Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2003 Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3 Författare: David Ingnäs Joanna Sundström Handledare: Richard Gatarski

2 Förord Kära läsare, ibland tar livet oss med storm och bjuder på överraskningar som får oss att se världen med lite andra ögon. Idag har du en sådan dag. I handen har du nog Kräftrikets minst uppseendeväckande uppsatstitel. Men det spelar ingen roll, för du kommer ändå att läsa vår uppsats från pärm till pärm. Uttrycket att inte döma hunden efter håren kommer att få en helt ny innebörd för dig och du kommer att bjudas på en nagelbitare som du inte trodde var möjligt innanför de akademiska ramarna. Under de två senaste valkampanjerna har skola, vård och omsorg hamrats ut likt ett politiskt mantra. I den här uppsatsen ville vi gå bakom klyschorna och mediabilden som målas upp av den svenska skolans framtid. Därför dedikerade vi 20 manveckor under hösten 2003 till att studera hur skolorna använder sig av Europeiska Socialfondens kompetensutvecklingsprogram Växtkraft Mål 3. Om Växtkraft Mål 3 tillämpas på rätt sätt är programmet en unik chans för skolorna att öka sin konkurrenskraft och utveckla sin kompetens. Men växtkraft innebär ofta växtvärk. Håll oss därför hårt i hand och låt oss bjuda på vårt bidrag till hur den svenska skolan kan bli lite bättre. Vi har haft stor glädje av att träffa de skolrepresentanter som haft vänligheten att ställa upp på våra intervjuer. Ni är anonyma i uppsatsen men förblir starka personligheter i vårt minne. Vi tackar Er hjärtligt. Vi vill även passa på att rikta ett varmt tack till Per Hollander och Margit Unnefeldt på Europeiska Socialfonden som ställt upp och svarat på allt som två frågvisa studenter från MarknadsAkademien undrat angående ämnet. Ett annat tack går till vår handledare Richard Gatariski som har lett in oss på ämnet skolan som produkt under kandidatåret och som funnits längs vår väg som en hård ciceron. Vi vill också tacka andra handledare och kamrater på MarknadsAkademien som hjälp oss med stort som smått. Sist vill vi passa på att tacka varandra för ett gott och glädjefyllt samarbete. Arbetet har flutit på bra och vi hoppas att ni som läsare kommer att ha nästan lika kul att läsa denna uppsats som vi hade när vi skrev den. Mycket nöje! Stockholm den 9 januari 2004 David Ingnäs Joanna Sundström 2

3 Sammanfattning Denna uppsats behandlar Europeiska Socialfondens omfattande program Växtkraft Mål 3. Programmet syftar till att ge EU:s medlemsstater ekonomiskt stöd för att implementera den europeiska sysselsättningsstrategin. I detta syfte kan små och medelstora företag samt offentliga organisationer, såsom skolor, med färre än 250 anställda bland annat söka stöd för kompetensutveckling från Växtkraft Mål 3. Växtkraft Mål 3 är uppdelat i två steg. Steg 1 är en analysdel som resulterar i en handlingsplan för kompetensutveckling och i steg 2 verkställs handlingsplanen. I vår förstudie av huruvida skolor söker stöd från Växtkraft Mål 3 fick vi intrycket av att flera skolor tenderar att fastna på steg 1 och inte går vidare till steg 2. Med andra ord verkade de som om skolor fick pengar för en handlingsplan som sen aldrig sattes i verket. Därför är vår forskningsfråga: Vilka är de bakomliggande orsakerna till att skolor som genomför steg 1, inom ESF-projektet Växtkraft Mål 3 i Stockholms Län, inte går vidare till steg 2? Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad kunskap kring varför skolor inte går vidare till steg 2. Genom att identifiera några av de bakomliggande orsakerna till problemet hoppas vi kunna medvetandegöra skolor, ESF-rådet och konsulter om de hinder som finns på vägen, och därmed underlätta för fler skolor att genomföra hela Mål 3. I uppsatsen undersöker vi sju kommunala skolor i Stokcholms län. Skolorna har intervjuats om hur de genomfört och upplevt Växtkraft Mål 3. Vi har använt oss av en lättversion av Grundad Teori, därför bygger lejonparten av vår analys på det empiriska materialet från intervjuerna. Vår uppsats resulterar i sju kategorier som kan ses som bakomliggande faktorer till varför skolor inte genomför steg 2. Vår analys visar att skolor är dåligt pålästa, tycker att redovisningen är krävande, är projektovana samt att de anser att de lider av tidsbrist. Två kategorier är ESF-rådet ansvariga för. ESF-rådet har under perioder haft behandlingsstopp och det kan finnas ett inbyggt hinder mellan steg 1 och steg 2. Vi har även sett att konsulter inte alltid är skolorna till hjälp utan i vissa fall utgjort ett hinder för att skolor ska komma vidare i processen. För att illustrera vårt resultat har vi skapat en modell som heter växtkraftsgranen. Nyckelord Växtkraft Mål 3, ESF-rådet, kompetensutveckling, skolor, växtkraftsgranen 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING INTRODUKTION TILL ÄMNESOMRÅDET PROBLEMATISERING FORSKNINGSFRÅGA OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR URVAL 12 2 METOD OLIKA VERSIONER AV GT BEGRÄNSNINGAR AV RESULTATEN TEORETISK KOPPLING INTERVJUMETODIK ANALYS AV DATA KRITIK AV METODEN KÄLLKRITIK 18 3 EMPIRI KÖTTFÄRSSKOLAN VILDMARKSSKOLAN BLEKHETENS GYMNASIUM MYSSKOLAN BERGÅSSKOLAN GÄSTABUDSSKOLAN HÖGBORGENS GYMNASIUM 27 4 ANALYS OCH RESULTAT VARFÖR GÅR INTE SKOLOR VIDARE? DÅLIGT PÅLÄSTA SKOLOR REDOVISNINGEN AV MÅL SKOLANS BRIST PÅ TID SKOLANS OVANA AV PROJEKTARBETE DET INBYGGDA STOPPET TILL STEG ÖVERBELASTNINGEN HOS ESF-RÅDET KONSULTERNA HJÄLPER ELLER STJÄLPER? HUR MÅNGA SKOLOR GÅR VIDARE? 36 4

5 5 AVSLUTANDE DISKUSSION 38 6 KÄLLFÖRTECKNING 41 PUBLICERAT MATERIAL 41 FÖRETAGSINTERNT MATERIAL 41 MUNTLIGA KÄLLOR 42 BILAGA 1 43 INTERVJUOMRÅDEN 43 5

6 1 Inledning Utan kniv klarar man sig inte i skogen, berättade Birk för Ronja när de hade lämnat den skyddande miljön vid Mattisborgen för att bo ensamma i den utsatta Björngrottan. I dagens samhälle klarar sig de flesta av oss utan kniv. Birks argumentationsteknik känns däremot igen från ett informationsmöte för kommunalanställda om EU programmet Växtkraft Mål 3, som vi besökte i höstas. Utan kompetensutveckling klarar man sig inte i dagens konkurrensutsatta marknad, berättade Inger Lundman, informatör för programmet Växtkraft Mål 3, på Kommunförbundet Stockholms Län. För att ytterligare ge tyngd åt sina ord inför tjugotalet åhörare, till mestadels bestående av skolledningar från länets alla hörn, gav Inger Lundman ett exempel. Hon berättar att ungefär 80 % av personalen inom den offentliga sektorn har en utbildning som är äldre än 10 år samtidigt som minst 80 % av den teknik som idag finns ute på arbetsplatserna har tillkommit under de senaste 10 åren. Betydelsen av kompetensutveckling för att stärka en verksamhets konkurrenskraft beskrivs också av Björn Axelsson Att se ett företags långsiktiga förmåga till innovation och lärande som en stor del av ett företags konkurrenskraft är inte ovanligt idag (Axelsson 1996, s.7). Företag och organisationer måste både på kollektiv och individuell nivå ständigt utvecklas och förnyas i takt med omvärlden, annars är de dömda att på lång sikt försvinna. Svenska grund- och gymnasieskolor befinner sig i en helt annan verklighet idag än vad de gjorde för 10 år sedan. Skolreformen 1992 innebar bland annat att skolpengssystemet infördes, närhetsprincipen slopades och fler friskolor startades. Kommunala skolor har blivit mer konkurrensutsatta och har allt mer tvingats tänka marknadsmässigt för att locka till sig elever och undvika tomma klassrum. Därmed har också vikten av kontinuerlig kompetensutveckling ökat. Men skomakarens barn går ofta med trasiga skor och skolans anställda har ibland svårt att själva se till att utvecklas och undervisas. Det är dock inte så lätt för skolor som ofta har resursbrist och byråkratisk organisation med inrutade mönster att vårda och utveckla den befintliga interna kompetensen. 6

7 1.1 Introduktion till ämnesområdet Vad är då Växtkraft Mål 3 (Mål 3), som nämndes i inledningen? Mål 3 är en EUsatsning, som bedrivs mellan åren 2000 till Huvudansvarig för projektet i Europa är Europeiska Socialfonden (ESF), som är EU:s viktigaste redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt. ESF har till uppgift att bekämpa arbetslöshet samt att utveckla de mänskliga resurserna och den sociala integrationen på arbetsmarknaden i syfte att främja en hög sysselsättningsnivå, jämställdhet, en hållbar utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning (ESF 2003). I Sverige är det rådet för Europeiska Socialfonden (ESF-rådet) som förvaltar och distribuerar socialfonden. Enligt ESF-rådet har Mål 3 som syfte att stärka individens ställning i arbetslivet och därmed bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Fokus ligger därför på individen och dess individuella kompetensutveckling och dennes delaktighet i utvecklingsprocessen. Det är ett krav från ESF-rådet att samtliga i organisationen är delaktiga i steg 1. Programmet ska även verka för att minska gapen mellan de nya kompetenskraven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens (ESF 2003). Kort sagt ska Mål 3 stimulera förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet. Hela arbetsmarknaden dvs. privata företag, ensamföretagare, offentlig sektor samt organisationer omfattas av programmet. Stödet riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser med max 250 anställda. Programmet vill uppmuntra till växande och lärande organisationer. ESF-rådet tillhandahåller information, stöd samt fattar beslut om Mål 3 på nationell nivå i Sverige. På regional nivå är det Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL), som ger information, stöd och framförallt utbildning om projektet. KSL erbjuder grundläggande information om analysansökan, handlingsplan, diskussionspartners, seminarier samt förändringsledarutbildning (Växtkraft Mål 3, 2001). Bland annat anordnar KSL ett informationsmöte angående Mål 3, som sedermera har blivit obligatoriskt för de verksamheter som önskar söka till Mål 3. Att EU driver satsningar på kompetensutveckling är inget nytt. Redan i Romfördraget 1957 när EG bildades var en målsättningen att skapa välstånd för gemenskapens medborgare (SOU 1999, s.15). Sedan dess har olika satsningar gjorts på sysselsättning och kompetensutveckling. Föregångaren till programmet Växtkraft Mål 3 är Växtkraft Mål 4 (Mål 4). Mål 4 sträckte sig över perioden och då gick 15 % av bidragen till offentligt styrda företag, men skolor kunde då inte söka (IM-Gruppen 2000, s.35). Den regeln togs dock bort inför Mål 3. Programmet Mål 3, är uppdelat i två faser. Steg 1 som ska innefatta en analys av kompetensbehov, samt steg 2 som är själva utbildnings- och kompetensutvecklingsstadiet. (Växtkraft Mål 3, 2001). I praktiken går steg 1 till så att en verksamhet skickar in en bidragsansökan som ska innehålla en kort företagsbeskrivning, förslag till upplägg av analysen samt en kostnadsberäkning. Om ansökan till steg 1 beviljas av ESF-rådet ska verksamheten genomföra en nulägesanalys under max sex månader. Den ska innehålla en handlingsplan, deltagarredovisning samt en ekonomisk redovisning. Analysen är en genomgång av starka och svaga sidor och av möjligheter och hot. 7

8 Den ska kartlägga förutsättningarna för verksamheten hur den ser ut idag och hur verksamheten kan komma att se ut i framtiden. Att alla medarbetare är delaktiga i arbetet är en viktig grund för förändringsarbetet. ESF-rådet lägger även vikt vid att verksamheten utformar en enad syn på både nuvarande och framtida kompetenskrav. Analysen ska resultera i en handlingsplan som ska innehålla en beskrivning av nuläget, framtiden, utvecklingsförslag, individuella kompetensplaner samt en kompetensförsörjningsplan. ESF-rådet har ställt som ett krav att fyra genomgående teman ska beaktas inom varje enskilt projekt. Temana är IT, jämställdhet, mångfald och östersjöperspektiv. Ett företag med över 50 anställda kan få bidrag med upp till kr för steg 1, pengarna betalas dock ut i efterhand. (Växtkraft Mål 3, 2001) Efter det att analysfasen är avklarad är tanken att bidrag till själva kompetensutvecklingsfasen, steg 2, ska sökas. Det får gå max 12 månader mellan ansökan till steg 1 och steg 2 för att få godkänt på steg 2. Nedan i figur 1.1 redovisar vi en översikt av grundstenarna i Mål 3. Så här går det till att söka för steg 1, verksamhets- och kompetensanalys: 1. Inhämta information från ESF-rådets hemsida. Samt gå på KSL:s informationsmöte. 2. Fyll i och skicka in ansökan. 3. Verksamheten erhåller en bekräftelse på att ansökan registrerats av ESFrådet. 4. Tips: Vänta alltid på beslutet från ESF-rådet innan analys startas! 5. Om positivt beslut erhållits kan verksamhets- och kompetensanalysen påbörjas. 6. Redovisa analysresultatet och handlingsplanen och skicka in den tillsammans med rekvisitionen av medel. 7. Utbetalning av stödet sker 2-3 veckor efter att ESF-rådet har godkänt analys och handlingsplan....och att söka för steg 2, kompetensutveckling: 1. Efter genomförd verksamhets- och kompetensanalys kan stöd sökas för kompetensutveckling. En specificerad handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatsen skall bifogas. Av planen ska varje individs behov av kompetensutveckling framgå. 2. En bekräftelse på att ansökan registrerats av ESF-rådet skickas. 3. Tips: Vänta alltid på beslutet från ESF-rådet innan arbetet startas! 4. Kompetensutvecklingen ska påbörjas och avslutas inom beslutad projektperiod. 5. Rekvisition av medel sker i efterhand tillsammans med redovisning av genomförd kompetensutveckling. Figur 1.1 Hur det går till att söka bidrag från Mål 3 (ESF, 2003). 8

9 1.2 Problematisering Sedan Mål 3 startade 2001 har ca 224 grundskolor i Stockholms Län fått bidrag från ESF för att de genomfört en analys enligt riktlinjerna för steg 1 av projektet (Skolorsteg1, 2003). Enligt Margit Unnefeldt och Per Hollander, ESF-samordnare och anställda på ESF-rådet i Stockholms län, så är avslag på ansökningar till steg 1 få. Det tror Hollander dels beror på att det i ansökningsprocessen ingår ett informationsmöte på KSL som ett obligatoriskt moment, dels för att många skolor tar hjälp av konsultfirmor för att författa ansökningarna. Sammanlagt har ca 94 miljoner kronor betalats ut till att göra analyser i kommunala verksamheter i Stockholms Län under de snart 4 år som Mål 3 pågått (Unnefeldt & Hollander 2003, personlig intervju). Ungefär en tredjedel av de pengarna har gått till grundoch gymnasieskolor. Återbetalningen till samhället är tänkt att ske efter steg 2 i form av positiva effekter på tillväxt och utveckling. Därför är ESF:s målsättning att minst 80 % av de som får bidrag till steg 1 ska gå vidare till det andra steget (Unnefeldt & Hollander 2003, personlig intervju). Det är ju först i steg 2 som handlingsplanen omsättas i en praktisk kompetensutveckling som kan ge verksamheten långsiktig konkurrenskraft. Det ska dock inte förglömmas att även steg 1 kan ge positiva effekter i sig själv. På KSL:s frukostmöte om Mål 3 den 10 september 2003 nämnde Inger Lundman, informatör på KSL, i förbifarten att ESF-rådet hade haft problem med att få skolor att gå vidare till steg 2. Det fick oss att spetsa våra öron. Nyfiken i en strut tittade ut och vi kände oss manade att ta reda på vad som kunde ligga bakom ett sådant uttalande. Även ESF-rådet tyckte sig se att de sett ett liknande mönster. Vi intervjuade även Jan von Heland på Deloitte & Touche och Agneta Landin på Proera 2000 AB, två konsulter i Stockholm som jobbat med Mål 3 och skolor. Även de hade upplevt att skolor hade problem med att ta sig vidare till steg 2. Många skolor verkade fastna efter att de sökt till steg 1 vilket i så fall resulterar i att det inte blir någon kompetensutveckling. Det tycktes med andra ord vara mycket snack och lite verkstad från skolornas håll. Ännu allvarligare är det ju om ESF:s bidragsfond töms till analyser som sedan aldrig verkställs. Efter vår första enkla förstudie föll det sig logiskt för oss att vilja veta mer om varför skolor inte går vidare till steg 2, och det blev grunden till vår forskningsfråga. Som både ESF-rådet samt konsulterna vi intervjuade under vår förstudie påpekar, så har en handlingsplan oftast inte en längre livslängd än 6-12 månader beroende på att omvärlden ständigt förändras. Generellt sett är det därför viktigt att handlingsplanen omsätts till praktik inom högst ett år. Skolor som sniglar sig kan därför vara ute på nästan lika tunn is som skolor som inte går vidare till steg 2 överhuvudtaget. Att skolor inte fullföljer hela Mål 3 tycker vi är ett allvarligt problem. Samtidigt som det är allvarligt tycker vi också att det är intressant eftersom problemet ägs av så många olika aktörer. Ämnesvalet känns därför inspirerande och svaret på vår forskningsfråga kan förmodligen intressera fler än oss författare, vår handledare och närmast sörjande. 9

10 Nedan har vi listat de aktörer som vi antar kan ha ett intresse av vårt ämnesval samt en kort motivering till varför det är ett problem för dem att skolor inte fullföljer Mål 3. En del motiveringar passar säkert in på fler aktörer, då har vi valt att endast nämna den en gång. ESF-rådet: KSL: Skolorna: Når inte målet med en 80 %-ig genomströmming till steg 2. De når inte heller sitt primära syfte och mål att bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Resurser som läggs på information och utbildning av skolorna för att de ska få kännedom om Mål 3 får inte full avkastning. Kompetensen inom skolorna höjs inte på det sätt som de borde vilket i slutändan är ett problem på kommunal nivå eftersom skolan är kommunaliserad sedan Kompetensen i de enskilda skolornas organisation höjs inte vilket leder till minskad konkurrenskraft vilket i sin tur leder till att skolan på lång sikt blir mindre attraktiv för både elever och personal. Resurser som har tagits från den ordinarie verksamheten för att genomföra analysen blir bortkastade. Skolpersonalen: Upplever förmodligen att de kastat bort sin tid när de engagerat sig och bidragit med idéer men sedan ser att ingenting händer. Detta försvårar också för skolledningen att få med sin personal i framtida projekt och skolledningen får minskat förtroendekapital. Den enskilde individen blir också mindre attraktiv på arbetsmarknaden relativt till om individen genomfört en kompetensutveckling. Eleverna: Lärarna har en lägre kompetens relativt till om kompetenslyftet hade förverkligats vilket kan påverka kvaliteten på undervisningen. Antingen direkta effekter som att lärarna generellt har en för dålig IT -kompetens eller att arbetsklimatet blir sämre på skolan för att det finns en allmän besvikelse bland personalen för att kompetenslyftet rann ut i sanden. Konsultbyråer: Flera skolor tar hjälp av konsulter för att genomföra analysen i steg 1. I många fall är det till och med så att konsultbyråer är drivkraften och initiativtagare till att en skola deltar i projektet. Konsultbyråer ringer upp och informerar skolan om att de kan få bidrag för att genomföra en analys, en analys som konsulterna i sin tur kan hjälpa till att ta fram. Om skolorna av någon anledning sen inte går vidare till steg 2 så innebär det ju en förlust av en potentiell intäkt för konsultbolaget. Det kan också vara så att bortfallet av skolor indikerar att konsulten inte gör ett tillfredsställande jobb vilket förstås också är ett problem för konsultbyrån när de ska jobba med framtida kunder. 10

11 Samhället: Samhället i stort förlorar på flera sätt på att skolan väljer att inte gå vidare till steg 2. Drastiskt formulerat så slänger Europas skattebetalare flera miljoner kronor i sjön varje år eftersom pengarna investeras i handlingsplaner som aldrig sätts i verket. Den nationella konkurrenskraften blir sämre i Sverige jämfört med andra länder eftersom vårt utbildningssystem inte tar del av kompetensutvecklingen i Växtkraft Mål 3. Att skolpersonalen inte höjer sin kompetens får en dubbelt negativ effekt. Dels drabbas den nuvarande skolpersonalen, dels drabbas framtida generationer av arbetskraft, det vill säga nuvarande elever. Vilket kan hämma Sveriges tillväxt på lång sikt. 1.3 Forskningsfråga och syfte Vilka är de bakomliggande orsakerna till att skolor som genomför steg 1, inom ESF-projektet Växtkraft Mål 3 i Stockholms Län, inte går vidare till steg 2? Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad kunskap kring varför skolor inte går vidare till steg 2. Genom att synliggöra de bakomliggande orsakerna till problemet hoppas vi kunna medvetandegöra skolor, ESF-rådet och konsulter om de fällor som finns på vägen, och därmed underlätta för fler skolor att genomföra hela Mål Avgränsningar Växtkraft Mål 3 är ett projekt som pågår över hela landet. På grund av de begränsade tidsramar som finns för en kandidatuppsats och att vi inte ville genomföra telefonintervjuer valde vi att geografiskt avgränsa den population vi undersökte till grund- och gymnasieskolor i Stockholms Län. Vi har dessutom gjort en tidsavgränsning på när skolorna senast måste ha genomfört steg 1. Vi har endast undersökt de skolor som fått godkänt till steg 1 innan första april Detta eftersom sannolikheten är stor att de skolor som har slutfört steg 1, efter detta datum fortfarande diskuterar sin handlingsplan eller precis lämnat in ansökningar för att genomföra steg 2. På grund av ESF-rådets namngivning av projekten som deltar i Mål 3 var det i många friskolors fall svårt att avgöra om skolan gått vidare till steg 2 eller inte. Därför valde vi att begränsa urvalet till endast kommunala skolor. Intrycket vi fick av ESF-rådets data var dock att många friskolor som påbörjat Mål 3 också slutfört projektet, vilket var ytterligare ett skäl till att vi valde att helt fokusera på kommunala skolor. 11

12 1.6 Urval För att ta reda på vilka skolor som ansökt till steg 1 samt vilka som dessutom ansökt till steg 2 kontaktade vi ESF-rådet. De har inte själva undersökt hur många skolor som går vidare till steg 2 och deras arkiveringssystem medgav tyvärr inte någon automatisk framtagning av den typ av uppgifter vi behövde. Kategoriseringen som ESF-rådet har gjort av ansökningarna är grov. Den finaste kategoriseringen som går att göra av projekten, som är relevant för oss, är en kategori som innehåller alla kommunala projekt. Det innebär allt från socialenheter, daghem, parkförvaltningen och grund- och gymnasieskolor. ESFrådet gav oss tillgång till fullständiga listor av samtliga registrerade projekt inom ovanstående kategori för steg 1 och 2 men utsorteringen av skolor genomförde vi själva. (Skolorsteg2, 2003) Ur den totala populationen av kommunala skolor som enligt ESF-rådets arkiv inte gått vidare till steg 2 lottade vi fram bland 30 grund- och gymnasieskolor. Nästa steg i vår urvalsprocess var att studera de akter som ESF-rådet arkiverar för varje skola. Akterna innehåller skolans samtliga ansökningar och redovisningar och är sekretessbelagda, vilket var skälet till att vi var tvungna att göra ett begränsande urval på endast 30 skolor. I utbyte mot att vi undertecknade ett sekretessavtal fick vi alltså titta på ett begränsat antal av akterna. Vi fick dock själva bestämma vilka akter vi ville titta på. Syftet med att studera akterna var att försöka få en sådan stor variation som möjligt inom vår respondentgrupp. Som vi återkommer till i metodkapitlet så är det av stor vikt i den metod vi använder oss av att det är en maximerad skillnad i urvalet för att kunna dra slutsatser. Därför studerade vi ansökningarna för att se storleken på skolan, geografisk plats, typ av åtgärder i handlingsplanen samt ekonomisk satsning i projektet. När skolor med liknande karaktär rensats ut ur urvalsgruppen kvarstod 20 skolor. Målsättningen var att inledningsvis boka en intervju med mellan fem till tio skolledare och därefter värdera om vi nått tillfredställande teoretisk mättnad. Därför gjorde vi ett bekvämlighetsurval och fick kontakt med sju skolor som vi intervjuade. Vi var dock beredda på att genomföra fler intervjuer om vi skulle ha upptäckt att det var nödvändigt. 12

13 2 Metod Vår forskningsfråga innebär att vi vill undersöka en social process, det vill säga ett fenomen som styrs av mänskliga handlingar. Utgångspunkten för att finna en lämplig metod för vår uppsats blev därför att metoden skulle passa för den typen av undersökningar. Efter att ha kommit i kontakt med metoden Grundad Teori (GT) på en föreläsning av Bengt Gustavsson under kursen Vetenskapliga metoder, kände vi att det var en metod som skulle kunna vara lämpad för vår forskningsfråga på många sätt. Bengt Gustavsson skriver i boken Metod: Grundad Teori att Metoden är således i första hand bäst lämpad för att ta fram dolda mönster ur komplexa mänskliga processer (Gustavsson 1998, s.31). Han skriver vidare att GT är en upptäckande metod som används för att upptäcka samband i den sociala interaktionen. GT är också speciellt lämpad för fenomen som saknar tidigare teoribildning. Det kan gälla generella tillämpningsområden, som att förstå nya beteendemönster som människor i företags- och organisationsvärlden skapar (Gustavsson 1998, s.37). Användningsområdet för GT som metod är därmed direkt sammanfallande med naturen av vårt problemområde. 2.1 Olika versioner av GT begränsningar av resultaten Gustavsson nämner i sin bok att det finns olika varianter av tillämpningssätt av GT (Gustavsson 1998, s.31). Dels finns en mer sofistikerade teoriskapande variant dels finns en lättversion av metoden. Samma principer följs vid lättversionen som vid den teoribildandevarianten, men det ställs lägre krav på de olika stegen i processen. Lättversionen av GT är enligt Gustavsson bäst lämpad för uppsatser på C- och D- nivå (Gustavsson 1998, s.32). Skillnaden mellan den mer teoribildande versionen och lättversionen är att med den senare kan resultaten bli mindre tillförlitliga eftersom den teoretiska urvalsprocessen inte har samma djup Dessutom lyfts inte resultaten från den empiriska nivån till att gälla mer generella fenomen. Det gör att lättversionen i första hand handlar om att organisera en mängd data för att få fram ny kunskap. Fördelen med att använda en modifierad GT ansats på detta vis är att 13

14 forskaren samlar in data på ett systematiskt sätt och kategoriserar dem på ett empiriskt sätt (Gustavsson, 1998, s.34). När Grundad Teori används i lättversion för att beskriva företagsekonomiska fenomen går det egentligen inte att prata om Grundad Teori. Enligt Gustavsson är det är mer en systematisk beskrivning där datainsamlingen sker på ett kvalitativt sätt med ett beskrivande urval. I första hand har det som ska studeras undersökts med intervjuer. Under tiden som intervjuerna genomförs letar forskaren efter ett antal återkommande kategorier. Eftersom syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva varför skolor inte går vidare till steg 2 i Mål 3, tycker vi att lättversionen med syfte att beskriva ett företagsekonomiskt fenomen passar väl då uppsatsen skrivs på C-nivå. Generaliserbarheten av våra resultat och slutsatser är därför lägre än om vi haft möjlighet att använda oss av den teoriskapande varianten. En del kategorier som vi funnit har varit frekvent återkommande medan andra kategorier har enbart förekommit i enstaka fall. kategoriernas generaliserbarhet varierar, vilket diskuteras i analyskapitlet. 2.2 Teoretisk koppling Vi har inte tillämpat några tidigare kända teorier eller använt oss av en teoretisk referensram för att besvara vår forskningsfråga. Detta beror delvis på att den grundläggande idén inom GT är att vara så opåverkad som möjligt av andras konceptualiseringar och upptäckter inom det område du studerar (Gustavsson 1998, s.45). Förförståelsen bör helst vara obefintlig för att analysen skall bli så flexibel som möjligt. Syftet med GT är att skapa nya teoretiska modeller i sociala sammanhang som är grundligt baserad på empirisk data (Gustavsson 1998, s.9). Det är alltså en dödssynd att inom GT gräva fram existerande teorier och litteratur på ämnesområdet som undersöks. Teorin ska ju växa fram gradvis ur det empiriska materialet. GT-forskaren ska upptäcka en struktur i det som studeras. GT är med andra ord en upptäckande metod, och är användbar när teorier eller modeller ska skapas och inte för att bevisa samband (Gustavsson, 1998, s.31). Ett annat skäl till att vår uppsats saknar koppling till befintlig teori är att vi helt enkelt haft svårt att hitta tidigare teoribildning som är relevant för vårt ämnesområde. Detta kan förklaras med att vår forskningsfråga har en utpräglad upptäckandekaraktär. Gustavsson skriver att om du gjort en genuint upptäckande Grundad Teori-studie kommer du finna att det inte finns någon jämförande teori att diskutera din teori går bortom litteraturen (Gustavsson 1998, s. 46). Vi har alltså inte tillämpat några befintliga teorier i vår uppsats av två skäl. Dels för att GT till karaktären bygger på obefintlig förförståelse och att teorin ska växa fram ur empirin, dels för att vår forskningsfråga är av upptäckande karaktär. Däremot har vi använt en mängd orelaterad litteratur. Orelaterad litteratur kan användas för att få en känsla för teoretiska stilar (Gustavsson 1998, s.47). Exempel på orelaterad litteratur som vi läst är C-uppsatser, för att förstå hur en uppsats kan presenteras. Vi 14

15 har också läst en mängd olika metodböcker för att kunna sätta andra metoder i relation till GT, information om ESF-rådet och Mål 3, organisationslitteratur etc. Gustavsson skriver att läsa litteratur har många värdefull aspekter Med hjälp av orelaterad litteratur kan du öka din teoretiska lyhördhet för hur författaren konceptualiserar sina data, eller vilka begrepp författaren använder (Gustavsson 1998, s.47). 2.3 Intervjumetodik I urvalsbeskrivningen skriver vi hur urvalet av våra skolor, det vill säga våra respondenter, genomfördes. Vi har genomfört sju stycken intervjuer, vilket kan tyckas klent att dra vidare slutsatser av. I GT-studier är det dock inte antalet respondenter som räknas utan möjligheten till att se kategorier och kunna konceptualisera utifrån materialet. Data ska samlas tills teoretisk mättnad uppstår (Gustavsson 1998, s.8). Principen är att när forskaren upptäcker att en ytterligare intervju inte nämnvärt skulle ge bidra till någon större insikt har teoretisk mättnad uppstått. Utifrån förutsättningarna för GT på C-nivå, som vi diskuterade tidigare tycker vi att vi efter våra sju intervjuer uppnått en tillfredsställande teoretisk mättnad, med tanke på studiens omfattning. Vi inledde vår insamlingsfas med att per telefon kontakta de skolor som vi valt ut under urvalsprocessen. Vi frågade efter den person som var registrerad som kontaktperson för Mål 3 hos ESF. I de fall där kontaktpersonen inte längre var kvar på skolan bad vi att få tala med ersättaren. Vanligtvis var kontaktpersonen rektor eller biträdande rektor. Vi informerade de potentiella respondenterna om att vi skrev C-uppsats på MarknadsAkademien på Stockholms Universitet och att vårt ämnesområde var Växtkraft Mål 3 och skolan. Vi hade en medveten avsikt att inte gå in närmare på vår forskningsfråga för att inte påverka respondenten. I de fall där kontaktpersonen ville veta mer om vad intervjun skulle behandla informerade vi om att vi skulle ledda en öppen diskussion om hur skolan upplevt Mål 3 som projekt. På de skolor som vi lyckades komma i kontakt med rätt person var det endast en skola som avböjde medverkan på grund av tidsbrist. I övrigt var alla andra skolor positiva till att medverka. Vårt största problem under insamlingsfasen var istället att många kontaktpersoner var svåra att få tag på samt att skolorna hade svårt att avsätta tid för intervjun. Intervjuerna skedde under cirka en timme. I samtliga fall utfördes intervjun på den skola som var respondent. En lämplig intervjuansats för GT är cirkelansatsen som innebär att direkta frågor som exempelvis varför undviks. Som intervjuare närmade vi oss ämnet som katten kring het gröt. (Gustavsson 1998, s.52) Vi använde oss av öppna riktade frågor. Detta innebar att vi hade frågeområden som vi bad respondenten prata fritt om. (Lantz, 1997 s.18) Eftersom vi ville gå in i varje intervju med så lite förförståelse som möjligt hade vi för avsikt att låta respondenten ta upp det som var relevant kring deras erfarenhet av Mål 3. Vi ville därför att de skulle känna sig så lite styrda som möjligt av intervjufrågorna. Inför intervjuerna sammanställde vi däremot cirka tio intervjuområden som vi ville att respondenten skulle beröra (se 15

16 Bilaga 1). Områdena fungerade som stöd för oss för att vara säkra på att vi fick så uttömmande svar som möjligt. Genom att ha öppna frågor lämnas en möjlighet för respondenten att ta fram aspekter som vi på förhand inte visste något om. Vi hade ambitionen att respondenten skulle beskriva händelseförloppet och deras erfarenhet av Mål 3 så detaljerat som möjligt. Vi upplyste respondenterna om att varken deras eller skolans riktiga namn skulle förekomma i uppsatsen. Det gjorde vi för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt att prata fritt och ärligt om projektet. Under samtliga intervjuer var vi tre personer i rummet, respondenten samt vi författare. Noggranna anteckningar togs av en av oss medan den andra ledde intervjun. Vi valde att inte banda eftersom den intervjuade kan känna sig låst eller obekväm om bandupptagning sker. Vi litade istället på vår egen förmåga att fånga upp relevant fakta direkt under intervjun. Efter intervjun sammanställde vi det som sades, intryck vi fick samt de observationer som gjordes i interna PM. Anteckningarna från intervjuerna har bildat den data som sedermera analyserades och sammanställdes till kategorier. 2.5 Analys av data Efter varje intervju sammanställde vi det som sagts och vad vi observerats under intervjun. Vi lade stor vikt på att i sammanställningarna av intervjuerna skilja på egna tolkningar och vad respondenterna faktiskt har sagt. Detta eftersom vi ville undvika att fastna i våra egna tolkningar på ett för tidigt stadium av analysen, och inte ha möjlighet att gå tillbaks till den ursprungliga empiriska datan. När sedan alla intervjuer var genomförda och all vår data var insamlad satte vi oss och ner och letade efter återkommande mönster. Vi gick noggrant igenom varje skola och tog fram nyckelfaktorer kring skolan och dess relation till Mål 3. Detta resulterade i ytterligare ett PM för varje skola. Denna process kallas att kategorisera och konceptualisera inom GT. (Gustavsson 1998, s.34) Det finns självfallet en risk att vår förförståelse påverkar vårt letade efter nyckelfaktorer. Här underlättade det att vara två och kunna uppmärksamma den andres förförståelse och förhastade slutsatser. En annan risk med att vi delvis genomförde analysen parallellt med insamlingen av materialet, är att det är lätt att snöa in sig på en kategori och leta efter mönster som tros vara funna. Det kan bli så att en brådmogen kategori förblindar sökandet efter ett mer grundläggande mönster eller en kategori som bättre förklarar variationen i vår data. Visst kände vi en vilja att leta efter nykläckta kategorier från en intervju och finna den i en annan, men genom att vara medvetna om denna risk hoppas vi ha kunnat minimera sådan typer av inslag i analysen. (Gustavsson 1998, s. 42) 16

17 2.6 Kritik av metoden När en GT-studie genomförs är det önskvärt att forskaren eller den som genomför den är som ett tabula rasa, det vill säga ett oskrivet blad och inte har några förförstålelser (Gustavsson 1998, s.13). Vi diskuterade redan i föregående avsnitt svårigheten med att inte ha någon förförståelse, vi är naturligtvis färgade av våra erfarenheter, uppfostran, vad vi läst innan, vad andra har sagt med mera. Vem kan undslippa denna typ av påverkan? GT är en subjektiv metod därför är det stor risk att tolkningsproblem uppstår. Eftersom teorin bygger på empirin, det vill säga våra intervjuer, finns det en risk att vi har påverkat materialet utan att det har varit vår avsikt och gjort subjektiva förvrängningar. Vi har varit medvetna om detta och försökt att inför varje intervju beakta detta och ha så lite förförståelse som möjligt. Vi har båda varit närvarande vid alla intervjuer och har på så sett haft möjlighet att jämföra våra upplevelser från intervjuerna. En annan kritik som ofta uppstår mot GT är att den kan tyckas trivial eftersom teorier utformas endast utifrån empiri. Detta är en kritik som ofta framkommer mot kvalitativa metoder i allmänhet. Glaser skriver i boken The discovery of Grounded Theory att The qualitative research is generally labelled as unsystematic, impressionistic, or expoloraty, and the flexible quantitative research as sloppy or unsophisticated (Glasser & Strauss 1967, s.125). Även Gustavsson nämner att ett sådant problem existerar, men att kritiken måste sättas i relation till vilken ambition och inriktning som forskaren har. Det är när det empiriska materialet analyseras på flera nivåer som resultatet går från att vara trivialt till att bli djupare. Ett av de tyngsta kritiska argumenten mot GT tar resonemanget om att metoden är trivial ett steg längre då GT kritiseras för att enkom uppfinna hjulet på nytt. Denna kritik riktar sig framförallt mot principen om begränsad förförståelse. Eftersom GT-forskaren inte tar hänsyn till tidigare teoribildning förrän i det avslutande skedet av studien, menar kritikerna att en forskare kan ägna år av studier för att komma fram till en slutsats som redan existerar. Denna kritik kan i vissa fall vara befogad men som Gustavsson skriver jag föredrar att se till metodens potential att skapa intressanta teorier som fungerar i den företagsekonomiska verkligheten. (Gustavsson 1998, s 29) Ett annat problem med denna metod är det är att vi inte vet hur generaliserbart det är. I GT är de teorier som skapas baserade på induktiva slutsatser. Vilket menas att det är en ansats där forskaren härleder en allmän lag (Gustavsson 1998, s.17). Sannolikheten att våra resultat kan generaliseras blir självklart större ju fler fall som undersökts. Teorin kommer dock alltid att vara provisorisk. En GT-studie ska alltid kunna revideras om ny data tillkommer. Teorin bör aldrig ses som den absoluta sanningen utan snarare som den för tillfället bästa möjliga sanningen, som kan hjälpa oss att hantera fenomenet bättre (Gustavsson 1998, s.18). Tillförlitligheten av vår metod diskuteras också i samband med begränsningar av resultatet i avsnitt

18 2.7 Källkritik Vår teori är baserad på intervjuerna därför är det viktigt att värdera trovärdigheten hos våra källor. Anledningen till varför skolorna inte har gått vidare till steg 2 kan vara en känslig fråga för många skolor. Det kan uppfattas som ett misslyckande för den enskilda skolan när ett stort projekt har gått i stöpet. Därför finns det en risk att skolorna medvetet eller omedvetet förvränger informationen för att ställa sig i bättre dager. Det kan också vara så att skolan överdriver en utomståendes aktörs medverkan till att de gått snett, typ konsulter eller ESF-rådet. Vi har beaktat denna aspekt och därför försökt att utforma intervjusituationerna så att respondenterna ska känna sig trygga. Vi började med att ställa allmänna frågor och försökte vara ödmjuka i vår uttryckssätt. För att stärka förtroendet ytterligare har vi även informerat respondenterna om att deltagandet är helt anonymt, och att de kommer att få ta del av den färdiga uppsatsen. Eftersom vi gjorde ett bekvämlighetsurval på sju skolor av totalt 25 som vi fann intressanta finns det också en risk att vi med en omedveten systematik enbart fått tag på de skolor som generellt har gott om tid. Kanske är det finns ett samband mellan att skolor som inte hade tid att svara i telefon inte heller hade tid att genomföra Mål 3 på ett bra sätt. Det är därför möjligt att om vi intervjuat skolor som vi inte kom i kontakt med, kanske vår analys sett annorlunda ut. 18

19 3 Empiri Nu är det dags att stifta närmare bekantskap med de skolor som deltog i våra intervjuer. Empirin har, som vi behandlade i metodkapitlet, en väldigt central roll i vår uppsats. Därför tycker vi det är viktigt att låta dig som läsare att få insikt i vad de olika respondenterna svarade. Vi inleder med att beskriva samtliga undersökta skolors förutsättningar och hur de jobbade med Mål 3 projektet, vidare tar vi här upp intressant information som framkom i varje enskilt fall. I Först en kort rekapitulering av hur ESF-rådets ideala Mål 3- projekt bedrivs. Mål 3 syftar till att göra en analys över vilka framtida kompetensbehov en organisation kan komma att behöva och sen utarbeta en handlingsplan därefter. Projektet syftar främst till att ta fram individuella kompetensplaner för organisationens anställda och det är därför ett krav att samtliga i organisationen är delaktiga i analysen. ESF-rådet vill att alla analyser på något sätt ska innehålla en SWOT och behandla temana IT, jämställdhet, mångfald och östersjöperspektivet. För att få bidrag för steg 1 krävs att skolan får godkänt på redovisningen av deras analys som skickas in efter att steg 1 är färdiggjord. I steg 2 kan skolan bara få bidrag för de aktiviteter som man ska göra och inte de som man redan gjort. Det får gå max 12 månader mellan steg 1 och steg 2 för att få godkänt på steg 2. Vi har valt att inte presentera skolorna, skolpersonalen eller konsultbyråer med riktiga namn. Detta beslöt vi oss för på ett tidigt stadium i uppsatsarbetet, dels för att öka chansen att få så uppriktiga svar som möjligt av respondenterna, dels för att de skolor som ställer upp inte ska ta skada. I vissa fall kan det exempelvis vara känslig information som kommer fram när vi började nysta i varför skolan inte slutfört projektet. Alla namn som förekommer är därför fingerade. 3.1 Köttfärsskolan Köttfärsskolans rektor kommer inrusande på sitt arbetsrum 14 minuter efter avtal tid. Mellan ett arbetslagsmöte och en föräldramottagning har rektorn Adam Bertilsson nu klämt in en träff med två uppsatsskrivande studenter från MA. Trots den uppenbara stressen ger den medelålders rektorn ett glatt och avslappnat intryck. Köttfärsskolan är en F-9 skola och ligger i en stor förortskommun väster 19

20 om Stockholm. Skolan har cirka 650 elever och 100 till 110 anställda. Alla som jobbar på skolan är också anställda av skolan det vill säga att ingen jobbar på entreprenad. Bertilsson berättar hur han kom i kontakt med Mål 3 genom rektorskollegor och informationsbrev från ESF-rådet under våren Han såg det som en bra möjlighet att få EU-pengar. Dessutom var han en relativt nytillträdd rektor och såg det som en utmärkt chans att göra en rivstart och försöka göra ett gott intryck på sin personal. Han inledde ett samarbete med en konsultfirma, Monroekonsulterna, som han hade blivit rekommenderad av en annan skola. Konsulten hjälpte till med ansökan till steg 1 och med att lägga upp arbetet med hur analysen skulle genomföras. I september 2001 anordnade Köttfärsskolan en kick-off i matsalen för alla anställda där Bertilsson och Monroekonsulternas representant presenterade Mål 3. Efter mötet formerades en projektgrupp av 18 frivilliga som skulle leda analysen. Bertilsson minns att det inte direkt var kö bland personalen till att vara med i projektgruppen, de sista 2 i gruppen fick till och med lobbas in för att få bred representation. På frågan hur känslan var efter det första mötet småler Bertilsson och säger att: Det fanns väl en viss skepsis bland de anställda mot konsulter och känslan att; jaha här kommer en ny rektor, vad ska han hitta på? Men jag vet hur det är, jag har själv varit lärare. Under hösten delades en arbetsmiljöenkät ut bland alla anställda som konstruerats av projektgruppen i samråd med konsulten. Projektgruppen gjorde också en enklare SWOT-analys. Analysen var färdig 13 november, 2001 och det var återigen dags för ett stormöte där den nya handlingsplanen skulle presenteras. Bertilsson var mäkta stolt över att han lyckats få ihop steg 1 på mindre än ett halvår, men han påpekar att det aldrig gått utan konsulternas hjälp. Bertilsson berättar att analysen framför allt visade att skolan behövde bygga in en flexibilitet i organisationen för att möta förändringar i omvärlden. Köttfärsskolan har exempelvis många elever med annat modersmål än svenska. Därför måste det finnas andra sätt att mäta kunskap än läxförhör och prov. Rektor Bertilsson lutar sig över skrivbordet och säger Om elever kommer hit, måste vi kunna ta emot dem och ge dem en bra utbildning. Annars är det som att gå till ICA och fråga om man kan köpa köttfärs och de svarar: visst det går bra, men den är äcklig och rutten! Det fanns också ett behov av en gemensam värdegrund bland skolans anställda och därför planerade de att under två dagar åka med hela personalen till spa-och konferensanläggningen i Nådedalen. Där skulle Köttfärsskolans personal diskutera fram en gemensam värdegrund. Bertilsson tänkte dessutom vinna pluspoäng hos de anställda som förutspått att handlingsplanen bara skulle bli en hyllvärmare. Våren 2002 skickades ansökan till steg 2 in, men ESF-rådet var tveksamma till om en gemensam värdegrund verkligen var kompetensutveckling. Skolpersonalen fick vänta med att packa väskorna. Efter några omskrivningar var Köttfärsskolan tillslut redo för att få godkänt för steg 2 i september Då upptäckte Bertilsson att han inte läst anvisningarna för steg 2 tillräckligt och att han ville göra kompetensplanen mer omfattande och drog därför tillbaks ansökan på eget initiativ. Än en gång fick Nådedalenvistelsen skjutas upp. På våren 2003 skickades en omarbetade ansökan in igen, men i juni fick Bertilsson ett brev från ESF-rådet som sa att de hade behandlingsstopp och tidigast kunde behandla 20

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark Här nedan presenteras frågor och svar som kan vara intressanta för alla elever/föräldrar inför att AB-klasserna på Norskolan flyttas till Näsbyparksskolan

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden.

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. 1 (7) Datum 2014-01-22 Förvaltningschef Cecilia Lejon 0410-73 30 95, 0708-817 144 cecilia.lejon@trelleborg.se Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. Enligt kommunens reglemente

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23

Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23 Skola på vetenskaplig grund Modellskolan 12-10-23 fil dr och forskningsstrateg i Jönköpings kommun cristina.robertson@hlk.hj.se Modellskolans starka sidor och möjligheter Lärarnas analyssvar (procentuell

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Marknadsföring ring av mig

Marknadsföring ring av mig Välkomna till förelf reläsning Marknadsföring ring av mig Marie Simonsson, affärsomr rsområdeschef JENSEN education Innehåll KY-utbildningens roll påp arbetsmarknaden LiA/arbetss /arbetssökande >Vad krävs

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer