Nämndsbudget Tekniska nämnden - Gatukontoret

Transkript

1 Nämndsbudget 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Nämndens ansvar Gatukontorets ansvar Gatukontorets organisation Mål Målområde 1-En ung, global och modern stad Målområde 2-En stad för arbete och näringsliv Målområde 3-En stad för barn och unga Målområde 4-En öppen stad Målområde 5-En stad för alla Målområde 6-En trygg och tillgänglig stad Målområde 7-En kreativ stad Målområde 8-En ekologiskt hållbar stad Målområde 9-En stad med bra arbetsvillkor Verksamhetsspecifika mål Planering av verksamheten Ekonomi Resultaträkning Investeringsram Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

3 1 Sammanfattning Gatukontorets uppdrag är att planera, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Investeringsvolymen har i samband med kommunledningens budgetplanering under 2014 halverats för planperioden. Det omfattande prioriteringsarbete som har genomförts under 2014 har medfört att många investeringar har skjutits på framtiden till efter år Sverigeförhandlingen och de statliga stadsmiljöavtalen kan innebära möjligheter som kräver god beredskap för omprioriteringar av investeringar. Frågan om medfinansiering från Malmös sida kan behöva beaktas. En stor del av gatukontorets arbete utgår från detaljplaner och från program beslutade av tekniska nämnden. Plan för Malmös gröna miljöer (grönplan), trafiksäkerhetsprogram, kollektivtrafikstrategi, trafik- och mobilitetsplan samt skyfallsplan kommer att revideras eller tas fram och leda till åtgärdsplaner under 2015 och framåt. Arbetet med att utnyttja city och stadsområden samt bedriva aktiva och flexibla mötesplatser och arrangemang fortsätter och strävar mot hållbara strukturer och innehåll. Gatukontoret kommer att ta fram en strategi för en eventlots för att förenkla för utomstående aktörer att snabbt få rätt kontaktytor och hjälp med vilka krav och rekommendationer som gäller för aktiviteter på allmän platsmark i staden. Antalet besökare i Folkets park växer för varje år och trycket ökar på parkens ytor och lekattraktioner. Som en konsekvens av minskat investeringsutrymme för Folkets Park revideras det strukturprogram som tagits fram för parkens utveckling. Cykelprogrammets åtgärder för att ytterligare stärka Malmös ställning som cykelstad fortsätter. Ytterligare cykelbanor kommer att byggas, cykelparkeringar utvecklas, cykelpumpar byggas ut och åtgärder för att uppmuntra fler att cykla kommer att genomföras. Gatukontoret kommer även att satsa på gående och cyklister genom att åtgärda ett antal gångoch cykelbanor. Arbetet med bättre belysning utmed ett antal gång- och cykelvägar kommer också att fortsätta under året. Inom mobility management pågår ett samarbete med näringslivet kring hållbart resande. Ett arbete för att ta fram en strategi för dialogarbetet påbörjas samtidigt som arbetet med att säkra skolvägar fortsätter. Boendeområden kommer att utökas med syftet att styra och ordna trafiken i Malmö stad. Renhållningen är viktig för att Malmö ska upplevas som en välvårdad stad och därför kommer detta att vara ett fokusområde. Gatukontoret kommer att starta ett arbete med kommunikationsinsatser kring attityd- och beteendepåverkan. Detta tillsammans med fysiska insatser som t ex att ta fram en ny typ av papperskorg med funktionalitet som en viktig parameter hoppas vi kunna fortsätta den trend vi ser i våra enkätundersökningar att Malmöborna upplever Malmö som en allt renare stad. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

