Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2003 Stannar skolor i växten? En studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3 Författare: David Ingnäs Joanna Sundström Handledare: Richard Gatarski

2 Förord Kära läsare, ibland tar livet oss med storm och bjuder på överraskningar som får oss att se världen med lite andra ögon. Idag har du en sådan dag. I handen har du nog Kräftrikets minst uppseendeväckande uppsatstitel. Men det spelar ingen roll, för du kommer ändå att läsa vår uppsats från pärm till pärm. Uttrycket att inte döma hunden efter håren kommer att få en helt ny innebörd för dig och du kommer att bjudas på en nagelbitare som du inte trodde var möjligt innanför de akademiska ramarna. Under de två senaste valkampanjerna har skola, vård och omsorg hamrats ut likt ett politiskt mantra. I den här uppsatsen ville vi gå bakom klyschorna och mediabilden som målas upp av den svenska skolans framtid. Därför dedikerade vi 20 manveckor under hösten 2003 till att studera hur skolorna använder sig av Europeiska Socialfondens kompetensutvecklingsprogram Växtkraft Mål 3. Om Växtkraft Mål 3 tillämpas på rätt sätt är programmet en unik chans för skolorna att öka sin konkurrenskraft och utveckla sin kompetens. Men växtkraft innebär ofta växtvärk. Håll oss därför hårt i hand och låt oss bjuda på vårt bidrag till hur den svenska skolan kan bli lite bättre. Vi har haft stor glädje av att träffa de skolrepresentanter som haft vänligheten att ställa upp på våra intervjuer. Ni är anonyma i uppsatsen men förblir starka personligheter i vårt minne. Vi tackar Er hjärtligt. Vi vill även passa på att rikta ett varmt tack till Per Hollander och Margit Unnefeldt på Europeiska Socialfonden som ställt upp och svarat på allt som två frågvisa studenter från MarknadsAkademien undrat angående ämnet. Ett annat tack går till vår handledare Richard Gatariski som har lett in oss på ämnet skolan som produkt under kandidatåret och som funnits längs vår väg som en hård ciceron. Vi vill också tacka andra handledare och kamrater på MarknadsAkademien som hjälp oss med stort som smått. Sist vill vi passa på att tacka varandra för ett gott och glädjefyllt samarbete. Arbetet har flutit på bra och vi hoppas att ni som läsare kommer att ha nästan lika kul att läsa denna uppsats som vi hade när vi skrev den. Mycket nöje! Stockholm den 9 januari 2004 David Ingnäs david.ingnas@hotmail.se Joanna Sundström joanna.sundstrom@spray.se 2

3 Sammanfattning Denna uppsats behandlar Europeiska Socialfondens omfattande program Växtkraft Mål 3. Programmet syftar till att ge EU:s medlemsstater ekonomiskt stöd för att implementera den europeiska sysselsättningsstrategin. I detta syfte kan små och medelstora företag samt offentliga organisationer, såsom skolor, med färre än 250 anställda bland annat söka stöd för kompetensutveckling från Växtkraft Mål 3. Växtkraft Mål 3 är uppdelat i två steg. Steg 1 är en analysdel som resulterar i en handlingsplan för kompetensutveckling och i steg 2 verkställs handlingsplanen. I vår förstudie av huruvida skolor söker stöd från Växtkraft Mål 3 fick vi intrycket av att flera skolor tenderar att fastna på steg 1 och inte går vidare till steg 2. Med andra ord verkade de som om skolor fick pengar för en handlingsplan som sen aldrig sattes i verket. Därför är vår forskningsfråga: Vilka är de bakomliggande orsakerna till att skolor som genomför steg 1, inom ESF-projektet Växtkraft Mål 3 i Stockholms Län, inte går vidare till steg 2? Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad kunskap kring varför skolor inte går vidare till steg 2. Genom att identifiera några av de bakomliggande orsakerna till problemet hoppas vi kunna medvetandegöra skolor, ESF-rådet och konsulter om de hinder som finns på vägen, och därmed underlätta för fler skolor att genomföra hela Mål 3. I uppsatsen undersöker vi sju kommunala skolor i Stokcholms län. Skolorna har intervjuats om hur de genomfört och upplevt Växtkraft Mål 3. Vi har använt oss av en lättversion av Grundad Teori, därför bygger lejonparten av vår analys på det empiriska materialet från intervjuerna. Vår uppsats resulterar i sju kategorier som kan ses som bakomliggande faktorer till varför skolor inte genomför steg 2. Vår analys visar att skolor är dåligt pålästa, tycker att redovisningen är krävande, är projektovana samt att de anser att de lider av tidsbrist. Två kategorier är ESF-rådet ansvariga för. ESF-rådet har under perioder haft behandlingsstopp och det kan finnas ett inbyggt hinder mellan steg 1 och steg 2. Vi har även sett att konsulter inte alltid är skolorna till hjälp utan i vissa fall utgjort ett hinder för att skolor ska komma vidare i processen. För att illustrera vårt resultat har vi skapat en modell som heter växtkraftsgranen. Nyckelord Växtkraft Mål 3, ESF-rådet, kompetensutveckling, skolor, växtkraftsgranen 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING INTRODUKTION TILL ÄMNESOMRÅDET PROBLEMATISERING FORSKNINGSFRÅGA OCH SYFTE AVGRÄNSNINGAR URVAL 12 2 METOD OLIKA VERSIONER AV GT BEGRÄNSNINGAR AV RESULTATEN TEORETISK KOPPLING INTERVJUMETODIK ANALYS AV DATA KRITIK AV METODEN KÄLLKRITIK 18 3 EMPIRI KÖTTFÄRSSKOLAN VILDMARKSSKOLAN BLEKHETENS GYMNASIUM MYSSKOLAN BERGÅSSKOLAN GÄSTABUDSSKOLAN HÖGBORGENS GYMNASIUM 27 4 ANALYS OCH RESULTAT VARFÖR GÅR INTE SKOLOR VIDARE? DÅLIGT PÅLÄSTA SKOLOR REDOVISNINGEN AV MÅL SKOLANS BRIST PÅ TID SKOLANS OVANA AV PROJEKTARBETE DET INBYGGDA STOPPET TILL STEG ÖVERBELASTNINGEN HOS ESF-RÅDET KONSULTERNA HJÄLPER ELLER STJÄLPER? HUR MÅNGA SKOLOR GÅR VIDARE? 36 4

