Projnr Tillväxt och företagande Kst 460
|
|
- Mona Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport för planeringsbidrag inför projektet Förbättrat växtnäringsutnyttjande och minskade näringsförluster från jordbruket - ett deltagardrivet forsknings- och utvecklingsprojekt med fokus på lantbrukarens agerande SLFs planeringsbidrag användes för projektets Startfas enligt nedanstående villkor, för att tydliggöra aktörer i referensgruppen och plattformarna, samt att utveckla plattformarnas roll. SLFs särskilda villkor för planeringsbidraget: Tilldelade medel är ett planeringsbidrag. Frågan är angelägen och de föreslagna metoderna anknyter väl till internationell forskning om hur generella forskningsresultat och rekommendationer kan anpassas till lokala föreutsättningar, hur brukare kan engageras i konkret metodutveckling och hur gemensam såväl som enskild kunskap kan utvecklas i mötet mellan aktörer med olika perspektiv och erfarenheter. I ansökan är det dock svårt att se vilken roll dessa plattformar ska ha. Kostnadskalkylen och metoderna verkar t ex snarast vara inriktade på individuella insatser. Aktörer i referensgruppen och plattformarna behöver specificeras. MÅL Projektets övergripande syfte är att minska näringsförluster till omgivningen, speciellt näringsläckage till vattendrag och grundvatten. Detta för att nå god vattenkvalitet i enlighet med EUs vattendirektiv och de svenska miljömålen, med inriktning på Ingen övergödning vilket är ett prioriterat men ännu ej uppnått mål i Östergötland (Konitzer, 2006). Ett uthålligt nyttjande av naturresurser kräver en aktiv dialog mellan alla lokala aktörer i ett avrinningsområde. Kopplat till befintliga strukturer i Östergötland, syftar projektet till att utveckla en arbetsmetod för bättre kommunikation och implementering av befintligt kunskap, såväl som utveckling av ny kunskap utifrån deltagarnas behov. BAKGRUND Östersjön har under flera decennier belastats med näringsämnen från avlopp och jordbruksproduktion. Övergödningsproblematiken är återigen i fokus efter vetenskapliga kontroverser om kvävets eller fosforns betydelse för årets algblomning (Johansson 2006). Sedan år 2000 är EUs vattendirektiv 2000/60/EG i kraft för att förbättra uthållig resurshantering och för att säkra vattenkvalitén (European Community, 2000). Istället för administrativa gränser föreslår EUs vattendirektiv avrinningsområden som utgångspunkt för ett lokalt samarbete mellan berörda aktörer kring vattenförvaltning. Potentialen av lokalt deltagande betonas särskilt i direktivet. Sverige har satt upp 16 miljömål (Sveriges miljömål, 2007) som ska uppnås år Även där uppmuntras samarbetet mellan myndigheter och lokala aktörer. Till år 2009 ska vattenmyndigheterna utforma riktlinjer om hur god vattenkvalitet ska åstadkommas. År 2010 ska vattenavgifter införas och principen att förorenaren betalar ska gälla (Carlsson, 2004). Jordbruket är en av de största övergödningskällor för vattendrag och kustvatten i södra Sverige (Hoffman, 1999; Naturvårdsverket, 2005). Det behövs förändringar i brukningspraktiken för att förbättra vattenkvalitén, och det är i såväl lantbrukarens som 1
2 myndigheternas intresse att brukningsmetoderna genomförs i samförstånd och utan att det krävs nya regler (Bratt, 2002). Ett flertal brukningsmetoder för att minska näringsläckaget har identifierats, men de behöver anpassas till de lokala förhållandena och, framför allt, verkligen genomföras av lantbrukarna. Fortfarande finns det dock många lantbrukare som erfar åtskilliga hinder för att använda dessa (Bratt, 2002). Men vilka är hindren? Idag upplever lantbrukarna en osäkerhet kring metodernas effektivitet, genomförbarhet och ekonomiska hållbarhet. Då lantbrukarna får möjlighet till samarbete och att värdera resultat inom ett begränsat geografiskt område ökar engagemanget och intresset av att pröva nya metoder (Heeb, 2006). Ett aktivt arbete från lantbrukets sida ger större möjligheter att påverka regelverkets utformning. Lantbrukarens kunskap, intresse och delaktighet i processen är avgörande för att nå uthållighet. Motala Ströms avrinningsområde Östergötland, närmare bestämd Motala Ströms avrinningsområde har valts för projektet pga den intensiva jordbruksnäringen på Östgötaslätten och för att flertalet sjöar och kustområden i länet