussla) i Lärjeån. EU:s vattendirektiv EU:s vattendirektiv anger bl a maxvärden för metaller i vattendrag, se sid 4. Miljöbalken Förorenarens ansvar En viktig grundregel i svensk miljölagstiftning är att förorenaren skall ansvara för sina utsläpp och vidta åtgärder för att begränsa skadliga utsläpp (miljöbalken). När ingen eller begränsad rening av utsläppen sker, övervältras miljöansvar och kostnader till mark eller sakägare. Eftersom kommunen och olika förvaltningar ofta är huvudman för vattendragen inom kommunen och hamnen, belastas därmed dessa med kostnader te x för undersökningar och saneringskostnader (omhändertagande av förorenade bottensediment). Hänsynsregler och rimlighetsavvägning Varje verksamhetsutövare skall förebygga och hindra att verksamheten eller åtgärder medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik skall därmed användas. I ett senare skede, om frågan uppkommer, sker en rimlighetsavvägning där nyttan av skyddsåtgärder vägs mot kostnader. Möjligheter till att uppfylla riktvärdena kommer dock att variera med hänsyn till bl a från vilken slags verksamhet avloppsvattnet kommer t ex industri-, bygg- och marksaneringsprojekt, underhållsfrågor av fastigheter/objekt, trafik och parkerings-, bostads- och industriområden. 11

12 Miljöprövning Prövning och reglering av dagvatten och processavloppsvatten från anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter har skett sedan länge. Vad som däremot inte har uppmärksammats och reglerats i erforderlig omfattning med undantag av marksaneringsprojekt, är utsläpp från tillfällig verksamhet. Oavsett de framtagna riktlinjerna sker alltid en individuell prövning enligt miljöbalken. Förändringar ( ) i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd I denna förordning har införts en ny prövningspunkt, blästring av yta mer än 500 m 2, vilket innebär att en anmälan* skall inlämnas till tillsynsmyndigheten. (* Specifik anmälningsblankett återfinns på miljöförvaltningens hemsida) Miljödepartementet/naturvårdsverket har underhand framhållit att högtrycksrengöring med vatten är att jämställa med blästring eftersom syftet, oavsett teknikval, är borttagning av färg, beläggningar. Förorenat tvättvatten kan klassas som farligt avfall och måste särskilt renas/omhändertas i sådant fall. Vattentjänstlagen I avtal mellan fastighetsägare och huvudmannen kan också avloppsvattenfrågor regleras. Kommunen är huvudman och olika förvaltningar har olika ansvarsområden t ex kretsloppskontoret (huvudansvar) och park- och naturförvaltningen, Göteborg Vatten och trafikkontoret har förvaltaransvar enligt fastställd uppdelning. Nyhet i denna lag är att huvudmannen även har miljöansvar bl a vid planering, omhändertagande och utsläpp av förorenat dagvatten. Miljömål Miljömål, både regionala och nationella, har koppling till avloppsvattenutsläpp. Miljökvalitetsmål 4 - Giftfri miljö tar bl a upp spridning av skadliga ämnen skall minska: Här anges kvicksilver, kadmium samt bly. Miljökvalitetsmål 8 - Levande sjöar och vattendrag tar upp att dessa skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Miljökvalitetsmål 10 - Hav i balans samt levande kust och skärgård anger bl a att Västerhavet skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Miljökvalitesmål 16 - Ett rikt växt- och djurliv anger att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. 12

13 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, rapport 4913 Bedömningsgrunderna avseende miljökvalitet för sjöar och vatten. Beskrivning av klassindelningen enligt rapporten: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Inga eller endast mycket små risker finns för biologiska effekter. Vattnet uppskattas vara opåverkat av människan. Små risker för biologiska effekter. Majoriteten av vatten inom denna klass har förhöjda metallhalter till följd av utsläpp av punktkällor och/eller långdistansspridning. Kan också vara vatten från geologiskt avvikande områden. Effekter kan förekomma. Risken är störst i mjuka, närings- och humusfattiga vatten samt i vatten med lågt ph-värde. Med effekter menas påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad i tidiga livsstadier (minskning av individantalet). Kan få återverkningar på hela ekosystemets struktur. Klass 4 och 5 Ökade risker för biologiska effekter. Metallhalterna i klass 5 påverkar överlevnaden hos vattenlevande organismer redan vid kort exponering. Metaller i vatten halt µg/liter Klass Bedömning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 1 Mycket låga 0,5 5 0,01 0,2 0,3 0,7 0,4 halter 2 Låga halter 0, ,01-0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 0,1 3 Måttligt höga ,1-0, halter 4 Höga halter ,3-1, Mycket höga halter > 45 > 300 > 1,5 > 15 > 75 > 225 > 75 Som utgångsvärden i förvaltningens förslag till riktvärden har i huvudsak valts att utsläppshalten inte skall överskrida det lägsta värdet i klass 4, Höga halter, enligt naturvårdsverkets rapport Eftersom det finns gränsvärden enligt miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten inom kommunen, har värdet för zink valts av den anledningen, se sid 4. Annat underlagsdata som använts i bedömning är Kanadensiska vattenkvalitetskriterier, EU miljökvalitetsnormer samt miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten. Ovan angivna riktvärden gäller till annat meddelats t ex av vattenmyndigheten eller länsstyrelsen. 13

