Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget. Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2009-11-22. Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget. Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling 2009-11-22"

Transkript

1 Sundsvalls Stadshus Kv Stadshuset 1, Stora torget Konsekvensanalys och vårdprogram 2009 Arbetshandling

2 sid Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Program för förändring Stenstadens riksintressanta miljö... 4 Nuläge... 5 Skadegenomgång och miljöanalys... 5 Hyresintäkter... 5 Investering... 6 Konsekvenser... 6 Alternativ 0 - Ingen ombyggnad... 6 Alternativ 1 - Ombyggnad... 7 Stadshuset 1868 och en beskrivning... 8 Beskrivning av originalutförande Exteriört... 9 Interiört Skyddsföreskrifter Detaljerad beskrivning av Stadshuset Exteriör Norra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning Östra fasaden Södra fasaden Västra fasaden Takytorna Entrévestibul Norra korridoren, från Centralgatan (öster) till Torggatan (väster) Vestibul i öster Vestibul i väster Kontorsrum mot norr, östra delen, från huvudentréns hissrum rum tillhöriga Drätselkammaren (ekonomi) Kontorsrum mot norr, västra delen från huvudentrén - detektivrum, byggnadsvårdsnämnd, stadsfiskal och poliskommissarie Rum i söder, östra delen, mot östra innergården Rum i söder, västra delen, mot västra innergården Stadshusrestaurangen Kontorsrum i öster mot Centralgatan, fd Fattigvården Kontorsrum i väster mot Torggatan, Pengar i Sverige, fd Överkonstapel, poliskåren och kommissarie Arresten, Finka, celler och förvaring av tjuvgods ( ) Östra innergården Västra innergården... 70

3 sid Interiör - Plan 1 trappa Centrala hallen, vestibul Plan 1 tr Norra korridoren från Centralgatan till Torggatan Plan 1 tr Vestibul i öster Plan 1 tr Vestibul i väster Kontorsrum mot norr, östra sidan, fd hälsovårdsnämnden och kommittérum Konferensrum mot norr, västra sidan, fd borgmästarekontor, conferensrum och sessionsrum för rådhusrätten Plan 1 tr Stadsfullmäktigesalen Plan 1 tr Västra korridoren söder om västra vestibulen Plan 1 tr Västra korridoren, rum mot väster, fd rådmanskontor och förmak Plan 1 tr Västra korridoren, rum i söder Plan 1 tr Lilla matsalen samt serveringskök i sydöst, fd Matsal och festrum Plan 1 tr Festrum i söder, väster om stadshussalongen Plan 1 tr Stadshussalongen, fd Sal med läktare Interiör vindsvåningen Vindsvåning med kontorsrum och lägenheter Bilaga 1. Ritningar

4 sid Inledning År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets bottenplan till galleria. ADL Creativa AB har nu på uppdrag av Stadshuset i Sundsvall AB genomfört en komplettering av konsekvensbeskrivningen från Den omfattar exteriören, bottenplan, plan 1 trappa, vindsplan. En konsekvensbeskrivning informerar om vilka kulturhistoriska värden som bör beaktas vid restaurering eller ombyggnad. Det omfattar både kunskap om byggnadens historiska bakgrund såväl som en beskrivning av befintlig yta och form, liksom dagens förutsättningar. Tanken är också att den ska fungera som ett levande dokument under en ev. ombyggnad där nya rön dokumenteras. Arbetet omfattar i denna version även en analys av vilka konsekvenser en ombyggnad får för Stadshuset och dess kulturhistoriska värden presenterade i alternativ 0 och 1. Utredningen tar också fasta på att beskrivningen kan utgöra underlag för en kommande hantverksutbildning om en ombyggnad kommer till stånd och detta arbete är därför en start för ett vårdprogram. Bakgrund Sundsvalls stadshus är ett av stenstadens centrala byggnadsverk. Det är idag 35 år sedan kommunen övergav fastigheten för att flytta sin administrativa verksamhet till Sundsvalls gamla sjukhus på Norrmalm. Strax innan flytten byggnadsminnesförklarades fastigheten. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte byggas om eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Allt sedan dess har stadshuset haft svårt att fylla ytorna med verksamhet. Den här konsekvensbeskrivningen är, som inledningsvis sagts, genomförd i två etapper. År 2006 genomförde ADL Creativa AB på uppdrag av Fastighets AB Norrporten; Håkan Ruda, en antikvarisk förundersökning och en konsekvensbeskrivning av Stadshusets kulturmiljö, inför en planerad ombyggnad av Stadshusets plan 1, bottenplan, till galleria. Här dokumenterades befintligt skick och noterades kulturhistoriska värden enligt en mall som godkändes av länsstyrelsen. Detta inför ett förväntat köp av fastigheten från dåvarande ägaren Sundsvalls kommun. Idéerna inför en ombyggnad utgick då från ett galleriakoncept och arbetet fokuserade i stort sett på interiören i bottenplanet, de delar av Stadshuset som inte skyddas i byggnadsminnet. Under en längre tid hade bottenplanet inte underhållits i samma utsträckning som övriga delar av Stadshuset. Som en följd av detta befann sig vissa delar av interiören i mycket dåligt skick. Ombyggnad till galleria blev aldrig genomförd, istället gjordes en överenskommelse mellan Sundsvalls kommun och Norrporten om att överföra fastigheten till ett nytt, gemensamt ägt bolag, där kommunen är minoritetsägare. Detta gjordes Därefter har det nya bolaget, Stadshuset i Sundsvall AB, försökt skapa förutsättningar för ett nytt innehåll i stadshuset. Flera förslag har kommit upp och flera idélösningar i separata utrymmen har skisserats. Men helheten har saknats och efterfrågats av både kommun och länsstyrelse. Parallellt har också frågan om en utvidgad hantverksutbildning vid den förväntade ombyggnaden/restaureringen diskuterats med arbetsmarknadens parter såväl som med respektive myndighet. Samtliga har ställt sig positiva till en sådan utbildning. Tiden går och konjunkturutvecklingen visar ännu inga snabba lösningar i vare sig användningsområde eller ombyggnadsmöjligheter. Program för förändring 1986 Idéerna kring ombyggnad av stadshuset är egentligen inte något nytt. Sundsvalls kommun flyttade ut ur stadshuset Behovet av underhåll var stort. Under första hälften av 1980-talet restaurerades exteriören. Hela södra fasaden putslagades. Samtidigt öppnades ett par blindfönster, liksom en

5 sid igensatt ingång. Även övriga fasader putslagades i olika omfattning. Hela byggnaden målades om med en ljust gulrosa KC-färg av märket Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset sågs över och målades engelskt röda med linoljefärg. Två fönsterglas med etsade motiv i stadshussalongen hade spruckit och ersattes med nya kopior. Ett fönster i tingssalens på plan 1 trappa norra vägg, öppnades åter upp. Det gamla plåttaket ersattes med ett nytt, vilket innebar falsade skivor i galvaniserad plåt, samt grå målning. Taket höjdes också för luftning och kylning. Dessutom tilläggsisolerades delar av vinden. Skulpturgrupperna av Carl Johan Dyfverman renoverades och målades om med vit linoljefärg. En av de största insatserna, som förändrat stadshusets utseende under 1900-talet, tillkom via en större utredning och följande förslag på ombyggnad/renovering Dåvarande Husbyggnadskontoret utarbetade på uppdrag av Fastighetsnämndens arbetsutskott ett förslag till ombyggnad och framtida användning av stadshuset. I arbetet hade Henrik Bergh von Linde - i ett senare skede Per Ahnborg, VBB, Åke Ahlinder, Herolfs Ing Byrå, Nils Nyman, Sten Olssons Ing Byrå, i ett senare skede ersatt av Tore Söderholm, Hugo Theorells ingeniörsbyrå, Åke Karlsson, Sundsvalls Eltekniska Ing Byrå, Gerhard Rystedt, Gery Byggkonsult och Rolf Billberg, Bygganalys deltagit. Vidare hade stadsarkitekt Bengt Bygdén, Stadsbyggnadskontoret, länsantikvarie Bengt Häger, länsstyrelsens planeringsavdelning, museichef Astrid Linder-Rissén och 1:e intendent Barbro Björk, Sundsvalls museum, samt Husbyggnadskontorets chef Arne Esping och planeringsingenjör Nils Bergström, Husbyggnadskontoret, medverkat. Den framtida användningen berördes. Man ansåg att stadshusets särprägel med samlings- och festlokaler aldrig kunde återskapas i ett nytt hus och framhöll att de slitna lokalerna var mycket eftertraktade. En satsning på dagkonferenser borde genomföras, men detta krävde ett modernt kök för lunch- och middagsservering. Man fastslog också att det var nödvändigt att förränta investeringen i ett nytt kök genom att finna hyresgäster, som i likhet med konferensverksamhet kunde bära lokalkostnaderna på ett tillfredsställande sätt. De tilltänkta verksamheterna skulle komma att kräva inte bara kontorslokaler utan även lokaler för konferenser, kurser och utställningar. Möjligheter fanns också att skapa övernattningsrum om så önskades. Förslaget menade att det med hänsyn till stadshusets stora kulturhistoriska värde var angeläget att den invändiga restaureringen skulle ske varsamt. Nya installationer, tillägg och ändringar skulle dock accepteras från kulturhistoriskt håll eftersom det var en förutsättning för byggnadens överlevnad. Programförslaget förespråkade vissa nya lösningar. Inglasade gårdar var en av dessa. Den östra gården skulle då användas som serveringslokal med ca 90 bordsplatser, den västra avsågs användas som utställningslokal. Genom överglasningen tänktes bakgårdskaraktären förvandlas till en attraktiv inre miljö. En annan var att stadshuset skulle få en huvudingång med reception där även handikappanpassningen krävde en nyinstallerad hiss. Vidare ansåg man att ett nytt serveringskök skulle inrymmas i våningen 1 trappa, rakt ovanför det ursprungliga restaurangköket, som också skulle återskapas i anslutning till den nya stadshusrestaurangen. Centralgatans portik skulle nyttjas som varuintag för restaurangen. Genom en överenskommelse med de antikvariska myndigheterna föreslogs att det sk 1950-talsrummet i söder strax intill stadshussalongen skulle offras för serveringsköket talsrummet ansågs tillhöra en senare tids tillägg med främmande karaktär för huset som helhet. Stadshusrestaurangen blev ett bärande tema i programförslaget och man underströk de olika nyttjandemöjligheterna för denna etablering med sommarservering utomhus vid parken Hedern, för stora sällskap i stadshussalongen, banketter i stadsfullmäktigesalen mm. Men även kontorsutrymmenas- och konferenslokalernas möjliga placering diskuterades. En eventuell utbyggnad i vindsvåningen skymtade också. Under perioden genomfördes två etapper av denna projektering, men de omfattade bara valda utrymmen av stadshuset, bl a inte bottenvåningen förutom restaurangen i söder. Och den tredje etappen utfördes aldrig. Stenstadens riksintressanta miljö Länsstyrelsen i Västernorrland, tillsammans med Sundsvalls kommun, påbörjade i januari 1999 kommunikationsprojektet Sundsvalls stenstad kulturarv med kommersiella förtecken. Huvuduppgiften var att ta vara på det intresse och engagemang som fanns hos fastighetsägare,

6 sid hyresgäster och allmänhet i Sundsvall, men också att skapa förutsättningar för delaktighet och ansvarskännande. Förståelsen för att långsiktigheten i bevarandet av stenstaden just låg i utvecklingen av den kommersiella verksamheten var utbredd. Länsstyrelsen konstaterade i sin rapport från projektet att den kommersiella verksamheten faktiskt är en del av kulturarvet och ett av de övergripande målen var att skapa bättre förutsättningar för att använda den unika miljöns attraktionskraft för kommersiell utveckling av staden och regionen talet har sett ett flertal ombyggnader i stenstaden, däribland hotell Knaust, Hirschska huset och gallerian In. Erfarenheterna från de nämnda ombyggnaderna i Sundsvall är goda. Alla är framträdande exempel på hur den kommersiella näringen ger förutsättningar för fortsatt liv för byggnaderna och där hyresintäkterna är avgörande för ett långsiktigt underhåll. Att fortsätta i denna riktning kändes naturlig år 2006 då Norrporten planerade en galleriaombyggnad av Stadshusets bottenplan. Nuläge Efter den stora restaureringen/ombyggnaden har underhållet begränsats till ommålning av fönster under 1990-talet och en utbyggnad av en veranda för restaurangen Interiören har därför en varierad grad av teknisk status, bl a befinner sig stora delar av bottenvåningen i ett bedrövligt skick där troligen inte något gjorts sedan 1950-talet, liksom vindsvåningen med hörnlägenheterna i förfall. Ytorna är i stort behov av upprustning oavsett framtida innehåll. Det är idag också tydligt att även exteriören bär allt tydligare spår av eftersatt underhåll. Moderna funktionskrav utifrån myndighetsföreskrifter påverkar också möjligheterna till bibehållande av planlösning och teknisk standard, exempelvis utrymningsföreskrifter vid brand i ett så stort rum som stadshussalongen och arbetsmiljöregler. Skadegenomgång och miljöanalys Vid en analys av skadorna exteriört på tak och fasadytor 2006 utförd av plåtkonsult Hans-Erik Olsson, Sundsvall, gjordes en kostnadsuppskattning vad arbetsinsatserna för fasader och tak skulle uppgå till. De är att betrakta som budgetkostnader, idag troligtvis högre eftersom inget underhåll genomförts. En försiktig uppskattning rör sig om 12 miljoner kronor. Detta rör enbart exteriöra arbeten. År 2008 utfördes en miljöanalys av Gunnar Flodin, Elbeco, Halvar Halvarsson, Sweco FFNS, och Lars Agås, Miljö- o Inneklimat, där man bl a fann skadad rörisolering i källarplan, ett flertal elinstallationer i dåligt skick där framför allt utbredningen av bly, liksom kvicksilver, är mycket hög, främst i källare och lägenheter; och höga magnetfält uppmättes vid inkommande fjärrvärme. Här rekommenderas bl a att på kort sikt genomföra utbyte av elledningar och utbyggnad av ventilation i de utrymmen som saknar sådan, vilka bl a utgörs av hela västra delen av byggnaden. En grov uppskattning av kostnaderna för två nya ventilationsaggregat uppgår till ca 2, 5 miljoner kronor och utbyte av el till ytterligare omkring 1 miljon kronor. Hyresintäkter Hyresintäkterna för stadshuset släpar efter och påverkar möjligheterna till underhållsinsatser och renoveringar. Dagens hyressituation bygger på en äldre överenskommelse mellan tidigare fastighetsägare och hyresgästen som driver restaurang och konferensverksamhet. De hyr 2800 kvm av stadshusets knappt 4000 kvm uthyrbara yta. I det ingår restauranglokalen i bottenvåningen och i stort sett hela plan 1 tr. Däremot inte centrala entrén och trapphallen. För de hyrda ytorna betalar de motsvarande lagerhyra, ca 400 kr/kvm. Normala hyreskostnader för kontor i centrala Sundsvall rör sig på nivåer mellan kr/kvm; motsvarande för butiker uppgår till kr/kvm. I bottenvåningen återstår ca 700 kvm som mer eller mindre är helt tomma lokaler. I vindsvåningen fanns förr fyra lägenheter, men dessa är idag inte brukbara.

7 sid Konferens- och restaurangverksamheten drivs i tämligen besvärliga lokaler, över stora ytor och är personalintensiv. Personalkostnadernas höga nivå gör att hyresnivån hittills varit svår att höja, verksamheten kan då mer eller mindre försvinna. Självfallet måste hyresintäkterna höjas för att möjliggöra en långsiktighet i fastigheten. Strax efter den stora restaureringen/ombyggnaden fungerade det, men inte ens normalt underhåll kan idag hanteras med dessa intäkter. Det ser vi också i stadshusets tilltagande förfall. Detta hotar även långsiktigt kulturhistoriska värden. Den ekonomiska situationen förvärras också av tillkommande myndighetskrav i takt med att samhället förändras, bland annat brandkrav. Dessa krav innebär installation av sprinklers, larm, tillsyn av befintliga dörrar med täthetskrav och utrymningsbehör mm, samt nya utrymningsvägar. Eftersom dessa krav ställs utifrån ett modernt samhälles funktionalitet borde också förståelsen för en förnyelse av stadshusets verksamhet och möjligheterna till ombyggnad öka. Nuvarande hyresavtal måste sägas upp senast februari Vid avtalsskrivande för nästa period är ett femårigt avtal att vänta. Både fastighetsägare och hyresgäst har självfallet ett avgörande intresse av att veta vad som kommer att ske och vad som är möjligt att genomföra. Investering En försiktig kalkyl för att renovera och bygga om stadshuset med de moderna krav som ställs idag uppgår försiktigtvis till omkring miljoner kronor. Detta inkluderar dock även en ombyggnad av den tidigare föga inredda vindsvåningen. Men arbetet omfattar även utbredda restaureringsinsatser. Fasad- och takytor, liksom interiörer omfattas av särskilda insatser som fördyrar investeringarna. Därför förväntas kostnaderna stiga ytterligare. I dessa konjunkturkänsliga tider är en investering av sådana proportioner svåra att föreställa sig. Ännu har inte heller några realistiska hyresgäster visat sig. Fastighetsägaren har visserligen ett gyllene tillfälle att återskapa delar av den ursprungliga interiören, och samtidigt utveckla nya årsringar, men först måste ett nytt innehåll som kan bära kostnaderna attraheras. Konsekvenser Alternativ 0 - Ingen ombyggnad Stadshusets planlösning är i detta alternativ i viss mån intakt, men dess struktur med många små och ytmässigt besvärliga rum svarar mot en äldre tids behov, inte mot behoven i dagens samhälle. Detta konstaterades f ö redan i utredningen Oavsett verksamhet är infrastrukturen alltför ålderstigen. Både el, data och värme är undermålig. Utöver en alltför dålig infrastruktur är ytskikten i stort behov av renovering. I vissa delar av huset är det ett direkt förfall som pågått under många år. De nya myndighetskraven avseende brand påverkar generellt sett stadshusets befintliga verksamheter, exempelvis verksamheten i stadshussalongen, som idag är den del av huset som har bäst förutsättningar för stora grupper, konsertevenemang etc, men även övriga konferensutrymmen. Kraven påverkar möjligheten att bibehålla verksamheterna utan ombyggnad. Med bibehållen planlösning saknas attraktivitet för både offentliga verksamheter och kontorslösningar. Idag är lokaltillgången stor i stenstan, varför hyresnivåerna sjunker. Med en ålderdomlig infrastruktur kan inte ett attraktivt alternativ erbjudas via stadshuset. De som söker lokaler efterfrågar naturligt en ombyggnad som anpassar ytor och teknik till åtminstone likvärdig standard som finns på annat håll i stenstan. Detta gäller även i en högkonjunktur då priserna stiger. Om ingen ombyggnad sker bibehålls planlösningen och det exteriöra utseendet intakt. De insatser som genomfördes exteriört under 1980-talet kräver snart ett omfattande underhåll. De interiöra restaureringsinsatserna av fr a ytskikten håller många år än, men i övriga utrymmen fortsätter förfallet. Så länge fastigheten saknar hyresintäkter är det svårt att se några större insatser för underhåll, vare sig utvändigt eller invändigt. Till detta kommer att byggnaden mestadels står tom och

8 sid öde och saknar attraktionskraft. Det påverkar miljön kring torget och får negativa effekter på andra verksamheter. Förutsättningarna att vidmakthålla kulturhistoriska värden minskar därför avsevärt. Alternativ 1 - Ombyggnad En ombyggnad, som vi inte sett något bärande förslag av ännu, innebär en stor investering som över längre tid ska generera hyresintäkter. Det bidrar generellt sett till att vidmakthålla de kulturhistoriska värdena. Konsekvenserna av en ombyggnad kan främst ses i vissa begränsade åtgärder exteriört, där vi idag vet att en ombyggnad av huvudentrén är avgörande för flödet till stadshuset, samt mer utbrett interiört, främst i bottenvåningen, men även i vindsvåningen. Detta påverkar stadshusets form, planlösning och utseende. Ombyggnadsalternativet förändrar alltså till viss del utseendet, men är långsiktigt viktigt för kontinuerligt underhåll och möjlighet till bevarande av de kulturhistoriska värdenas för både husets- och centrala stadens attraktivitet. En ombyggnad ska inte bara ses i ljuset av förändring utan också som ett medel att tillföra nya värden. Här handlar det om kvalitativa komplement som skapar attraktivitet och möjliggör verksamhet avpassad för 2000-talet. Redan Andreas Bugges funktionellt inriktade förändring av stadshuset 1889 med centraliserad huvudentré och radikalt förbättrad kommunikation via ett nytt korridorsystem i hela huset, är ett tydligt sätt att anpassa byggnaden för tidens behov. Kontorsutformningen i stadshusets båda plan är repetetiv till sin karaktär beträffande detaljutformningen. Dessa utrymmen uppvisar också flera tidigare förändringsinsatser för de olika verksamheterna under 1900-talet. När inte lokalerna längre kunde uppfylla behoven flyttade sedan både polismyndighet och kommunens andra administrativa enheter ut ur stadshuset. Stadshuset tillhör riksintresset Sundsvalls stenstad. Och utgör en av dess mest intressanta byggnader, som bidrar till den historiska miljöns helhet. Att stadshuset under 35 år mer eller mindre stått tomt är dock förödande för stadens centrala liv. Flödet av människor kring Stora torget hämmas av att den södra sidan vid torget inte erbjuder något, där är oftast slutet och stängt. Dessutom börjar det utvändiga förfallet skapa olust i miljön. Om inte torget som samlings- och mötesplats stärks riskerar även andra verksamheter att drabbas. Målet måste vara att stadens centrum ska vara attraktivt och ge besökaren en upplevelse av rang. Det var också något som både kommunen och länsstyrelsen tog fasta på i sitt arbete med det ovan refererade stenstadsprojektet. Idéer som väckts att göra stadshuset till Sundsvalls mötesplats stämmer väl överens med de idéer som fördes fram av Sundsvalls kommun under 1980-talet. Den strukturen var på rätt väg, men genomfördes inte i sin helhet. Byggnadens kulturhistoriska värden har långsiktigt större förutsättningar att tas till vara i detta alternativ. Detta torde innebära, att möjligheterna till förändring borde vara goda, och att alternativ 1 därför är att föredra.

9 sid Stadshuset 1868 och en beskrivning Stadshuset i Sundsvall stod färdigt 1868, efter ritningar av arkitekten Birger Oppman. Oppman ritade ett stadshus i två våningar samt en attikvåning i flyglar och mittparti. Den långsträckta horisontaliteten vilken präglade fasaden, bröts av dessa attikor, och över alltihop reste sig centralt ett öppet klocktorn. Stadshuset var en byggnad helt i linje med tidens institutionsideal. Vid den stora stadsbranden 1888 stod grunden och yttermurarna kvar, men hela taket var avbränt, liksom ytterfönster, dörrar och alla andra trädetaljer. Birger Oppmans byggnad Andreas Bugges byggnad 1900.

10 sid Beskrivning av originalutförande Exteriört Den norske arkitekten Andreas Bugge fick uppdraget att rita om det brunna stadshuset, vars yttermurar i rödbränt tegel ändå stod kvar. Symmetri präglade 1860-talets volym, något som än starkare präglade Bugges omdaning Volymen utgörs av en två våningar hög byggnad med ett markerat mittparti, som reser sig en våning högre, liksom de två flygelbyggnaderna med samma höjd. Fasaden har en sockel i granit och en slätputsad fasad, i bottenvåningen med kraftfull rusticerad puts, och i den övre med en enklare rits i putsen, båda imiterande murad sten. De partier som i vindsvåningen skjuter upp är helt släta. Bugge reducerade rejält 1860-talets pregnanta medeltidsinspirerade klassicism. Lisener och takfotens konsolfris försvann, fönsteromfattningarnas listverk likaså, samtliga fönster förändrades, de stora spröjsade glasen försvann och fick en estetiskt enklare inramning med annan spröjsplacering. Men i huvudfasaden bestod 18 fönsteraxlar i bottenplanet och 21 i övre planet med rundbågformiga avslut. I den förhöjda attikvåningen blev fönstren starkt förenklade med två stora glasytor, en i vardera luften, och de utformades dessutom utan sina bågformer. I flyglarna mot torget blev de bredare och delas av mittpost. Det avbrunna klocktornet reducerades till en visserligen plattare, men mycket längre konstruktion med överljus av säteritaksmodell. Dubbla skulpturgrupper av C J Dyfverman, tillkom centralt både mot norr och söder. De är utförda i zink och representerar byggnadens viktigaste funktioner: musik, dans och poesi (societetshusets stadshussalong), samt stadsstyre, rättsskipning och ordningsmakt (rådhusrätten och rättsväsendet). Ursprungligen fanns här tre entréer mot torget. Två fanns i de lägre länkande delarna, men genom att ta bort dessa gav Bugge stadshuset en mer dominerande huvudentré, med ett skärmtak belagt med falsad kopparplåt uppburet med 6 st konstrikt utformade smideskonsoler över samtliga tre dubbeldörrar i ek. På ömse sidor skjuter kraftiga risaliter ut för att ytterligare förstärka den centrala betydelsen. Detta gjorde Bugge för att skapa den vederbörligt pampiga inramning det offentliga livet krävde vid intåget till den ytterst påkostade stadshussalongen 1 trappa upp. Bugge menade själv att den centrala trappuppgången skulle ge vestibulen ett imposantare utseende och inte vilseleda besökare, som tidigare varit fallet med tre entréer. Trapphallen i både botten- och övervåning byggdes också ut för detta ändamål. Huvudvåningen och det centrala entrémotivet förstärks av två vapensköldar på ömse sidor om en i mittfönstret inmonterad klocka. Vapensköldarna i gips visar stadens och landskapets vapen. Båda inmålade i fasadfärgen. Huvudentréns tre, smala utåtgående pardörrar i ek, är indelade med tre fyllningar per blad där den nedre är dekorerad med en ålderdomlig geometrisk figur i form av två kvadrater som förskjutits i förhållande till varandra så att åtta stjärnuddar bildas och den övre försedd med glas. Över samtliga dörrpar finns ett överljus med halvcirkelformad båge. Denna utformning återfinns också i övriga ytterdörrar mot sidogatorna. Mellan dem finns två anslagstavlor i kalksten. Mellan bottenplanet och övre planet löper ett listverk som avgränsar de indragna ytorna under fönstren så att de tillsammans med fönsterplaceringarna liksom kryper in i muren och förstärker muren form. Även takfoten är kraftfullt markerad och avdelar zonen mellan huvudvåningen och de övre attikadelarna, var huvudmotiv med korta framskjutna pilastrar skapar rytmen mellan samtliga fönsterhål. Uppenbarligen höjde Bugge det allra översta släta partiet så att stadshuset skulle uppfattas högre. Det var inte till det bättre rent utseendemässigt sett. I flygelvolymerna markeras taket dessutom med snäckformer i samtliga hörn.

11 sid Stadshusets huvudfasader, Stadshusets sidofasader, 1889.

12 sid Interiört Bugge fortsatte de radikalt funktionella förändringarna interiört. Kommunikationen med den centralt betonade huvudentrén fortsatte på insidan där han lade ut ett korridorsystem i den ursprungliga U- formade byggnaden där även sidoentréer mot gatorna skapade tillgänglighet runt kvarteret för hela byggnaden. Korridorerna fick i görligaste mån ljus från fönster mot gårdarna och lösningen var i högsta grad modern och mer funktionellt inriktad än Oppmans äldre rumsfilsystem. De södra delarna nåddes med inkörsportar från Central- respektive Torggatorna, vilka bands samman med en genomfart tvärs över kvarteret. Större delen av den ursprungliga byggnadens bottenvåning reserverades för stadens förvaltningar, exempelvis drätselkammaren, stadsingenjören, stadsfiskalen och fattigvårdsstyrelsen, som vuxit ur sina begränsade lokaler före branden. Stadsfullmäktige erhöll en ny sammanträdessal på östra sidan i övre våningen där tidigare hotellets övernattningsrum funnits. Samtidigt hade också rådhusrätten vuxit och dess expansion kom till synes på den motsatta sidan i övre våningen med sju rum i fil utmed hela Torggatans fasad. Dessutom nyskapades också en lägenhet i attikvåningen i kvarterets samtliga fyra hörn. Stadshuset omstöptes för att motsvara 1890-talets krav på en offentlig byggnad där den kommunala förvaltningen vuxit till en självklar institution. Den största förändringen i stadshuset, förutom att stadshotellet helt försvann, utgjordes av det särskiljande av stad och stat i det övre planet. Stadsfullmäktigesalen förlades i öster och rådhusrättens tingssalar i väster. En annan viktig förändring var den nya solennitetssalen en trappa upp. Genom att bygga ut med en ny volym på gården mot söder skapade Bugge nya lokaler i bottenvåningen för polisen, bl. a. celler och förvaringsrum för tjuvgods. Dessutom tillkom en centralt placerad entré mot söder till den nya stadshusrestaurangen med separat matsal och kök i öster, samt en restaurang i väster där tidigare infarterna till gården funnits innan branden. I anslutning till restaurangen förlades en biljardsalong och ett spelrum i den befintliga byggnadens sydvästra del. En trappa upp inrymdes den nya salongen med läktare, fyra festrum, samt en mindre matsal i sydöstra hörnet, till största delen i den nya volymen. Stadshuset erhöll en interiör med betoning på festivitas, där knappast något sparades in på den omgivande dyrbara och konstfulla inredningen. För stadshusets interiörmåleri hämtade man upp den mest kända dekorationsfirman, Carl Grabows ateljé, från Stockholm; för dess påkostade möblering beställdes inte bara möbler utan även belysning och armaturer från kungliga hovleverantören Josef Leja i Stockholm, och det dekorativa, bemålade fönsterglaset i bl a trapphallens tak, inköptes från Stockholms glasmåleri. Mycket av detta kan ännu spåras i de lagskyddade utrymmena.

13 sid Stadshusets bottenplan, Stadshuset, plan 1 trappa, 1889.

14 sid Skyddsföreskrifter Stadshuset är sedan förklarat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Skyddsföreskrifterna avser byggnadens exteriör samt i interiören: vestibulen i bottenvåningen, trapphuset samt i plan 1 trappa, korridorer med tillhörande vestibuler från övre hallen till sessionssalen i väster resp. stadsfullmäktigesalen i öster; stadshussalongen (festivitetssalen), intilliggande festrum i sydväst, stadsfullmäktigesalen, samt fd matsalen i sydöst. Dessa får inte ombyggas eller bli föremål för sådana förändringar, som medför ingrepp i ursprunglig fast inredning och utsmyckningar. Stadshuset har sedan 1992 drivits av en operatör, som ansvarar för restaurang och konferensverksamhet i lokalerna. Sundsvalls kommun upphandlade ny operatör under hösten Därefter har förhandlingar förts om försäljning av fastigheten och ombyggnad till galleria. Försäljningen genomfördes 2007, men numera är tankarna på en ombyggnad till handelsgalleria skrinnlagda. Detaljerad beskrivning av Stadshuset Beskrivningen av stadshusets exteriör och interiörer presenteras i tabellform. Den är uppställd för att fylla flera funktioner och utarbetad tillsammans med länsstyrelsen Då den nu kompletterats har den också förändrats en smula eftersom förutsättningarna idag är annorlunda jämfört med Benämningarna på utrymmen i stadshuset följer 1889 års planritningar, ibland kompletterat med vissa senare benämningar. Tabellformen är upplagd enligt följande: Beskrivning av nuvarande utformning 2006/2009 Beskrivning av hur Stadshusets exteriör ser ut och hur dess våningsplan används idag och vilken status miljöerna har. Ny verksamhet i Stadshuset Beskrivning av planerade förändringar var aktuell i samband med shoppinggallerians utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Gallerian är inte aktuell längre, men väl andra verksamheter som medför förändringar. Oavsett vilka, får kolumnen redovisa de nya planerade verksamheternas utformning och dess konsekvenser för Stadshusets kulturmiljö. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta En beskrivning av de kvalitéer som är värda att beakta vid en ombyggnad/restaurering. Det är i synnerhet viktigt att vid ombyggnaderna accentuera delar av 1890-talets plan som med åren förändrats, detta gäller främst vestibulerna i nordost och nordväst, vilka knöt ihop stråken av korridorer. Här bör man med varsamhet beakta de många originaldetaljer som ännu finns kvar, såsom fönster, bröstnings- och fönstersmygpanel på insidan och utanför de lagskyddade utrymmena, framför allt kommunikationsstråken, de många enkeldörrarna med fyllningar, stengolven, dekormålade ytor, äldre dörrtrycken och säkerhetsdörrar. De ombyggnader som kan bli föremål för genomförande bör utföras med reversibilitet. Att bygga reversibelt innebär att bygga på ett sådant sätt att den ursprungliga utformningen går att återställa oavsett om vi talar om ny inredning, byte av inredning eller ny rumsindelning. De äldre föremålen bör i största möjliga utsträckning sparas eller återanvändas i huset. Nya installationer bör ta hänsyn till de äldre kommunikationssambanden, takhöjder, materialomgivning. I möjligaste mån bör styrfunktioner för nya installationer som ventilation, värme/kyla, larm och dyl. placeras i tomma utrymmen som finns i källare/vindsplanen. Vid ombyggnad bör nya gestaltningar och inredningar ge ett tydligt gränssnitt mot det äldre befintliga. Låt vår tid ge sitt avtryck, men gör inte avkall på kvalitet och följ gärna den befintliga materialstrukturen i byggnaden. Detaljutformning Beskriver kortfattat materialstatus för att underlätta framtida planering vid förändringar och en eventuell hantverksutbildning. Detta kan också lämpligen kompletteras när ev ombyggnadsprojekt är genomförda. Man får då ett övergripande dokument av Stadshusets utformning.

15 sid Exteriör Norra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 Än idag är symmetri fasadens främsta kännetecken talets stadshusfasad har inte förändrats i strukturen, endast färgsättningen har justerats. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Snäckformerna, liksom det tidigare lanternintaket är vitmålade, skulpturgrupperna sedan 2008 i naturzink. Mellan skulpturerna i den centrala volymen har den målade texten Stadshus i grått tillkommit under tidigt 2000-tal. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet - Ny verksamhet kräver en tydligare entrélösning, varför idéer kring utformning redan har skisserats. De innebär en större utanpåliggande volym som bibehåller den befintliga lösningen innanför. -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta -Strukturen i fasadens och taklandskapets symmetri skall beaktas. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. Dagens huvudentré med det centrala fasadmotivet är resultatet av Bugges förenkling och proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Takfallet mot Stora Torget torde klara en komplettering i begränsad omfattning, förslagsvis med vindskupor som specialutformas i 1890-talets anda. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.

16 sid Bilden ovan visar Stadshusets framsida mot norr och entrén mot Stora torget. Undre bilden huvudentrén med dess tre pardörrar.

17 sid Foto t.v. Den centrala entrédörren Foto t.h. En av de två anslagstavlorna vid huvudentrén. Foto t.v. En av fyllningarna med de två inskrivna kvadraterna i en cirkel. Foto t.h. Handtag i original i en av huvudentréns pardörrar Foto t.v. De två vapensköldarna på mittpartiet i övre planet. Foto t.h. En av de två skulpturgrupperna på mittpartiets krön.

18 sid Östra fasaden Beskrivning av nuvarande utformning 2009 De tydliga huvudfasaderna mot norr och söder binds samman av fasaderna mot öster (Centralgatan) och väster(torggatan), bägge i 2 våningar. Körportar mot de två gårdarna sluts av grindar i svart smidesjärn, infarten från öster är dock igenbyggd sedan länge. På väggen flankerar ljusglober från 1980-talet. Norr om denna finns en entré med en pardörr i ek, utformad på likartat vis som mot norra sidan. I bottenplanet är de tre fönstren söder om gårdsinfarten ombyggda. De är reducerade och den nedre fjärdedelen igensatt med tegel och puts. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren. Fasaden är ljust gulbeige i tonen, alla fönster mörkt engelskt röda. Yttertaket i falsad plåt är gråmålat. Ny verksamhet -I vindsplanet planeras en ombyggnad för kontor om hyresgäster kan kontrakteras, vilket också innebär vissa takförändringar. Antikvarisk rekommendation/kvalitéer att beakta - Fasaden mot Centralgatan tål mer förändringar än huvudfasaderna mot norr och söder. - Nya tillägg görs reversibla och med en utformning som tar hänsyn till den befintliga miljön. - Bugges förenklade utformning skapade renare ytor, men i viss mån sämre proportionering. De drastiska förändringarna visade att tiden inte var främmande för radikala grepp. Det kan vara ett ledmotiv vid ev framtida förändringar. -Ev. ljusinsläpp kan främst placeras mot gårdarna samt sidogatorna. Detaljutformning -Slätputs med ornamentering, listverk och annan putsprofilering, svagt gulrosa bemålning med kalkcementfärg Aktivan. Samtliga originalfönster i hela stadshuset målade i engelskt rött med linoljefärg. Allt genomfört under 1980-talets första år. Aktivan är en kalkcementfärg som bör ersättas av kalkfärg alternativt Keim silikatfärg. Det innebär i så fall bortblästring av färgen. Troligen har putslagningarna under olika renoveringar utförts med olika grader av kc-bruk, varför även borttagning av dessa i så fall blir nödvändiga om kalkfärg ska användas. Fönster rengöres och ommålas med linoljefärg.

19 sid Foto t.v. Vy från SÖ mot fasaden utmed Centralgatan Foto t.h. Norra sidoentrén mot Centralgatan Östra fasaden följer stadshusets fasadmotiv. Här är dock en gårdsinfart markerad och de tre fönstren söder om denna ombyggda. Dessutom är två fönster i övre planet ovan dem helt borttagna med slätputsade blinderingar indragna i muren.

20 sid Vy från nordöst utmed Centralgatan och östra fasaden. Sockel i granit löper runt hela stadshuset. De flesta källarfönsterhålen är igensatta med plåtar el. dyl.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Kavaljersflygeln, Tullgarns slott

Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Kavaljersflygeln, Tullgarns slott Antikvarisk kontroll vid nvändig förstärkning av brandsäkerhet samt utrymningstrappa, Kavaljersflygeln, Tullgarns slott, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland Eva

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta Brf Stadsträdgården Skönt modernt boende för ett aktivt liv Bofakta Innehåll Situationsplan... 3 Våningsplan Vindsvåning och våning 2 5... 4 Våning 1 och källarplan... 5 Planritningar 2 rum och kök...

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Residenset i Visby PROSPEKT

Residenset i Visby PROSPEKT PROSPEKT Residenset i Visby På Strandgatan 1 ligger Visby residens en 1700-talspärla i anrik miljö. Byggnaden vilar vackert ovanför hamnområdet, lummigt och upplyst. Residenset kan med sitt unika läge

Läs mer

Humanitetens Hus. Antikvarisk kontroll. Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad Skåne län

Humanitetens Hus. Antikvarisk kontroll. Renovering i samband med byte av verksamhet. Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad Skåne län Antikvarisk kontroll Humanitetens Hus Renovering i samband med byte av verksamhet Fastigheten Ridhuset 1 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:002 Carola Lund

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING UPPDRAG Stockholm Lighthouse SH UPPDRAGSNUMMER 3410387300 STATUS BYGGLOVHANDLING UPPDRAGSLEDARE Christina Turesson KUND JM AB TEKNIKOMRÅDE Arkitektur DATUM REVDATUM 2014-11-04 DEL 4, 5 (STORA RADEN) BYGGNADSDEL

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE

KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE BILAGA 3 KRISTIANSTADS KOMMUN VITTSKÖVLE 21:4 VITTSKÖVLE HEMMET VITTSKÖVLEVÄGEN 104 297 91 VITTSKÖVLE STATUSBESIKTNING UT- OCH IN- VÄNDIGT AV FASTIGHET MED BYGGNADER Kristianstad 2004-08-19 FB Engineering

Läs mer

KV RISET 10. Illustration Barnängsgatan / Tengdahlsgatan KV RISET 10 2014-05-08

KV RISET 10. Illustration Barnängsgatan / Tengdahlsgatan KV RISET 10 2014-05-08 Illustration Barnängsgatan / Tengdahlsgatan Kontur arkitektkontor ab Triewaldsgränd 1 111 29 Stockholm telefon +46 8 411 54 10 kontor@kontur.se www.kontur.se INNEHÅLL Försättsblad Innehåll Byggnaden, förändring,

Läs mer

Lux Lunds Universitet

Lux Lunds Universitet Lux Lunds Universitet Bild 1: Tegelfasadens varma uppljus framställs som en fond i bakgrunder till den inramade atriumgården. Det varma ljuset samspelar fint med det lågt sittande ljuset under bänken som

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Vindsutbyggnad Brf Betel

Vindsutbyggnad Brf Betel Vindsutbyggnad Brf Betel Ett förslag utarbetat av Vindsgruppen 2009 Inledning och historik... 2 Förutsättningar för vindsutbyggnad... 3 Brandsäkerhet och utrymningsvägar... 3 Vindsutbyggnad... 3 Torkvindar

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund

Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 2011:01 Ångpannecentralen, Eskil 20, Lund Antikvarisk rapport 2011 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2011 Carita Eskeröd Eskil 20, Ångpannecentralen, Lund. Enkel byggnadsdokumentation.

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

Inventeringsprotokoll Statusbedömning

Inventeringsprotokoll Statusbedömning Inventeringsprotokoll Statusbedömning TRAPPHUS, HISSKORG Fastighet Kv Dykaren Inventeringsdatum 2012-06-20 Byggnad 1 Omg Adress Alströmergatan 45 Egenkontroll Besiktningsman Oskar Rudbeck Granskning 2012-09-28

Läs mer

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun.

Denna utredning är utförd av Länsmuseet Gävleborg på uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningen, Sandvikens kommun. Datum Besiktningsprotokoll 2012-01-03 Dnr 524/310 Joel Ringh Antikvarie 026-655622 070-314 23 03 joel.ringh@xlm.se Besiktningsdatum 2011-12-19 Fotodokumentation 2011-12-19 Lagmansgården och Sockenstugan

Läs mer

Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 utkast 2005-08-24

Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 utkast 2005-08-24 Löpande underhållsplan för Brf Postsäcken 11 Version 1.1-2006-03-01 1 Inledning... 1 1.1 Underhåll av planen... 2 2 Kortsiktig teknisk plan plan för innevarande år... 3 3 Långsiktig teknisk plan... 4 3.1

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN önster I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 , Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Dannäs kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:48 Robin Gullbrandsson Dannäs

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM

KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! KUNGSHOLMEN PONTONJÄRGATAN 37 432 KVM Sida 1 av 19 BESKRIVNING Pontonjärgatan 37, 432 kvm Spännande arkitektdesignat kontor med maximalt utnyttjad yta. Högt i tak och stora

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter

Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Kistas Hjärta Tre fantastiska fastigheter mitt i Kista med rum för möjligheter Pulserar av liv. Kista växer så det knakar, pulserar av liv och allt fler företag upptäcker fördelarna med att etablera sig

Läs mer

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering

Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering m Börshusets fasader, iakttagelser vid fasadrenovering Margareta Cramér Putsade fasader ar vanliga på Stockholmshus. Många har en klassicistisk form med olika byggnadsdelar utskjutande från fasadlivet.

Läs mer

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 AIX Arkitekter AB, Hudiksvallsgatan 8, 113 30 Stockholm Tel 08-690 29 00 Fax 08-690 29 29 Epost

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 Plats: Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37. Vi har tidigare lovat att hålla ett informationsmöte om kommande renoveringar av tak, fasader

Läs mer

Underhållsplan Brf. Ulrika

Underhållsplan Brf. Ulrika Underhållsplan Brf. Ulrika Innehållsförteckning 1. Tidigare underhållsplan... 1-3 2. Fastighetsfakta... 6 3. Byggnadstekniska uppgifter... 6 4. Plan 2013 2020... 6-10 1 1. Tidigare underhållsplan Underhållsplan

Läs mer

Hyresgästsamråd. Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001. Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10

Hyresgästsamråd. Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001. Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10 Fastighetsutveckling Distrikt Söderort Hyresgästsamråd Storholmen 3 och 5 Storholmsbackarna 2-44 Projekt-ID: 6001 Datum 2015-02-02 Tid 18.00-20.00 Plats Storholmsbackarna 10 Närvarande Anita Sundh Hyresgäst

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Tanum Grebbestad 2:268

Tanum Grebbestad 2:268 Tanum Grebbestad 2:268 1 (5) Byggnaden, sedd från nordöst med tillbyggda entrén och bad/tvätt i förgrunden. Fastighetsbeskrivning: Centralt belägen friköpt fastighet om 1 754 m2. Kommunalt vatten och avlopp.

Läs mer

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid

Läs mer

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng 2011:1 Södervidinge kyrka Ny församlingslokal under läktaren, 2010 Maria Sträng Rapport 2011:1 Södervidinge kyrka - ny församlingslokal under läktaren Antikvarisk medverkan, 2010 Fornlämning nr 27 Södervidinge

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan

I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN

JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN JÄRNVÄGSGATAN 80 24 NYPRODUCERADE HYRESLÄGENHETER FASAD MOT JÄRNVÄGSGATAN INTERIÖR Lägenheterna är modernt designade med öppen planlösning, stora ljusinsläpp och generösa balkonger och uteplatser. Färgskalan

Läs mer

Ida Thunström. Tyresö gymnasium, en restaurering. Tyresö upper secondary school, a restoration. Ebba Hallin & Anders Berensson. Supervisors.

Ida Thunström. Tyresö gymnasium, en restaurering. Tyresö upper secondary school, a restoration. Ebba Hallin & Anders Berensson. Supervisors. Tyresö gymnasium, en restaurering. Tyresö upper secondary school, a restoration. Ida Thunström Handledare/ Supervisors Ebba Hallin & Anders Berensson Examinator/ Examiner Jesús Azpeitia Seron Examensarbete

Läs mer

känsla Värme, ljus & en mjuk

känsla Värme, ljus & en mjuk Värme, ljus & en mjuk känsla Det förenar två småländska byggprojekt som trots att de är mycket vitt skilda som objekt har flera gemensamma nämnare. En sådan nämnare är ljusgrå Borghamnskalksten, en annan

Läs mer