visar på en stark övergödning (Samuelsson, 2006; Löwgren, 2003; Naturvårdsverket, 2003; Brandt, 2004, Motala Ströms Vattenvårdsförbund, 2007). METOD Vi definierar frågeställningen som tvärvetenskaplig och anlägger en systemanalytisk ansats. Med utgångspunkt i lantbrukarnas lokala förutsättningar, behov, intressen, möjligheter och frågor och byggt på existerande strukturer, är strategin för att uppnå det övergripande syftet följande delmål: 1. Startfas: Förankra de föreslagna brukningsmetoderna genom att utveckla plattformar för möten och kommunikation mellan lantbrukare, rådgivare, forskare och myndigheter 2. Sökfas & Planeringsfas: Kombinera forskningsrön, inventera befintlig kunskap, planera försök utifrån deltagarnas intressen och behov. Analysera mötesplatsernas förutsättningar. 3. Genomförandefas: Pröva och utvärdera åtgärder genom lokal anpassning på deltagarnas gårdar. 4. Presentationsfas: Kommunicera och marknadsföra lantbrukarnas insatser, utvärdering Projektet jobbar därmed parallellt med mjuka och konkreta delmål: Dels engagerar och organiserar vi lantbrukare, rådgivare, forskare och myndigheter i mötesplatser, följer gruppernas process, dokumenterar, analyserar och utvärderar mötesplatsernas styrkor och svagheter för att hitta ett fungerande arbetssätt. Dels möjliggör mötesplatserna kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring växtnäringshantering och samordning av försöksverksamhet, vilket ledar till att identifiera fungerande åtgärder mot växtnäringsförluster och minskad övergödning. Vi initierar och följer processen i de olika grupperna fram tills föreslagna åtgärder omsätts i handling. Projektets struktur följer rekommendationerna i EU:s vattendirektiv med vattendragsgrupper i olika delavrinningsområden. Deltagardriven forskning 2
3 I projektet ska erfarenhet, kunskap och engagemang som finns hos lantbrukarna tas tillvara och samordnas med intressen som finns hos rådgivare, myndigheter, forskare och allmänheten. Tillsammans kan de hitta vägar för en effektiv och långvarig förankring av forskningsresultat i praktiken (Eksvärd, 2003). För att förankra åtgärderna kring förbättrad växtnäringsutnyttjande ska lantbrukarna vara med i projektet från början. Projektet bygger bland annat på det arbete som under 2005 och 2006 påbörjats på Länsstyrelsens lantbruksenhet. Följande aktiviteter lämpar sig till att anknyta projektet till: Inom projektet Greppa Näringen erbjuds lantbrukare individuell rådgivning genom Länsstyrelsens lantbruksenhet och länets olika rådgivarorganisationer.(se Resultat 3a) Pilotprojektet Greppa Fosforn drivs av Länsstyrelsens lantbruksenhet under Jordbruksverkets ledning och med anknytning till forskare på SLU-markvetenskap. Greppa Fosforn finns i tre län i södra Sverige, bl a Östergötland. (se Resultat 3b) Kustprojektet, där miljöskyddsenheten/ Länsstyrelsen genom LEADER/Kustland (2007) och lantbruksenheten/länsstyrelsen genom individuell Greppa-rådgivning tillsammans med kommunerna tar ett helhetsgrepp kring övergödningsproblematiken i två havsvikar. (se Resultat 3c) Vattenskyddsområden som upprättas genom kommunerna på flera platser i länet. (se Resultat 3d) Rådgivarorganisationernas rådgivningskunder (se Resultat 4) LRFs arbete med vattendirektivet (se Resultat 5) Ur projektets synvinkel är det en förutsättning att följa olika typer av grupper, vilket ger möjligheter att jämföra och analysera vilka kriterier som är avgörande för en fungerande mötesplats. Genomförda aktiviteter 1. Deltagande i SLF-seminarium Bonde söker forskare, jan Deltagande i SLU forskarkurs What is participatory research and which role can a researcher play in such research? februari samt mars 2007, dels finansierad genom planeringsbidraget, dels genom Anuschka Heebs tjänst på länsstyrelsen. 3. Möten med lantbrukargrupper. Flertalet grupper av lantbrukare träffades under tiden februari-april Anuschka Heeb (AH)s deltagande i träffarna var finansierad genom tjänsten på Länsstyrelsen. Under träffarna förankrades betydelsen av vattendirektivet och arbetssättet i delavrinningsområden. Vi informerade även om det arbete som pågår runt om i landet med att klassificera olika sjöar och vattendrag för att sedan ta fram åtgärdsplaner enligt vattendirektivets tidsplan. Dessutom diskuterade vi att det på flera håll i länet är aktuellt med vattenskyddsområden vilket kan ha långtgående konsekvenser för lantbrukarna. Frågor och önskemål samlades in för projektets senare faser (sök-, planerings- och genomförandefas). Grupperna uppmuntrades att fortsätta med gemensamma träffar för erfarenhetsutbyte och testa och utvärdera olika åtgärder mot växtnäringsläckage på gårdarna inom ett delavrinningsområde. Olika verktyg (Eksvärd 2003) för att stimulera diskussion och idéutbyte testades under träffarna. Träffarna utvärderades av deltagarna och de fick även ge sin syn på om de vill fortsätta och vad de tycker att det behövs för att det ska bli av. 4. Möten med rådgivare. Planeringsbidraget användes för att delta i träffar med Hushållningssällskapet, Lovanggruppen och LRF-konsult, för att förankra projektidén och 3
4 arbetet med vattendirektivet inom vattendragsgrupper, samt för att samla in rådgivarnas synpunkter och idéer för projektets senare faser. 5. Nätverkskontakter: AgroÖst, SLU, Jordbruksverket, LRF, kommuner 6. Framställning av folder RESULTAT 1. SLFs seminarium Bonde söker forskare. Seminariets syfte var att identifiera verktyg och modeller för att utveckla kommunikation och samarbete mellan lantbrukare, rådgivare och forskare. Ca 70 personer deltog varav de flesta var SLU-anknutna forskare. Seminariet visade att relevansen för detta projekt är hög och forskningsfrågorna aktuella. Det framkom med all tydlighet att kommunikationen mellan forskare rådgivare lantbrukare inte fungerar helt ut. Både forskare och rådgivare ställde frågan vilka hindren är för att tillämpa forskningsresultat och vad som kan göras åt problemen? Exempel på detta är bl a följande synpunkter som lyftes under dagen: vikten av relevanta mötesplatser, avsaknad av viss information kan bli en flaskhals, kunskapsprocessen är väsentlig för genomförandet på gårdsnivå, information om lantbrukarnas behov av resultat saknas, identifiering av vad som hindrar effektiv rådgivning saknas, rådgivare respektive forskare är hårt bundna av respektive uppdragsgivares ramar. Dessutom knöts direktkontakt med Magnus Ljung, SLU-Skara, Magnus Börjesson, Agroöst, samt Karin Eksvärd, SLU för engagemang i projektets Referensgrupp. 2. SLU forskningskurs: What is participatory research and which role can a researcher play in such research? / Vad är deltagardriven forskning och vilken roll har forskarna där? Deltagande i kursen gav ökad kunskap om deltagardriven forskning; process, metod, verktyg, hur hantera komplexa system, begränsningar och utmaningar, vilket vi kommer att omsätta i projektets senare faser. Olika processverktyg användes i möten med lantbrukargrupper, t ex för utvärderingar, diskussioner och för att ta fram förslag för fortsatta aktiviteter (Eksvärd, 2003). Verktygen som testades redovisades under sista kursdagen och vi diskuterade för- och nackdelar, lämplighet, användbarhet mm. 3. Möten med lantbrukargrupper Av de grupper lantbrukare som träffades var gensvaret olika och redovisas här nedan gruppvis. a) Grupperna inom grundkursen för Greppa Näringen Kursdeltagarna delades under en heldagskurs i november 2006 in i mindre cirkelgrupper beroende på vilket delavrinningsområde de bor och verkar i. Gruppernas sammansättning var blandad när det gäller produktionsinriktning och samarbetet inom gränserna för ett avrinningsområde var ny. En gång fick de bjuda in en rådgivare efter eget val, en gång var de själva och vid sista träffen var någon från Länsstyrelsen med. Gruppernas bästa miljöråd (Källming, 2007), frågor och idéer att gå vidare med samlades in. Svartån Mjölby 4
5 Trots olika produktionsinriktningar bedömde gruppen att de gemensamma träffarna med erfarenhetsutbyte i en lokal grupp kring ett vattendrag var givande. De är intresserade av att fortsätta, framförallt för att de har fått kännedom om planerade vattenskyddsområden i Mjölby kommun. En utökning av gruppen med flera lantbrukare i området sågs positivt. De känner dock inte att de kan/vill organisera träffarna själva. Svartån Skänninge Gruppen har inte genomfört den sista träffen med bl a utvärderingen. I nuläget är det inte klart om och hur gruppen vill fortsätta. Vättern Vadstena Träffarna med rådgivare var bra, men utan blev det ingen bra diskussion kring ämnet (men mycket annat). Åsikterna om att fortsätta eller ej gick isär, några var intresserade, andra inte. Gruppen kommer inte att fortsätta av eget initiativ. Vättern Motala Gruppen är intresserad av att fortsätta men osäker om de självständig klarar av att hålla igång. En utökning av gruppen med flera deltagare är önskvärt. Motala Ströms övre del (från Motala till Roxen) Erfarenhetsutbytet i gruppen var bra, det var värdefull att kunna bjuda in en rådgivare efter eget val, det var givande att de fick träffas självständig, det var ett nytt och fungerande sätt att träffas inom ett delavrinningsområde, då de tidigare inte hade träffats över landsvägen. Å andra sidan kände de en viss projekttrötthet och ville inte fortsätta med träffarna just nu. Stångån & söder om Roxen Diskussionerna och erfarenhetsutbytet fungerade bra och deltagarna känner nu varandra så pass bra att de gärna vill fortsätta. De vill helst inte utöka gruppens storlek med flera, för att det kan hindra diskussionerna. De var dock tveksamma till att de håller igång träffarna själva. Glan Gruppen kring sjön Glan kom inte igång med cirkelkursen under vintern (se dock under vattenskyddsområden). Norrköping - Bråviken Efter lite motstånd i början (vid gruppindelning i avrinningsområdet istället för produktionsinriktning) kom gruppen igång bra: deltagarna uppskattade erfarenhetsutbytet och att få bjuda in en rådgivare och hade livliga diskussioner. De tror att de skulle kunna fortsätta på egen hand. De skulle dock uppskatta om de får fortsätta att ha en rådgivare med på träffarna eftersom det då blir enklare att hålla sig till ett ämne. Söderköpingsån Slätbaken Gruppen bjöd vid ett tillfälle in en kommuntjänsteman för att höra sig för om kommunens information kring vattendirektivet och övergödning. De konstaterade att man på kommunen ännu inte vet så mycket om vattendirektivet. Gruppen vill gärna fortsätta, helst i mindre grupper med ännu mera lokal anknytning till ett vattendrag. I gruppen fanns lantbrukare som är engagerade i LRF lokalavdelningarna, vilka skulle kunna utnyttjas mera för att nå fler. 5
6 Kusten södra Kustvatten Några deltagare är engagerade i Kaggebofjärden projektet och vana med att samarbeta i grupp med såväl myndigheter, boende och forskare. Dessa kommer att fortsätta i olika delprojekt (t ex försök med våtkompostering nämndes), men det är inte alls säker om alla kommer att delta. Gruppen poängterade vikten av lokalt arbete, kurser och cirkelverksamhet, eftersom man inte tar sig från kusten till Linköping för att gå på kurs. b) Pilotprojektet Greppa Fosforn - del Östergötland Lantbrukarna i pilotprojektet har utöver den individuella rådgivningen genom Greppa Näringen träffats två gånger. Lantbrukarna bidrar till projektet med sin lokalkännedom och engagerar sig även i mätningar. Ledningen genom Janne Linder på Jordbruksverket är positiv till att komplettera pilotprojektet med vårt projekt, genom att analysera och utveckla mötesplatsen och utvärdera arbetssättet som utomstående betraktare. Möjligheten att jämföra med och kontakten till flera mötesplatser i länet bidrar till erfarenhetsutbyte och spridning. c) Kustprojektet Jonsbergsviken (Norrköpings kommun) Till stormötet kom lantbrukare, fastboende, sommarstugeägare samt representanter för det lokala reningsverk och Norrköpings kommun. Många närvarande var intresserade av att genomföra åtgärder som våtmarker, vassröjning, slamfällor, att återställa Jonsbergsåns meander istället för raka diken, förbättring av reningsverkets effekt och kommunens krav på förbättrade enskilda avlopp mm. Efter en livlig diskussion i början där olika parter skyllde på varandras källor till förorening var man till sist överens om att alla behöver bidra med en insats. Ingen av de närvarande kände att de kan styra upp gruppen, ta tag i organisationen av åtgärder, mm och mötet slutade lite uppgivet med frågan: ja, vad gör vi nu konkret? Gropviken (Söderköpings kommun) Till stormötet kom fastboende, lantbrukare, fiskodlare, företrädare för den lokala naturskyddsföreningen och Söderköpings kommun. Diskussionerna liknade dem i Jonsbergsviken (se ovan). Även om många bra idéer kom fram var det vid mötets slut ändå upp till var och en att göra något och man kom inte fram till någon bra samordningsform och vidare arbetssätt. d) Vattenskyddsområden Glan Lantbrukarna och andra verksamma runt Glan träffades när Norrköpings kommun bjöd in till information kring det planerade vattenskyddsområde. Tillsammans med Bengt Waldebring från LRF skrev de ihop sina synpunkter på kommunens föreskrifter. När de träffades igen bjöd de in AH från länsstyrelsen för att ändå försöka styra upp en cirkelgrupp. Lantbrukarna vill fortsätta att träffas, men i nuläget är det mest ett motstånd mot kommunens planer och inte så mycket konstruktivt arbete. Mjölby & Vättern m fl I Mjölby kommun och runt Vättern är flertalet vattenskyddsområden på gång och lantbrukare skulle kunna samlas i olika vattendragsgrupper för att ta del av den erfarenhet som redan finns från andra vattenskyddsområden i länet och kunna bemöta restriktioner på ett konstruktivt sätt. Några lantbrukare som deltog i Greppa Näringens cirkelgrupper är intresserade. 6
7 4. Möten med rådgivarna Rådgivarorganisationerna Hushållningssällskapet (Hans Augustinsson & Per Ståhl), Lovanggruppen (Torbjörn & Ulrik Lovang) och LRF-konsult (Petra Nilsson & Sören Söderteg) som deltar i projektet Greppa Näringen i Östergötland uppsöktes för att diskutera ett fördjupat samarbete i fall att vi skulle få forskningsanslag. De påpekade glappet som finns mellan forskning och för lantbrukarna tillämpbara resultat och att det är svårt att hitta relevant forskare. Även återkoppling från mätningar efterlystes. Projektets idé om att utveckla mötesplatser togs upp positivt. Alla deltagare i projektet skulle t ex kunna bidra med erfarenheter, kontakter, samordna seminarier och hjälpas åt med projektansökningar för försök utifrån de behov som rådgivarna upptäcker hos lantbrukarna. Inom hushållningssällskapet finns dessutom kontakterna till fältförsöksverksamhet i hela landet. Rådgivarnas specialintressen och kunskaper skulle kunna användas på ett effektivare sätt. Även samarbetet mellan rådgivare myndigheter - forskare kan utvecklas för att förbättra förutsättningarna till ett fungerande regelverk. Rådgivningsorganisationerna tog upp att de når sina kunder, men att det inte blir heltäckande i t ex ett avrinningsområde. För att nå detta behövs att LRFs lokalavdelningarna involveras i projektet. HS hade tänkt sig att arbeta i avrinningsområden, men inte kommit dit än. 5. Nätverkskontakter Projektet har ytterligare förankrats hos följande aktörer: AgroÖst AgroÖst är en sammanslutning av myndigheter, universitet och branschorganisationer (LRF) i länet för att stärka lantbruksnäringens utveckling. Medlemmarna informerades på ett möte om projektansökans planerade syfte och arbetssätt. Vattendirektivet och samarbetet i olika delavrinningsområden presenterades och gensvaret var mycket positiv. AgroÖst, genom Magnus Börjesson, och LRF, genom Östergötlands ordförande Anders Johansson, deltar i projektets referensgrupp. SLU Karin Eksvärd på CUL som har erfarenhet av deltagardriven forskning, och Magnus Ljung på SLU-omvärld, som har erfarenhet av kommunikation, kontaktades och svarade positivt på att delta i referensgruppen. Genom pilotprojektet Greppa Fosforn finns dessutom kontakter till SLU-markvetenskap. Eftersom AH har disputerad på SLU finns också kontakter till institutionerna växtproduktionsekologi, stad o land m fl. Länsstyrelsen Östergötland Lantbruksdirektör Torvald Staaf på Länsstyrelsen Östergötland stöder projektidén och vidareförmedlade den till flera av sina kollegor i andra län som ett konkret exempel på hur vi kan gå vidare med att införa vattendirektivet. Samarbetet med miljöskyddsenheten på Länsstyrelsen (Niclas Bäckman) fortsätter (se kustprojektet ovan) och kommer förmodligen att utökas inom det nya Landbygdsprogrammet och de nya LEADER områden. LRF LRFs ansvarige för vattendirektivets införande i länet, Bengt Waldebring, ställde sig positiv till ett samarbete mellan LRF-lokalavdelningar och projektets arbetet i delavrinningsområden. Kommuner 7
8 Vi har inte börjad med att sprida projektidén vidare till kommunerna innan vi har den fortsatta finansieringen klar. 6. Foldern Mötesplats lantbruk En enkel folder framställdes för att sprida projektets idé och syfte till berörda lantbrukare, rådgivare och branschorganisationer. DISKUSSION Seminariet Bonde söker Forskare visade tydligt att behovet finns för mötesplatser mellan forskare, rådgivare och lantbrukare (och förmodligen fler aktörer) där information och kunskap utbyts. Under kursen lärde vi oss, testade och utvärderade verktyg för arbetet i lantbrukargrupper, tog del av erfarenheterna som finns på CUL och diskuterade gränser för deltagardriven forskning. Möten med lantbrukargrupperna visade att växtnäringsutnyttjande och minskade växtnäringsförluster till vattendrag, med bakgrund i EUs vattendirektiv engagerar och intresserar många. Arbetssättet i vattendragsgrupper är ny och behöver testas. De observationer som gjordes vid träffarna visar att den viktigaste orsaken till gruppernas tvekan till att fortsätta är att de är osäkra på hur arbetet ska organiseras. Flera grupper ser positivt på att arbeta avrinningsområdesvis, och på så sätt också utöka med brukare som inte varit involverade hittills pga produktionsinriktning eller organisation. Fördelen med att jobba inom avrinningsområden är att alla nås, genom att de som är med pratar med grannarna och fler och fler ansluter sig till grupperna. När en kritisk gräns nås (de flesta är med, enstaka är kvar) då riskerar de som är kvar att bli utpekade som skyldiga till problemen för att de inte skaffar kunskap, delar med sig, testar åtgärder etc (exempel Pilotprojektet Greppa Fosforn). En grupp kan bli för stor för att diskussioner och erfarenhetsutbyte ska fungera. Fördelen med avrinningsområden är då att man kan dela upp det i mindre områden (exempel: Söderköpingsån-Slätbaken, där det finns intresse att börja med en lokal grupp kring sjön Asplången som ligger uppströms). Medverkan av en sakkunnig hjälper grupperna att fokusera. Utvecklingen av mötesplatserna enligt projektets mål kan bidra till att grupperna håller igång samt att samordna rådgivarnas, forskares och myndigheternas olika aktiviteter. Projektet kan initiera och följa processen, jämföra och utvärdera de olika grupperna för att hitta nycklarna till ett framgångsrikt arbetssätt inom avrinningsområden. Sammanfattningsvis ger gruppindelning i avrinningsområden en ny skärning som upplevs konstruktiv och positiv, dock saknas ofta en samordnare som håller igång processen. Pilotprojektet Greppa fosforn är ett exempel på hur viktig rollen som organisatör och samordnare är. Gruppens arbete fortskrider bra för att det finns en viss del avsatt arbetstid inom AHs tjänst på Länsstyrelsen för att organisera och hålla i möten, sköta kontakten med projektledningen på Jordbruksverket, forskarna på SLU, rådgivarna i länet, lantbrukarna i avrinningsområdet, samt att samordna projektet med andra delar av länsstyrelsens verksamhet (t.ex. miljöskyddsenhetens inventering av vattendrag). Pilotprojektet ger ett utmärkt tillfälle att jämföra processen i en grupp där extra finansiering finns med andra grupper där en sådan finansiering inte är garanterad. Pilotprojektet visar även hur viktigt återkopplingen av resultat från forskning eller mätserier är: Det har tidigare i samtal med lantbrukare kommit fram att de ofta saknar denna återkoppling och att det kan kännas meningslöst för dem att testa nya rön med osäker effekt. Vid uppstartsmötet i december 2006 presenterades resultat från 8
9 mätstationen i området och sattes i sitt sammanhang med mätningar från andra vattendrag. Det var en orsak till att lantbrukarna ville engagera sig i pilotprojektet för att hitta åtgärder mot minskade fosforförluster. Möten med rådgivarna visade att det för rådgivarorganisationerna är svårt med ett heltäckande geografiskt arbete inom avrinningsområden, dels för att kundunderlaget är utspritt, dels för att rådgivarnas kapacitet är begränsad. Samordningen mellan organisationerna fungerar bara delvis då de konkurrerar om samma medel. Påpekandet om svårigheter att kontakta relevant forskare beror ofta på tidsbrist och leder till att rådgivningen baseras på föråldrad kunskap och erfarenheter. Nätverkskontakterna var förvånansvärd lätta att etablera. Ämnet är angeläget och samarbetet uppfattas som positiv från alla håll. Foldern visade sig vara mycket användbar för att enkelt förklara projektets mål och arbetssätt, och för att initiera en diskussion om att effektivisera kommunikation mellan lantbrukare-rådgivare-forskare. SLUTSATSER Aktörer i plattformarna är samtliga ovan beskrivna människor: lantbrukare och boende kring ett lokalt vattendrag, rådgivare, företrädare för branschorganisationer, forskare, myndigheter. Plattformarnas roll Lantbrukargrupperna utgör basen för plattformarna som ska utvecklas i Motala Ströms olika delavrinningsområden genom en deltagardriven metod i enlighet med EUs vattendirektiv och de svenska miljömålen. Rådgivare och branschföreträdare som koordineras till grupperna bidrar dels med sin ämneskompetens dels med sitt nätverk genom sina organisationer, vilket gör att mötesplatserna länkas ihop. Forskare kan å ena sidan bjudas in för sin ämneskompetens, å andra sidan kan forskare få en plats för att testa, förankra och tillämpa sina resultat genom att bli knutna till mötesplatserna. Myndigheter - kommun, länsstyrelsen, jordbruksverket - hittar genom mötesplatserna samarbetspartner för dialog kring utformning och implementering av fungerande regelverk som strävar efter ett uthålligt nyttjande av naturresurser. Aktörer i referensgruppen AgroÖst, Magnus Börjesson Jordbruksverket / Fosfor-pilotprojektet, Janne Linder LRF-Östergötland, Anders Johansson SLU / CUL, Karin Eksvärd SLU-omvärld, Skara, Magnus Ljung 9
10 LITTERATUR Brandt, M., Grahn, G., Årnfelt, E. & Bäckman, N Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve - Tester för Motala Ström. Länsstyrelsen Östergötland & SMHI, Rapport nr. 94. Bratt, A Farmers Choices: Management Practices to Reduce Nutrient Leakage within a Swedish Catchment. Journal of Environmental Planning and Management, 45(5), Carlsson, D Ramdirektiv för ytvatten. Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendirektiv & Länsstyrelsen Kalmar Län. Eksvärd, K Tillsammans kan vi lära och förändra deltagardriven forskning för svenskt lantbruk. SLU, CUL. European Community, Establishing a framework for community action in the field of water policy. Official Journal of European Communities. Greppa Näringen, Heeb, A Diskussion med lantbrukare och rådgivare under fältvandringar kring temat Övergödning i Östergötland under juli Hoffman, M Assessment of leaching loss estimates and gross load of nitrogen from arable land in Sweden. Thesis. SLU. Johansson, B Östersjön - hot och hopp. Formas Fokuserar 9. Konitzer, K., Skagerström, E När når vi miljömålen? Länsstyrelsen Östergötland, rapport nr 2006:15. Källming M., Heeb, A Råd, frågor och svar från Greppa Näringen Grundkurs, Grödan (maj) Länsstyrelsen Östergötland, Lantbruksenheten. LEADER/Kustland, Löwgren, M Den ekonomiska analysen i Vattendirektivet - ett pilotprojekt i Motala Ströms avrinningsområde. Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings Universitet. Motala Ströms Vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket, Förändringar under ytan, Östersjöns tillstånd. Naturvårdsverket, rapport Monitor 19 Samuelsson, C Miljötillstånd i Östergötlands sjöar - utvärdering av miljötillståndet i Östergötlands läns sjöar sommaren Sveriges miljömål,
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merGreppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Läs merProjekt Greppa Fosforn
Projekt Greppa Fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken. Projektets huvudsyfte Att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska
Läs merHandlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun
Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med
Läs merFrån vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning
Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning Västerås 30 Januari 2008 Rune Hallgren, LRF Johanna Alkan Olsson, Lunds Universitet DEMO Deltagande Modellering Upplägg Del 1. Presentation av projektet
Läs merStockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF
Stockholm KSLA 2014-02-14 I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Tydligt problem Artikelrubriker 2013 Nedlagda jordbruk i länet inte lösning på algblomningen i
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Vattenrådgivning Alvesta Rune Hallgren LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vattenrådgivning Alvesta 2010-09-16 Rune Hallgren LRF Water Management in the Kaggebo Drainage Area DEMO Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Deltagande Modellering Vattendragsgruppens
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Miljö
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna
Läs merHur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merNu tar vi nästa steg!
Greppa Näringens slut- och startkonferens för rådgivare Nu tar vi nästa steg! 6-7 september 2006 Hotell Strandbaden i Falkenberg Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merGreppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!
Läs merBilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt
Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet
Läs merOm behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät
Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan
Läs merYttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt, 2015-2021
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län 39186 Kalmar Kalmar, 4 maj 2015 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merINNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merLänsstyrelserna, vattenmyndigheterna och
Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun
Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra
Läs merVattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)
Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare) Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Maria Lindström 25 % Inger Nordlöv 25 % Personal
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merStärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader
Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merVattendirektivet i Sverige
Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre
Läs mer1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Läs merUnder 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.
SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2008-09-04 Projektmöte i Rengsjö 2008-09-04 Inledning Var står vi nu vad är gjort? Claes Ånell mfl Vattenblomningar
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merRent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Läs merFrån observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra
Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kristianstad dec 2010 Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör Kungsådra 1442-1983 Den del av strömfåran som enligt lag inte fick stängas eller
Läs merKort bakgrund om vattenförvaltningen
Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS
Läs merGreppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merVälkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson Program dag 1, 21/3 10.00 10.30 Registrering samt fika på Safiren 10.30 11.00 Inledning Jenny J, Pernilla K 11.00 11.30 Vad är markavvattning?
Läs merSlutrapport för projektet Eko- något för dig!
Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merSamrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merDeltagande i EU-projektet LIFE IP Rich Waters
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-02-23 Handläggare Maria Pettersson Telefon: 08-508 28 834 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-03-15 p. 26 Deltagande i EU-projektet LIFE
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merÖversikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merProjektbeskrivning Vattendirektivet lantbrukstillsyn
1(5) Vattendirektivet lantbrukstillsyn 1. Projektgrupp Annika Olsson, Kungsbacka Lisa Carlsson, Kungsbacka Louise Adolphsson, Varberg Karl-Inge Johansson, Varberg Kristina Lindfeldt, Falkenberg Rune Liljenberg,
Läs merHur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merLänsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt
Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med
Läs merSvenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd
Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merVattenskyddsområde och bekämpningsmedel
Lantbruk Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel Projektrapport 2015 Sammanfattning Under 2014 genomfördes ett projekt inom lantbruk i MÖTA:s regi. Projektet syftade till att ta fram underlag som en blankett
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Läs merEPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merIntroduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Läs merRapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd
Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd Alla vattenråd med en överenskommelse med vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag för att stödja vattenrådets arbete
Läs merVattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013
Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013 Avgränsning Kommunikation och samverkan inom distriktet Strategin gäller tillsvidare Plan
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merKommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander
2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merAnteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR
Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 2008-11-04, kl. 13.00 på GR Närvarande: Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Svante Brandin, Miljöförvaltningen
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merHur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018
2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merRiktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten
2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av
Läs merMälaren - en sjö för miljoner etapp 2
PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för hållbart samhälle NHS 110 Sammanträdesdatum 2014-12-10 1/2 NHS/2014:63-432 Mälaren - en sjö för miljoner etapp 2 Förslag till beslut Nämnden för hållbart samhälle beslutar
Läs merETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få
Läs merBilaga 4 Mall för årsredovisning
Bilaga 4 Mall för årsredovisning Rapportering och ansökan av verksamhets bidrag för vattenråd Alla vattenråd som har en överenskommelse med Vattenmyndigheten för Västerhavet får ett årligt ekonomiskt bidrag
Läs merSverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri
Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna
Läs merFöljeforskning i programmet Innovatörer
UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2017-09-28 2017-04712 Reviderad Följeforskning i programmet Innovatörer En satsning knuten till programmet Innovatörer VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merVerktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden
Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merSlutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,
Läs merVälkomna! Syftet med dagarna är att:
Välkomna! Syftet med dagarna är att: lära känna varandra och våra olika kunskaper och erfarenheter få en introduktion till svensk vattenförvaltning känna till tidplanen framöver och vattendelegationens
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
Läs merLOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist
LOVA Lokala Vattenvårdsprojekt Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön Sofie Palmquist Syfte med LOVA Förordning (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt I första
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merVem bestämmer om Tämnaren?
Vem bestämmer om Tämnaren? Tämnarens Vattenråd 1 Ett demokratiskt perspektiv på det framtida samspelet mellan natur och samhälle Hans Peter Hansen, forskare, SLU Nadarajah Sriskandarajah, professor, SLU
Läs mer