14 Kommunens dagvattenpolicy I den kommunala rapporten Dagvatten inom planlagda områden, som utarbetats av Göteborgs Va-verk efter samråd med berörda förvaltningar, anges bl a Dagvatten skall tas omhand på ett sätt som innebär minsta möjliga störning på människors hälsa, på miljö och mark samt minimera risken för skador på byggnader och anläggningar. Göteborgs stad skall verka för att begränsa tillförseln av metaller och föroreningar från lokala källor till dagvattnet. Starkt förorenat dagvatten bör alltid behandlas lokalt före utsläpp i recipient. I Göteborgs dagvattenpolicy liksom i policys för Stockholm och Malmö, framhålls att en av de vikigaste strategiska åtgärderna är att begränsa utsläppen vid källan. Ökade kunskaper Underhållsarbeten Underhållsarbeten av objekt och fastigheter, där vatten använts t ex högtryckstvättning, kan innehålla höga halter och mängder av skadliga ämnen. Högtryckstvättning av målade plåtytor från fastigheter målade på 1970-talet, är nu i behov av ommålning. Branschföretag uppskattar att ca m2 sådan yta rengörs och ommålas i Göteborg årligen. Utläckage av t ex metaller från byggnader och konstruktioner t ex från koppartak, är väl känt sedan tidigare, men måste uppmärksammas mer. I bilaga 3 redovisas t ex utsläppsdata från högtryckstvättning av tak- och fasadplåt som ett exempel på avloppsvatten från sådan tvättning. Läns/schaktvatten Från marksaneringsprojekt kan förekomma länsvatten som ofta måste renas både vad avser metaller men också organiska ämnen. Kontroll och rening av länshållningsvatten Vid efterbehandlingsarbeten, sanering av förorenad mark, med urgrävning av förorening som saneringsmetod, dvs ex-situ, kan det uppstå behov av att länshålla saneringsschakten. I samband med anmälan om efterbehandling ska kontroll, provtagning och rening av eventuellt länsvatten redovisas av ansvarig för saneringsprojektet. 14

15 Miljöstatus i vattendrag inom kommunen I en utredning (rapport 2006:68) som utförts av länsstyrelsen i västra Götaland, har provtagningar utförts i 41 olika vattendrag i Västsverige. Resultat beträffande PAH visar att Säveån och Mölndalsån har bland de högsta värdena i studien även om värdena ligger klart under EU:s föreslagna högsta värde Environmental Quality Standards (EOS). De högsta värdena av PCB återfanns i Viskan och Säveån med också relativt höga halter i Göta älv och Mölndalsån (finns ej något EQS värde). För PBDE-bromerade difenyletrar återfanns de högsta halterna i Mölndalsån samt Göta älv (Orrekulla) men också här klart under föreslaget värde (EQS). Metallhalter i Säveån och Mölndalsån var också i flera fall över medianvärdet. I rapporten kommenteras att ett antal stationer t ex Mölndalsån anses vara kraftigt allmänpåverkade av trafik, industri och stadsbebyggelse. Andra data ang koppar och zink i Göta älv (Skandiahamnsområdet). Under sommaren 2005 togs några vattenprover (Ambio AS rapport ) i vattenområdet. Kopparhalter uppmättes till 7,2 och 7,4 µg/l vilket kan jämföras med 5 µg/l för miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet. Zinkhalter om 6,2 och 26 µg/l uppmättes vilket kan jämföras med 30µg/l i vattenkvalitetsnormerna. (Upplysning. Endast koppar och zink redovisades vad avser metaller) 15

16 Miljöskyddsavdelningen Febr 08 BILAGA 2 Sigvard Carlsrud/Jenny Mossdal LOKALA RIKTVÄRDEN FÖR AVLOPPSVATTENUTSLÄPP FRÅN VERKSAMHET TILL RECIPIENTER/DAGVATTENSYSTEM INOM GÖTEBORG VÄRDENA SKALL UPPFYLLAS I VERKSAMHETENS UTSLÄPPSPUNKT ELLER I ANSLUTNINGSPUNKT TILL DAGVATTENSYSTEM Gäller även för tillfälliga utsläpp t ex - Tvättning/färgborttagning på tak/fasader/ fartyg/båtar etc - Utomhustvättning av entreprenadmaskiner/ containrar - Läns/schackvatten från markarbeten/saneringar Halt µg/l om ej annat anges Metaller Riktvärden I utsläpps- eller anslutningspunkt As 15 Cr 15 Cd 0,3 Pb 3 Cu 9 Zn 30 Ni 45 Ag 5 Hg 0,07 TOC 12 mg PAH 3 PCB 0,001 ph 6-9 Totalfosfor 50 Totalkväve 1250 Oljeindex TBT Susp Partiklar 1) Flöde 2) mg 1) Krav på minst 90 % avskiljning av partiklar > 0,1 mm om partiklarna kommer tvättprocesser utomhus eller motsvarande. 2) I utsläppspunkt i recipient får utsläppsmängden, som momentanvärde, vara högst 1/10 av recipientens momentanflöde. Maxvärden: Högst 5 ggr högre än riktvärdet. Gäller ej generellt utan prövning skall ske för varje ämne. 16

17 Källhänvisning och övriga upplysningar Som underlag till de framtagna riktvärdena har i huvudsak använts uppgifter från naturvårdsverkets rapport nr 4913, EU:s vattendirektiv samt miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten (som gäller för Göta älv, Nordre älv, Lärjeån samt Säveån). I tillämpliga delar bör riktvärdena även användas för utsläpp i kustområden. Vid utsläpp till mycket känsliga recipienter samt områden med dålig vattenomsättning kan högre krav än riktvärdena behöva ställas. Tvättvatten och andra vattens innehåll av skadliga ämnen kan variera avsevärt bl a beroende på ytan som tvättas, länsvatten från olika marksaneringsprojekt. Om ämnena (utsläppen) är från naturligt ej förorenat materia t ex humus, sand, lera, etc, får bedömning ske i varje enskilt fall. För suspenderat material kan värdet 50 mg/l användas som riktvärde vid normalfall i dessa ärenden. Partikelavskiljning skall ske som regel. Undantag från samtliga riktvärdena kan medges t ex under längre regnperioder, kraftig snösmältning eller andra exceptionella förhållanden. Listan skall inte ses som fullständig utan även utsläpp av andra ämnen kan behövas regleras t ex temperatur, bensen, nonylfenol, bekämpningsmedel, specifika ämnen i avloppsvatten från processindustrier. Ovan angivna riktvärden gäller till annat meddelats t ex av vattenmyndigheten eller länsstyrelsen. Provtagning/analysmetoder Vattenprov: Totalhaltsanalyser skall användas i första hand eftersom många gånger metaller är bundna till partiklar. Provets totala halter av ovannämnda ämnen skall redovisas samt också fördelningen i suspenderat material och i lös fas. Detta skall berörda (huvudman/ägare, konsulter, laboratorier) upplysas om. Proven skall analyseras med metoder som kan redovisa i haltnivåer såsom riktvärdena anger. Någon grovfiltrering/dekantering etc av vattenprovet i fält får inte ske. Innehåller provet större partiklar > 2 mm av organisk substans, skall partiklarna krossas/malas etc och inkluderas i provmaterialet. Denna provpreparering får inte medföra att innehållet i provet förändras. Som regel skall metallerna bestämmas enligt SS och andra ämnen enligt vedertagen standard. Vilka analysmetoder som har använts skall framgå i analyssvaren. 17

18 BILAGA 3 HÖGTRYCKSTVÄTTNING/RENGÖRING AV MÅLADE PLÅTTAK ETC Innan ommålning av ytor på utomhusobjekt, sker ofta en tvättning/rengöring med vatten under högtryck varvid ett förorenat avloppsvatten uppkommer. Tvättningen/rengöringen sker av hustak/fasader, broar, cisterner, skepp/båtar, containrar och andra konstruktioner. Utvecklingen har skett till en ökad användning av vattenhögtrycksrengöring. Detta delvis på grund av ökade krav på förbehandling samt att vattenrengöring har ersatt traditionell blästring/rengöring med blästermedel. Högtryckstvättning i detta sammanhang menas i regel att ett tryck mellan bar används. Inför ommålning av takplåt tas ofta all färg bort med vattentryck om bar men vid tung rostskyddsmålning t ex stålbroar, master kan vattentrycket öka upp till 4000 bar. I början av 1960 ökande användningen av målad takplåt avsevärt och i dag måste dessa plåtytor ommålas. I Stockholm uppskattas att ca m 2 måste ommålas varje år och i Göteborg ca m 2 årligen. Förvaltningen har undersökt innehållet av borttagen färg från tak/fasader och det framgår t ex att färgflagor från 500 m2 yta motsvarar kg fast farligt avfall. Detta avfall utspädes i vattnet och avleds ofta utan rening till närmaste dagvattenbrunn. TVÄTTVATTNETS INNEHÅLL AV SKADLIGA ÄMNEN FRÅN HÖGTRYCKSTVÄTTNING I en utredning av Stockholm Vatten (2002) avseende metaller i taktvättvatten från 9 st objekt. Vattnet filtrerades (för partikelavskiljning) i en enkel säck och släpptes sedan ofta ut direkt i närmaste dagvattenbrunn. Provtagning av vattnet skedde efter filtrering och visade att vattnet innehåller höga halter av zink, bly, kadmium, nickel, krom och koppar. I Göteborg har i många år, krav ställts på filtrering av motsvarande tvättvatten från tvättning av broar. Ofta har geotextildukar använts härför. I ett samarbete 2006 mellan förvaltningen och Kalmar Högskola (examensarbete), testades hur mycket av bl a metaller som avskiljdes i filter (geotextildukar resp. dagvattenfilter) i vatten från högtryckstvättning (210 bar resp 400 bar) av målade stålytor. Även om dessa filter reducerade bl a metallhalter mellan %, olika reningsgrad beroende olika metaller, innehöll vattnet höga halter av metaller - över de föreslagna riktvärdena. Under sommaren 2006 analyserades vatten från en fasadtvätt i centrala Göteborg. Vattnets innehåll av metaller var så höga att både miljöförvaltningen och GRYAAB, ansåg att vattnet inte fick tillföras dagvatten- eller spillvattennätet eller fick släppas ut till närmaste vattendrag. I detta ärende borttransporterade vattnet (ca 25 m 3 ) för extern rening, vilket troligen blev totalt sett billigare än att på plats rena vattnet. 18

19 BILAGA 4 Förorenat läns- och schaktvatten Vid efterbehandlingsarbeten, sanering av förorenade områden, uppstår ofta behov av att länshålla saneringsschakter. Länsvattnet i sådana fall är ofta förorenat av de ämnen som finns i mark och grundvatten. De vanligast förekommande ämnena är metaller och oljekolväten inklusive polyaromatiska kolväten (PAH). Förvaltningen har sedan flera år tillbaka, ställt krav på rening av länsvatten enligt naturvårdsverkets rapport 4918, Metod för inventering av förorenade områden, indelning av tillstånd för förorenat ytvatten, bedömningen måttligt allvarligt. Reningen anordnas på plats med mobila oljeavskiljare och reningsverk eller platsbyggda sedimentations- och sandfilter. Återinfiltrering är en alternativ metod istället för utsläpp till dagvattenbrunn och recipient. Anmälan om efterbehandling Efterbehandlingsåtgärder är anmälningspliktiga enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I anmälan om efterbehandling ska skyddsåtgärder, miljökontroll inklusive provtagning och rening av länsvatten redovisas av ansvarig för saneringsprojektet. Provtagning och kontroll Provtagning av mark och grundvatten ligger till grund för bedömningen av behov och metod för rening av länsvattnet. Provtagning görs vanligen innan utpumpning av länsvattnet och efter rening, för kontroll av reningseffekten och att riktvärdena uppfylls. För kontroll av driften upprättas vanligen ett kontrollprogram, för kontinuerlig provtagning. Provtagning ska göras av ofiltrerade vattenprover. Riktvärden Beroende på svårigheter att bedöma mängden länsvatten, innehållet, besvärliga situationer i fält, fluktuerande förhållanden samt därmed tekniskt och ekonomiskt svårt att uppfylla riktvärden, kan upp till 3 ggr högra halter av framförallt metaller accepteras efter särskild prövning. Även inom icke förorenade områden kan förhöjda värden av framförallt bly, koppar och zink påvisas i länsvatten från markarbeten. 19