5 5 AVSLUTANDE DISKUSSION 38 6 KÄLLFÖRTECKNING 41 PUBLICERAT MATERIAL 41 FÖRETAGSINTERNT MATERIAL 41 MUNTLIGA KÄLLOR 42 BILAGA 1 43 INTERVJUOMRÅDEN 43 5

6 1 Inledning Utan kniv klarar man sig inte i skogen, berättade Birk för Ronja när de hade lämnat den skyddande miljön vid Mattisborgen för att bo ensamma i den utsatta Björngrottan. I dagens samhälle klarar sig de flesta av oss utan kniv. Birks argumentationsteknik känns däremot igen från ett informationsmöte för kommunalanställda om EU programmet Växtkraft Mål 3, som vi besökte i höstas. Utan kompetensutveckling klarar man sig inte i dagens konkurrensutsatta marknad, berättade Inger Lundman, informatör för programmet Växtkraft Mål 3, på Kommunförbundet Stockholms Län. För att ytterligare ge tyngd åt sina ord inför tjugotalet åhörare, till mestadels bestående av skolledningar från länets alla hörn, gav Inger Lundman ett exempel. Hon berättar att ungefär 80 % av personalen inom den offentliga sektorn har en utbildning som är äldre än 10 år samtidigt som minst 80 % av den teknik som idag finns ute på arbetsplatserna har tillkommit under de senaste 10 åren. Betydelsen av kompetensutveckling för att stärka en verksamhets konkurrenskraft beskrivs också av Björn Axelsson Att se ett företags långsiktiga förmåga till innovation och lärande som en stor del av ett företags konkurrenskraft är inte ovanligt idag (Axelsson 1996, s.7). Företag och organisationer måste både på kollektiv och individuell nivå ständigt utvecklas och förnyas i takt med omvärlden, annars är de dömda att på lång sikt försvinna. Svenska grund- och gymnasieskolor befinner sig i en helt annan verklighet idag än vad de gjorde för 10 år sedan. Skolreformen 1992 innebar bland annat att skolpengssystemet infördes, närhetsprincipen slopades och fler friskolor startades. Kommunala skolor har blivit mer konkurrensutsatta och har allt mer tvingats tänka marknadsmässigt för att locka till sig elever och undvika tomma klassrum. Därmed har också vikten av kontinuerlig kompetensutveckling ökat. Men skomakarens barn går ofta med trasiga skor och skolans anställda har ibland svårt att själva se till att utvecklas och undervisas. Det är dock inte så lätt för skolor som ofta har resursbrist och byråkratisk organisation med inrutade mönster att vårda och utveckla den befintliga interna kompetensen. 6

7 1.1 Introduktion till ämnesområdet Vad är då Växtkraft Mål 3 (Mål 3), som nämndes i inledningen? Mål 3 är en EUsatsning, som bedrivs mellan åren 2000 till Huvudansvarig för projektet i Europa är Europeiska Socialfonden (ESF), som är EU:s viktigaste redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt. ESF har till uppgift att bekämpa arbetslöshet samt att utveckla de mänskliga resurserna och den sociala integrationen på arbetsmarknaden i syfte att främja en hög sysselsättningsnivå, jämställdhet, en hållbar utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning (ESF 2003). I Sverige är det rådet för Europeiska Socialfonden (ESF-rådet) som förvaltar och distribuerar socialfonden. Enligt ESF-rådet har Mål 3 som syfte att stärka individens ställning i arbetslivet och därmed bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Fokus ligger därför på individen och dess individuella kompetensutveckling och dennes delaktighet i utvecklingsprocessen. Det är ett krav från ESF-rådet att samtliga i organisationen är delaktiga i steg 1. Programmet ska även verka för att minska gapen mellan de nya kompetenskraven på arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens (ESF 2003). Kort sagt ska Mål 3 stimulera förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet. Hela arbetsmarknaden dvs. privata företag, ensamföretagare, offentlig sektor samt organisationer omfattas av programmet. Stödet riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser med max 250 anställda. Programmet vill uppmuntra till växande och lärande organisationer. ESF-rådet tillhandahåller information, stöd samt fattar beslut om Mål 3 på nationell nivå i Sverige. På regional nivå är det Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL), som ger information, stöd och framförallt utbildning om projektet. KSL erbjuder grundläggande information om analysansökan, handlingsplan, diskussionspartners, seminarier samt förändringsledarutbildning (Växtkraft Mål 3, 2001). Bland annat anordnar KSL ett informationsmöte angående Mål 3, som sedermera har blivit obligatoriskt för de verksamheter som önskar söka till Mål 3. Att EU driver satsningar på kompetensutveckling är inget nytt. Redan i Romfördraget 1957 när EG bildades var en målsättningen att skapa välstånd för gemenskapens medborgare (SOU 1999, s.15). Sedan dess har olika satsningar gjorts på sysselsättning och kompetensutveckling. Föregångaren till programmet Växtkraft Mål 3 är Växtkraft Mål 4 (Mål 4). Mål 4 sträckte sig över perioden och då gick 15 % av bidragen till offentligt styrda företag, men skolor kunde då inte söka (IM-Gruppen 2000, s.35). Den regeln togs dock bort inför Mål 3. Programmet Mål 3, är uppdelat i två faser. Steg 1 som ska innefatta en analys av kompetensbehov, samt steg 2 som är själva utbildnings- och kompetensutvecklingsstadiet. (Växtkraft Mål 3, 2001). I praktiken går steg 1 till så att en verksamhet skickar in en bidragsansökan som ska innehålla en kort företagsbeskrivning, förslag till upplägg av analysen samt en kostnadsberäkning. Om ansökan till steg 1 beviljas av ESF-rådet ska verksamheten genomföra en nulägesanalys under max sex månader. Den ska innehålla en handlingsplan, deltagarredovisning samt en ekonomisk redovisning. Analysen är en genomgång av starka och svaga sidor och av möjligheter och hot. 7

8 Den ska kartlägga förutsättningarna för verksamheten hur den ser ut idag och hur verksamheten kan komma att se ut i framtiden. Att alla medarbetare är delaktiga i arbetet är en viktig grund för förändringsarbetet. ESF-rådet lägger även vikt vid att verksamheten utformar en enad syn på både nuvarande och framtida kompetenskrav. Analysen ska resultera i en handlingsplan som ska innehålla en beskrivning av nuläget, framtiden, utvecklingsförslag, individuella kompetensplaner samt en kompetensförsörjningsplan. ESF-rådet har ställt som ett krav att fyra genomgående teman ska beaktas inom varje enskilt projekt. Temana är IT, jämställdhet, mångfald och östersjöperspektiv. Ett företag med över 50 anställda kan få bidrag med upp till kr för steg 1, pengarna betalas dock ut i efterhand. (Växtkraft Mål 3, 2001) Efter det att analysfasen är avklarad är tanken att bidrag till själva kompetensutvecklingsfasen, steg 2, ska sökas. Det får gå max 12 månader mellan ansökan till steg 1 och steg 2 för att få godkänt på steg 2. Nedan i figur 1.1 redovisar vi en översikt av grundstenarna i Mål 3. Så här går det till att söka för steg 1, verksamhets- och kompetensanalys: 1. Inhämta information från ESF-rådets hemsida. Samt gå på KSL:s informationsmöte. 2. Fyll i och skicka in ansökan. 3. Verksamheten erhåller en bekräftelse på att ansökan registrerats av ESFrådet. 4. Tips: Vänta alltid på beslutet från ESF-rådet innan analys startas! 5. Om positivt beslut erhållits kan verksamhets- och kompetensanalysen påbörjas. 6. Redovisa analysresultatet och handlingsplanen och skicka in den tillsammans med rekvisitionen av medel. 7. Utbetalning av stödet sker 2-3 veckor efter att ESF-rådet har godkänt analys och handlingsplan....och att söka för steg 2, kompetensutveckling: 1. Efter genomförd verksamhets- och kompetensanalys kan stöd sökas för kompetensutveckling. En specificerad handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatsen skall bifogas. Av planen ska varje individs behov av kompetensutveckling framgå. 2. En bekräftelse på att ansökan registrerats av ESF-rådet skickas. 3. Tips: Vänta alltid på beslutet från ESF-rådet innan arbetet startas! 4. Kompetensutvecklingen ska påbörjas och avslutas inom beslutad projektperiod. 5. Rekvisition av medel sker i efterhand tillsammans med redovisning av genomförd kompetensutveckling. Figur 1.1 Hur det går till att söka bidrag från Mål 3 (ESF, 2003). 8

9 1.2 Problematisering Sedan Mål 3 startade 2001 har ca 224 grundskolor i Stockholms Län fått bidrag från ESF för att de genomfört en analys enligt riktlinjerna för steg 1 av projektet (Skolorsteg1, 2003). Enligt Margit Unnefeldt och Per Hollander, ESF-samordnare och anställda på ESF-rådet i Stockholms län, så är avslag på ansökningar till steg 1 få. Det tror Hollander dels beror på att det i ansökningsprocessen ingår ett informationsmöte på KSL som ett obligatoriskt moment, dels för att många skolor tar hjälp av konsultfirmor för att författa ansökningarna. Sammanlagt har ca 94 miljoner kronor betalats ut till att göra analyser i kommunala verksamheter i Stockholms Län under de snart 4 år som Mål 3 pågått (Unnefeldt & Hollander 2003, personlig intervju). Ungefär en tredjedel av de pengarna har gått till grundoch gymnasieskolor. Återbetalningen till samhället är tänkt att ske efter steg 2 i form av positiva effekter på tillväxt och utveckling. Därför är ESF:s målsättning att minst 80 % av de som får bidrag till steg 1 ska gå vidare till det andra steget (Unnefeldt & Hollander 2003, personlig intervju). Det är ju först i steg 2 som handlingsplanen omsättas i en praktisk kompetensutveckling som kan ge verksamheten långsiktig konkurrenskraft. Det ska dock inte förglömmas att även steg 1 kan ge positiva effekter i sig själv. På KSL:s frukostmöte om Mål 3 den 10 september 2003 nämnde Inger Lundman, informatör på KSL, i förbifarten att ESF-rådet hade haft problem med att få skolor att gå vidare till steg 2. Det fick oss att spetsa våra öron. Nyfiken i en strut tittade ut och vi kände oss manade att ta reda på vad som kunde ligga bakom ett sådant uttalande. Även ESF-rådet tyckte sig se att de sett ett liknande mönster. Vi intervjuade även Jan von Heland på Deloitte & Touche och Agneta Landin på Proera 2000 AB, två konsulter i Stockholm som jobbat med Mål 3 och skolor. Även de hade upplevt att skolor hade problem med att ta sig vidare till steg 2. Många skolor verkade fastna efter att de sökt till steg 1 vilket i så fall resulterar i att det inte blir någon kompetensutveckling. Det tycktes med andra ord vara mycket snack och lite verkstad från skolornas håll. Ännu allvarligare är det ju om ESF:s bidragsfond töms till analyser som sedan aldrig verkställs. Efter vår första enkla förstudie föll det sig logiskt för oss att vilja veta mer om varför skolor inte går vidare till steg 2, och det blev grunden till vår forskningsfråga. Som både ESF-rådet samt konsulterna vi intervjuade under vår förstudie påpekar, så har en handlingsplan oftast inte en längre livslängd än 6-12 månader beroende på att omvärlden ständigt förändras. Generellt sett är det därför viktigt att handlingsplanen omsätts till praktik inom högst ett år. Skolor som sniglar sig kan därför vara ute på nästan lika tunn is som skolor som inte går vidare till steg 2 överhuvudtaget. Att skolor inte fullföljer hela Mål 3 tycker vi är ett allvarligt problem. Samtidigt som det är allvarligt tycker vi också att det är intressant eftersom problemet ägs av så många olika aktörer. Ämnesvalet känns därför inspirerande och svaret på vår forskningsfråga kan förmodligen intressera fler än oss författare, vår handledare och närmast sörjande. 9

10 Nedan har vi listat de aktörer som vi antar kan ha ett intresse av vårt ämnesval samt en kort motivering till varför det är ett problem för dem att skolor inte fullföljer Mål 3. En del motiveringar passar säkert in på fler aktörer, då har vi valt att endast nämna den en gång. ESF-rådet: KSL: Skolorna: Når inte målet med en 80 %-ig genomströmming till steg 2. De når inte heller sitt primära syfte och mål att bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Resurser som läggs på information och utbildning av skolorna för att de ska få kännedom om Mål 3 får inte full avkastning. Kompetensen inom skolorna höjs inte på det sätt som de borde vilket i slutändan är ett problem på kommunal nivå eftersom skolan är kommunaliserad sedan Kompetensen i de enskilda skolornas organisation höjs inte vilket leder till minskad konkurrenskraft vilket i sin tur leder till att skolan på lång sikt blir mindre attraktiv för både elever och personal. Resurser som har tagits från den ordinarie verksamheten för att genomföra analysen blir bortkastade. Skolpersonalen: Upplever förmodligen att de kastat bort sin tid när de engagerat sig och bidragit med idéer men sedan ser att ingenting händer. Detta försvårar också för skolledningen att få med sin personal i framtida projekt och skolledningen får minskat förtroendekapital. Den enskilde individen blir också mindre attraktiv på arbetsmarknaden relativt till om individen genomfört en kompetensutveckling. Eleverna: Lärarna har en lägre kompetens relativt till om kompetenslyftet hade förverkligats vilket kan påverka kvaliteten på undervisningen. Antingen direkta effekter som att lärarna generellt har en för dålig IT -kompetens eller att arbetsklimatet blir sämre på skolan för att det finns en allmän besvikelse bland personalen för att kompetenslyftet rann ut i sanden. Konsultbyråer: Flera skolor tar hjälp av konsulter för att genomföra analysen i steg 1. I många fall är det till och med så att konsultbyråer är drivkraften och initiativtagare till att en skola deltar i projektet. Konsultbyråer ringer upp och informerar skolan om att de kan få bidrag för att genomföra en analys, en analys som konsulterna i sin tur kan hjälpa till att ta fram. Om skolorna av någon anledning sen inte går vidare till steg 2 så innebär det ju en förlust av en potentiell intäkt för konsultbolaget. Det kan också vara så att bortfallet av skolor indikerar att konsulten inte gör ett tillfredsställande jobb vilket förstås också är ett problem för konsultbyrån när de ska jobba med framtida kunder. 10

11 Samhället: Samhället i stort förlorar på flera sätt på att skolan väljer att inte gå vidare till steg 2. Drastiskt formulerat så slänger Europas skattebetalare flera miljoner kronor i sjön varje år eftersom pengarna investeras i handlingsplaner som aldrig sätts i verket. Den nationella konkurrenskraften blir sämre i Sverige jämfört med andra länder eftersom vårt utbildningssystem inte tar del av kompetensutvecklingen i Växtkraft Mål 3. Att skolpersonalen inte höjer sin kompetens får en dubbelt negativ effekt. Dels drabbas den nuvarande skolpersonalen, dels drabbas framtida generationer av arbetskraft, det vill säga nuvarande elever. Vilket kan hämma Sveriges tillväxt på lång sikt. 1.3 Forskningsfråga och syfte Vilka är de bakomliggande orsakerna till att skolor som genomför steg 1, inom ESF-projektet Växtkraft Mål 3 i Stockholms Län, inte går vidare till steg 2? Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad kunskap kring varför skolor inte går vidare till steg 2. Genom att synliggöra de bakomliggande orsakerna till problemet hoppas vi kunna medvetandegöra skolor, ESF-rådet och konsulter om de fällor som finns på vägen, och därmed underlätta för fler skolor att genomföra hela Mål Avgränsningar Växtkraft Mål 3 är ett projekt som pågår över hela landet. På grund av de begränsade tidsramar som finns för en kandidatuppsats och att vi inte ville genomföra telefonintervjuer valde vi att geografiskt avgränsa den population vi undersökte till grund- och gymnasieskolor i Stockholms Län. Vi har dessutom gjort en tidsavgränsning på när skolorna senast måste ha genomfört steg 1. Vi har endast undersökt de skolor som fått godkänt till steg 1 innan första april Detta eftersom sannolikheten är stor att de skolor som har slutfört steg 1, efter detta datum fortfarande diskuterar sin handlingsplan eller precis lämnat in ansökningar för att genomföra steg 2. På grund av ESF-rådets namngivning av projekten som deltar i Mål 3 var det i många friskolors fall svårt att avgöra om skolan gått vidare till steg 2 eller inte. Därför valde vi att begränsa urvalet till endast kommunala skolor. Intrycket vi fick av ESF-rådets data var dock att många friskolor som påbörjat Mål 3 också slutfört projektet, vilket var ytterligare ett skäl till att vi valde att helt fokusera på kommunala skolor. 11

12 1.6 Urval För att ta reda på vilka skolor som ansökt till steg 1 samt vilka som dessutom ansökt till steg 2 kontaktade vi ESF-rådet. De har inte själva undersökt hur många skolor som går vidare till steg 2 och deras arkiveringssystem medgav tyvärr inte någon automatisk framtagning av den typ av uppgifter vi behövde. Kategoriseringen som ESF-rådet har gjort av ansökningarna är grov. Den finaste kategoriseringen som går att göra av projekten, som är relevant för oss, är en kategori som innehåller alla kommunala projekt. Det innebär allt från socialenheter, daghem, parkförvaltningen och grund- och gymnasieskolor. ESFrådet gav oss tillgång till fullständiga listor av samtliga registrerade projekt inom ovanstående kategori för steg 1 och 2 men utsorteringen av skolor genomförde vi själva. (Skolorsteg2, 2003) Ur den totala populationen av kommunala skolor som enligt ESF-rådets arkiv inte gått vidare till steg 2 lottade vi fram bland 30 grund- och gymnasieskolor. Nästa steg i vår urvalsprocess var att studera de akter som ESF-rådet arkiverar för varje skola. Akterna innehåller skolans samtliga ansökningar och redovisningar och är sekretessbelagda, vilket var skälet till att vi var tvungna att göra ett begränsande urval på endast 30 skolor. I utbyte mot att vi undertecknade ett sekretessavtal fick vi alltså titta på ett begränsat antal av akterna. Vi fick dock själva bestämma vilka akter vi ville titta på. Syftet med att studera akterna var att försöka få en sådan stor variation som möjligt inom vår respondentgrupp. Som vi återkommer till i metodkapitlet så är det av stor vikt i den metod vi använder oss av att det är en maximerad skillnad i urvalet för att kunna dra slutsatser. Därför studerade vi ansökningarna för att se storleken på skolan, geografisk plats, typ av åtgärder i handlingsplanen samt ekonomisk satsning i projektet. När skolor med liknande karaktär rensats ut ur urvalsgruppen kvarstod 20 skolor. Målsättningen var att inledningsvis boka en intervju med mellan fem till tio skolledare och därefter värdera om vi nått tillfredställande teoretisk mättnad. Därför gjorde vi ett bekvämlighetsurval och fick kontakt med sju skolor som vi intervjuade. Vi var dock beredda på att genomföra fler intervjuer om vi skulle ha upptäckt att det var nödvändigt. 12

13 2 Metod Vår forskningsfråga innebär att vi vill undersöka en social process, det vill säga ett fenomen som styrs av mänskliga handlingar. Utgångspunkten för att finna en lämplig metod för vår uppsats blev därför att metoden skulle passa för den typen av undersökningar. Efter att ha kommit i kontakt med metoden Grundad Teori (GT) på en föreläsning av Bengt Gustavsson under kursen Vetenskapliga metoder, kände vi att det var en metod som skulle kunna vara lämpad för vår forskningsfråga på många sätt. Bengt Gustavsson skriver i boken Metod: Grundad Teori att Metoden är således i första hand bäst lämpad för att ta fram dolda mönster ur komplexa mänskliga processer (Gustavsson 1998, s.31). Han skriver vidare att GT är en upptäckande metod som används för att upptäcka samband i den sociala interaktionen. GT är också speciellt lämpad för fenomen som saknar tidigare teoribildning. Det kan gälla generella tillämpningsområden, som att förstå nya beteendemönster som människor i företags- och organisationsvärlden skapar (Gustavsson 1998, s.37). Användningsområdet för GT som metod är därmed direkt sammanfallande med naturen av vårt problemområde. 2.1 Olika versioner av GT begränsningar av resultaten Gustavsson nämner i sin bok att det finns olika varianter av tillämpningssätt av GT (Gustavsson 1998, s.31). Dels finns en mer sofistikerade teoriskapande variant dels finns en lättversion av metoden. Samma principer följs vid lättversionen som vid den teoribildandevarianten, men det ställs lägre krav på de olika stegen i processen. Lättversionen av GT är enligt Gustavsson bäst lämpad för uppsatser på C- och D- nivå (Gustavsson 1998, s.32). Skillnaden mellan den mer teoribildande versionen och lättversionen är att med den senare kan resultaten bli mindre tillförlitliga eftersom den teoretiska urvalsprocessen inte har samma djup Dessutom lyfts inte resultaten från den empiriska nivån till att gälla mer generella fenomen. Det gör att lättversionen i första hand handlar om att organisera en mängd data för att få fram ny kunskap. Fördelen med att använda en modifierad GT ansats på detta vis är att 13

14 forskaren samlar in data på ett systematiskt sätt och kategoriserar dem på ett empiriskt sätt (Gustavsson, 1998, s.34). När Grundad Teori används i lättversion för att beskriva företagsekonomiska fenomen går det egentligen inte att prata om Grundad Teori. Enligt Gustavsson är det är mer en systematisk beskrivning där datainsamlingen sker på ett kvalitativt sätt med ett beskrivande urval. I första hand har det som ska studeras undersökts med intervjuer. Under tiden som intervjuerna genomförs letar forskaren efter ett antal återkommande kategorier. Eftersom syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva varför skolor inte går vidare till steg 2 i Mål 3, tycker vi att lättversionen med syfte att beskriva ett företagsekonomiskt fenomen passar väl då uppsatsen skrivs på C-nivå. Generaliserbarheten av våra resultat och slutsatser är därför lägre än om vi haft möjlighet att använda oss av den teoriskapande varianten. En del kategorier som vi funnit har varit frekvent återkommande medan andra kategorier har enbart förekommit i enstaka fall. kategoriernas generaliserbarhet varierar, vilket diskuteras i analyskapitlet. 2.2 Teoretisk koppling Vi har inte tillämpat några tidigare kända teorier eller använt oss av en teoretisk referensram för att besvara vår forskningsfråga. Detta beror delvis på att den grundläggande idén inom GT är att vara så opåverkad som möjligt av andras konceptualiseringar och upptäckter inom det område du studerar (Gustavsson 1998, s.45). Förförståelsen bör helst vara obefintlig för att analysen skall bli så flexibel som möjligt. Syftet med GT är att skapa nya teoretiska modeller i sociala sammanhang som är grundligt baserad på empirisk data (Gustavsson 1998, s.9). Det är alltså en dödssynd att inom GT gräva fram existerande teorier och litteratur på ämnesområdet som undersöks. Teorin ska ju växa fram gradvis ur det empiriska materialet. GT-forskaren ska upptäcka en struktur i det som studeras. GT är med andra ord en upptäckande metod, och är användbar när teorier eller modeller ska skapas och inte för att bevisa samband (Gustavsson, 1998, s.31). Ett annat skäl till att vår uppsats saknar koppling till befintlig teori är att vi helt enkelt haft svårt att hitta tidigare teoribildning som är relevant för vårt ämnesområde. Detta kan förklaras med att vår forskningsfråga har en utpräglad upptäckandekaraktär. Gustavsson skriver att om du gjort en genuint upptäckande Grundad Teori-studie kommer du finna att det inte finns någon jämförande teori att diskutera din teori går bortom litteraturen (Gustavsson 1998, s. 46). Vi har alltså inte tillämpat några befintliga teorier i vår uppsats av två skäl. Dels för att GT till karaktären bygger på obefintlig förförståelse och att teorin ska växa fram ur empirin, dels för att vår forskningsfråga är av upptäckande karaktär. Däremot har vi använt en mängd orelaterad litteratur. Orelaterad litteratur kan användas för att få en känsla för teoretiska stilar (Gustavsson 1998, s.47). Exempel på orelaterad litteratur som vi läst är C-uppsatser, för att förstå hur en uppsats kan presenteras. Vi 14

15 har också läst en mängd olika metodböcker för att kunna sätta andra metoder i relation till GT, information om ESF-rådet och Mål 3, organisationslitteratur etc. Gustavsson skriver att läsa litteratur har många värdefull aspekter Med hjälp av orelaterad litteratur kan du öka din teoretiska lyhördhet för hur författaren konceptualiserar sina data, eller vilka begrepp författaren använder (Gustavsson 1998, s.47). 2.3 Intervjumetodik I urvalsbeskrivningen skriver vi hur urvalet av våra skolor, det vill säga våra respondenter, genomfördes. Vi har genomfört sju stycken intervjuer, vilket kan tyckas klent att dra vidare slutsatser av. I GT-studier är det dock inte antalet respondenter som räknas utan möjligheten till att se kategorier och kunna konceptualisera utifrån materialet. Data ska samlas tills teoretisk mättnad uppstår (Gustavsson 1998, s.8). Principen är att när forskaren upptäcker att en ytterligare intervju inte nämnvärt skulle ge bidra till någon större insikt har teoretisk mättnad uppstått. Utifrån förutsättningarna för GT på C-nivå, som vi diskuterade tidigare tycker vi att vi efter våra sju intervjuer uppnått en tillfredsställande teoretisk mättnad, med tanke på studiens omfattning. Vi inledde vår insamlingsfas med att per telefon kontakta de skolor som vi valt ut under urvalsprocessen. Vi frågade efter den person som var registrerad som kontaktperson för Mål 3 hos ESF. I de fall där kontaktpersonen inte längre var kvar på skolan bad vi att få tala med ersättaren. Vanligtvis var kontaktpersonen rektor eller biträdande rektor. Vi informerade de potentiella respondenterna om att vi skrev C-uppsats på MarknadsAkademien på Stockholms Universitet och att vårt ämnesområde var Växtkraft Mål 3 och skolan. Vi hade en medveten avsikt att inte gå in närmare på vår forskningsfråga för att inte påverka respondenten. I de fall där kontaktpersonen ville veta mer om vad intervjun skulle behandla informerade vi om att vi skulle ledda en öppen diskussion om hur skolan upplevt Mål 3 som projekt. På de skolor som vi lyckades komma i kontakt med rätt person var det endast en skola som avböjde medverkan på grund av tidsbrist. I övrigt var alla andra skolor positiva till att medverka. Vårt största problem under insamlingsfasen var istället att många kontaktpersoner var svåra att få tag på samt att skolorna hade svårt att avsätta tid för intervjun. Intervjuerna skedde under cirka en timme. I samtliga fall utfördes intervjun på den skola som var respondent. En lämplig intervjuansats för GT är cirkelansatsen som innebär att direkta frågor som exempelvis varför undviks. Som intervjuare närmade vi oss ämnet som katten kring het gröt. (Gustavsson 1998, s.52) Vi använde oss av öppna riktade frågor. Detta innebar att vi hade frågeområden som vi bad respondenten prata fritt om. (Lantz, 1997 s.18) Eftersom vi ville gå in i varje intervju med så lite förförståelse som möjligt hade vi för avsikt att låta respondenten ta upp det som var relevant kring deras erfarenhet av Mål 3. Vi ville därför att de skulle känna sig så lite styrda som möjligt av intervjufrågorna. Inför intervjuerna sammanställde vi däremot cirka tio intervjuområden som vi ville att respondenten skulle beröra (se 15

16 Bilaga 1). Områdena fungerade som stöd för oss för att vara säkra på att vi fick så uttömmande svar som möjligt. Genom att ha öppna frågor lämnas en möjlighet för respondenten att ta fram aspekter som vi på förhand inte visste något om. Vi hade ambitionen att respondenten skulle beskriva händelseförloppet och deras erfarenhet av Mål 3 så detaljerat som möjligt. Vi upplyste respondenterna om att varken deras eller skolans riktiga namn skulle förekomma i uppsatsen. Det gjorde vi för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt att prata fritt och ärligt om projektet. Under samtliga intervjuer var vi tre personer i rummet, respondenten samt vi författare. Noggranna anteckningar togs av en av oss medan den andra ledde intervjun. Vi valde att inte banda eftersom den intervjuade kan känna sig låst eller obekväm om bandupptagning sker. Vi litade istället på vår egen förmåga att fånga upp relevant fakta direkt under intervjun. Efter intervjun sammanställde vi det som sades, intryck vi fick samt de observationer som gjordes i interna PM. Anteckningarna från intervjuerna har bildat den data som sedermera analyserades och sammanställdes till kategorier. 2.5 Analys av data Efter varje intervju sammanställde vi det som sagts och vad vi observerats under intervjun. Vi lade stor vikt på att i sammanställningarna av intervjuerna skilja på egna tolkningar och vad respondenterna faktiskt har sagt. Detta eftersom vi ville undvika att fastna i våra egna tolkningar på ett för tidigt stadium av analysen, och inte ha möjlighet att gå tillbaks till den ursprungliga empiriska datan. När sedan alla intervjuer var genomförda och all vår data var insamlad satte vi oss och ner och letade efter återkommande mönster. Vi gick noggrant igenom varje skola och tog fram nyckelfaktorer kring skolan och dess relation till Mål 3. Detta resulterade i ytterligare ett PM för varje skola. Denna process kallas att kategorisera och konceptualisera inom GT. (Gustavsson 1998, s.34) Det finns självfallet en risk att vår förförståelse påverkar vårt letade efter nyckelfaktorer. Här underlättade det att vara två och kunna uppmärksamma den andres förförståelse och förhastade slutsatser. En annan risk med att vi delvis genomförde analysen parallellt med insamlingen av materialet, är att det är lätt att snöa in sig på en kategori och leta efter mönster som tros vara funna. Det kan bli så att en brådmogen kategori förblindar sökandet efter ett mer grundläggande mönster eller en kategori som bättre förklarar variationen i vår data. Visst kände vi en vilja att leta efter nykläckta kategorier från en intervju och finna den i en annan, men genom att vara medvetna om denna risk hoppas vi ha kunnat minimera sådan typer av inslag i analysen. (Gustavsson 1998, s. 42) 16

17 2.6 Kritik av metoden När en GT-studie genomförs är det önskvärt att forskaren eller den som genomför den är som ett tabula rasa, det vill säga ett oskrivet blad och inte har några förförstålelser (Gustavsson 1998, s.13). Vi diskuterade redan i föregående avsnitt svårigheten med att inte ha någon förförståelse, vi är naturligtvis färgade av våra erfarenheter, uppfostran, vad vi läst innan, vad andra har sagt med mera. Vem kan undslippa denna typ av påverkan? GT är en subjektiv metod därför är det stor risk att tolkningsproblem uppstår. Eftersom teorin bygger på empirin, det vill säga våra intervjuer, finns det en risk att vi har påverkat materialet utan att det har varit vår avsikt och gjort subjektiva förvrängningar. Vi har varit medvetna om detta och försökt att inför varje intervju beakta detta och ha så lite förförståelse som möjligt. Vi har båda varit närvarande vid alla intervjuer och har på så sett haft möjlighet att jämföra våra upplevelser från intervjuerna. En annan kritik som ofta uppstår mot GT är att den kan tyckas trivial eftersom teorier utformas endast utifrån empiri. Detta är en kritik som ofta framkommer mot kvalitativa metoder i allmänhet. Glaser skriver i boken The discovery of Grounded Theory att The qualitative research is generally labelled as unsystematic, impressionistic, or expoloraty, and the flexible quantitative research as sloppy or unsophisticated (Glasser & Strauss 1967, s.125). Även Gustavsson nämner att ett sådant problem existerar, men att kritiken måste sättas i relation till vilken ambition och inriktning som forskaren har. Det är när det empiriska materialet analyseras på flera nivåer som resultatet går från att vara trivialt till att bli djupare. Ett av de tyngsta kritiska argumenten mot GT tar resonemanget om att metoden är trivial ett steg längre då GT kritiseras för att enkom uppfinna hjulet på nytt. Denna kritik riktar sig framförallt mot principen om begränsad förförståelse. Eftersom GT-forskaren inte tar hänsyn till tidigare teoribildning förrän i det avslutande skedet av studien, menar kritikerna att en forskare kan ägna år av studier för att komma fram till en slutsats som redan existerar. Denna kritik kan i vissa fall vara befogad men som Gustavsson skriver jag föredrar att se till metodens potential att skapa intressanta teorier som fungerar i den företagsekonomiska verkligheten. (Gustavsson 1998, s 29) Ett annat problem med denna metod är det är att vi inte vet hur generaliserbart det är. I GT är de teorier som skapas baserade på induktiva slutsatser. Vilket menas att det är en ansats där forskaren härleder en allmän lag (Gustavsson 1998, s.17). Sannolikheten att våra resultat kan generaliseras blir självklart större ju fler fall som undersökts. Teorin kommer dock alltid att vara provisorisk. En GT-studie ska alltid kunna revideras om ny data tillkommer. Teorin bör aldrig ses som den absoluta sanningen utan snarare som den för tillfället bästa möjliga sanningen, som kan hjälpa oss att hantera fenomenet bättre (Gustavsson 1998, s.18). Tillförlitligheten av vår metod diskuteras också i samband med begränsningar av resultatet i avsnitt

18 2.7 Källkritik Vår teori är baserad på intervjuerna därför är det viktigt att värdera trovärdigheten hos våra källor. Anledningen till varför skolorna inte har gått vidare till steg 2 kan vara en känslig fråga för många skolor. Det kan uppfattas som ett misslyckande för den enskilda skolan när ett stort projekt har gått i stöpet. Därför finns det en risk att skolorna medvetet eller omedvetet förvränger informationen för att ställa sig i bättre dager. Det kan också vara så att skolan överdriver en utomståendes aktörs medverkan till att de gått snett, typ konsulter eller ESF-rådet. Vi har beaktat denna aspekt och därför försökt att utforma intervjusituationerna så att respondenterna ska känna sig trygga. Vi började med att ställa allmänna frågor och försökte vara ödmjuka i vår uttryckssätt. För att stärka förtroendet ytterligare har vi även informerat respondenterna om att deltagandet är helt anonymt, och att de kommer att få ta del av den färdiga uppsatsen. Eftersom vi gjorde ett bekvämlighetsurval på sju skolor av totalt 25 som vi fann intressanta finns det också en risk att vi med en omedveten systematik enbart fått tag på de skolor som generellt har gott om tid. Kanske är det finns ett samband mellan att skolor som inte hade tid att svara i telefon inte heller hade tid att genomföra Mål 3 på ett bra sätt. Det är därför möjligt att om vi intervjuat skolor som vi inte kom i kontakt med, kanske vår analys sett annorlunda ut. 18

19 3 Empiri Nu är det dags att stifta närmare bekantskap med de skolor som deltog i våra intervjuer. Empirin har, som vi behandlade i metodkapitlet, en väldigt central roll i vår uppsats. Därför tycker vi det är viktigt att låta dig som läsare att få insikt i vad de olika respondenterna svarade. Vi inleder med att beskriva samtliga undersökta skolors förutsättningar och hur de jobbade med Mål 3 projektet, vidare tar vi här upp intressant information som framkom i varje enskilt fall. I Först en kort rekapitulering av hur ESF-rådets ideala Mål 3- projekt bedrivs. Mål 3 syftar till att göra en analys över vilka framtida kompetensbehov en organisation kan komma att behöva och sen utarbeta en handlingsplan därefter. Projektet syftar främst till att ta fram individuella kompetensplaner för organisationens anställda och det är därför ett krav att samtliga i organisationen är delaktiga i analysen. ESF-rådet vill att alla analyser på något sätt ska innehålla en SWOT och behandla temana IT, jämställdhet, mångfald och östersjöperspektivet. För att få bidrag för steg 1 krävs att skolan får godkänt på redovisningen av deras analys som skickas in efter att steg 1 är färdiggjord. I steg 2 kan skolan bara få bidrag för de aktiviteter som man ska göra och inte de som man redan gjort. Det får gå max 12 månader mellan steg 1 och steg 2 för att få godkänt på steg 2. Vi har valt att inte presentera skolorna, skolpersonalen eller konsultbyråer med riktiga namn. Detta beslöt vi oss för på ett tidigt stadium i uppsatsarbetet, dels för att öka chansen att få så uppriktiga svar som möjligt av respondenterna, dels för att de skolor som ställer upp inte ska ta skada. I vissa fall kan det exempelvis vara känslig information som kommer fram när vi började nysta i varför skolan inte slutfört projektet. Alla namn som förekommer är därför fingerade. 3.1 Köttfärsskolan Köttfärsskolans rektor kommer inrusande på sitt arbetsrum 14 minuter efter avtal tid. Mellan ett arbetslagsmöte och en föräldramottagning har rektorn Adam Bertilsson nu klämt in en träff med två uppsatsskrivande studenter från MA. Trots den uppenbara stressen ger den medelålders rektorn ett glatt och avslappnat intryck. Köttfärsskolan är en F-9 skola och ligger i en stor förortskommun väster 19

20 om Stockholm. Skolan har cirka 650 elever och 100 till 110 anställda. Alla som jobbar på skolan är också anställda av skolan det vill säga att ingen jobbar på entreprenad. Bertilsson berättar hur han kom i kontakt med Mål 3 genom rektorskollegor och informationsbrev från ESF-rådet under våren Han såg det som en bra möjlighet att få EU-pengar. Dessutom var han en relativt nytillträdd rektor och såg det som en utmärkt chans att göra en rivstart och försöka göra ett gott intryck på sin personal. Han inledde ett samarbete med en konsultfirma, Monroekonsulterna, som han hade blivit rekommenderad av en annan skola. Konsulten hjälpte till med ansökan till steg 1 och med att lägga upp arbetet med hur analysen skulle genomföras. I september 2001 anordnade Köttfärsskolan en kick-off i matsalen för alla anställda där Bertilsson och Monroekonsulternas representant presenterade Mål 3. Efter mötet formerades en projektgrupp av 18 frivilliga som skulle leda analysen. Bertilsson minns att det inte direkt var kö bland personalen till att vara med i projektgruppen, de sista 2 i gruppen fick till och med lobbas in för att få bred representation. På frågan hur känslan var efter det första mötet småler Bertilsson och säger att: Det fanns väl en viss skepsis bland de anställda mot konsulter och känslan att; jaha här kommer en ny rektor, vad ska han hitta på? Men jag vet hur det är, jag har själv varit lärare. Under hösten delades en arbetsmiljöenkät ut bland alla anställda som konstruerats av projektgruppen i samråd med konsulten. Projektgruppen gjorde också en enklare SWOT-analys. Analysen var färdig 13 november, 2001 och det var återigen dags för ett stormöte där den nya handlingsplanen skulle presenteras. Bertilsson var mäkta stolt över att han lyckats få ihop steg 1 på mindre än ett halvår, men han påpekar att det aldrig gått utan konsulternas hjälp. Bertilsson berättar att analysen framför allt visade att skolan behövde bygga in en flexibilitet i organisationen för att möta förändringar i omvärlden. Köttfärsskolan har exempelvis många elever med annat modersmål än svenska. Därför måste det finnas andra sätt att mäta kunskap än läxförhör och prov. Rektor Bertilsson lutar sig över skrivbordet och säger Om elever kommer hit, måste vi kunna ta emot dem och ge dem en bra utbildning. Annars är det som att gå till ICA och fråga om man kan köpa köttfärs och de svarar: visst det går bra, men den är äcklig och rutten! Det fanns också ett behov av en gemensam värdegrund bland skolans anställda och därför planerade de att under två dagar åka med hela personalen till spa-och konferensanläggningen i Nådedalen. Där skulle Köttfärsskolans personal diskutera fram en gemensam värdegrund. Bertilsson tänkte dessutom vinna pluspoäng hos de anställda som förutspått att handlingsplanen bara skulle bli en hyllvärmare. Våren 2002 skickades ansökan till steg 2 in, men ESF-rådet var tveksamma till om en gemensam värdegrund verkligen var kompetensutveckling. Skolpersonalen fick vänta med att packa väskorna. Efter några omskrivningar var Köttfärsskolan tillslut redo för att få godkänt för steg 2 i september Då upptäckte Bertilsson att han inte läst anvisningarna för steg 2 tillräckligt och att han ville göra kompetensplanen mer omfattande och drog därför tillbaks ansökan på eget initiativ. Än en gång fick Nådedalenvistelsen skjutas upp. På våren 2003 skickades en omarbetade ansökan in igen, men i juni fick Bertilsson ett brev från ESF-rådet som sa att de hade behandlingsstopp och tidigast kunde behandla 20

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Reglab - Lärprojektet Regional fysisk planering

Reglab - Lärprojektet Regional fysisk planering Reglab - Lärprojektet Regional fysisk planering Bra upplägg och väl förberedda samlingar under lärprojektet. Stort utrymme för diskussioner med kollegor från andra regioner och delar av landet. "spetsiga

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1

Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1 Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1 SKÅNE NORDVÄST Samverkan mellan 11 kommuner 2014-10-04

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet?

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? En fot in på arbetsmarknaden startar vuxenlivet Ett eget arbete betyder allt. Det ger frihet och trygghet. Det ger möjlighet att försörja sig.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version Ett tredje steg i en lokal klimateffektprofil är att intervjua ett antal personer som är väl insatta i det kommunala arbetet och

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning

Anmälan mot Lunds universitet angående ett examensarbete på en civilingenjörsutbildning Lunds universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Juridiska avdelningen Anna Sandström BESLUT 2010-11-29

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Ansökan Sida 1 (6) 2016-11-18 Fylls i av stadsledningskontoret: Diarienummer: 210-1196/2016 Ansökningsnummer: Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen Fyll i en ansökan för varje kompetensutvecklingsinsats.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer