Är Microsoft Antikrist?

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION 28 NR 5 ÅRG 4 OKTOBER 1995 MÖT MANNEN SOM RITADE NEWSWEEKS RUBRIKER Sid 3 6 DELA BIBLIOTEK ÖVER NÄTVERKET MED QUARK XPRESS Sid 7 KAN EN SKÄRMFONT VARA SNYGG OCH LÄSBAR? Sid 8 12 SÅ UNDVIKER DU SKAVANKERNA I DITT ILLUSTRATORJOBB Sid NYA NETSCAPE NÄPSAR SINA KONKURRENTER Sid 16 TRETTON TIPS FÖR TIDNINGAR PÅ INTERNET Sid 16 Är Microsoft Antikrist? Nyligen hörde företaget Netscape av sig till Microsoft och ville ha koden till Windows 95 för att ta fram en anpassad version av det populära Internetprogrammet Netscape Navigator. Visst, svarade Microsoft, inga problem men vi vill ha 20 procent av aktierna i Netscape och en plats i styrelsen. Sant eller inte; historerna om hur Microsoft beter sig gentemot affärskontakter och konkurrenter är många. Problemet är ju detta: Har ett företag den dominerande ställning som Microsoft i kraft av sina operativsystem MS-DOS och Windows har, får man bete sig med viss finess annars riskerar man att bli betraktad som jätten Gluff-Gluff och generera badwill med en hastighet som ingen PR-konsult i hela världen kan motarbeta. Överdriven finess har aldrig varit Microsofts starka sida, och Bill Gates mastodont fortsätter med oförminskad hastighet mot en irreparabel hatobjektsstatus. Microsofts planer att täcka hela världen med ett nät av lågtflygande satelliter har för tillfället lagts på is. Federala myndigheter i USA har ögonen på Bill Gates. Men tänk tanken; ett företag, ägt och kontrollerat av en person, som har sitt system i större delen av världens persondatorer, startar 1995 ett världsomspännande nätverk (MSN), köper in sig i nöjesindustri och nyhetsproduktion, och planerar dessutom ett eget kommunikationssystem som gör att han kan gå förbi alla världens telebolag direkt in i folks datorer. Man får ju inte direkt bättre nattsömn av att tänka på det. Microsoft Networks stora problem är dock att fylla sitt världsomspännande nätverk med ett vettigt innehåll. Och MSN är inte utan konkurrenter: America Online, med 3,2 miljoner anslutna i USA, etableras på bred front i Europa i vinter med uppbackning av tyska giganten Bertelsmann, världens tredje största förlags- och mediaföretag. CompuServe, med 3,4 miljoner anslutna är ett världsomfattande nät, Europakontor med 200 anställda i England. Brett innehåll, växande anslutning. Ska Microsoft lyckas ta över online-marknaden? Det återstår att se. Men redan har konkurrensen gjort att priserna sjunker, och alla online-företag har skaffat länkar till Internet, som på några få år förvandlats från ett klotterplank för ingenjörer till något som angår alla. Och en definitiv möjlighet är att Microsoft är för sent ute kanske kommer porten mellan folks hem och omvärlden om ett par år att vara Internet via TV:n och telefonen, inte via datorn och modemet. Pelle Anderson

2 2 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 Quark Xpress 4.0 med efterlängtade nyheter I vinter kommer en ny version av Quark Xpress. Bland nyheterna i version 4.0 är: Teckenbaserade typografimallar (i dag måste hela stycket ha samma mall). Verktyg för indexering och automatisk generering av innehållsförteckning. Obegränsat antal tabulatorstopp (i dag är 20 stycken max). Möjlighet att spara dokument i tidigare format, som 3.1 och 3.3. Utbytbara stavnings- och avstavningslexica. Anpassning till Quarks nya radikala bildbehandlingsprogram, Quark XPosure. Se upp för Norton på nya Power Mac Norton Disk Doctor 3.1.x kan ställa till det ordentligt om du kör den på en ny Power-Mac. I en del fall har informationen på hårddisken blivit helt oåtkomlig sedan Norton rapporterat fel och användaren tryckt på Reparera-knappen. Händer det dig så fäll inga tårar, utan kontakta Symantec så får du ett litet program som får hårddisken att tillfriskna igen utan dataförluster. Det är framförallt Power Mac 7200 och 7500 som råkat ut för problemet, men även 5200, 6200 och 7100 har drabbats. Digitalt galleri från Beverly Hills En firma i Beverly Hills i Kalifornien, USA, har fått världsrättigheterna att digitalt lagra och publicera en rad av konstens mästare. Resultatet är en serie CD- ROM-skivor under firmanamnet Planet Art, där köparen får ett hundratal copyrightfria bilder per skiva lagrade i Kodaks Photo CD-format. Bland konstnärerna finns Botticelli, Rebrandt, Van Gogh, Georgia O Keefe och vår personliga favorit Edward Hopper. 90 US dollar per CD- ROM kostar det. Fax Carter, Stone och Berlow tecknar typsnitt åt Agfa En rad av världens främsta typtecknare medverkar i Agfas nya satsning på originaltypsnitt. Matthew Carter, Sumner Stone, Aldo Novarese, David Berlow och David Quay är bara några. Varje kvartal ska hundra nya fonter släppas på diskett, är det tänkt. Samtidigt har Agfa uppdaterat sin typsnitts-cd-rom, som finns i version 6.0 sedan i somras. Tel Naturens lag kräver att du fyller på dina tonerkasetter Visste du att det är olagligt att slänga tonerkasetter i Tyskland? Det är lag på återvinning även i Sverige naturens lag. Accutone heter ett företag som fyller på tonerbehållare och bläckpatroner samt byter ozonfilter på dina skrivare. -DTP- NOTISER För en fast avgift går de igenom upp till 40 laserskrivare och ställer en diagnos på deras hälsa. Tel , fax Snart har alla råd att göra egna CD-ROM För den som vill lägga upp sitt eget bildarkiv, göra egna multimediashower, eller bara lagra stora filer på ett säkert sätt, håller CD-ROM på att bli ett överkomligt alternativ. CD-R, där R står för Recordable, blir allt billigare. Nu säljer företaget Smart & Friendly sin CD-brännare inklusive programvara från Corel för under US dollar! Pinnacle och HP ligger kvar över dollar, men väntas följa efter. Lagringsmedia allt billigare och bättre Iomegas Zip-drive har fått botten att gå ur på SyQuest-marknaden. För kr får du driven, och de små 3,5 tums-skivorna, som rymmer 100 MB var, kostar 150 kr per styck. Nu introducerar samma företag Jaz, en liten 1,3 GB-drive för runt kr; skivorna kostar cirka 700 kr per styck. Gläd er, alla fiender till SyQuestmonopolet. Alternativen blir allt fler, bättre och billigare. Det enda tråkiga är Iomegas leveransproblem tidigast i december kan de över tusen svenska köpare som står i kö få sin drive. SyQuest har kontrat med nya driven EZ135, som i såväl pris som prestanda ger Zip en match. 135 MB rymmer skivan, och driven lär vara snabbare än Iomegas. EZ135 fanns för leverans vid tiden för DtP:s pressläggning. USA Todays ägare ännu större och mäktigare Gannett Co. Inc. som ger ut USA Today, äger ytterligare 81 dagstidningar i USA. Nyligen köpte Gannett Multimedia Inc. för motsvarande tolv miljarder kronor. För pengarna blev Gannett ägare till 11 dagstidningar till, samt 49 tidningar som kommer mera sällan. Fem TV-stationer, två radiostationer och stora intressen i kabel-tv följde med i affären. Redan före köpet av Multimedia var Gannett den största dagspresskoncernen i USA; nu är man ännu större. Dyra zink-luft-batterier bra men ack så tunga Dagens nickel-kadmium-batterier som är vanliga i laptop-datorer är inte så långlivade som användarna skulle önska. Beroende på vad man håller på med och hur gamla batterierna är varar kraften typiskt mellan en och fyra timmar. Ett amerikanskt företag, AER, har tagit fram ett batteri baserat på porös zink, som enligt uppgift ger tre gånger så lång arbetstid. Nackdelarna med det nya batteriet är två; dels väger det två kilo, dels kostar det över kr. Du hittar det bland annat som ett alternativ till Toshibas bärbara datorer. Franska Nomai fortsätter att reta upp SyQuest En 540 megabytes diskdrive av SyQuesttyp, MCD 540, har tagits fram av franska Nomai, företaget som bröt SyQuest-monopolet, med hjälp av pengar från IBM. MCD 540 tillverkas av IBM i England, passar både PC och Mac, och kostar och är lika stor som SyQuest 270 MB-drive. Kompatibla diskar på 680 MB, 720 MB och 1,3 GB är planerade. Åtkomsthastigheter är imponerande, och gör Nomai till ett intressant alternativ för multimediaproduktioner. Driven är av SCSI 2-typ, har en cache på 512 KB och söktider på 10 millisekunder i snitt. Data kan skyfflas till och från datorn med en överföringshastighet på 10 MB per sekund. DtP-redaktionens gamla Sy- Quest 44 MB rodnar av blygsel Novell anammar TrueDoc-tekniken Bitstreams TrueDoc, som tillåter användandet av typsnitt i elektroniska dokument oavsett om mottagaren har fonterna installerade i sitt system eller ej, kommer att finna inbakat i Novells Envoy. TrueDoc används även av programmet Common Ground, och ger betydligt bättre typografi än Adobe Acrobat. Färsk Xtension ger dig teckenbaserade typmallar I höstskörden av Xtensions från XChange plockar vi följande: StylesPlus från CIPE låter dig applicera typografimallar på delar av stycken. Xtext från CIPE består av en flytande palett som visar antalet tecken, ord och rader i ett textblock eller en kedja av block. QX-Tools från Extensis innehåller en rad verktyg, bl.a. följande: QX-Bars låter dig skräddarsy egna verktygslådor. QX-Scaler skalförändrar flera objekt på en gång. QX-Filters gör att du kan köra Photoshops insticksfilter på bilder som är monterade i Xpress. Och med QX-Print får du avancerade utskriftsmöjligheter, som att skriva ut flera sidor som inte ligger i följd. A Lowly Apprentice Production kommer med XPert Tools volym 1. Här finns verktyg som låter dig förändra skalan på grupper av objekt eller hela sidor, låsa upp olika grupper på en gång, välja en del av en sida för export som EPS-fil, samt många andra genvägar och förinställningar som gör Quarkanvändarens liv något mera uthärdligt. Xtensions finns att köpa exempelvis via The World-Wide Power Company. Fax

3 Design Typografi Produktion # 5 Oktober Typsnittsgurun David Berlow bryr sig inte så länge folk betalar När David Berlow på Font Bureau började som typsnittstecknare ı977 fanns inget utrymme för experiment. Nu är allt tillåtet och han älskar det. Men det är gräddan från de typografiska epokerna, fonterna som det ligger tid och möda bakom, som överlever. Det säger David Berlow i en intervju med DtP:s Erik Nilsson. Font Bureau i Boston är ett av USA:s flitigaste fristående typsnittsbolag. Sedan bildandet 1989 har Font Bureau givit ut cirka 350 PostScriptfonter till Mac och PC och skräddarsytt hustypsnitt till amerikanska tidningar. Bland framgångarna märks Bureau Grotesque, en familj sanserifer med nyhetsprägel som ursprungligen tecknades åt Newsweek. Font Bureau grundades av tidningsformgivaren Roger Black och typsnittsformgivaren David Berlow. Black har designat en rad välkända magasin och dagstidningar, bland andra Newsweek, Premiere och El Sol (se intervju i DtP nr 6/94). Bostonsonen David Berlows karriär som typsnittsformgivare började 1977 på ärevördiga Mergenthaler, Linotype, Stempel & Haas. Där deltog han i en rad stora projekt, exempelvis nyutgåvorna av Dwiggins klassiska typsnitt Caledonia blev Berlow designer på Bitstream, som på den tiden var ett nystartat och toppmodernt digitalt typsnittsbolag lämnade David Berlow Bitstream. Han och ett trettiotal frilansande formgivare har sedan dess tecknat typsnitt åt Font Bureau. Typsnitten består ungefär av lika delar ny design och mer eller mindre originaltrogna återupplivningar, revivals, av gamla typsnitt. Urvalet sträcker sig från strikta men uttrycksfulla stilar för rubriker och brödtext, som ovan nämnda Bureau Grotesque, till utflykter bland neonrör, graffiti, handtextade plakat och nedslag i 1900-talets olika designepoker. Sammantaget bildar fonterna ett typsnittsbibliotek som är lite mer lekfullt, lite mer spännande än det man hittar hos Adobe och Monotype lite mer intressant, som David Berlow själv uttrycker saken när DtP intervjuar honom. Belucian Demi kom till 1990, då David Berlow fick i uppdrag att modernisera ett typsnitt som Lucian Bernhard tecknade 1925 (se sidan 12 i förra numret av DtP). Sedan lade han till Belucian Book för brödtextbruk och designade den kraftiga rubrikskärningen Belucian Ultra. Kursiven tecknades av Kelly Ehrgott Varför startade du Font Bureau tillsammans med Roger Black? Jag och Roger Black hade inte arbetat tillsammans tidigare. Men då och då brukade Roger komma strosande hos Linotype och Bitstream, för att förmå företagen att börja göra typsnitt på beställning. Innan PostScript-tekniken fanns det nämligen inte så många typnitt tillgängliga. Varje tillverkare av sättmaskiner hade sin egen typsnittstandard och när de tillverkade en ny sorts maskin så bytte de oftast standard också. När Post- Script sedan dök upp hade Adobe monopol på Typ 1-formatet för fonter. Adobe gav mest ut typsnitten från Linotypes bibliotek och ett litet fåtal egna originaltypsnitt. Roger satt i Adobes typsnittsstyrelse, men han kunde inte få dem att ge ut några av de typsnitt han ville ha. Så Adobe var inte intresserade av att ge ut speciellt många typsnitt? Eagle Bold tecknades 1933 av Morris Fuller Benton som ett versalalfabet för The National Recovery Association (ett federalt program för att få USA på fötter efter depressionen).gemenerna och de övriga vikterna tecknades av David Berlow och Jonathan Corum. Nej, framför allt ville de inte ge ut nya typsnitt av fristående formgivare. Till slut kom Roger till Bitstream och ville ha ett typsnitt. Matthew Carter (som tecknat Galliard och i dag driver typsnittsfirman Carter & Cone. Se DtP nr 2/93 reds anm) föreslog att jag skulle göra det åt honom på Mac. Så jag gjorde en Typ 3-font åt Roger och han blev mycket nöjd. Jag frågade Matthew Carter hur mycket vi skulle ta betalt för arbetet. Äh, han kan få det gratis. Men jag visste att det inte var någon bra affärsplan. Roger gillar verkligen typsnitt och om jag började ge bort dem gratis, så Roger och jag hade redan tidigare pratat om att starta ett fristående fontbolag. Vid den här tiden försökte jag förgäves övertyga Bitstream om att vi borde konkurrera med Adobes Macintoshfonter. Eftersom jag ville teckna fler typsnitt än Bitstream lät mig, så flyttade jag hem och ställde upp en Mac i vardagsrummet och började göra massor av fonter. Jag använde Fontographer. Jag tyckte det var användarvänligt, det påminde mycket om att teckna typsnittet på papper. Fontographer var faktiskt mycket enklare att använda än de skräddarsydda datasystemen vi använde på Bitstream. De systemen byggde på att man tecknade hela fonten färdig innan man digitaliserade den. Alla de här tidiga typsnitten gjordes ursprungligen på beställning till olika kunder. Sedan släppte vi dem till allmän försäljning. Belucian gjordes åt tidningen Smart, Eagle gjordes åt Publish. Senare kom en del av Grotesque-snitten, de som gjordes åt Newsweek.

4 4 Design Typografi Produktion # 5 Oktober släppte Font Bureau de första fem vikterna av Bureau Grotesque, en rubrikstil som David Berlow tecknat till Newsweek. I dag finns totalt tolv olika bredder och vikter för rubriker och kortare texter. Liksom många andra av Font Bureaus typsnitt är Bureau Grotesque inte ett helt nytt typsnitt. Det bygger på Grotesque från 1906, ett typsnitt från det anrika brittiska stilgjuteriet Stephenson Blake. Jag läste om en kondenserad Century-variant som ni gjorde åt Chicago Tribune. De fick exklusiva rättigheter till typsnittet under ett år. Brukar ni komma överens om en begränsad tid när ni skräddarsyr ett typsnitt åt någon? Ja, men ibland köper de en evig rättighet. Det gillar jag inte Det gäller vissa typsnitt vi gjort åt Wall Street Journal, Newsweek och Time Magazine. Designade du Belucian själv? Nja, det byggde på ett av Lucian Bernhards typsnitt. Men Roger skickade mig ett typprov satt i 13 punkter via fax! (skratt) Och så sa han att vi måste ha ett utkast färdigt inom en vecka. Så det blev ditt eget typsnitt vare sig du ville eller inte? Ja, på sätt och vis. När vi skulle börja sälja det gick jag tillbaka till originalet och korrigerade en del saker. Men kursiven var helt ny, eftersom den Belucian Italic som fanns egentligen var en lutad, falsk kursiv. Vi var nämligen inte intresserade av falska kursiver på den här tiden! Vad är er inställning till revivals? När någon återupplivar ett typsnitt, så vill han förmodligen ändra vissa detaljer för att få det att fungera i dagens tidningar och i modernt tryck. Å andra sidan vill han vara trogen det historiska originalet Det är två olika saker. Om man vill göra en revival som är historiskt korrekt, gör man inte ändringar med tanke på modern teknik, även om typsnittet har allvarliga brister. Den teknik som idag används för att konstruera och sätta typografi är så långt ifrån den teknik som användes på talen, att det praktiskt taget är omöjligt att göra nyutgåvor av blytyper från tiden innan industrialismen. De flesta blytyper från tiden innan industrialismen gjordes för väldigt speciella, dåtida förhållanden. Om du går till exempelvis Plantin-museet i Antwerpen och tittar på en blytyp och sedan tittar på en trycksak, så går det inte att föreställa sig att blytypen har tryckts mot papperet med trycksvärta emellan. Blytypen ser så annorlunda ut jämfört med det tryckta resultatet. Ändå måste man anta att dåtidens boktryckare visste vad de gjorde, eftersom de lade ner mycket tid på det. Förmodligen uppnådde de det resultat de strävade efter. Revivals handlar i många fall att titta på vad som gjorts och förbättra det extremt varsamt. En stor del av de förändringar vi gör, består av att vi lägger till fler tecken, lägger till kerningpar, och nästan alltid skapar fler vikter. Vi försöker lyfta bort de begränsningar som originalets skapare hade att tänka på, mycket försiktigt och inte alla på en gång. Det här gäller speciellt i fråga om gamla kursiver, som de inte kunde knipa tillräckligt mycket. Så ni försöker behålla även de dåliga detaljerna i en nyutgåva? Ja, i vissa fall. I andra fall det är många typsnitt som inte har U eller J. En annan sida av saken är att tiden tycks ordna saker och ting. Andra personer återupplivar typsnitt och ändrar bokstäver. Riktigt dåliga typsnitt försvinner med tiden. I slutändan är det oftast gräddan från olika epoker som lever kvar. Men är det inte så att folk vänjer sig även vid dåliga typsnitt och att de blir läsbara med tiden? Nja, det finns två ord. Det ena är läsbarhet (legibility), vilket jag tror betyder att man kan se vad det står, det andra är läsvänlighet (readability), vilket innebär att det är lätt att läsa i längre textstycken. Jag skiljer mellan dessa två. Jag tror att läsbarhet är revolutionär, läsbarheten kan genomgå stora omvälvningar. Det har vi sett de senaste fem åren genom oliktänkande personer som David Carson, Brody och Keedy. Antagligen beror det på att de reklammakare som betalar för den här typen av design vet att de kan dra till sig uppmärksamhet genom att göra något som folk vet är text, men måste anstränga sig lite för att kunna läsa. Det är typografi som är läsbar, även om det tar lite tid att lista ut vad som står. Läsvänligheten, å andra sidan, tror jag inte är revolutionär utan en evolutionsprocess. Till exempel kunde folk på din

5 Design Typografi Produktion # 5 Oktober I sin font BadTyp har Leslie Cabarga plockat ur den rika flora av missförsånd och typografiska felaktigheter man kan hitta på noggrant men amatörmässigt textade skyltar. Graffiti av samme typtecknare bygger på 70-talsklotter i wild style på väggar runt om i New York. sida av planeten läsa frakturstil, men det kan de inte längre. Det är läsbart, men inte läsvänligt. Om man plötsligt skulle ändra typsnittet i New York Times från Bookman till David Carsons Beetsquish, (skratt) eller nåt, skulle folk inte kunna läsa det vare sig nu eller om tusen år. Jag har experimenterat med sådant själv i Emigre Magazine Aha, så du har gjort sidor i Emigre? Nej nej, jag har läst den! Jag läser numren en gång om året. Även om Font Bureau inte har några typsnitt som är lika extrema som Ray Guns, så tycker jag att ni har en del experimentella Hip Hop, Graffiti, BadTyp och andra reklamstilar som inte bygger på någon strikt tradition. Jag tycker inte att de är experimentella. Oavsett hur konstiga och knäppa de må vara, så är de ändå konstruerade, till skillnad från Carsons och andras, som är dekonstruerade. Det kan tyckas vara hårklyverier, men jag tycker att det är skillnad. Någonstans mittemellan Carson och FontBureau hittar man Font- Font-typsnitten från FontShop. De vill gärna se trendiga och hippa ut, men är ofta läsvänliga. Vad tycker du om dem? Angående hela det här spektrat i dagens typografi När jag kom in i den här industrin 1977 var allt väldigt lugnt. Det gjordes inte många typsnitt per år, det fanns inget utrymme för experiment och ingen vågade överträda några gränser. På de sjutton år som gått har kreativiteten skjutit ut som en raket mot de mest avlägsna delarna av det stilistiska universat. Jag älskar det. När Emigre började ge ut sina typsnitt, blev det ett förskräckligt rabalder från den grafiska formgivarkåren. Det är oläsbart, sinnessjukt, hur kan ni, hur vågar ni befläcka vår rena designvärld med den här smörjan? Det är ju bara en massa skitsnack! Ju större designutrymme det finns här i världen, desto bättre är det för alla. Ingen tvingar en att köpa Fuse-typsnitt. Det är inte de typsnitt jag själv vill formge, men jag tycker inte att det är något fel eller underlägset med typsnitt bara för att de är annorlunda jämfört med dem jag föredrar. Jag gillar verkligen FontFonts och Emigres prylar, även om jag inte nödvändigtvis använder dem. En del unga formgivare tycks se sitt jobb som konst snarare än kommunikation. Hur ser du på typsnittsformgivning? Är det konst eller hantverk? Oj, jag funderade på det där häromdan Det blir allt lättare att försörja sig som konstnär inom kommersiell design. Slitet och svårigheten i att producera saker har minskat dramatiskt och på grund av den massiva globala standardiseringen med Helvetica (skratt), gillar uppdragsgivare konstnärlighet. Speciellt när de riktar sig till målgruppen mellan 25 och 30 år, gillar de tanken på att göra produkter som inte visar något hantverkskunnande över huvud taget som är hundra procent MacSpya! (skratt) Äldre formgivare kan säga vad fan de vill, men mitt råd är att hålla käft och vänta. Pendeln kommer att svänga tillbaka. Jag har aldrig fattat meningen att träta om konst. Livet är för kort. Live and let live. Det här är det amerikanska vägverkets motsvarighet till den svenska skyltstandarden SIS. Enkel men vacker, läsvänlig både på stora skyltar och i små brödtextgrader. (Det ni, Helveticafantaster!) 1993 byggde den då blott 23-årige Tobias Frere-Jones ut typsnittet till Font Bureau Interstate, som består av tolv olika vikter och fyra skyltfonter: Förbud, Påbud, Varning och Humor.

6 6 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 Olika historiska rörelser har försökt förändra den typografiska världen. Det har inte lett någonstans, men de har lämnat några riktigt bra och användbara typsnitt efter sig. Tror du vi kommer att få en dekonstruktivistisk Bodoni eller Futura? Kanske, men det finns en skillnad. På den tiden grundade sig kommunikation på text. I dagens värld baserar sig kommunikation på synintryck. TV, film, reklam. Typsnitten du nämner är avsedda för text. Även om de ofta används i rubriker och reklam, så leder de dig till mer text. Nu har vi helt andra typografiska regler. Vilka spår kommer dagens trender att lämna i typografin? Jag tror redan att de har lämnat ett viktigt spår: att det inte finns några regler. Det har redan anammats på alla nivåer, upp till de allra finaste annonsörerna. EVANGELIUM ENLIGT DAVID För några år sedan var det en trend med kondenserade typsnitt, som ni på Font Bureau deltog i bland annat med Bodega. Folk verkade inte alltid veta hur de borde använda så högsmala typsnitt, de spärrade dem inte tillräckligt och så vidare. Hur känns det när folk missbrukar ens typsnitt? I varje nummer av tidskriften Publish finns ett typografiskt galleri. I marsnumret 1995 stod David Berlow för urvalet. Han berättade också vilka kriterier som god typografi måste uppfylla för att få honom att inte bara titta på texten, utan faktiskt också läsa den. God typografi skall stämma överens med innehållet. Naturligtvis väljer du inte ett skojigt typsnitt om du gör ett jobb åt en begravningsbyrå. Men i riktigt bra typografi gäller det inte bara att hamna på den rätta typografiska planhalvan, utan att verkligen finjustera typsnittsvalet efter innehållet. En attraktiv start lockar läsaren. Gör något extra i början av en tidskriftsartikel, på ett bokomslag eller på välkomstsidan i en databas. God övergripande design. Noggrann spärrning av rubrikerna och en balanserad layout av bildelement, text och rubriker är nycklarna till en välkomponerad sida. Jag har det verkligen i åtanke när jag gör ett beställningstypsnitt. Men det är hopplöst att på traditionella, hantverksmässiga grunder göra ett typsnitt som är helt oberoende av tryckteknik och papper. Den bästa lösningen är att göra en rad varianter och vikter, som Agenda har, och det går rätt så snabbt att modifiera ett typsnitt för eget bruk. Vi hade liknande problem när vi jobbade med New York Times och Wall Street Journal. Det går inte att komma tillrätta med dagspresstryckets problem genom att titta på skärmen eller se vad man får ur skrivaren. Man måste låta tryckeriet göra provtryck när man designar ett typsnitt för dagspress. En del av vikterna i Agenda är tänkta för brödtext, andra för rubriker och skyltar, men jag tror inte att några är gjorda speciellt med tanke på dagstidningar. Hur många av typsnitten är specialgjorda för kunder och hur många säljs direkt? Ungefär lika många vardera, 350. Och omkring hälften av de specialgjorda snitten har sedan släppts för allmän försäljning. Finns det typsnitt ni inte släpper för allmän försäljning för att ni inte är riktigt nöjda med dem? Ingen missbrukar någonsin FontBureaus typsnitt! (skratt) Kondenserade typsnitt har alltid varit efterfrågade på grund av att de är utrymmessnåla och anslående. Det var ett tag sedan jag fick den här frågan. Det bästa man kan göra är att se till att folk inte lockas att göra ofog med ens typsnitt. Det innebär att lägga ner mycket tid och möda på att göra kvalitetsfonter med riktigt bra tillrikting och bra kerningpar, och sedan ta hänsyn till vad som händer med texten när man kniper eller spärrar den. Jag bryr mig inte så mycket om hur de används, så länge folk betalar för typsnitten. Det är trevligt att se typsnitten riktigt väl använda, och någon gör något riktigt uselt med dem, så garvar jag mest åt det. I ett tidigare nummer av DtP (2/95) skrev vi om Font Bureaus typsnitt Agenda. Redaktören har också använt det i den nya dagstidningen Metro, i ingresser och bylines. I de här små graderna upptäckte vi att ljusrummen grodde igen i dagspresstrycket. Agenda är visserligen inte din egen design, men är sådana problem något du tänker på när du tecknar ett typsnitt? Alla skräddarsydda typsnitt blir mer eller mindre omarbetade innan vi ger ut dem. Men vissa av dem som inte släppts är rena brödtexttypsnitt som är gjorda som varumärke till en speciell publikation. Jag vet att om jag släpper ett typsnitt som är gjort enbart med tanke på brödtext, så kommer folk att använda det till rubriker också. Till sist, har Font Bureau någon speciell tanke eller policy bakom sin typsnittsutgivning? Vi försöker ge typsnittsformgivarna den frihet de vill ha. Vi vill också att användarna skall ha friheten att fråga efter sådant som de har nytta av. Då behövs ett noggrant urval av typsnitt och hantverkskunnande. Erik Nilsson Alla typprover är hämtade ur katalogen Font Bureau Type Specimens. Adress: Font Bureau, 175 Newbury Street, Boston MA 02116, USA. Tel Fax Font Bureaus typsnitt kan även beställas via Fontbolaget i Stockholm. Agency Gothic är ett av typsnitten i Morris Fuller Bentons långa Gothic-serie, som också består av så skilda typsnitt som Franklin Gothic och Copperplate Gothic. Agency från 1932 skall väl närmast ses som ett komplement till den breda, kantiga stilen Bank Gothic tecknade David Berlow gemenerna och lade till fetstilen. Roger Black skulle redesigna herrmagasinet Esquire, och första steget blev att låta kompanjonen David Berlow teckna om det tilltänkta typsnittet Frederic Goudys sofistikerade trettiotalsstil Village No. 2. I Font Bureaus version från 1994 har Village byggts ut med fetstil och kapitäler.

7 Design Typografi Produktion # 5 Oktober Quark Xpress: delat bibliotek ger dubbel glädje Utnyttjar du Quarks bibliotek på bästa sätt? Bibliotek kan användas till mer än du tror. Exempelvis till färger och kartor. Och glöm inte att delade bibliotek ger dubbel glädje!.1. Jobbar du i Quark över ett nätverk? Då har du säkert mallarna upplagda i en särskild mapp på servern, och hämtar ner mallen till din dator när du ska jobba. Men hur gör du med biblioteken? Ofta är det praktiskt att ha vinjetter, återkommande bilder, vanliga annonsformat, färgmallar (se nedan) etc. i bibliotek. Men går det att dela Quarkbibliotek? Ja, om du lägger dem i en mapp på servern där den som använder biblioteken inte har några skrivrättigheter. På så sätt har alla alltid en aktuell version av biblioteken. Den som är ansvarig för biblioteken kan uppdatera dem på tider då de inte används..2. Undvik att ha en massa färger i dina malldokument. Har du en palett av färger som du ofta använder så gör i stället ett färgbibliotek. Då tynger du inte alla dina dokument med information som de kanske inte behöver. I mallbiblioteket lägger du färgade textblock med färgens namn och blandning tydligt angivna, så kan du läsa i klartext i bibliotekspaletten, utan att behöva dubbelklicka för att se namnet på objektet, eller kanske i värsta fall gissa. Ljusblå, 5 cyan eller Varmröd, 80 magenta + 60 gul kan färgerna heta..3. Använder du dig av EFIColor Xtension? Nej, kunde just tro det. Stänger du av den (dvs. flyttar den till en mapp som du kan döpa till Avstängda Xtensions ) så laddar inte bara ditt Quark Xpress mycket snabbare, du behöver dessutom mindre minne för att köra programmet. Detsamma kan du göra med filter du inte behöver, t.ex. för ordbehandlingsprogram som ingen av dina skribenter använder. Generellt sett bör du ställa upp minnestilldelningen för QXP till minst 5000 K. Det gör du genom att markera programsymbolen när QXP är avstängt, och slå kommando-i på tangentbordet. Då får du fram en dialogruta där du kan ändra minnestilldelningen. Tänk också på att tilldela ATM mera minne, om du använder många typsnitt samtidigt. Nyaste versionen av ATM sköter själv om minnestilldelningen. Ont om minne i datorn? Köp mera, eller investera i Connectix RAM Doubler..4. Lägg upp några enkla baskartor i ett Quarkbibliotek. Det kan vara kartor över din stad och Sverige, och kanske en världskarta. Händer det något nära deadline drar du helt enkelt ut en karta och beskär den efter var du vill att intresset ska fokuseras. Ett vanligt texblock, svart med vit text, gör du enkelt om till ett vasst grafiskt instrument. Välj polygon (månghörning) under Blockform under Objekt i rullgardinsmenyn, därefter Omforma polygon i samma meny. Håll ner kommando-tangenten och klicka på tre ställen längs blockets kant, dra därefter ut den mittersta markeringen till en pil som pekar på händelsernas centrum. Voilà! Du har förklarat världen på två minuter..5. Har du problem med att få saker att fästa exakt till stödlinjerna? Det kan bero på att du grupperat dem. Xpress verkar skapa en marginal runt grupperade objekt, som gör det svårt med millimeterprecisionen. Ska du lägga in grupper av objekt i bibliotek, tänk på att du egentligen inte behöver gruppera dem. Drar du saker från biblioteket ut på sidan så har du automatiskt objektsverktyget, och får tag i alla objekt som finns i den hyllan i biblioteket..6. Brukar du placera små halvspaltsporträtt på fri hand i texten? Förmodligen har du i så fall en ram för halvspaltare i ditt bibliotek. Om du arbetar med brödtext som låser till baslinjerastret, kan du komplettera din porträttram med ett stödobjekt i bakgrunden. Ta fram Visa>Visa baslinjeraster. Placera porträttramen i en spalt med brödtext. Se till att ramen har exakt den placering och den infällning du alltid vill att den ska ha. Den behöver inte låsa tillnågon mallstödlinje i sidled, se hellre till att den linjerar med texten. Se nu till att Visa>Fäst vid stödlinjer är valt. Placera sedan ett genomskinligt textblock utan ram och infällning bakom porträttramen. Textblocket ska låsa till mallstödlinjerna i sidled och till baslinjer ovanför och nedanför porträttet. Gruppera de bägge objekten och placera dem i ett bibliotek. Det osynliga stödblocket gör att du enkelt kan placera porträttet med hjälp av baslinjerastret varje gång du drar ut den lilla gruppen ur biblioteket..7. Har du uppgraderat till Xpress 3. 3 och har problem med TIFF-bilder? Det finns rapporter som tyder på att något är fel i förhållandet mellan programmet och bildfiler som sparats i detta format; bilderna blir skadade och ser ut som om de blivit angripna av termiter. Antingen väljer du att använda EPSfiler, som fungerar utan problem. Eller också ställer du in bakgrundsfärgen i bildblocken till vitt eller 0 (noll) procent svart i ställer för ingen. Ställ in detta som förval i verktygspaletten. Huruvida detta ska göras även för textblock får du avgöra själv det finns för- och nackdelar med bägge varianterna. Har du ingen som förval för bakgrundsfärg i textblock ritas innehållet i blocket om så fort du gör något på skärmen; nog så frustrerande om du har en lång text att jobba med. Har du vitt eller noll procent svart som bakgrund riskerar du att t.ex. halvera bredden på svarta linjer du har i dokumentet om du fäster textblocket till samma baslinje som den svarta linjen är fäst vid..8. Det finns en rad tangentbordskommandon som inte står i manualen för QXP. Här är ett par av dem, som fungerar om du har objektsverktyget valt: F6 Lås/lås upp block F7 Visa/göm stödlinjer.9. Ska du kopiera en grupp objekt och placera den på ett och samma ställe på flera sidor? Kan du inte lägga den vid två stödlinjer, gör i stället så här: På ursprungssidan ritar du ett genomskinligt textblock i övre vänstra hörnet, där stödlinjerna för satsytan möts. Gruppera detta block med de övriga objekten du ska kopiera, och du har sedan en exakt guide till placeringen på övriga sidor. Pelle Anderson

8 8 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 Skärmfonter som ger läsbarhet och lyster till din websida När det äntligen blivit ordning på typografin, när det finns gott om välgjorda typsnitt och när folk lärt sig hyfsad formgivning, då är det dags att börja om igen, med fula typsnitt på lågupplösande skärmar, blaffiga färger och för mycket och för litet av allting säger en och annan luttrad grafisk formgivare vi talar om skärmtypografi, på Weben och i Multimedia. Den förhärdade desktop-optimisten säger härligt, här börjar något nytt som ska bli snyggt. Förr i tiden, under 1980-talet, skapades en hel del punktuppbyggda typsnitt för den tidens lågupplösande skrivare, men med PostScript flyttades de ut till typografins drängkammare, för att slava som skärmrepresentanter för de riktiga skrivartypsnitten eller tjänstgöra som anspråkslösa men lättlästa systemtypsnitt. Med ATM och TrueType har de fått flytta ut i undantagsstugan. Men nu ropar vi in dem igen och vem vet, nästa stora typografiska utmaning kanske blir skärmtypsnitt formgivna uteslutande för bildskärmsvisning. Bildskärmstypografin är typografiskt sett ett nytt medium, som har lika mycket gemensamt med den tryckta typografins långa tradition som TV-mediets och datorskärmens unga historia. I vissa avseenden innebär den rätt svåra begränsningar, i andra erbjuder den nya möjligheter. Av tradition har bildskärmstypografin varit styvmoderligt behandlad, eftersom den bara varit ett hjälpmedel för den riktiga tryckta typografin. Genom att multimedia de senaste åren fått en ordentlig spridning och genom populariteten hos Internets grafiska gränssnitt WorldWideWeb har typografi på bildskärm plötsligt hamnat i fokus, och vi slås av hur torftig den är i förhållande till de tjusiga bilder som här snurrar omkring. Här finns mycket att göra, och i denna artikel berör vi inledningsvis en del av problematiken. Fixerad eller redigerbar skrift I en bildskärmsvisning kan man antingen anlita de typsnitt som finns installerade på datorn, eller använda fixerade texter, som är bilder i PICT-format. Sådana bilder kan skapas i PhotoShop eller i visningsprogrammet, genom att en text fryses och omvandlas till bild. Fixerade texter behöver alltså inte typsnittet för att visas i en multimedia-visning eller på Weben. För knappar, loggor och fasta rubriker är de självklara, men kan även lämpa sig för fasta informationstexter. En nackdel är att de kräver mer minne och att de kan behöva längre tid att för att komma upp på skärmen. För producenten har de nackdelen att de inte kan redigeras under arbetets gång. En fördel är att de obegränsat kan bearbetas med färg och andra effekter. Den avgörande fördelen är att de alltid blir precis så som producenten skapat dem. I allmänhet är en fixerad typografi av detta skäl att rekommendera. Redigerbara texter använder typsnitt som är installerade i datorn, systemtypsnitt eller trycktypsnitt. Finns skärmfonter till typsnitten används de, annars visas teckenkonturen så gott det går via ATM eller TrueType. Fördelarna med installerade typsnitt är att de kan användas för interaktiva syften, när användaren ska skriva in texter eller texter ändras av användaren. De tar mindre minne och visas snabbare, eftersom de är installerade i datorn. De kan färgläggas och bearbetas med vissa effekter men de kan inte hanteras lika fritt med specialeffekter. För producenten har de fördelen att texterna kan bearbetas under arbetets gång. Den största nackdelen är att du som producent förlorar kontroll över typografin i den färdiga produkten. Internet är ett exempel på detta. De begränsar också producentens typografiska rörelsefrihet, om du förlitar dig på systemtypsnitten som alltid finns installerade på Macen eller i Windows. I annat fall måste typsnitten levereras med visningen och garanti finnas för att användaren verkligen installerar dem i sin dator. Arbetar man i skilda miljöer, måste du i förhand anpassa den typografiska utformningen och valet av typsnitt så att man får samma läsbarhet och textutrymme i de olika miljöerna. En lämplig lösning kan vara ett arbeta med redigerbar typografi tills det är dags att gå i produktion och sista korr är läst, och då frysa texterna till bilder. Antikvan (Fig. 1) Antikvor fungerar i allmänhet dåligt som brödtext på skärmen, alltså i grader från 13 punkter och nedåt. De egenskaper som gör dem vackra och läsbara i tryck har direkt motsatt effekt i brödtext på bildskärmen. Serifferna binder i trycket samman tecknen till ordbilder, men på skärmen blir de ett brus av överdimensionerade klumpar som förvränger tecknen och skapar en grötig textmassa. I tryck ger variationerna mellan tunna och tjocka linjer en varierad och vacker bild som stimulerar ögat och även särskiljer tecknen. På skärmen försvinner dessa variationer, så att antikvorna tenderar att bli dåligt formgivna linjärer med tunga klumpar av seriffer, eller i bästa fall dåliga avbildningar av den tryckta stilen. Linjärer (Fig. 1) Linjärer gör sig i allmänhet bättre på bildskärmen, eftersom deras enklare teckenformer bättre kan återges i skärmens punktmatriser. Men om man väljer en linjär som man tycker är vacker och läsbar i tryck blir man ofta besviken på dess uppträdande på skärmen. Dels skiljer sig teckenformerna en hel del från de tryckta tecknen, dels är den riktigt svårläst eftersom teckenmellanrummen är alltför små och dessutom ojämna och gluggiga. Och kan man inte själv styra radavståndet blir även det alleles för litet. Den vackra linjären blir ett fult och oläsligt gytter av linjer. Därför väljer man Geneva. Krav på skärmfont (Fig. 2) För god läsbarhet på skärmen krävs lite större teckenmellanrum än i tryck. Det måste också finnas en harmonisk balans mellan ljusrum i tecknen och ljusrummet mellan dem. Om vi jämför Geneva med ett trycktypsnitt ser vi att Geneva är en aning utspärrat med ett jämnt teckenmellanrum. Teckenformen är högsmal och rektangulär till sin form, vilket tillåter en bra balans mellan ljusrum och teckenmellanrum, som kompenserar för den monotona likheten mellan tecknen. Trycktypsnittens skärmfonter har ofta dubbelt eller ännu större ljusrum inom tecknen än mellan dem, vilket resulterar i dålig teckenigenkänning. En fungerande lösning är lika mycket luft i som mellan tecknen. Vid svårare läsförhållanden, när kontrasten mellan text och bakgrund inte är optimal och vid bruk av ljusa tecken mot mörk bakgrund, ställs ännu högre krav på generöst teckenmellanrum. Storleken hjälper Bättre läsbarhet på bildskärmen får du givetvis med större grader, från 14 till 18 punkter. Det är i det intervallet Windowsskärmar ligger när du väljer 12 punkters grad. Därmed blir valet av typsnitt inte så känsligt. Problemen med teckenmellanrum och radavstånd finns förstås kvar men blir inte så kännbara. Den stora graden gör dock texten lite väl dominant i förhållande till andra element på sidan och fungerar bäst i mycket korta texter och när stora sjok av endast text ska presenteras. Oftast saknas punktuppbyggda fonter mellan 14 och 18

9 Design Typografi Produktion # 5 Oktober LEGACY SANS GARAMOND fig. 1: Antikvornas seriffer binder i tryck samman tecknen, men skapar i skärmfonten överdimensionerade klumpar som snarare stör än underlättar läsningen. Linjärerna blir mer lättlästa genom en enklare form kan lättare återges på bildskärmen. GENEVA STONE SANS LUCIDA SANS, LUFTAD LUCIDA SANS fig. 2: Skärmfonten kräver mer luft mellan tecknen än tryckt text och en därtill avpassad balans mellan ljusrummen inom och mellan tecknen och ett likformigt teckenmellanrum. Trycktypsnittens skärmfonter är tätt tillriktade för att passa tryckets krav. Stor variation i teckenbredd kan skapa obalans i teckenbilden på skärmen. Anpassning till trycktypernas teckenbredder och tryckets teckenmellnarum medför ojämn tillriktning på skärmen. FRUTIGER punkter, varvid du får förlita sig på ATM och TrueType, vilket ställer stora krav på god hintning av typsnittet. Å andra sidan är en välgjord skärmfont som Geneva eller Chicago fullt läsbar i 12 pt, så mycket talar ändå för en sådan lösning. Lågupplöst personlighetsförändring (Fig. 3 5) Det är bildskärmens låga upplösning som ligger bakom denna personlighetsförändring hos trycktypsnitten. Dessa tecken är optimerade för tryck i en 16 ggr högre upplösning på papper. Den låga upplösningen gör att det helt enkelt inte går att återge egenskaper som gör typsnitten vackra, särpräglade och läsbara i tryckt text. Medan ett gement 12 punkters a på skärmen har pixelpunkter att finna sin form i, har den tryckta bokstaven punkter att breda ut sig på. Detaljer göre sig ej besvär i skärmtypografi. De handgjorda skärmtypsnitt som levereras med tryckfonterna är en kompromiss mellan teckenkonturens verkliga form och läsbarhet på skärmen, där det senare får överhanden. Faktum att dessa skärmtypsnitt skiljer sig en hel del från konturtecknet som de ska återge, skillnader som varierar i olika teckenstorlekar. Å andra sidan är vissa skärmtecken anmärkningsvärt lika i typsnitt som i tryck är väsenskilda. Således är n och m identiska i Frutiger, Lucida och Geneva, helt enkelt för att det inte finns så många sätt att uttrycka dessa tecken i skärmpunktsmatrisen. Ett särskilt problem är de fall då det saknas färdiga skärmtypsnitt, t.ex. i teckenstorlekarna 11 och 13 punkter. Här griper ATM eller TrueType in och ritar upp tecknen med teckenkonturen som förebild, varvid man kan notera en anmärkningsvärd skillnad i teckenform och ibland även i teckenstorlek mellan dem och de handgjorda skärmtypsnitten, genomgående till det sämre. Den täta och gluggiga tillriktningen hänger ihop med att skärmfontens främsta uppgift är att ange textens positioner vid tryck. När skärmfonten tvingas följa skrivarfontens teckenmellanrum får tillriktningen maka på sig.

10 10 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 GENEVA STONE SANS LUCIDA GENEVA FRUTIGER REKTANGULÄR CIRKULÄR fig. 3: Skärmtecknen har inte så mycket utrymme för att finna sin form. De främsta kraven är att de ska vara läsbara och hålla skrivarfonternas teckenmellanrum, samt ha en viss likhet med tryckbokstäverna. Här visas tre skärmtecken i teckenstorleken 12 pt ordentligt uppförstorade. I bakgrunden syns den teckenkontur som används vid utskrift samt av ATM och TrueType när en handgjord punktuppbyggd font saknas. fig. 4: Man kan finna tre principlösöningar på Skärmfonterna skiljer sig här mer inbördes än t I vissa fall trängs teckenpar ihop, i andra spärras de ut, eftersom skärmfontens tecken faktiskt inte är exakt lika breda som skrivarfontens och tryckets finstämda teckenmellanrum inte riktigt kan överförs till skärmens upplösning. Problem med radavstånd får du i program där dessa inte kan justeras, som t.ex. Macromedia Director. Typsnittens inbyggda radavstånd är mindre i trycktypsnittens skärmfonter eftersom de har ett för tryck minimalt radavstånd som standard, som man ska justera i sitt dataprogram. Geneva och andra systemfonter ska emellertid fungera överallt och har därför ett större radavstånd som standard. Av dessa skäl är skärmfonter som skapats exklusivt för att visas på skärmen bäst för skärmvisning. Hit hör de skärmfonter som levereras med Mac-systemet, i första hand Geneva, och i vissa sammanhang Chicago och Courier. Här behöver tecknen och tillriktning inte handikappas av någon hänsyn till egenskaper som gör sig bra i tryck. Inte bara Geneva Men Geneva behöver inte vara sista ordet i skärmtypografi. Dess tecken är inte optimalt lättlästa, eftersom de följer Helvetica och 1800-talsgrotesken med dess slutna teckenformer. Gemena a och g kunde vara tydligare. Lösningen är att skapa egna skärmtypsnitt som förenar Genevas allmänt goda egenskaper med andra tydligare och särpräglade teckenformer. Åtskilliga linjärer, som Frutiger, Lucida Sans, Stone Sans och Legacy Sans har vackra och läsbara skärmfonter vad själva teckenformerna angår, även om de skiljer sig från de tryckta tecknen. Andra läsbara typsnitt är Arial (bygger på Helvetica) och Avenir (bygger på Futura). Myriad MM ger rätt bra läsbarhet även i mindre grader och kan rekommenderas för lösning av textmängdsproblem, där teckenbredd och vikt behöver justeras för att texten ska få plats i bestämda utrymmen. Arbetar du med fixerad typografi i längre texter kan skärmtypsnittens luftning justeras i PhotoShop generellt, och ges lämpligt radavstånd. Det blir en klar förbättring, men den individuella tillriktningen är dock ofta haltande. Legacy Sans fungerar dock riktigt bra. För att dessa typsnitt ska komma till sin rätt som skärmfonter bör de frigöras från kopplingen till skrivarfonten och ges egna teckenmellanrum, av det slag som Geneva har. Ett sådant arbete är inte helt problemfritt, men lönar sig om du vill ha en egen prägel på dina brödtexter. Arbetet utförs lämpligen i en fonteditor som Fontographer eller FontStudio. Förr i tiden fanns programmet Fontastic, som var avsett just för redigering av punktuppbyggda typsnitt. Det går fortfarande att använda på datorer med processor, men eftersom det arbetar med en äldre typsnittsteknologi blir det problem att använda de typsnitt det genererar. Dessvärre har Fontographer en undermålig skärmfontseditor, som inte tillåter inställning av egna teckenmellanrum för skärmfonten. Bäst som skärmfontseditor är FontStudio, där du kan bygga speciella skärmfonter utan tillhörande konturfont. I detta program kan du också framställa kant- SKÄRMFONTER OCH SKRIVARFONTER När vi talar om typsnitt skiljer vi på skärmfonter och skrivarfonter. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är punktuppbyggda fonter, bitmapfonter, som används enbart för visning på skärmen, och konturfonter eller konturtecken, som används för utskrift på skrivare eller fotosättare. PostScript och TrueType är exempel De punktuppbyggda tecknen är bilder med ett antal fixa pixlar, av samma typ som bilder i PhotoShop. Genom att dessa tecken är formgivna på skärmen och fixerade till sin form kan de sägas vara optimerade för skärmvisning. Men de kan inte förstoras utan att förlora sin form. För att visa olika teckenstorlekar krävs olika punktuppbyggda tecken för varje storlek. Konturtecknen är av typen vektorgrafik, av samma typ som bilder i Illustrator. De innehåller en teckenkontur, som egentligen är ritinstruktioner för hur en exponeringsenhet ska rita ut bilden på ett papper. En sådan kontur kan fritt förstoras och förminskas, utan att förlora sina proportioner. En sådan bild blir bättre i högre upplösning och sämre i lägre. Med ATM och TrueType kan denna bild även ritas upp på skärmen, varvid den fylls med pixlar, som följer konturen så gott det går i skärmens låga upplösning. Mindre tecken blir mindre lika konturen, medan större tecken blir skarpa och tydliga eftersom fler pixlar då finns att tillgå. Med denna teknik behövs egentligen inte speciella punktuppbyggda skärmfonter för att visa tecknen på bildskärmen, men eftersom de mindre tecknen kan bli lite si och så skickar fontföretagen med handgjorda skärmtypsnitt, till Typ 1-fonter och till TrueType-typsnitt. När punktuppbyggda skärmtypsnitt finns använder datorn dem istället för konturtecknen och när de saknas använder datorn konturtecknen för att sätta ut pixlar. Vanligen levereras skärmtypsnitten endast i vissa storlekar, såsom 9, 10, 12, 14, 18 och 24 punkter. Alla dessa har olika punktbaserade bilder av tecknet, men ingenting säger att dessa bilder behöver vara lika inbördes eller ens lika konturtecknet. Poängen är bara att de ger en tillräcklig likhet med konturtecknet, att de är läsbara och att de har samma breddvärden som konturtecknet.

11 Design Typografi Produktion # 5 Oktober STONE SANS GENEVA FRUTIGER LUCIDA SANS KVADRATISK skärmfontens form, som kombineras i olika tecken. rycktypernas tecken. fig. 5: Det finns inte så många sätt att göra ett punktuppbyggt tecken i 12 punkter. Åtskilliga skärmfonter har identiska tecken. utjämnade och färgade skärmtypsnitt mer om det nedan. Med denna teknik kan du justera tecken i Geneva, eller ersätta några tecken med tecken från andra skärmtypsnitt. Du kan också ta upp andra skärmtypsnitt och ge dem nya teckenmellanrum avpassade för skärmvisning, och givetvis teckna ett eget skärmtypsnitt. En värdefull sak kan vara att skapa skärmtypsnitt för de teckenstorlekar som saknas, såsom 11 och 13 punkter. På prov har jag gjort ett sådant typsnitt, Monitor, genom manuella justeringar av Genevas tecken och teckenmellanrum, samt utbyte av några tecken, som jag hämtat från Lucida Sans, Syntax och Frutiger. Det är inte speciellt mycket bättre än Geneva, bara lite annorlunda, men det fungerar. Kantutjämning ger lysande rubriker Om vi hittills talat om skärmtypografins begränsningar blir det här dags att tala om nya möjligheter i form av kantutjämning och färg. Givetvis fungerar linjärer även här, men Geneva eller Helvetica i stora grader kan man gärna undvika. Fet Futura används ofta, men det finns roligare. Bland linjärerna väljer du med fördel mer uttrycksfulla som Frutiger Ultra Black eller en gammal klassiker som Akzidenz Grotesk Bold Condensed. Medan antikvor inte går så bra i brödtext gör de sig desto bättre i stora rubrikgrader, där deras vackra detaljer kommer till sin rätt. Detsamma gäller skripter. För rubriker och logotyper bör du använda kantutjämning, som faktiskt gör skripter och antikvor tjusigare på skärmen än i tryck. Svart text mot vit bakgrund ger ett mjukt och vänligt intryck där färgskiftningen i konturen förlänar texten en lyster man inte möter i tryck. Kantutjämning (Fig. 6) Kantutjämning är en teknik för att ta bort den sågtandseffekt som en punktuppbyggd bildkontur kan ge på bildskärmen, genom att kantigheterna löses upp av pixlar i en tonskala mellan tecknets färg och bakgrundens. I riktigt stora tecken behövs det egentligen inte och i brödtext ger den lite väl suddig text, men i normala rubriker och logotyper är det både en nödvändighet och en tillgång. Kantutjämningen utförs bäst i PhotoShop, genom att skriva in text där och klicka för kantutjämning. Behöver du redigera tecknen för en logga, kan man skriva texten i Illustrator, göra om den till teckenkontur och bearbeta tecknen som bilder, spara det hela i EPS-format och ta upp det i PhotoShop, som automatiskt kan ge en fin kantutjämning vid importen. Sådana tecken blir lite kraftfullare än de som skrivs direkt i PhotoShop, vilket för det mesta är en fördel i dessa sammanhang. Kantutjämning kan också göras i Director i tre olika nivåer, men den är antingen otillräcklig eller suddar till hela tecknet, inte bara jämnar ut kanten. Även i FontStudio kan kantutjämnade typsnitt tecknas. Kantutjämning och bakgrund (Fig. 7) Kantutjämningen måste avpassas mot den bakgrund som tecknen ska ha i visningen. I PhotoShop fungerar kantutjämningen från svart eller mörk text utmärkt mot olika slags färgbottnar. Tonskalan tar automatiskt upp den underliggande färgen i en skala från tecknets svarta till bottenfärgen. Detta är både en tillgång och ett problem. Lägger du de kantutjämnade tecknen på en vit bakgrund, blir utjämningen en gråskala mot vitt, på en röd bakgrund en svartröd tonskala. När du flyttar dessa tecken till ditt visningsprogram kan det uppstå problem om de används mot en annan bakgrund än de skapats på i PhotoShop. Läggs tecken med gråskala i kantutjämningen på ett rött underlag ger gråtoningen ljusa pixlar i ytterkonturen. På motsvarande sätt skapar den rödsvarta toningen problem på andra underlag än rött. Bäst blir resultatet om du kan göra både text och färgplatta i PhotoShop. Annars kan du skapa de kantutjämnade tecknen på en bottenfärg som motsvarar den som används i visningen, varefter du tar bort bottenfärgen och sparar endast de kantutjämnade tecknen som bild. Men se till att inte välja kantutjämning när du markerar bottenfärgen i PhotoShop, ty med denna inställning plockas även de fint tonade utjämningspixlarna bort och tecknen blir tämligen kantiga och malätna. En annan väg är att använda gråtonad kantutjämning som färgläggs med fyllningsalternativet Färg i PhotoShop, vilket ger ett bra om än inte identiskt resultat. Vi har här talat om svarta tecken med kantutjämning avpassad för olika bakgrunder. Att svarta tecken med grå kantutjämning kan färgas om helt och hållet med fungerande kantutjämning och vid behov inverteras behöver väl egentligen inte sägas. Egna kantutjämnade typsnitt Det går att göra speciella kantutjämnade och färgade typsnitt, eller varianter av befintliga typsnitt, för bruk i skärmvisningar. Till FontStudio kan du importera punktuppbyggda tecken som kantutjämnats och färglagts i PhotoShop, men du kan också färglägga svartvita tecken och rita egna färgade tecken direkt i programmet. Det går att arbeta med olika pa-

12 12 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 fig. 6: Kantutjämningen skapar en tonskala mellan tecknets färg och den bakgrund det placeras på i Photo- Shop. Om tecknen används i ett visningsprogram på en bakgrund i annan färg kan tonskalan skapa störande pixlar. letter, så att du kan ha färgade tecken i olika grader eller flera färger i samma grad. Ett sådant typsnitt ger en avsevärt bättre textåtergivning än de vanliga skärmfonterna. För bruk i större skala kan det vara en tillgång, eftersom du kan skriva in texten direkt i presentationsprogrammet, utan att behöva skapa PICT-bilder i ett ritprogram. En fördel är att du kan framställa sådana skärmtypsnitt i teckenstorlekar som inte finns levererade med typsnittet. Min testfont Skaplig gjordes som en variant av Shelley i formatet TrueType, med färgad kantutjämnad skärmfont i 32 punkter och en svartvit 32 punkters skärmfont, som framställdes via Illustrator och PhotoShop. Den fungerar utmärkt som text i Macromedia Director, där QuickDraw används, men i Paint-fönstret, försvinner färg och kantutjämning. Sådana kantutjämnade och färglagda skärmtypsnitt kan sedan bearbetas med visningsprogrammets funktioner för bildeffekter, såsom invertering. Lösningen har dock vissa nackdelar. I Director går det dessvärre inte att frysa färgtecknen till bilder, och typsnittet måste levereras med presentationen. För att typsnittet ska fungera bra bör det förutom färgversionen ha en svartvit skärmfont och konturtecken, vilket innebär upphovsrättsliga problem. Framhäv ditt budskap med färg Möjligheten till färgtypografi bör tas till vara, inte bara för färgens skull, som är ett måste i presentationer av idag, utan för att medvetet skapa variation och framhäva ett budskap. Kantutjämnade och färgade tecken mot matchande färgad bakgrund kan öppna nya möjligheter för formgivaren. Här är färgen gratis och skärmens rika färgskala blir också slutproduktens för en gångs skull får vi äkta WYSIWYG. (Nåja, om man inte byter plattform och går från Mac till PC, men det tar vi en annan gång.) För tillfället ser man kanske mer missbruk än bruk av dessa möjligheter, men det är som alltid ett övergångsfenomen. De allmänna principerna för färgtypografi är i grunden desamma som i svartvit tryckt typografi: återhållsamhet och eftertanke. Varje element är direkt eller indirekt bärare av ett budskap, men det har inget värde i sig; det ska bidra till bildens övergripande syfte och vara avpassat till övriga element. Det är ofta fokusering på enstaka häftiga färger och effekter som drar ned färgtypografin. Färger och färgkombinationer är laddade med budskap från vår övriga miljö, något man givetvis utnyttjar men också begränsas av i val av färg. I en skärmvisning bör du arbeta med ett urval färger och färgkombinationer som ges sina särskilda betydelser. Vid valet av färg bör du visserligen inte stirra dig blind på den typografiska aspekten, men det finns goda skäl att beakta den på ett tidigt stadium. Vissa färgkombinationer fungerar garanterat bra ut typografisk synpunkt, nämligen svart, gult, rött och blått. Det är ingen slump att det är dessa färger som används i våra trafikskyltar. Svart brödtext på gul botten är en lösning som allmänt kan rekommenderas. Den gula färgskalan kan sträckas rätt långt, från en tunn ljusgul färg som inte väcker uppmärksamhet till mättad gul som går mot brunt. Svart text kan även fungera som brödtext på ljusblå botten. Här använder du helt enkelt den traditionella trycktypografins metoder. För text i större grader, för skyltar och rubriker, gör sig även rött, i synnerhet mörkare och mättade färger, samt blått mot gul botten. Gul och röd text fungerar bra på ljusblå botten och ger en kraftull effekt på mörkare blått, alltifrån klarblått till djupt blålila. På djupröd botten ger klargula och mättade gula tecken en stark effekt. Hård effekt och ändå bra läsbarhet i större grader ger gul eller röd text på svart botten. Samtliga dessa lösningar ger olika budskap, men alla är beprövade och fungerar bra ur lässynpunkt. På trafikskyltar används ofta kombinationen blått och vitt, men det fungerar inte med samma framgång på bildskärmen. Rent allmänt är vit text på mörk botten inte så lyckad genom att den vita färgen tycks spridas så att teckenkonturen blir oklar och orolig, och texten känns svårläst genom det skarpare ljus som möter ögonen i texten. Om du kompenserar med fetare stil blir resultatet oftast att tecknen beckar igen och du vinner inte mycket på saken. Du hittar bäst lämpliga lösningar genom att studera goda och dåliga exempel. En surfrunda på Weben är en bra lektion. Stefan Lundhem fig. 7: Kantutjämningen i PhotoShop anpassar sig till den bakgrundsfärg den placeras på. Som bild behåller den denna färg när den används i ett annat dokument. Tänk på att välja rätt bakgrund i PhotoShop, så att kantutjämningen tonskala stämmer med bakgrunden i visningen.

13 Design Typografi Produktion # 5 Oktober Illustratorskolan del 2: var snål med dina ankarpunkter! Hur kommer det sig att den logotyp som såg så fin ut på skärmen har bucklor och skavanker när du ser den i tryck? En orsak kan vara att du har använt dig av för många ankarpunkter eller ankarpunkter av fel typ. Sparsamhet och noggrannhet med ankarpunkter är en dygd, framhåller Jan Møller när han fortsätter diskutera banor i Illustrator. Ett problem som ofta uppstår när man producerar en logotyp, ett typsnitt eller en illustration i ett vektorbaserat ritprogram som Illustrator, är att kurvor och linjer inte blir så rena och glatta som man hade förväntat sig. Resultatet var tillfredsställande då du såg utskriften på din 300-linjers laserskrivare eller på skärmen. När du sedan ser din illustration i 500 procents förstoring på en reklamskylt eller din hemmagjorda typografi i 300 punkters storlek i en annons, är du kanske inte så nöjd med resultatet längre. Det finns flera skäl till att man som användare inte uppmärksammar de här ganska elementära felen. Men framför allt är det för att man inte har insikt i hur man bör placera och redigera sina PostScriptbaserade vektorer (dvs. riktningslinjer) och deras tillhörande ankarpunkter. Det finns en oskriven lag som du bör lära dig innan du kan vara någorlunda säker på att det du ser på skärmen är det du faktiskt får ut ur skrivaren. Uttrycket WYSIWYG What You See Is What You Get är ett uttryck från Macens ungdom i USA. Detta uttryck var säkert menat som en profileringsslogan, men var i stället en sanning med viss modifikation. Du kan inte till 100 procent lita på skärmbilden. Kloka personer modifierade senare uttrycket till WYSINWYG What You See Is Not What You Get. En teckning som du vill vara helt säker på är perfekt i alla storlekar bör du rippa i stort format och hög upplösning så att alla minimala förskjutningar i strecken är synliga. Exempelvis brukar jag dra upp mina logotyper till A3-storlek och rippa dem i dpi. Tänk på antal och placering av ankarpunkter Alla objekt i Adobe Illustrator bygger som sagt på vektorbaserade Bezierkurvor och när du använder dig av denna teknik, bör du lära dig att placera de tillhörande ankarpunkterna riktigt i förhållande till deras kurvsträckningar. En utgångspunkt är att se på hur de typsnitt vi använder är uppbyggda (se fig. 1). För det mesta är ett tecken uppbyggt med så få ankarpunkter som möjligt och dessa ankarpunkter är placerade på så sätt att de beskriver ett visst bågförlopp optimalt. Det spelar stor roll hur du placerar ankarpunkterna när du beskriver fig. 1: Adobe Garamonds feta R som jag har gjort om till kontur genom Text > Skapa textkonturer. När man skapar textkonturer skall man använda markören till att aktivera texten (se R:et till vänster). fig. 2: Ankarpunkter är både begynnelsepunkt för ett segment och slutpunkt för ett annat. Den aktiverade ankarpunkten på ovanstående illustration är en mjuk ankarpunkt. fig. 3: Överflödiga ankarpunkter kan leda till osäkerhet och felaktigheter i banans kurvförlopp. Den aktiverade punkten på bilden är inte bara onödig (jämför med fig. 2), den är dessutom olämplig eftersom det är en hörnpunkt där du kan röra de bägge riktningslinjerna oberoende av varandra. en form. På figur 1 kan man se att ankarpunkterna på R:et är placerade där en riktningsändring är på väg att ske eller där ett bågsegment är avslutat och går över i ett annat bansegment, som antingen är rakt eller böjt. Ett bansegment beskrivs som sagt av två ankarpunkter. Om det är ett bågförlopp, sticker det ut två riktningslinjer (handtag) från varje punkt. Den ena riktningslinjen beskriver riktningen för banan innan ankarpunkten och den andra vektorn beskriver banans fortsatta sträckning till nästa ankarpunkt. Ett tips: längden på ankarpunkternas riktningslinjer bör, som en tumregel, vara en tredjedel av längden mellan de två ankarpunkterna. När du konstruerar en bana, avsluta den helt och utför eventuella korrigeringar i efterhand med hjälp av riktningslinjerna. För många ankarpunkter komplicerar också formmässigt. En ankarpunkt är enligt min uppfattning en svag punkt på en bana. En ankarpunkt kan vara en hörnpunkt eller en mjuk punkt (se Illustrators användarhandbok, sidan 28). Figur 3 visar en ankarpunkt som är placerad på en bana utan att banan behöver stöd av punkten. (Jämför med fig. 2.) Den extra ankarpunkten är dessutom en hörnpunkt på vilken du kan flytta riktningslinjerna oberoende av varandra. Därför är det risk att du orsakar en oönskad buckla på segmentet.

14 14 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 Vid en mjuk ankarpunkt hänger riktningslinjerna ihop och du kan bara ändra på dem simultant. Alla ankarpunkter, som skall fungera som en mjuk övergång mellan två olika bansegment, bör vara mjuka. En bana som har en skarp riktningsändring, skall ha en hörnankarpunkt där riktningsändringen förekommer. För att undvika bucklor som den i figur 3, bör du alltid kolla att alla ankarpunkter är av rätt slag. Antalet ankarpunkter på en bana Antalet ankarpunkter på en bana kan variera från minst två ankarpunkter till maximalt ankarpunkter i PostScript level 1. Det finns naturligtvis plats att sätta ut så många ankarpunkter som du har lust till på en bana, men du kommer att märka att din laserskrivare i värsta fall inte orkar skriva ut dokumentet. I stället kan felmeddelandet Limit Check uppstå, vilket innebär att du i ditt dokument har en eller annan bana som överskrider det tillåtna antalet punkter. I PostScript level 1 har man fast minneshantering, det vill säga att mjukvaran tilldelar en fast mängd minne till typografi och en fast mängd minne till banor osv. Gränsen på punkter kan inte överskridas på grund av denna inbyggda mjukvarubegränsning. I PostScript level 2 har man fri hantering av minnet (level 2 arbetar med virtuell minneshantering), vilket innebär att den tilldelar olika områden som banor, typografi osv. minne allt efter behov utan officiella begränsningar av antal punkter. Om det inte finns mera internminne, använder den virtuellt minne. Ett felmeddelande i PostScript level 2 kommer därför ofta att bli VM Error. Detta betyder att du inte har tillräckligt internminne i din skrivare eller att du har för lite hårddiskkapacitet för att skapa det virtuella minne som PostScript level 2 behöver. Det har naturligtvis inte så stor betydelse om en enkel bana har en eller två ankarpunkter för mycket. Men om du arbetar med mer komplicerade dokument i Illustrator, där du har banor importerade från Adobe Streamline, eller har gjort en snabb autokalkering, så kan antalet punkter bli oregerligt. Att skapa en övergång mellan två banor Ett tillfälle då det är viktigt att hålla koll på antalet ankarpunkter och deras placering, är när du använder övergångsverktyget (se Illustrators användarhandbok, sid 108). Med övergångsverktyget kan du skapa mellanting, övergångar, mellan två olika banor. Du kan använda verktyget till att skapa en ton-/färgövergång (se fig. 4). Du kan också göra mellanliggande banor. Om du har två olika objekt, eller banor, kan du skapa en form som är ett mellanting mellan dessa (se fig. 5). När du använder övergångsverktyget är det två saker som är viktiga att tänka på innan du utför din övergång: 1. Antalet punkter på respektive bana/objekt. 2. Placeringen av ankarpunkterna på respektive bana/objekt. Fig. 5: Om du gör en övergång mellan två banor som har samma antal punkter och där punkterna är placerade på ungefär samma ställe på respektive bana, så kan du få en övergång som är användbar. Fig. 6: Gör du en övergång mellan två banor som har samma förutsättningar som i fig. 5, men underlåter att aktivera banorna på motsvarande punkter, så får du ofta ett mycket abstrakt resultat. STEG ETT STEG TVÅ Fig. 7: Om du har två figurer som liknar varandra, men har olika antal punkter och som har ankarpunkterna placerade på skilda sätt, kan du få ett resultat som du kanske inte förväntade dig. STEG TRE fig. 4: Användning av övergångsverktyget för att skapa en tonövergång. Steg 1: Två objekt, på förslagsvis 60% och 20 % svart. Du måste klicka en gång på varje banas motsvarande ankarpunkter för att aktivera tonövergången korrekt. Steg 2: Tonövergången sedd i teckningsläge med 50 steg mellan ursprungsbanorna. Steg 3: Tonövergången sedd i förhandsvisningsläge. Fig. 8: Man kan anpassa ovanstående överföring genom att lägga till de punkter som fattas få den ena banan samt placera dem så att de överensstämmer med den andra banan. Det är ofta svårt att skapa en sådan övergång om banorna är mycket olika från början, men med lite tålamod och lite experiment kan du säkert få en övergång som är användbar. Jan Møller

15 Design Typografi Produktion # 5 Oktober Diskett #5; mycket nyttigheter för alla latsmarta NYTTIGHETERNA: Applicon 2.2 av Rick Holzgrafe (freeware) och det mera avancerade Quickpop 1.2 av John V. Holder (shareware, 5 $) ger snabb tillgång till dina öppna program via knappar och menyer. Lefty av Mike Stith anpassar din Mac för vänsterhänta. freeware. Med paletten PPP Floater 1.2 av Hiroshi Lockheimer klipper du snabbt av en PPP-förbindelse och ser tiden du varit uppkopplad. freeware. Key- Quenser är ett makroprogram av Alessandro Levi Montalcini. shareware, 10 $. ONYTTIGHETERNA: Menu Bar Pattern av Steve Stockman sätter färg på dina menyer. freeware. XTENSIONS: FingerType ger dig avancerad typografisk kontroll via tio verktyg i en verktygspalett. Med KitchenSinks flytande palett når du Quarks dialogrutor via ett klick. LayerManager tja, det hörs väl på namnet? demoversioner. TYPSNITTEN: Torbjörn Olsson har försett dessa amerikanska typsnitt med ÅÄÖ. Notera att du måste betala sharewareavgift om du använder fonterna kommersiellt. Läs mer i Read Me-filerna på disketten! CAVE PAINTINGS ONE 24 PT av Michelle Dixon (shareware, 10 $ inkl. bonusfont) ABDEFGIJKLMOS TUWXYZabcde fglmoprstvwz CIRCLE A PLAIN 18 PT av R.D.L. Sperberg (shareware, 12 $) ABCDEFGHIJKLMNOPQR GARISH MONDE 18 PT av B. Haber (shareware, 10 $ inkl. bonusfont) ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö (&:;!?) 123 NOTCHENAROW, STRATENAROW 24 PT från Mortal Turtle Foundry (shareware, 5 $) ABCDEFGHIJKLMÅÄÖ abcdefghijklmåäö (&:;!?)123 ABCabc OBTUSE HIGHLIGHT, OBTUSE SOLID 24 PT av Keith Field (shareware, 5 $) ABCDEFG abcdefghi (&:;!?) 0123 ABC abc Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör: Pelle Anderson, Redigering: Erik Nilsson, Ansvarig utgivare: Peppe Engberg Redaktionella ärenden: DtP, Box Stockholm Fax Prenumerationsärenden: Helena Hjort, Prenumeration 1995 (sex tidningar + disk) 1200 kr plus moms DtP utges av Resumé Förlag Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Nr 5 95 (26 från start) presslagt 6 oktober Copyright DtP. ISSN Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1995 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript Typ1-fonter för Mac). b Jag vill köpa årgång 1994 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1993 (6 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag vill köpa årgång 1992 (11 nr) med disketter (900 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Plats för frimärke Resumé, att. Helena Hjort Box 3188 Prenumerationer Stockholm

16 16 Design Typografi Produktion # 5 Oktober 1995 Backa upp dina filer över Internet Brukar du göra backup och sedan slänga disketten i skrivbordslådan? Inte smart. Ett säkrare sätt erbjuder NetBack, som för endast elva US dollar i månaden tar hand om dina filer och sparar dem på sin Internet-server. Adressen är Nya Navigator 2.0 spöar alla konkurrenter Det numera börsnoterade Netscape vilar inte på några lagrar. Nu kommer version 2.0, i dagarna tillgängligt i betaversion. Hör bara vad det kan: Flera fönster öppna samtidigt och individuellt tillgängliga. Suns nya Java är integrerat, och tillåter rörliga bilder på Weben, interaktiv kommunikation och uppdatering i realtid. Progressiv JPEG filformat, som tillåter gradvis uppdatering av bilder. Du kan lägga in riktiga länkar i din e- mail och läsa posten off-line. Bättre stöd för newsgroups, sortera din prenumererade e-post lättare etc. Säkrare pengatransaktioner. Internet digitalt ID-kort. Stöd för Adobe Acrobat, Macromedia Director och Apple QuickTime. Flera av funktionerna har inte ens stöd i html 3, så renläriga html-nördar kommer att slita sitt hår. Alla andra kommer förstås att glädjas.titta själv på navigator/version_2.0/index.html. -NÄT- NOTISER Snart kan du surfa på Internet utan dator En liten låda ovanpå din TV och en sladd till närmsta telefonjack är snart allt du behöver för att köra Internet. Kinnevikägda Infral ligger långt framme med den nya tekniken, ett annat företag är Viewcall Europe, som redan har försök igång i tusen engelska hem. Elektronisk post, on-line shopping och Internet är några av tjänsterna som engelsmännen prövar. Det mesta ska du kunna göra med fjärrkontrollen inte ens ett tangenbord är nödvändigt. Men vill du, ska du kunna hänga på CD-ROM för spel, VideoCD och PhotoCD, en skrivare för att ta ut fax, hårddisk och vanlig diskdrive mm. CompuServe sänker priset och kopplar till Internet CompuServe (och nästan alla andra) har numera full koppling till Internet och World Wide Web. Dessutom sänker företaget priset kraftigt och ger fem timmars Internet gratis i månaden. Varje timme därutöver kostar tre US dollar. Microsofts MSN och Apples e-world har också kopplingar till Internet. Vem är det egentligen som surfar på nätet? Nu är det utrett demografin på Internet. Rapporten, som kommer från Simba Information i Connecticut, USA, kostar US dollar. Fax I Sverige har Telias dotterbolag AU-system intervjuat sina kunder om hur de använder Internet. Närmare personer har svarat på frågor. Några svar: Av användarna är ungefär lika många studenter, privatpersoner och folk i näringslivet. Ungefär hälften använder nätet i jobbet. Av dessa jobbar hälften på IT-företag. Hälften av AU-systems intervjuoffer sitter med en fast, digital linje till Internet. Det sistnämnda undersökningsresultatet får oss att misstänka att urvalet är något snett. Jobbar alla på Telia? Adobe Acrobat 2.1 skapar länkar till WWW Peka och klicka på en länk i ett elektroniskt dokument skapat av Adobe Acrobat 2.1, och din dator kör igång Netscape och kopplar dig till den angivna Internetadressen. I framtiden kommer Acrobat att kunna köras inifrån Netscape, har företagen kommit överens om. Common Ground, en av Acrobats konkurrenter, har i sin nya version samma möjligheter. Acrobat 2.1 är dock bättre på att stödja svenska språket och hanterar QuickTime-filmer på ett både flexibelt och elegant sätt. Vill du ladda ner plug-in-modulen Weblink så finns den på Wall Street Journal på väg mot Internet Money & Investing Update kallar Dow Jones sin Internet-light-version av Wall Street Journal. Sex månaders gratis provperiod erbjuder WSJ generöst. Redan nu säljer man annonser (pris US dollar för sex månader), och i början av nästa år ska man börja ta betalt. Hur mycket vet ingen ännu. Adress Koppla upp dig till tyska typfantomer Är du intresserad av modern typsnittsformgivning? I så fall kanske adressen kan vara givande att prova. Här hittar du allt om kommande typforum i Berlin i november, sponsrat av FontShop och den digitala tidskriften FUSE. Storheter som Neville Brody och Erik Spiekermann är givna deltagare. Vad är nyheter? 1 Folk väljer dagstidningen därför att den talar om vad som hänt; visar vad som är viktigast, lokalt, nationellt och internationellt, och redigerar ner oväsentligheterna. Jag behöver inte veta så mycket. Och 2 måste jag leta efter det så får det hellre vara. Håll det enkelt. Om du tror att du gjort 3 det enkelt för användarna, gör det ännu enklare. Har du läst på en dataskärm i 25 minuter? Ingen vill göra det två gånger. 4 När det gäller nyheter, så är datorer till 5 för information, tidningar för underhållning. Trots alla dataspel så är datorn främst ett sätt att få information. Tidningsläsandet är 13 tänkvärda tips för tidningar på Internet och respekterat än IBM? Vad är värdet på din tidnings namn om tio år? Greg Martire, som jobbar som tidningskonsult i USA, har gjort denna kom-ihåg-lista för redaktörer som vill ge sig in i elektronisk publishing på exempelvis World Wide Web. Ett nätverk. 10 Det finns få hushåll som har två dagstidningar. Det kommer att finnas få hushåll med två olika nätverk. Satsa rätt från början. Fast låg avgift för bastjänsterna. Precis som för kabel-tv kommer ingen att 11 vilja betala för varje liten informationssnutt. mera underhållande, ett mål i sig, särskilt för regelbundna läsare. Kommunikation är on-line-tjänsternas 6 starka sida. Läsare kan tala med varandra, med experter, med kändisar. Tidningarna står för enkelriktad kommunikation. För tillfället är datorer antisociala. Tidningar kan du läsa vid frukostbordet, da- 7 torer är svårare att dela, och oftast står den i arbetsrummet. Unga människor. Den lättaste gruppen 8 läsare att nå via nätverkstjänster. Varumärket. Vem kunde för tio år sedan 9 tro att Microsoft skulle vara mera känt Och billigt ska det vara. Priskrigen 12 kommer. Affärslivet fungerar annorlunda. 13 Nätverk som erbjuder finansiell information eller andra tjänster till företag fungerar förstås annorlunda. Här kan tidningarna tjäna pengar på att förpacka information annorlunda.