4 2 Nämndens ansvar TEKNISKA NÄMNDENS ANSVAR ENLIGT REGLEMENTET 1 Tekniska nämndens ansvar omfattar: fastigheter, exploatering, lokalförsörjning, gator och parker, trafik- och infrastrukturfrågor samt avfallsfrågor. Tekniska nämndens uppgifter för gatukontorets verksamhetsområde: 4 Nämnden har till uppgift: att ansvara för förverkligande, förvaltning, genomförande och upplåtelse av kommunens allmänna platsmark att ansvara för trafikens infrastruktur att ansvara såsom kommunens nämnd enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor ävensom ansvara för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen att ansvara för kommunens intressen beträffande kollektivtrafikfrågor att ansvara i frågor beträffande kommunens renhållningsskyldighet enligt miljöbalkens femtonde kapitel med tillhörande renhållningsförordning m fl författningar att svara för gaturenhållning m m enligt 2 4 lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning att ansvara för frågor om mål, inriktning samt resursfördelning inom verksamhetsområdet Att utöva ansvar för förverkligande, förvaltning, genomförande och upplåtelse av kommunens allmänna platsmark innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; upplåtelse beträffande allmän platsmark drift, underhåll, förnyelse och nyttjande av nämnden underställda anläggningar mm utfärdande av lokala ordningsföreskrifter I denna egenskap ansvarar nämnden i frågor rörande kommunens gator och vägar, gång- och cykelbanor i egenskap av kommunens väghållare, samt broar kanaler och andra allmänna vattenområden, torg, parker, planteringar och andra allmänna platser samt områden för friluftsliv, allt med tillhörande byggnader, anläggningar och inrättningar i den mån detta icke ankommer på annan. Därvid skall tillgodoses en god stadsmiljö och en förstärkt Malmöidentitet. Ansvaret för trafikens infrastruktur såväl lokal som i regional innebär att samarbete och kontakter skall inriktas mot en god och säker tillgänglighet för samtliga trafikantgrupper och med utformning av ett miljöanpassat trafiksystem. Att ansvara såsom kommunens nämnd enligt lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor även som ansvara för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

5 beredande av ärenden rörande trafikfrågor samt att i samverkan med andra intressenter verka för trafikens rationella ordnande ansvar i enlighet med lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning samt i enlighet med lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall utfärdande av lokala trafikföreskrifter, handläggande av frågor enligt föreskrifter samt lämnande av undantag till sådana föreskrifter fortlöpande planering och ansvar för kommunens verksamhet inom kollektivtrafikområdet samt företrädande av kommunen i frågor rörande sådan trafik Att ansvara i frågor beträffande kommunens renhållningsskyldighet innebär att tekniska nämnden företräder kommunen i frågor rörande; framläggande av förslag till avfallsplan och renhållningsordning för kommunen uppföljning och planering av avfalls- och renhållningsverksamhet inom kommunen samordning av regionala frågor inom verksamhetsområdet Uppgifterna utförs i förekommande fall med biträde av resurser från Kommunalförbundet för va-samverkan Lund - Malmö. Att svara för frågor om mål, inriktning samt resursfördelning inom verksamhetsområdet innebär att tekniska nämnden skall med inriktning på en helhetssyn i stadsbyggnadsprocessen vad avser planering, utformning, gestaltning samt upphandling med god affärsmässighet vid upphandling; svara för en beställarfunktion varvid hänsyn skall tas till affärsmässighet, objektivitet samt konkurrens i enlighet med lagen om offentlig upphandling m fl författningar sörja för att de av kommunen upphandlade objekten och funktionerna håller en god och prisvärd kvalitet och att en önskvärd och långsiktig konkurrens och marknad för dessa uppdrag tryggas beställa och gestalta genomförande av gällande detaljplaner i den mån detta inte ankommer på annan. 2.1 Gatukontorets ansvar Uppdraget för gatukontoret, en av tekniska nämndens förvaltningar, är i sammanfattning att planera, förverkliga och förvalta stadsmiljöer och trafiksystem. Gatukontoret har tillgångar värda 4 miljarder kronor, som ska drivas och vårdas genom daglig skötsel och periodiskt underhåll. Utformningen av det offentliga rummet skapar förutsättningar för stadens sociala hållbarhet, eftersom det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder, utbildning, ekonomisk situation, religion eller härkomst. Gatukontoret har ett ansvar även i att fylla det offentliga rummet med stadsliv och aktiviteter. Investeringsvolymerna har sänkts radikalt för 2015 och kommande år. Många investeringar har flyttats fram i tiden. Det begränsade utrymmet medför att investeringar i utbyggnadsområdena fortsätter i takt med att dessa finansieras, medan Malmö stads insats utöver externfinansierade åtgärder kommer att minska. Det blir färre byggprojekt i trafiksystem och befintlig stadsmiljö i Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

6 planperioden. Underhållsskulden för broar och kajer fortsätter arbetas av i samma takt som tidigare. Detsamma gäller för bärighetsombyggnad för gator. 2.2 Gatukontorets organisation 2015 Gatukontoret har ny organisation sedan 1 januari. Den nya organisationen ska stödja ett processinriktat arbetssätt. Fyra avdelningar bygger på fyra steg: planera, genomföra, förvalta och användningen av staden. Organisationen avspeglar vårt uppdrag att utveckla, förverkliga och förvalta staden - med kreativitet, lyhördhet och helhetsperspektiv. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

7 3 Mål Styrning och ledning Malmö stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Inom de ekonomiska ramar som ges, lagstiftningen och nämndernas reglementen, anger här kommunfullmäktige kommunfullmäktigemål och uppdrag Dessa ska sedan omsättas i praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser. Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policys och liknande är underordnade målen i budgeten. Kommunfullmäktigemålen strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den kommunala verksamheten. Utgångspunkten i ett effektivt arbete kring målen är ett gemensamt gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation och tillit. Detta ska prägla nämnder och bolagsstyrelsers arbete med styrning och ledning med utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen. Strävan är att kommunfullmäktiges mål ska gälla för innevarande mandatperiod. Samtidigt ska dessa mål uppnås så fort som möjligt. Inför varje nytt budgetår omprövar därför kommunfullmäktige kommunfullmäktigemålen. Målprocessen Gatukontoret har under 2014 följt det kommungemensamma arbetet med att ta fram ett nytt styr- och ledningssystem i Malmö stad. Gatukontoret har tillsammans med fastighetskontoret fr.o.m. årsskiftet förberett förslag till nämndsmål och indikatorer och i detta strävat efter att målen ska vara gemensamma för båda förvaltningarna så långt det är möjligt. Tekniska nämndens presidium har därefter under en halvdag tagit fram sina förslag till nämndsmål som sedan har behandlats på tekniska nämndens budgetkonferens den 4 mars Gatukontoret kommer att fastställa åtaganden och mått efter det att tekniska nämnden tagit beslut om nämndsmål och indikatorer. Detta för att kunna anpassa åtagandena i förhållande till de fastställda nämndsmålen. Gatukontoret planerar därefter att fortsätta arbetet med mål genom att bryta ner åtagandena i aktiviteter, som kan resultera i individuella målkort för alla anställda. Gatukontoret deltar också i en ny samverkansgrupp med de övriga tekniska förvaltningarna, där samordning avseende mål och prioriteringar mellan nämnderna och förvaltningarna är en fokusfråga. Vidare kommer medarbetare från gatukontoret att delta i de kommungemensamma analysgrupperna vad gäller kommunfullmäktigemålen 1,2,4,6,7 och 8. Samverkan mellan de tekniska nämnderna De nya nämnderna har haft kort tid på sig för målprocessen. Någon avstämning av nämndsmålen mellan förvaltningar och nämnder som är involverade i stadens utbyggnad har inte varit möjlig inför respektive nämnds beslut i mars Förvaltningscheferna för de tekniska förvaltningarna har dock gjort nedanstående överenskommelse om den fortsatta målprocessen. Utbyggnadsstrategin för Malmö ska förankras och utgöra underlag för berörda nämnders gemensamma prioriteringar. För att strategin ska bli ekonomiskt hållbar ska den vara avstämd mot kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar och prioriteringarna ska utgå från nämndernas ramar för investeringar och driftkonsekven- Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

8 ser Inför arbetet med nämndsbudgetarna 2016 ska nämnderna under 2015, i en gemensam workshop, diskutera och komma överens om gemensamma mål för stadens utbyggnad med dessa utgångspunkter. 3.1 Målområde 1-En ung, global och modern stad Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska genom förbättrad delaktighet med det unga Malmö utveckla tillåtande stadsmiljöer som gynnar social hållbarhet i enlighet med intentionerna i Malmökommissionens rapport. Andel kvinnor och män som anser att de har möjlighet att påverka/vara med och förändra Malmös offentliga utemiljöer. Kvalitativ analys av de åtgärdsförslag i Malmökommissionens rapport som förvaltningarna arbetar med under Målområde 2-En stad för arbete och näringsliv Kommunfullmäktigemål-Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska bidra till en växande arbetsmarknad för Malmöborna genom hållbara transporter och byggklar mark som möjliggör ett varierat utbud av etableringsmöjligheter för näringslivet. Antalet upphandlingar med särskilda sociala kontraktsvillkor enligt vita jobb-modellen. Andel kvinnor och män som anser att Malmö är en attraktiv stad för cykel, - gång- och kollektivtrafik. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

9 3.3 Målområde 3-En stad för barn och unga Kommunfullmäktigemål-Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Närmiljön kring Malmös skolor och förskolor ska vara trygg och säker. Andel Malmöbor som anser att närmiljön kring skolor är trafiksäker. Andel Malmöbor som anser att vägen till skolan är trafiksäker. 3.4 Målområde 4-En öppen stad Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Utifrån kommunfullmäktiges målområde 4 en öppen stad har tekniska nämnden inte formulerat något nämndsmål. Tekniska nämnden bidrar indirekt till målet genom övriga nämndsmål. Tekniska nämnden får överväga om något av nämndens övriga mål kan relateras till kommunfullmäktigemål 4 och eventuellt omarbeta målformuleringarna inför Målområde 5-En stad för alla Kommunfullmäktigemål-Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Tekniska nämnden antar nämndsmål som är kopplat till detta kommunfullmäktigemål genom nämndsbudget 2015 (Tekniska nämnden - Fastighetskontoret). Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

10 3.6 Målområde 6-En trygg och tillgänglig stad Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska bidra till stadsmiljöer och trafiksystem som är trygga, tillgängliga och säkra. Kvalitativ uppföljning av MOMS-Malmö områdesundersökning de år undersökningen genomförs. Andel Malmöbor som har en acceptabel nivå av tillgänglighet. Uppföljning genom tillgänglighetsindex. Antal döda, svårt och måttligt skadade uppdelat per kön. Antal döda, svårt och måttligt skadade trafikanter i singelolyckor och kollisionsolyckor uppdelat per kön. 3.7 Målområde 7-En kreativ stad Kommunfullmäktigemål-I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska erbjuda Malmöborna ett varierat utbud av mötesplatser för fritid, rekreation och evenemang. Andel besökare per utvalda besöksmål uppdelat per kön. Andel Malmöbor som anser att utbudet av evenemang och arrangemang i utomhusmiljö är bra uppdelat per kön. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

11 3.8 Målområde 8-En ekologiskt hållbar stad Kommunfullmäktigemål-Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska erbjuda stadsmiljöer och trafiksystem som är attraktiva. Andel kvinnor och män som anser att Malmö är en attraktiv stad att bo i. Andel kvinnor och män som anser att stadsmiljön är attraktiv i centrum och i sin egen stadsdel. Andel kvinnor och män som anser att Malmö är en attraktiv stad för cykel-, gång- och kollektivtrafik Kommunfullmäktigemål-Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått TN ska främja Malmöbornas tillgång till natur, parker och vattenområden. Användningen av transportsystemet ska bli jämställt och andelen biltrafik ska minska till förmån för hållbara transportslag. Andel kvinnor och män som anser sig ha god tillgänglighet till natur. Andel kvinnor och män som anser sig ha god tillgänglighet till parker och grönområden. Andel bil-, gång-, cykeloch kollektivtrafikresor uppdelat på kvinnor och män. Uppdrag: Uppdrag-Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Miljönämnden och Parkering Malmö ges i uppdrag att tillsammans göra en genomgripande översyn av kommunens samlade parkeringspolitik. Planeringskommentar Gatukontoret träffar stadsbyggnadskontoret under våren för ett inledande möte angående uppdraget. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

12 Uppdrag: Uppdrag-Stadsbyggnadsnämnden och Tekniska nämnden ges i uppdrag att utreda trafiken kring Rådmansvången. Planeringskommentar Gatukontoret träffar stadsbyggnadskontoret under våren för ett inledande möte angående uppdraget. 3.9 Målområde 9-En stad med bra arbetsvillkor Kommunfullmäktigemål-Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Nämndsmål Indikator Åtagande Mått Gatukontoret ska vara en attraktiv och öppen arbetsplats med inspirerande ledar- och medarbetarskap för alla medarbetare. HME (Hållbart medarbetarengagemang). Uppföljning de år medarbetarenkäten genomförs. Årlig uppföljning av personalomsättning. Årlig uppföljning av sjukfrånvaro och frisknärvaro. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Årlig uppföljning av andel medarbetare med utländsk bakgrund. Andel kvinnor och män som anser att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. Uppföljning de år medarbetarenkäten genomförs Verksamhetsspecifika mål Förutom nämndsmålen som kopplar till kommunfullmäktigemålen finns ett verksamhetsspecifikt mål formulerat: TN ska säkerställa att underhållsskulden inte ökar. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

13 4 Planering av verksamheten Inventeringsverksamhet En ny organisation för projekthantering har införts på gatukontoret. Istället för att som tidigare ha delportföljer på respektive avdelning, finns nu delportföljer utifrån ett verksamhets- och leveransperspektiv. Dessa delportföljer administreras av kategoriägare som samordnas av portföljansvarig. Portföljansvarig rapporterar till ledningsgruppen för gatukontoret och därmed säkras transparens i handhavandet av investeringsportföljen. Ledningsgruppens ansvar är att förstå, balansera, och prioritera inom portföljen. Balansering sker mellan nämndsmål, nyttohemtagning, strategier, risker, bemanning och ekonomiska förutsättningar. Investeringsvolymerna har sänkts radikalt för 2015 och kommande år. Många investeringar har flyttats fram i ett omfattande prioriteringsarbete. Det kan inte uteslutas att ett antal projekt kan komma att strykas helt och hållet. Prioriteringsprinciper Prioriteringsarbetet har först gjorts genom bedömning och klustring efter projektens förutsättningar: Pågående byggnationsfas eller avslutsfas Tvingande på grund av lagkrav eller vitesföreläggande Tvingande på grund av politisk vilja (budgetdirektiv) Tvingande på grund av sammanlänkade beslut eller avtal Bör av olika skäl genomföras inom snar framtid Tidpunkten för genomförande är flexibel Tidpunkten för genomförande kan diskuteras Den fortsatta prioriteringen av investeringsvolymen har sedan skett utifrån principerna att vi ska: Länka ihop staden och stödja social hållbarhet, genom att satsa på hög framkomlighet, bättre komfort och större kapacitet för gång-, cykel- och kollektivtrafik, för att tillgängliggöra arbetsmarknaden och utbildning för utsatta samt motverka dålig luftkvalitet och buller. minska barriärerna. öka och bredda besöken på befintliga mötesplatser, satsa inte på nya mötesplatser. satsa i utsatta områden. Planera så att de olika investeringarna synkas. Planer och program År 2012 påbörjades arbetet med att ta fram ett en samlad trafik- och mobilitetsplan som kommer att bli klar under Denna ska konkretisera de mål och strategier som tas fram i översiktsplanen och trafikmiljöprogrammet för att underlätta samsyn vid planering och utformning av infrastruktur och trafiksystem. En ny trafiksäkerhetsstrategi kommer att bli klar under Inom stadsutveckling fortsätter en utveckling av Plan för Malmös gröna ytor (grönplan). Planen Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

14 används inom detaljplanearbeten och andra planarbeten samt vid bevarande av värdefull grön mark. Arbetet startar med att ta fram en skyfallsplan i samarbete med berörda förvaltningar och VA-syd. Stadsmiljöprogrammet kommer att uppdateras med nya riktlinjer för uteserveringar. Malmö växer och förtätas Delar av Malmös expansion kommer att ske genom förtätning. Detta ställer höga krav på gestaltning, trafiklösningar och socialt hållbara lösningar både på befintliga och nya ytor. Hänsyn måste tas till grönytor, torgytor och miljökvalitetsnormer samt bullermiljöer. Gatukontoret måste ha en flexibel och agil planering för att möta de behov och krav som finns från marknaden. All byggnation leder till förändringar i drift- och underhållskostnader. Markföroreningarna som ibland upptäcks i byggprojekten utgör en svårhanterad utmaning genom att de kan vålla både förseningar och stora, oväntade kostnader för omfattande sanering. Det faktum att staden växer befolkningsmässigt med över personer per år, liksom en ökad turism, bidrar till ökat tryck på stadskärnan. Nya miljöer införlivas i city och nya funktioner tillförs. Malmö Live, stadens nya kongress- och konsertanläggning, kommer ytterligare understryka att city förstoras. Som publikmagnet kommer den påverka människors rörelsemönster. I takt med att stadskärnan breder ut sig mot havet skapas nya arenor för möten och arrangemang längs kuststråket, i Västra Hamnen, i Inre Hamnen och vid Posthusplatsen. I nära dialog med Citysamverkan arbetas planer fram för att förstärka stråket station till station, från Malmö C till Triangeln. Citytunnelstationerna ger ökade personflöden och ökad handel. I såväl utkanten av staden som i förtätnings- och omvandlingsområden planeras för ett gott stadsliv och de nya invånarnas behov av aktiviteter, rekreation och mötesplatser. Arbetet med mötesplatser att fortsätta bland annat med utgångspunkt i programmet för Aktiva mötesplatser. Åtgärder för att öka tillgängligheten till och attraktiviteten hos Malmös kanalrum påbörjas i enlighet med programmet för Malmös kanalrum. Vid Malmö Live skapas ett nytt attraktivt stadsrum och entreprenaden för utbyggnaden av den allmänna platsmarken fortsätter och byggs ut i etapper tom En viktig milstolpe blir invigningarna av hotell och kongress i början av sommaren och invigningen av konsertdelen i augusti I Stapelbäddsparken kommer den sista etappen av färdigställandet avslutas våren 2015 med trädplanteringar, sittplatser och nytt entrétorg. Posthusplatsen planeras vara färdigbyggd till Malmöfestivalen Kring det nya badhuset i Hyllie pågår projektering av en ny viktig mötesplats i södra Malmö. Projektering av Holmas nya torg ska påbörjas. Torget - Hela Holmas vardagsrum - blir det nya hjärtat i Holma, mellan tre nya punkthus som MKB kommer att bygga. I Gyllins trädgård kommer ett nytt entréområde byggas till den befintliga naturparken. I projektet byggs även en ny temalekplats med temat Trädgård. Temat ska på ett lekfullt sätt ge ökad för- Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

15 ståelse och fascination för det växande. En offentlig toalett gör det möjligt för besökare och barngrupper att stanna på ett längre besök i naturparken. Trafiksatsningar I januari 2015 gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att ta fram förslag på ramverk för särskilda stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer. Den statliga medfinansieringen ska uteslutande gå till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i städer. Totalt handlar det om 500 miljoner kronor per år under 2015, 2016, 2017 och Utgångspunkten är att den statliga medfinansieringen maximalt ska uppgå till 50 procent. Stadsmiljöavtalen ger möjligheter för Malmö stad att söka dessa bidrag för nödvändiga investeringar för kollektivtrafikens infrastruktur i Malmö. Arbetet för att öppna Malmöringen för trafik, med en ny station i Rosengård, fortsätter Planering för att ta fram järnvägslösningar från Södra stambanan till Norra hamnen pågår. Fortsatta utredningar kommer att ske inom spårvagnsprojektet tillsammans med övriga involverade. Förbättringar av stadsbuss- och regionbusstrafiken utreds i samarbete med Skånetrafiken. Ombyggnaden av Spillepengens trafikplats fortsätter. Trafikstart planeras till december Planering och utredning av spår, vägar och broar fortsätter under året med stöd av EUs TEN/Tbidrag. Cykelprogrammet innebär en hög takt i utbyggnaden av nya cykelbanor för att möta behov och efterfrågan. Takten i utbyggnaden kommer att påverkas av Gatukontorets minskade investeringsram. Cykelprogrammet har tydliga mål och åtgärder för att stärka Malmös profil som cykelstad med bland annat trygghets- och komfortåtgärder, cykelparkering och förbättringar av befintlig cykelinfrastrukturs utformning. Vi arbetar också fram formerna för ett hyrcykelsystem. Malmö ska tillsammans med ett antal andra städer bilda föreningen Svenska cykelstäder som kommer att utgöra ett nationellt nätverk för att uppmärksamma och driva cykelfrågor på nationell nivå. För att öka tryggheten fortsätter arbetet med bättre och effektivare belysning på ett antal gång- och cykelbanor bl a längs Kungsgatan och Riberborgsstigen. Stort fokus att läggas på beläggningsåtgärder på stadens gång- och cykelvägar. Några av de viktigare utmaningarna är satsning på spårvagn, förbättrad kollektivtrafik och ännu fler gång- och cykelsatsningar. Exploateringen av staden pågår i hög takt och fler förtätningsprojekt startar, vilket medför nya utmaningar. I Norra hamnen utvecklas område för logistikverksamheter och väg- och järnvägsanslutningarna dit förbättras. Utveckling av det gröna Malmö liksom nya mötesplatser pågår. Insatser i områdesprogrammen ligger högt på dagordningen. Bland annat kommer planeringen av ett nytt Lindängen Centrum fortsätta. I Holma planeras också för ny bebyggelse och ny trafikstruktur. Den höga investeringstakten ställer krav på effektiva entreprenader och goda materialval för att minimera framtida driftskostnader. Ökad trafiksäkerhet och förbättrad tillgänglighet är också prioriterade områden. Under 2014 har arbetet fortsatt med spårvägen innebärande fördjupade utredningar inom områdena finansiering, åtgärdsvalsstudie, social hållbarhet och förtätning/stadsomvandling. Åtgärdsvalsstudien är skickad vidare till kommunstyrelsen för beslut. Arbetet fortsätter i tätt samarbete med Lund, Helsingborg och Region Skåne inom ramen för Spårvagnar i Skåne (SPIS). Malmö är även en aktiv och deltagande part i det nationella nätverket Spårvagnsstäderna. Samarbetet med Skånetrafiken inom Koll 2020 för att utveckla en attraktiv kollektivtrafik, tar sin Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

16 utgångspunkt i en ny gemensam vision och handlingsplan. Regionbusstrafiken i Malmö ses över med hänsyn till miljökvalitetsnormerna, citytunneleffekterna m.m. Kollektivtrafikens attraktivitet stärks bl a genom satsningar på förbättrad framkomlighet för bussar med hjälp av busskörfält och signalprioritering, beteendepåverkan och kommunikationsinsatser, samt utvecklingsprojekt som t ex elbuss-test. Utveckling av en Öresundsmetro i nära samverkan mellan Malmö stad och Köpenhamns kommun kan i framtiden ge ett kraftfullt bidrag till trafiksystemet tvärs över södra Öresund. Kombinationen av Öresundsmetron och Öresundsbron ger storflygplatsen Kastrup ytterligare konkurrenskraft, samtidigt som städernas gemensamma bostads- och arbetsmarknad stärks. Utredningen av förutsättningarna för en Öresundsmetro i samarbete med Köpenhamns kommun inleds. För Malmöringen bedöms utbyggnad av station Rosengård kunna påbörjas om de miljömässiga förutsättningarna klargörs. Satsningar för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kommer att göras med hastighetssäkring av övergångsställen och borttagande av enkelt avhjälpta hinder. Trafikreglering Ett nytt delområde, Södra Sofielund, utökas som boendeparkeringsområde. Även boendeområde Dammfri kommer att utökas och numera även innefatta kv Pilåkern inom boendeområdet. Syftet med utvidgandet av områden med boendeparkering är att styra och ordna trafiken i Malmö stad. Fortsatt utökning av boendeparkering förväntas under 2016 och framåt. Lagen om rätt att ta fordon i anspråk trädde i kraft 1 juli Lagens syfte var att få bukt med problematiken kring bilmålvakter. Effekten av lagen kommer visa sig under Underhåll För fem år sedan togs en modell fram för att komma till rätta med det eftersatta underhållet. Genom den nya modellen kan hela underhållsskulden arbetas bort till år 2020 under förutsättning att inte driftsbudgeten minskar. Arrangemang och besöksanläggningar Fortsatt utveckling av arrangemang särskilt riktade mot stadens barn och ungdomar med ambitionen att jobba med hållbarhet utifrån flera infallsvinklar, som miljöaspekter, integration eller annan social hållbarhet. Gatukontoret vill i större utsträckning än tidigare möta barn och unga där de bor och etablera nya arrangemang i stadsområdena. Nya arrangemang är Summersplash och Malmö Breakdance. Dessa arrangemang besöker de olika stadsområdena med aktiva arrangemang. Summersplash pågår under juli och augusti medan Malmö Brekdance börjar i maj med SM i Breakdance och avslutas under höstlovet. Tanken är att fånga upp så många barn och unga det går. Det stora skateboardarrangemanget Ultra Bowl flyttas från Stapelbäddsparken till Sibbarp. Detta är ett steg i ambitionen att bättre sprida ut arrangemang och mötesplatser geografiskt över hela Malmö, och att aktivera nya platser. I enlighet med Malmökommissionens mål om att satsa på mötesplatser har gatukontoret organiserat alla sina verksamhetsdrivna mötesplatser under enheten besöksanläggningar Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

17 Arbetet med att bygga om Folkets park till att bättre fungera året runt, och med nya hållbara attraktioner för alla åldrar, inleddes under 2014 och planeras fortsätta i lägre takt än ursprungligen planerat. I samband med detta ses även systemet för avfallshantering över. Med start 2015 kommer projektet Malmöfestivalen att ses över. Detta gäller både koncept och omfattning. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

18 5 Ekonomi 5.1 Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Intäkter Totala intäkter Lönekostnader PO-Pålägg Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

19 5.2 Investeringsram Nettoinvestering Typ av investering Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Normal investering Kaj/Bro/Gata Utbyggnadsinvestering Summa Motsvarande tabell, men uppdelad på de nya kategorier som gatukontoret har skapat, för ökad transparens och förståelse för portföljen. Typ av investering Kategori Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Normal investering Bro/Kaj/Byggnad Mobilitet Mötesplatser Reinvesteringar Kaj/Bro/Gata Bro/Kaj/Byggnad Reinvesteringar Utbyggnadsinvesteringar Bro/Kaj/Byggnad Mobilitet Mötesplatser Utbyggnadsområde Sammanfattning 2015 års aktiviteter: Normalinvestering Bro/Kaj/Byggnad: Under 2015 byggs toalett på Stortorget och färdigställs toalett i Pildammsparken och i Kroksbäcksparken. Mobilitet: Fokus på åtgärder för enkelt avhjälpta hinder och trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångställe. Löpande arbete med trafiksignaler och parkeringsautomater. Mötesplatser: Mäster Johansgatan byggs Insatser i Folkets Park, VA-ledning Satsning på trädplantering och aktiva mötesplatser Kanalstråkens upprustning planeras. Reinvesteringar: Satsning på svårskötta ytor, armatur, trygghetsbelysning och effektbesparingar. Kaj/Bro/Gata Bro/Kaj/Byggnad: Byte av kanalspont 10 mkr. Reinvesteringar: kalkyl för bärighetsombyggnad av gator (kopplat till underhållsskulden) 35 mkr 2015 Utbyggnadsinvestering Bro/Kaj/Byggnad: Ljudkonstverket på den nya bron Malmö Live färdigställs. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)

20 Mobilitet: Spillepengsgatan och Spillepengens trafikplats färdigställs Malmöringen station Rosengård finns i portföljen Cykelbanor längs Lantmannagatan, Tessins väg, Nordenskiöldsgatan, Sankt Knuts väg, Limhamnsvägen och Fersens väg arbetas med aktivt under Mötesplatser: Insatser i Folkets Park påbörjas Posthusplatsen byggs om och är klart Nobeltorgets ombyggnad startas Ekostråket, mellan Elinelundsparken och Ringvägen, och Brottets bana, grönstråket mellan Limhamns kalkbrott till Varvsbron ska byggas. Utbyggnadsområde: Det byggs på ett antal område i staden. Bland annat Elinelunds gård, Limhamns Kalkbrott, Öster och Norr om Sjötorpsvägen, Kv Oket, Magasinsgatan, Gottorp, Kv Cementen, öster om Mässan, Norr om Centralstationen samt många fler. Vissa projekt är stora investering delvis finansierade med skattemedel, vissa är stora och eller mindre finansierade av externa medel. Bruttoinvestering Typ av investering Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Normal investering Kaj/Bro/Gata Utbyggnadsinvestering Summa Typ av investering Kategori Utfall 2014 Budget 2015 Förändring Normal investering Bro/Kaj/Byggnad Mobilitet Mötesplatser Reinvesteringar Kaj/Bro/Gata Bro/Kaj/Byggnad Reinvesteringar Utbyggnadsinvesteringar Bro/Kaj/Byggnad Mobilitet Mötesplatser Utbyggnadsområde Vi bygger om två centrala mötesplatser under 2015, Posthusplatsen och Nobeltorget. Dessutom utförs åtgärder i Folkets Park. Tekniska nämnden - Gatukontoret, Nämndsbudget (20)