Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön"

Transkript

1 Epidemiologiskt påvisade samband mellan ALS och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet Överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Lennart Bodin Professor emeritus i statistik, Örebro Universitet Forskare vid Institutet för Miljömedicin, Avdelningen för Interventions- och implementeringsforskning, Karolinska institutet Stockholm 1

2 Amyotrofisk lateral skleros (ALS) Prevalens 5 per invånare Incidens 2 per invånare och år MND (motor neuron disorder) är samlingsnamn för den neurodegeneration som drabbar motorneuronen Övre motorneuron består av pyramidbanan som börjar baktill i framlobens hjärnbark och styr viljemässiga rörelser Nedre motorneuron för impulserna vidare ner i ryggmärgen Vid ALS drabbas både övre och nedre motorneuron Pyramidbanan består av nervsystemets största celler och de har en hög metabol aktivitet Pyramidbanan är extra beroende av väl fungerande cellulära funktioner, avgiftande system och hög kapacitet hos free radical scavengers (binder upp oxiderande/reaktiva syre-molekyler) 2

3 Lärdomar från geografiska cluster av ALS Guam Amerikansk militärbas på 1944 Neurotoxinet BMAA (beta-n-metylamino-l-alanin) bildas om kottepalm tillreds på för låg värme Kurland LT 1957; 32:449- Gajdusek DC Motor-neuron disease in natives of New Guinea N Engl J Med 1963;268:

4 Lärdomar från geografiska kluster av ALS Kluster av ALS i Skaraborgs län 54 män med ALS (fördubbling) och framför allt lantbrukare 12 andra geografiska kluster av ALS beskrivna En exponeringskälla skulle kunna vara kolonier av cyanobakterier i gödselbrunnar Neurotoxinet BMAA finns också i cyanobakterier Gunnarsson LG, et al An epidemic-like cluster of motor neuron disease in a Swedish county during the period Neuroepidemiology 1996; 15: Läkartidningen Caller TA, et al Spatial clustering of amyotrophic lateral sclerosis and the potential role of BMAA Amyotroph Lateral Scler 2012;13:

5 Neurotoxiska mekanismer vid ALS SOD1 (superoxiddismutas) Viktigt skydd mot syre-radikaler Uppbyggd av två uppsättningar av 153 aminosyra-enheter stabiliserade av en disulfidbrygga Kodas från kromosom 21 > 170 mutationer kända över hela den stora SOD-1-genen 5

6 Neurotoxiska mekanismer vid ALS SOD1 är ett stort protein Mutationer och toxisk påverkan kan orsaka: Felveckat protein skadar nervceller Störd elimination av defekt SOD1 Skadliga kaskadeffekter uppstår i nervcellerna 6

7 ALS 346 artiklar primärgranskade 109 artiklar lästa Kvalitetsgranskning och klassificering m h a SBU-mallar och GRADE Guidelines Studiedesign Diagnostiska kriterier (enl El Escorial presenterat 1990) Bortfall bland fall och referenter bias (skevhet, selektion) Exponeringsinformation (mätningar, yrkeshygieniker, JEM) Statistiska metoder À priori resultat eller post hoc analyser Klassning enligt Armon 2003 I III Inga allvarliga vetenskapliga brister (34artiklar) IV Stora vetenskapliga brister V Inga slutsatser kan dras (27artiklar) Övriga metodartiklar, översikter och metaanalyser 7

8 ALS exponering för Elektromagnetiska fält (EMF) respektive arbete med elektricitet Studie År Elektriskt arbete Deapen 1986 Gunnarsson_M 1991 Gunnarsson_el_M 1992 Savitz_b_M 1998b Johansen_M 2000 Feychting_el_M 2003 Feychting_el_K 2003 Weisskopf_M 2005 Sorahan 2007 Delgrupp (I-squared = 747%, p < 0001) EMF/JEM Davanipour 1997 Johansen_M 1998 Savitz_a_M 1998a Noonan_2_M 2002 Feychting_EMF_M 2003 Feychting_EMF_K 2003 Håkansson 2003 Röösli_M 2007 Parlett 2011 Delgrupp (I-squared = 725%, p < 0001) EMF/yrke Gunnarsson_EMF_M 1992 Park 2005 Delgrupp (I-squared = 00%, p = 0474) Totalt (I-squared = 703%, p < 0001) Anm 'Random effects' analys RR (95% CI) 380 (111, 1300) 150 (087, 260) 670 (140, 3210) 480 (186, 1240) 172 (105, 283) 140 (103, 190) 070 (041, 120) 096 (048, 194) 084 (065, 108) 147 (102, 211) 131 (093, 184) 250 (130, 480) 310 (098, 980) 230 (129, 409) 080 (064, 100) 090 (068, 120) 216 (100, 466) 131 (031, 559) 102 (041, 256) 140 (101, 194) 060 (018, 200) 094 (074, 120) 092 (073, 117) 132 (108, 163) % Vikt

9 ALS exponering för EMF eller arbete med elektricitet Upprepad kumulativ beräkning av relativ risk Studie År - RR i studien Kum RR (95% CI) Deapen Gunnarsson_M Gunnarsson_el_M Gunnarsson_EMF_M Davanipour Johansen_M Savitz_a_M Savitz_b_M Johansen_M Noonan_2_M Feychting_EMF_M Feychting_EMF_K Feychting_el_M Feychting_el_K Håkansson Weisskopf_M Park Röösli_M Sorahan Parlett a b (111, 1300) 202 (086, 471) 271 (109, 674) 195 (083, 461) 162 (097, 271) 176 (113, 277) 186 (122, 284) 212 (136, 329) 200 (139, 287) 202 (146, 277) 185 (126, 272) 167 (119, 233) 161 (120, 216) 150 (113, 199) 154 (117, 202) 149 (115, 193) 141 (112, 178) 141 (112, 177) 134 (108, 166) 132 (108, 163)

10 ALS exponering för Elektromagnetiska fält (EMF) respektive arbete med elektricitet 'Funnel plot' med approximativa 95% konfidensgränser Osäkerhet i skattning av RR Egger s och Begg s tester tyder på publication bias Asymmetrin tydlig med bortfall av publicerade studier särskilt när studiegruppen är liten! Stora välgjorda studier efter 2001 indikerar ingen riskökning RR 10

11 ALS exponering för pesticider och andra kemikalier % Studie År RR (95% CI) Vikt Fall/Kontroll Gunnarsson McGuire_M McGuire_K (055, 220) 240 (120, 480) 090 (021, 380) Kemikaliker i jordbruksarbete Gait_M (045, 278) 1048 Bonvinici (143, 1550) 732 Furby (119, 776) 1011 Delgrupp (I-squared = 392%, p = 0144) 182 (112, 294) 6138 Kohort Steenland_K 2006 Weiskopf 2009 Delgrupp (I-squared = 788%, p = 0030) 221 (123, 396) 107 (080, 144) 147 (073, 298) Funnel plot visar inga tecken på publication bias Totalt (I-squared = 547%, p = 0030) Anm 'Random effects' analys (114, 244) Exponering för metaller RR= 1,37 (0,86-2,20) 11

12 ALS exponering för tungt muskelarbete och muskeltrauma Studie År RR (95% CI) % Vikt Fysiskt trauma Deapen_ Cruz 1999 Delgrupp (I-squared = 764%, p = 0039) Jordbruk Gunnarsson_2_M 1991 Gunnarsson_2_K 1991 McGuire_2_M 1997 McGuire_2_K 1997 Weisskopf_3_M 2005 Weisskopf_3_K 2005 Sutedja_2_M 2007 Sutedja_2_K 2007 Furby_ Delgrupp (I-squared = 512%, p = 0037) Fysisk aktivitet Gunnarsson_ Longstreth_ Veldink_ Vanacore_3_M 2010 Vanacore_3_K 2010 Delgrupp (I-squared = 00%, p = 0604) Fysiskt arbete Beghi_ Delgrupp (I-squared = %, p = ) Brandman Weisskopf_5_M 2005 Vanacore_5_M 2010 Delgrupp (I-squared = 00%, p = 0579) Idrott Veldink_ Chio_ Beghi_ Vanacore_6_M 2010 Lehman_6_M 2012 Delgrupp (I-squared = 905%, p < 0001) Totalt (I-squared = 763%, p < 0001) 160 (107, 240) 090 (062, 130) 119 (068, 209) 170 (107, 270) 070 (031, 160) 240 (120, 480) 090 (021, 380) 077 (050, 119) 141 (035, 568) 090 (032, 250) 110 (014, 890) 288 (127, 653) 130 (088, 193) 070 (045, 110) 098 (049, 198) 120 (063, 230) 095 (088, 102) 100 (087, 115) 096 (090, 102) 427 (168, 1088) 427 (168, 1088) 145 (054, 390) 195 (138, 275) 189 (137, 261) 130 (080, 210) 645 (328, 1270) 103 (101, 105) 181 (066, 493) 404 (186, 879) 219 (108, 444) 127 (111, 144) Egger s och Begg s tester indikerar viss publication bias Om nio studier av något lägre vetenskaplig kvalitet utesluts försvinner publication bias: RR män = 1,58 och kvinnor = 0,87 Högsta risken vid extra tungt muskelarbete i kombination med muskeltrauma Anm 'Random effects' analys

13 ALS sammanfattning av yrkesmässig exponering Tungt och långvarigt muskelarbete ofta i kombination med muskeltrauma ökar risken att drabbas av ALS till minst det dubbla Pesticider och andra kemikalier verkar också öka risken Sambandets storlek ökar om genetisk disposition för ALS finns Exponering för elektromagnetiska fält eller elektriskt arbete kan möjligen öka risken för ALS - publication bias föreligger Tre stora registerstudier indikerar att ALS är något vanligare hos kvinnor som arbetat i sjukvård Dessa resultat behöver testas och verifieras i nya studier 13

(Statens beredning för medicinsk utvärdering) 5 GRADE guidelines (Grading

(Statens beredning för medicinsk utvärdering) 5 GRADE guidelines (Grading ALS Aktuell systematisk litteraturgenomgång och metaana - lyser indikerar att tungt och långvarigt muskelarbete ofta i kombination med muskeltrauma kan fördubbla risken för att insjukna i ALS Även exponering

Läs mer

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm

Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm Systematiska kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm Finansierade av AFA Efterföljare till Arbete och Hälsa dokumenten Kunskapssammanställningarna avses användas

Läs mer

Systematiska kunskapsöversikter; 7. Epidemologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön

Systematiska kunskapsöversikter; 7. Epidemologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön ARBETE OCH HÄLSA VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Nr 2014;48(2) Systematiska kunskapsöversikter; 7. Epidemologiskt påvisade samband mellan Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar

Läs mer

Påverkbara riskfaktorer för ALS

Påverkbara riskfaktorer för ALS Påverkbara riskfaktorer för ALS Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet. Docent i neurologi. Fil kand i psykologi. Specialistläkare i Neurologi

Läs mer

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist Nutrition vid ALS Dietistens arbete med ALS-patienter Genomförande Odontologen tar kontakt med dietist när en patient har tackat ja. Dietist ringer patienten och bokar tid. Matdagbok. Kostnadsfritt för

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer

Läs mer

Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön

Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön ARBETE OCH HÄLSA VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Nr 2015;49(3) Epidemiologiskt undersökta samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön Lars-Gunnar Gunnarsson Lennart Bodin ISBN 978-91-85971-55-8

Läs mer

Kan amyotrofisk lateralskleros (ALS) förklaras av exponering för elektriska eller magnetiska fält? Orientering om forskningsläget.

Kan amyotrofisk lateralskleros (ALS) förklaras av exponering för elektriska eller magnetiska fält? Orientering om forskningsläget. Kan amyotrofisk lateralskleros (ALS) förklaras av exponering för elektriska eller magnetiska fält? Orientering om forskningsläget. Elforsk rapport 14:61 Björn Cedervall November 2014 Kan amyotrofisk lateralskleros

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar

- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller

Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Cell Fusion i Hjärnan och Ryggmärgen Nya Möjligheter att Stödja Skadade Nervceller Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet Forskningsområden - Reparativ neurobiologi Blodcellers

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

Thomas Brännström Universitetslektor, överläkare Inst. för medicinsk biovetenskap Enheten för patologi

Thomas Brännström Universitetslektor, överläkare Inst. för medicinsk biovetenskap Enheten för patologi Kan man ärva ALS? Thomas Brännström Universitetslektor, överläkare Inst. för medicinsk biovetenskap Enheten för patologi Jag ska försöka besvara ytterligare några frågor än rubrikens. Jag börjar med att

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Kunskapsöversikter Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet allan.toomingas@ki.se

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga till rapport 1 (10) Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska

Läs mer

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud Brandmän och cancer - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud -lägesrapport mars 2018 Projektledare: Carolina Bigert, med

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

PRESS- RELEASE FRÅN ALS- FORSKARGRUPPEN VID UMEÅ UNIVERSITET. Media embargo time: tisdag 2015-03- 24 kl 20:00 svensk tid.

PRESS- RELEASE FRÅN ALS- FORSKARGRUPPEN VID UMEÅ UNIVERSITET. Media embargo time: tisdag 2015-03- 24 kl 20:00 svensk tid. PRESS- RELEASE FRÅN ALS- FORSKARGRUPPEN VID UMEÅ UNIVERSITET Media embargo time: tisdag 2015-03- 24 kl 20:00 svensk tid. Om Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en gemensam

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg Kommentarer

Läs mer

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

ADHD & SUD; Vad vet vi idag? Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning Maria Wallén, toxikolog Avdelningen Reach Kemikalieinspektionen Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Karolinska

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

PATIENTER MED ALS OCH DERAS NÄRSTÅENDE

PATIENTER MED ALS OCH DERAS NÄRSTÅENDE Hälsa och samhälle PATIENTER MED ALS OCH DERAS NÄRSTÅENDE EN LITTERATURSTUDIE OM FÖRVÄNTNINGAR PÅ VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE GABRIELLA JIRHEM SARA OLSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

Patientstatistik 2012

Patientstatistik 2012 Patientstatistik 2012 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk Åsa Stöllman, AMM Uppsala Thomas Höljö, Cognum AB Gävle Arbets- och miljömedicinska Vårmötet Uppsala,

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn

Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ohälsa av inomhusmiljö - med fokus på barn Ulf Flodin Överläkare, docent Arbets och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping 2018 02 07 1 Definitionen av sjukt hus En byggnad, där en förhöjd

Läs mer

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-09-07 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM Komplettering

Läs mer

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor 2017-05-29 Maria Feychting 1 Det elektromagnetiska spektrumet Källa: Jimmy Estenberg, SSM Kraftfrekventa elektromagnetiska fält Genereras i

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Profylax inom intensivvård ARDS och VAP

Profylax inom intensivvård ARDS och VAP Profylax inom intensivvård ARDS och VAP Intensivvårdsmöte Sigtuna 18 november 2016 Johan Petersson, Överläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset Solna Profylax inom intensivvård ARDS och VAP Intensivvårdsmöte

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi

Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi Amyotrofisk Lateral Skleros Myastenia gravis Akut inflammatorisk demyeliniserande neuropati (Guillain-Barré) Filip Bergquist, Sekt för farmakologi/neurologkliniken

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio

Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio Kostnadsminimeringsanalys av antibiotikaprofylax vid elektiva sectio Vetenskapligt ST-arbete Markus Jansson, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro Handledare: Professor PG Larsson, Skaraborgs sjukhus,

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Resultat från en fallinventeringsstudie 2009 2010 genomförd av Läkemedelsverket Sammanfattning

Läs mer

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar

Neurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar Neurorapporten 2019 Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar I AVSNITT 2 Forskning om hjärnans sjukdomar 2 16 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Vi lever i en tid då mycket går framåt. Forskningen har hjälpt

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Presentation av en ny kunskapssammanställning. Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018

Presentation av en ny kunskapssammanställning. Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018 Presentation av en ny kunskapssammanställning Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier 14 september 2018 Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier Ingemar Qvarfordt, överläkare

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer