Att ge alla elever förutsättningar att bli goda läsare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ge alla elever förutsättningar att bli goda läsare"

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete 1, Svenska, grundläggande nivå, 15 hp Grundlärarprogrammet, inriktning F-3 Vårterminen 2016 LIU-LÄR-F-3-G-SV-16/06-SE Att ge alla elever förutsättningar att bli goda läsare Förebygga och åtgärda lässvårigheter To give all students oppourtunities to become good readers - Prevent and rectify reading difficulties Isabella Ågren Jennifer Petkovic Handledare: Annika Mindedal Examinator: Åsa Elwér Linköpings universitet SE Linköping, Sweden , 1

2 Institutionen för beteendevetenskap och lärande LINKÖPING Seminariedatum Språk Rapporttyp ISRN-nummer X Svenska/Swedish Engelska/English Examensarbete grundnivå LIU-LÄR-F-3-G-SV-16/06-SE Titel Att ge alla elever förutsättningar att bli goda läsare Förebygga och åtgärda lässvårigheter Title To give all students oppourtunities to become good readers Prevent and rectify reading difficulties Författare Isabella Ågren och Jennifer Petkovic Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad tidigare forskning kommit fram till angående hur skolan på det mest effektiva sättet kan arbeta med lässvårigheter i de tidiga årskurserna för att förhindra att lässvårigheter uppkommer. Litteraturstudien kommer även att belysa vad forskningen framhåller angående hur skolan kan ge elever med lässvårigheter förutsättningar att bli goda läsare. De frågeställningar denna litteraturstudie utgår ifrån är: Hur kan skolan på ett framgångsrikt sätt arbeta förebyggande mot lässvårigheter? och På vilka framgångsrika sätt kan skolan arbeta med elever som har lässvårigheter? Denna litteraturstudies resultat har växt fram genom att tidigare forskning valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån studiens frågeställningar. Studien är baserad på 14 artiklar och en doktorsavhandling. Att i ett tidigt stadium upptäcka de elever som ligger i riskzonen för att utveckla lässvårigheter är av stor vikt för att det på ett senare stadium är svårare att åtgärda svårigheterna. Det mest framgångsrika sättet att tidigt förebygga lässvårigheter är genom fonologisk träning då det finns ett starkt samband mellan fonologisk träning och läsutveckling. En varierad läsundervisning har visat sig vara framgångsrik eftersom detta ger alla individer möjlighet att bli goda läsare oberoende av lärstil. En undervisning där alla elever känner sig inkluderade har även visat sig ha en betydande roll för elever som har lässvårigheter. Det har även visat sig att exkluderande undervisning är av betydande roll för såväl lärare som elever. Läraren och undervisningens utformande är de viktigaste faktorerna som påverkar elevernas läsutveckling. Lärarens attityd och inställning har en stor påverkan på elever med lässvårigheters läsutveckling. Det viktigaste är att läraren ser eleven som en helhet med både styrkor och svagheter. Som lärare är det viktigt att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov, detta på grund av att vägen till målet kan se olika ut för olika elever. Avslutningsvis är fortbildning inom detta område viktigt för att öka lärares kompetens. Nyckelord Lässvårigheter, förebygga, fonologisk medvetenhet, inkludering, exkludering, läsutveckling 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Att lära sig läsa Att bli en god läsare Lässvårigheter Biologiska och genetiska faktorer Erfarenheter och miljöbaserade faktorer Undervisningsbaserade faktorer Nationella riktlinjer Metod Systematisk litteraturstudie Datainsamling och avgränsningar Inkluderade artiklar Analys av insamlat material Etiska överväganden Resultat Förebyggande arbete Undvika en vänta-och-se attityd Motivation och engagemang hos lärare och elever Fonologisk träning Varierad och strukturerad undervisning Sammanfattning av förebyggande arbetet Praktiska tillämpningar Kompetenta lärare Beröm och uppmuntran Individanpassade åtgärder Varierad undervisning Inkluderande och exkluderande undervisning Följa upp åtgärder Sammanfattning av praktiska tillämpningar Diskussion Resultatdiskussion Förebyggande arbete Praktiska tillämpningar

4 Den kompetenta läraren Metoddiskussion Förslag på vidare forskning Referenslista Bilaga 1- Självutvärdering

5 1. Inledning Läsning kan ge oss kunskaper inom många olika områden så som rymden, sport, konst, musik, natur och djurliv. Läskunnighet kan liknas vid en nyckel som ger tillträde till all världens kunskap (Taube, 2007a). Det är en mänsklig rättighet att få lära sig läsa (Mänskliga rättigheter, ). Detta för att kunna skapa sig ett självständigt liv då det idag är ett krav från samhället att vara läskunnig. Läskunnighet är alltså en grundläggande färdighet i alla delar av en människas liv. Detta kan exempelvis vara när vi läser recept, brev, tidtabeller, mail, tidningar, medicinburkar, vägskyltar eller sociala medier (Föhrer & Magnusson, 2010; Lagerström, 2011). Fredriksson och Taube (2012) men även Föhrer och Magnusson (2010) menar att läsförmågan har en stor påverkan på hur väl vi kan lyckas i både arbetslivet och i samhället. Läsning är även en grundläggande färdighet i skolan eftersom de flesta skolämnen kräver att eleverna inhämtar kunskap genom läsning så som exempelvis biologi, religion, matematik och historia. För den som har lässvårigheter blir det därmed svårt att inhämta teoretiska kunskaper genom läsning i alla ämnen (Föhrer & Magnusson, 2010). Enligt Skolverket (2011) ska dagens utbildning vara likvärdig, vilket innebär att det är viktigt att lärare tar hänsyn till elevers olika behov. Detta exempelvis genom anpassad undervisning eftersom vägarna till målen kan se olika ut för olika elever. Ungefär vart femte barn upplever någon typ av svårighet vid läsinlärningsstarten (Svenska dyslexiföreningen, 2007). Då utbildningen ska vara likvärdig för alla får skolan ett ansvar för dessa elever. För att lärare ska kunna ge alla elever så bra förutsättningar som möjligt att bli goda läsare krävs fördjupade kunskaper i hur lärare på bästa sätt kan arbeta med dem. Att lära elever att läsa är ett av de större uppdragen som lärare har i de tidiga skolåren. Därmed blir kunskapen om läsinlärning och de svårigheter som kan uppkomma desto viktigare för en lärare (Lagerström, 2011). Taube (2007b) anser att lässvårigheter kan påverka elever både psykiskt genom dåligt självförtroende och praktiskt genom att annat lärande hämmas. Hon menar att elever med lässvårigheter därmed kan hamna i en ond cirkel eftersom det påverkar så många olika aspekter. Lagerström (2011) menar att en ond cirkel kan börja med att en elev upplever att det är jobbigt att läsa. Därmed undviker eleven helst att läsa vilket bidrar till att det blir ännu jobbigare att läsa. Detta då eleven får mindre lästräning och läsutvecklingen därmed hämmas. 5

6 Det kan i sin tur påverka självförtroendet och till slut kan det nästan kännas omöjligt för eleven att lära sig läsa. Jämförelsevis med den onda cirkeln kan en elev även hamna i en god cirkel. En god cirkel innebär att en elev som läser mycket blir skickligare på att läsa vilket gör att de läser mer. Detta leder till att de då blir ännu bättre på att läsa och därmed läser ännu mer (Lagerström, 2011). Detta brukar med andra ord kallas matteuseffekten som även den kan vara både positiv och negativ eftersom den kan gå åt båda hållen (Tjernberg, 2013). Høien och Lundberg (1990) menar att läraren har ett ansvar att förhindra att elever hamnar i onda cirklar och göra elevers möte med skriftspråket så naturlig som möjligt. Detta eftersom: Det är alltid lättare att förhindra att en ond cirkel uppstår än att vända en etablerad ond cirkel till en god. (Taube, 2007b, s.109). En enda lärare kan betyda allt för den som har svårt att läsa [ ]. (Lagerström, 2011, s.95). Det är en sådan lärare vi vill bli. Ett steg på väg till att bli en sådan lärare är att ha goda kunskaper om hur man kan förebygga och arbeta kring lässvårigheter. Det är därför vi valt detta problemområde då vi i vårt framtida yrke kommer att ha stor användning av dessa kunskaper. 6

7 2. Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad tidigare forskning har kommit fram till angående hur skolan på det mest effektiva sättet kan arbeta med läsundervisningen i de tidigare årskurserna för att förhindra att lässvårigheter uppkommer. Litteraturstudien kommer även att belysa vad forskningen framhåller angående hur skolan kan ge elever med lässvårigheter förutsättningar att bli goda läsare. Denna studie berör elever i de yngre åldrarna. De frågeställningar litteraturstudien utgår ifrån är: Hur kan skolan på ett framgångsrikt sätt arbeta förebyggande mot lässvårigheter? På vilka framgångsrika sätt kan skolan arbeta med elever som har lässvårigheter? 7

8 3. Bakgrund Detta avsnitt syftar till att ge en övergripande förklaring om vad läsning är och hur läsutvecklingen går till. För att därefter gå vidare till hur lässvårigheter kan yttra sig, har för orsaker och vad tidigare forskning framhåller inom problemområdet. Förklaringar av centrala begrepp som förekommer i denna litteraturstudie presenteras även här. När vi i fortsättningen redovisar för lässvårigheter kommer fokus att ligga på svårigheter med avkodning vid läsningen Att lära sig läsa Läsning kan definieras på många olika sätt, ett av dessa är den utökade versionen av the simple view of reading, ekvationen lyder: Läsning = Avkodning x förståelse av språk x motivation (Taube, 2007a, s.13). Enligt Ericson (2007) är avkodning den tekniska delen i läsningen där eleven översätter bokstäver till rätt språkljud, med andra ord från grafem till fonem. Medvetenheten om kopplingen mellan dessa två utgör grunden i läsprocessen. En skicklig läsare har en automatiserad avkodning. Detta innebär att läsaren inte behöver lägga så mycket energi på avkodningen utan kan fokusera på förståelsen av texten. Förståelse innebär att ha förmågan att förstå innehållet av en text eller enstaka ord och på så sätt bli medveten om vad man läst (Ericson, 2007). Motivation har en betydelsefull roll i denna ekvation eftersom god läsning inte kan uppstå om inte läsaren är motiverad att läsa och förstå texten (Taube, 2007a). För att god läsning ska uppstå är dessa komponenter viktiga faktorer. Enligt Lundberg och Herrlin (2005) har läsutvecklingen fem olika dimensioner som hänger ihop och samspelar med varandra. De fem dimensionerna är fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. De framhåller vidare att dessa fem dimensioner är skrivna i ordning efter de förutsättningar som är mest grundläggande för en lyckad läsning. Fonologisk medvetenhet som alltså är den viktigaste dimensionen innefattar de språkljud som alfabetet och alla ord är uppbyggda av. Ordavkodning innebär att kunna identifiera skrivna ord. Ordavkodningen främjas av en god fonologisk medvetenhet. På samma sätt främjas den fonologiska medvetenheten av en god ordavkodning. Flyt i läsningen innebär att kunna läsa så pass felfritt och snabbt att man som läsare kan ta till sig innehållet i texten. Har läsaren flyt i sin läsning så använder läsaren sig av intonation vilket är betoningar 8

9 och pauser. Läsförståelse är att läsaren har en förmåga att förstå vad olika texter och ord har för budskap. Den sista dimensionen handlar mer om vad läsaren vill eller har lust till än vad läsaren faktiskt kan. Med andra ord handlar det om elevers läsintresse. Dock utvecklas alla elever olika och följer inte alltid ordningen på de fem dimensionerna (Lundberg & Herrlin, 2005). Enligt Lundberg och Herrlin (2005) ska lärare följa upp och kartlägga elevernas utveckling inom dessa dimensioner då detta ger ett gott underlag för senare läsundervisning och även för att kunna planera och sätta in åtgärder om elever är i behov av det. Som både Ericson (2007), Lundberg och Herrlin (2005) och Taube (2007a) menar påverkas läsningen av många olika faktorer. För att en god läsning ska kunna uppstå måste många olika stadier passeras vilket redovisas för nedan Att bli en god läsare Enligt Lundberg (2010) brukar barn erfara ett antal stadier i sin resa mot att bli goda läsare. Dock genomgår inte alla barn dessa stadier för att bli goda läsare. Detta då alla elever är olika individer och utvecklas på olika sätt. Det första stadiet barn brukar gå igenom betraktande avkodning är pseudoläsning vilket innebär att de försöker bringa ordning i sin omgivning genom att läsa av miljön. I detta stadium läser alltså barnen ord som en helhet, de kan ännu inte läsa ut grafem. Efterhand när eleven börjar känna igen allt fler ord ser de inte längre orden som en helhet utan börjar se på orden i sig (Lundberg, 2010). När uppmärksamheten har flyttats till själva ordet i sig har eleven kommit in i det andra stadiet som är logografisk läsning. I detta stadium kan eleven lägga fokus på bokstäver men även form och längd på ord. Dock har inte eleven förståelse för hur den alfabetiska skriften fungerar ännu utan de läser genom att se ord som bilder (Høien & Lundberg, 1990). När eleven har knäckt den alfabetiska koden kommer eleven in i det tredje stadiet i läsutvecklingen som är alfabetisk läsning. Att knäcka den alfabetiska koden innebär att man inte längre ser ord i sig utan förstår att ord kan delas upp i mindre beståndsdelar det vill säga fonem som i sin tur symboliseras av grafem. Detta stadium i läsutvecklingen måste alla läsare gå igenom då allt för många ordbilder skulle överbelasta vårt minne (Høien & Lundberg, 1990). Svensson (2009) menar att det är i detta stadium som läsaren blir fonologiskt medveten och börjar läsa via avkodning. Hon menar även att alfabetisk läsning används genom hela livet efter att den alfabetiska koden har knäckts. Ortografisk läsning är det fjärde stadiet i läsutvecklingen och innebär att läsningen flyter snabbt och säkert utan att större energi läggs på avkodningen. Avkodningen sker med andra ord automatisk och all energi kan läggas på att tolka textens mening (Lundberg, 2010). 9

10 När eleven har blivit en ortografisk läsare innebär det att eleven inte bara använder sig av detta stadium. En god läsare kan exempelvis regelbundet växla mellan ortografisk och alfabetisk läsning. Den goda läsaren kan även använda sig av ordbilder som finns i minnet istället för att läsa kända loggor, alltså logografisk läsning (Tjernberg, 2013) Lässvårigheter Enligt Ericson (2007) har den språkliga medvetenheten stor betydelse för den framtida läsutvecklingen. Med språklig medvetenhet menar hon att uppmärksamheten ligger på språkets form och inte dess innehåll. Det kan exempelvis vara när man delar upp ord i stavelser och fonem, kan identifiera ljud eller sätta ihop ljud till ord. Föhrer och Magnusson (2010) menar att barn som saknar en god språklig medvetenhet och exempelvis inte förstår sig på rim och ramsor har en större risk att senare utveckla lässvårigheter. Den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för att bli en god läsare (Asmervik, Ogden & Rygvold, 2001; Cain, 2010; Ericson, 2007; SOU 1997:108). Svårigheter med att koppla samman ljud och bokstav, med andra ord brister i den fonologiska medvetenheten är ett vanligt sätt som lässvårigheter visar sig på. Svårigheter med läsförståelsen och en låg läshastighet är några andra sätt som lässvårigheter kan yttra sig på (Asmervik et al., 2001). Enligt Druid-Glentow (2006) kan lässvårigheter visa sig på olika sätt i praktiken. Detta bland annat genom att eleverna läser fel på vanliga småord eller gissar på ord. Eleverna kan även läsa långsamt, sönderhackat eller för fort. Ett annat sätt lässvårigheter kan visa sig på i praktiken är genom att eleverna försöka dölja sina svagheter genom att artikulera otydligt. Det kan även hända att eleverna kastar om och blandar ihop bokstäver eller vänder på hela ord. Druid-Glentow (2006) menar vidare att lässvårigheter kan visa sig genom att eleverna lätt blir trötta vid läsningen. Att elever gör utelämningar av delar av ord eller hela ord eller lägger till bokstäver i ord är även andra sätt lässvårigheter kan visa sig på (Druid-Glentow, 2006). Wengelin och Nilholm (2013) framhåller fyra olika typer av lässvårigheter utifrån funktionen the simple view of reading. Kombinationen mellan avkodning och förståelse ger oss fyra typer av lässvårigheter, vilka är blandade svårigheter, specifika förståelsesvårigheter, dyslexi och ospecificerade svårigheter. Dyslexi som innebär specifika läs- och skrivsvårigheter kallas en av dessa då definitioner av dyslexi ofta överensstämmer med att den dominerande svårigheten ligger i avkodningen (Wengelin & Nilholm, 2013). Dyslexi visar sig framförallt genom svårigheter med ordavkodning och stavning som beror på bristande fonologisk 10

11 förmåga. Det är möjligt att skilja på generella lässvårigheter och specifika lässvårigheter eftersom generella lässvårigheter kan syfta på många olika typer av svårigheter vid läsning men även hänga samman med andra inlärningssvårigheter som beror på fysiska, emotionella, pedagogiska, intellektuella eller sociala orsaker. Dyslexi har även en hög ärftlighetsgrad där neurobiologiska avvikelser förs över till nästa generation (Druid-Glentow, 2006; SOU 1997:108). Vi har dock valt att inte fokusera på diagnosen dyslexi utan endast på avkodningssvårigheterna. Avkodningssvårigheter är ofta starkt kopplade till svårigheter i fonologisk medvetenhet, korttidsminne och ordprocessningshastighet (Wengelin & Nilholm, 2013). Wengelin och Nilholm (2013) menar vidare att det i varje skolklass finns elever med risk att utveckla lässvårigheter. Enligt Fredriksson och Taube (2012) kan orsakerna till lässvårigheter ibland finnas i elevens språkbiologiska förutsättningar eller i elevens erfarenheter. Vanligen handlar det om ett samspel av biologi, erfarenhet och miljö (Fredriksson & Taube, 2012). Detta redogörs för nedan Biologiska och genetiska faktorer Wengelin och Nilholm (2013) framhåller att elever med funktionsnedsättningar ofta har en större risk att utveckla lässvårigheter. Exempelvis kan tidiga hörselproblem påverka elevers språkutveckling vilken i sin tur påverkar läsutvecklingen negativt. Även elever med tidigare språkstörningar löper större risk att utveckla lässvårigheter. De skriver vidare att elever med hyperaktivitets- eller uppmärksamhetsnedsättningar ofta kan ha lässvårigheter men de måste inte ha det. Detta då dessa snarare samvarierar än att den ena är en orsak till den andra (Wengelin & Nilholm, 2013). Enligt både Asmervik et al. (2001) och Wengelin och Nilholm (2013) löper elever med synskador inte någon större risk än seende elever att utveckla lässvårigheter. De menar vidare att lässvårigheter även kan utvecklas bland elever som inte har några funktionsnedsättningar. Enligt Wengelin och Nilholm (2013) löper elever vars föräldrar har lässvårigheter en större risk att själva få det än andra elever. Detta beror på en genetisk uppsättning som gör att det blir lättare eller svårare att tillägna sig språkliga principer som i sin tur påverkar läsutvecklingen (Wengelin & Nilholm, 2013) Erfarenheter och miljöbaserade faktorer Wengelin och Nilholm (2013) menar att elever inte bara har olika genetiska förutsättningar utan även olika sociala och språkliga bakgrunder. Home literacy har en stor betydelseroll för elevers läsutveckling. Med detta menas elevers uppväxt i skriftspråkliga miljöer. Elever som 11

12 har växt upp med exempelvis mycket litteratur och andra skriftspråkliga artefakter har bättre förutsättningar att inte drabbas av lässvårigheter. De framhåller vidare att de elever som inte mött skriftspråket i så stor utsträckning i hemmiljön kan påverkas negativt. Det finns ingen tydlig koppling mellan socioekonomisk status och lässvårigheter men det kan påverka elevers läsförmåga. Språklig bakgrund är ytterligare en faktor som påverkar läsförmågan (Wengelin & Nilholm, 2013). Självförtroendet är även betydande för läsutvecklingen, då det finns ett starkt samband mellan bristande självförtroende och lässvårigheter (Wengelin & Nilholm, 2013). Många olika faktorer kan påverka en elevs självförtroende. Hemmiljön kan ha en stor påverkan men skolan kan också påverka självförtroendet, vilket leder in på nästa del där skolans påverkan redogörs för Undervisningsbaserade faktorer Wengelin och Nilholm (2013) menar att en bristfällig undervisning inte kan leda till att elever utvecklar lässvårigheter utan att en bristfällig undervisning framförallt drabbar de elever som har genetiska förutsättningar att utveckla lässvårigheter. De poängterar vidare att lärares stora utmaning är att möta och tillgodose alla elevers olika erfarenheter, förutsättningar och förväntningar. Lärarens uppgift är alltså oavsett sociala, biologiska och språkliga förutsättningar ge alla elever samma möjlighet att ta till sig skriftspråket. Detta ska ske utan att elever tappar självförtroende eller motivation. De menar vidare att genom en genomtänkt och god undervisning i tidig ålder är det möjligt att minska antalet elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. En genomtänkt och god undervisning kan kännetecknas av en undervisning som är varierande, har tydliga mål och är elevanpassad (Wengelin & Nilholm, 2013). Enligt Fredriksson och Taube (2012) har skolan, klassen och läraren en stor betydelse för elevers läsutveckling. Detta i form av lärarens undervisningsmetoder, klassens storlek, lärarens kompetens, skolans resurser och klimatet i klassrummet (Fredriksson & Taube, 2012) Nationella riktlinjer Enligt skolverket (2014) är en del elever i behov av mer stöd än den fastställda undervisningen ger. Skolverket (2011) menar att all personal på skolan har ett särskilt ansvar för elever som är i behov av extra stöd, dessa elever är med andra ord prioriterade. Skolan har ett ansvar att eleverna utvecklar och inhämtar nödvändiga kunskaper som också ligger till grund för den framtida skolgången. Läraren ska även bidra till att eleverna utvecklar tilltro till 12

13 sin egen förmåga. Att elever med lässvårigheter får tillgång till de resurser de är i behov av är rektorns ansvar (Skolverket, 2011). För vissa elever kan små åtgärder bidra till att en god utveckling blir möjlig. Det finns två olika stödinsatser, vilka är extra anpassning och särskilt stöd. Extra anpassningar är en mindre åtgärd som inte kräver ett formellt beslut medan särskilt stöd är en mer ingripande åtgärd som kräver beslut från rektor och att åtgärdsprogram skrivs (Skolverket, 2014). Enligt Vernersson (2002) kan extra stöd som vissa elever är i behov av ges på olika sätt beroende på skolans resurser. Ett sätt är genom inkludering som är ett förhållningssätt där skolan tar till vara på elevers olikheter och ser detta som en tillgång. Elever ges det stöd de är i behov av inom klassens ramar och skillnaden mellan specialundervisning och vanlig undervisning blir inte lika stor som i ett exkluderande förhållningssätt. Exkludering innebär att eleven ofta avskiljs från klassen (Vernersson, 2002). 13

14 4. Metod I denna del beskriver vi litteraturstudiens struktur och vårt tillvägagångssätt. Vi har här redogjort för de inkluderade vetenskapliga artiklarna, se tabell 1. Slutligen tas analys av insamlat material och etiska överväganden upp Systematisk litteraturstudie Idag finns ett stort behov för lärare att vetenskapliga artiklar inom utbildningsvetenskap sammanställs. Detta då mängden av dessa artiklar inom forskningsområdet i hög grad ökar (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Eriksson Barajas et al. (2013) nämner olika sätt att sammanställa vetenskapliga artiklar på, där en av dessa är genom en systematisk litteraturstudie. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) bör det finnas ett flertal studier av god kvalité för att en systematisk litteraturstudie ska kunna utföras. Detta då de ska vara ett underlag för de slutsatser som ska dras. Det som kännetecknar en systematisk litteraturstudie är att den tydligt redovisar vilka metoder som använts och att dessa är öppna för granskning (Eriksson Barajas et al., 2013). Detta arbete är en systematisk litteraturstudie och i senare avsnitt kommer vi att redovisa vilka metoder vi använt. Enligt Bryman (2011) kan vi skilja på forskning genom dess metoder och tillvägagångsätt. Han nämner två olika typer av vetenskaplig forskning, vilka är kvantitativa och kvalitativa studier. Det som enligt Eriksson Barajas et al. (2013) är kännetecknande för en kvantitativ studie är att forskaren försöker hålla sig objektiv för att inte påverka resultatet. Finna samband, förutsäga och förklara är även något som kännetecknar kvantitativa studier. Insamling av data kan ske genom olika mätmetoder som exempelvis provtagningar, skalor, frågeformulär, intervjuer, tester och observationer. Resultatet redovisas sedan ofta i form av antal, procent, medelvärde som presenteras i tabeller, diagram eller figurer (Eriksson Barajas et al., 2013). Eriksson Barajas et al. (2013) menar att kvalitativa studier till skillnad från kvantitativa studier syftar till att skapa mening för människans uppfattningar av omgivningen. De kvalitativa studierna syftar även ofta till att tolka och förstå människans upplevelse av omgivningen. I de kvalitativa studierna kan författaren till skillnad från de kvantitativa studierna påverka resultatet genom ett subjektivt synsätt. Insamling av data sker vanligtvis med hjälp av intervjuer i denna typ av studie (Eriksson Barajas et al., 2013). Vissa studier kan innehålla en kombination av dessa två metoder. Med dessa kombinerade metoder blir det möjlig att belysa ett fenomen ur olika perspektiv (Eriksson Barajas et al., 2013). Det är därför 14

15 vi har valt att använda oss av både kvantitativa och kvalitativa studier i denna litteraturstudie. Systematiska litteraturstudier är inte så känsliga för urval, publicering och bias. Detta då systematiska litteraturstudier strävar efter att inkludera och identifiera all tillgänglig forskning inom det valda problemområdet (Eriksson Barajas et al., 2013). I vår litteraturstudie har vi gjort ett urval då vi valt att inte använda alla artiklar som finns tillgängliga inom detta problemområde. Detta leder oss in på nästa del där de urval vi gjort inom denna litteraturstudie presenteras Datainsamling och avgränsningar Denna litteraturstudie utgår ifrån 14 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. För att underlätta läsningen så kommer vi hädanefter att benämna doktorsavhandlingen som en artikel. Artiklarna är både nationella och internationella, de kommer från Sverige, Danmark och USA. Vi har använt oss av två olika metoder för insamling av dessa artiklar, vilka är manuell och elektronisk sökning. Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver manuell sökning på tre olika sätt. Det första tillvägagångssättet är att söka igenom referenslistor i relevant litteratur för problemområdet. Det andra är att läsa igenom innehållsförteckningar på tidskrifter inom det valda problemområdet. Undersöka pågående studier på forskares hemsidor är ett tredje tillvägagångsätt vid manuell sökning (Eriksson Barajas et al., 2013). I denna litteraturstudie har vi använt oss av manuell sökning genom att vi sökt igenom referenslistor på den valda litteraturen till vårt problemområde. Ifrån den manuella sökningen har vi valt ut sju artiklar. Eriksson Barajas et al. (2013) redovisar den elektroniska sökningen som sökning via databaser på Internet. Även elektronisk sökning har förekommit i denna litteraturstudie. Utifrån denna typ av sökning har åtta artiklar valts ut. En databas vi använt oss av är ERIC, Educational Resources Information Center, som enligt Eriksson Barajas et al. (2013) är en databas som berör pedagogik och utbildningsvetenskap. En annan databas vi använt oss av är UniSearch. Utöver ERIC och UniSearch har vi även använt oss av andra databaser så som Artikelsök, SwePub och Libris utan att några artiklar har inkluderats från dessa. Vi har gjort ett antal urval under vår process att välja ut relevanta artiklar. Det första kriteriet vi hade var att vi endast sökte artiklar som var peer reviewed. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) är artiklar som är peer reviewed artiklar som är kvalitets- och innehållsgranskade av 15

16 experter inom det specifika området. Det andra kriteriet vi hade var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska då vi fick fram många artiklar på andra språk såsom danska, norska och finska. Det tredje kriteriet var att eleverna i studierna framförallt skulle vara mellan fem till tolv år. Ett fjärde kriterium var att artiklarna i huvudsak skulle lyfta fram lässvårigheter då många handlade om lässvårigheter i kombination med matematiska problem. Det sista kriteriet var att artiklarna skulle vara från år 2000 och framåt då vi ville avgränsa oss till forskning som är aktuell inom dagens utbildningsvetenskap. Dock valde vi att göra ett undantag gällande Bornholmsstudien från 1988 på grund av att denna studie ligger till grund för resultatet för ett flertal av de inkluderade artiklarna. Det är dessa kriterier som varit grunden för de urval vi gjort i vår artikelsökning. Inledningsvis började vi vårt sökande med elektronisk sökning i databasen UniSeach. Det första sökordet var reading difficulties som gav oss träffar. Av dessa träffar valdes ett fåtal artiklar ut efter de kriterier vi hade. Andra sökord vi använt oss av är prevent reading difficulties, reading disability, difficulties in reading, phonological awareness in reading achivement och support poor readers. Då dessa sökord gav väldigt många träffar lades ofta fler sökord till som exempelvis primary school, kindergarten, support, grade 1, inclusion, interventions och prevent. Efter många sökningar med olika kombinationer utfördes sökningar även i databasen ERIC där samma sökord kombinerades på olika sätt. För att ta reda på om artiklarna var relevanta i förhållande till våra frågeställningar så granskade vi först artikelns titel. Om inte titeln berörde våra frågeställningar exkluderades de. Om titeln var relevant så granskade vi artikels abstract, med andra ord skedde ännu ett urval i artikelsökningen. Efter att vi funnit ett antal artiklar övergick vi till en manuell sökning där vi granskade referenslistor i den litteratur vi använt. Då vi i denna sökning hittade en artikel som upplevdes relevant i förhållande till våra frågeställningar så skedde en elektronisk sökning med artikelns titel på databasen UniSearch. På samma sätt som i den elektroniska sökningen granskade vi artiklarnas abstract. Efter både den elektroniska och manuella sökningen hade vi totalt 59 artiklar. Dessa artiklars abstract granskades igenom ännu en gång för att upptäcka eventuella missar av de kriterier vi satt upp. Vi gick även igenom metoden då all information vi behövde inte framkom i artiklarnas abstract såsom elevernas ålder. Efter detta exkluderades ett flertal artiklar på grund av att de medverkande eleverna i många artiklar hade baserat på våra kriterier fel ålder. Därefter genomfördes ännu ett urval genom att vi skumläste artiklarnas resultat för att studera dess relevans gentemot våra frågeställningar. Vilket medförde att en 16

17 annan orsak till varför vissa artiklar exkluderades var att de inte svarade på våra frågeställningar i den omfattning vi önskade. Slutligen valdes 15 artiklar ut som användes som underlag för denna litteraturstudie. Vi har markerat dessa artiklar med * i referenslistan. Dessa artiklar presenteras även nedan i en tabell Inkluderade artiklar Tabell 1. De inkluderade vetenskapliga artiklarna i denna litteraturstudie. Artiklarna är organiserade i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn. Författare År Land Databas Sökord Metod Alatalo, T Sverige UniSearch Skicklig läsundervisning Baker, B USA UniSearch Support struggling readers Intervjuer med 8 lärare från årskurs 1 och 2 Enkäter med 249 lärare i årskurs 1 till 3 Observationer av 87 barn i årskurs 1 från 12 olika skolor Bursuck, W, D. Munk, D, D. Nelson, C. Curran, M. Catts, H, W. Gillispie, M. Leonard, L, B. Kail, R, V. Miller, C, A Fälth, L. Gustafson, S. Tjus, T. Heimann, M. Svensson, I USA ERIC Prevention of reading problems 2002 USA ERIC Phonological awareness in reading achievement 2013 Sverige UniSearch Computer-assisted Interventions Targeting Reading Skills of Children with Reading Disabilities A Longitudinal Study Enkät med 549 förskoleklass och årskurs 1 lärare Observationer av 279 barn i årskurs 2 till 4 Interventionsstudie med 130 elever i årskurs 2 från 4 olika skolor Gustafson, S. Ferreira, J. Rönnberg, J. Gustafson, S. Fälth, L. Svensson, I Sverige UniSearch Phonological or Orthographic Training for Children with Phonological or Orthographic Decoding Deficits 2011 Sverige ERIC Interventions reading disabilities Interventionsstudie med 134 barn i årskurs 2 till 3 från 20 olika skolor Interventionsstudie med 52 speciallärare från 41 17

18 Tjus, T. Heimann, M. Gustafson, S. Samuelsson, S. Rönnberg, J Sverige UniSearch Why Do Some Resist Phonological Intervention? A Swedish longitudinal study of poor readers in Grade 4 olika skolor och 130 elever från årskurs 2 Interventionsstudie med 148 barn i årskurs 2 och 4 från 14 olika skolor Heimdahl Mattson, E. Fischbein, S. Roll-Pettersson, L. Lundberg, I. Frost, J. Petersen, O-P. McCardle, P. Scarborough, H, S. Catts, H, W Sverige UniSearch Students with reading difficulties/dyslexia: a longitudinal Swedish example 1988 Danmark UniSearch Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children 2001 USA UniSearch Predicting, Explaining, and Preventing Children s Reading Difficulties Longitudinell studie Intervjuer med 83 elever i åldrarna 7 till 13 år Interventionsstudie med 234 barn från 12 olika förskolor Kvalitativ litteraturstudie Nielsen, C Sverige UniSearch Students with reading difficulties their experiences Intervjuer med 9 elever i åldrarna 8 till 53 år Tjernberg, C. Heimdahl Mattson, E. Torgesen, J, K. Wagner, R, K. Rashotte, C, A. Herron, J. Lindamood, P Sverige UniSearch Inclusion in practice: a matter of school culture 2010 USA ERIC Prevent early reading difficulties Longitudinell studie Observationer och samtal med 6 lärare och 2 speciallärare i en skola med elever i årskurs 1 till 5 Interventionsstudie med 112 elever i årskurs 1 från 3 olika skolor Wanzek, J. Roberts, G. Al Otaiba, S. Kent, S, C USA ERIC Reading difficulties Interventionsstudie med 129 förskolebarn från 26 förskolor där medelåldern var 5,14 år 18

19 4.4. Analys av insamlat material Barajas Eriksson et al. (2013) beskriver fem steg för en innehållsanalys som sker i en systematisk litteraturstudie. När vi utfört vår analys av de material vi samlat in har vi haft dessa steg i åtanke. Vår analys började med att de utvalda vetenskapliga artiklarna granskades var för sig efter att vi skumläst dessa ett fåtal gånger. Texten bearbetades del för del samtidigt som anteckningar fördes över studiernas utförande och sammanställda resultat. För att minimera misstolkningar så har vi båda läst och granskat alla 15 artiklar. Slutproduktionen av detta blev en sammanfattning av alla artiklarna. I denna sammanfattning finns för oss de viktigaste delarna som har använts som ett stöd. Utifrån denna sammanfattning analyserade vi författarnas slutsatser i förhållande till varandra. Därefter började skrivandet av resultatet. Vartefter vårt resultat växte framkom ett antal teman. Dessa teman är utformade för att besvara våra frågeställningar. För att försäkra oss om att de slutsatser vi tolkat utifrån artiklarna är korrekta har vi ännu en gång analyserat delar ur artiklarna Etiska överväganden Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) är det viktigt att etiska överväganden sker innan en systematisk litteraturstudie genomförs. De menar att etiska överväganden gällande urval och det presenterade resultatet ska utföras samt att det är av stor vikt att alla artiklar som använts i den systematiska litteraturstudien redovisas. Något annat som är viktigt är att samtliga resultat presenteras oavsett om de stödjer eller inte stödjer forskarens åsikter (Eriksson Barajas et al., 2013). I denna litteraturstudie har vi beaktat detta då vi presenterat alla resultat som de samtliga artiklarna kommit fram till i förhållande till våra frågeställningar. Artiklar har inte exkluderats på grund av våra personliga åsikter. Då alla utom en artikel var skrivna på engelska har vi tagit hänsyn till att våra tolkningar av de utvalda artiklarna kan ha påverkat vårt resultat eftersom det inte är vårt modersmål. För att vår tolkning ska påverka i så låg grad som möjligt så har vi båda läst och satt oss in i alla artiklar. 19

20 5. Resultat I detta avsnitt redogörs sammanställningar av de vetenskapliga artiklarnas resultat. Vi kommer att utgå ifrån våra två frågeställningar vilka är Hur kan skolan på ett framgångsrikt sätt arbeta förebyggande mot lässvårigheter? och På vilka framgångsrika sätt kan skolan arbeta med elever som har lässvårigheter? Dessa presenterar vi genom förebyggande arbete och praktiska tillämpningar och under dessa följer därefter ett antal teman Förebyggande arbete Grunden för att lära sig avkoda är att knäcka den alfabetiska koden (McCardle, Scarborough & Catts, 2001). McCardle et al. (2001) menar i sin kvalitativa litteraturstudie att en huvudorsak till varför många elever får lässvårigheter kan bero på brister i den fonologiska förmågan. Dessa brister hindrar dem från att knäcka den alfabetiska koden vilket är grunden för avkodning. Torgesen, Wagner, Rashotte, Herron och Lindamood (2010) konstaterar efter sin interventionsstudie att det i praktiken är omöjligt att skilja på om elevers lässvårigheter beror på medfödda neurobiologiska svagheter eller om det beror på hemmiljön eller tidigare erfarenheter där de inte fått lämpliga förberedelser för att lära sig läsa. Majoriteten av de elever som har lässvårigheter i de tidiga skolåren fortsätter att vara svaga läsare under hela sin skoltid och efter skolan (McCardle et al., 2001). Det är av denna anledning som förebyggande arbete är viktigt Undvika en vänta-och-se attityd Enligt Gustafson, Samuelsson och Rönnberg (2000) är det viktigt att i tidig ålder upptäcka de elever som ligger i riskzonen för att senare utveckla lässvårigheter. Resultatet från denna kvantitativa interventionsstudie visar att det är svårare att i senare ålder ingripa och åtgärda lässvårigheter än det är i tidigare ålder. Även Alatalo (2011), Bursuck, Munk, Nelson och Curran (2002), McCardle et al. (2001) och Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) poängterar vikten av att tidigt identifiera elever som senare riskerar att få svårigheter med läsningen. Alatalo (2011) och Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) menar att genom att tidigt kartlägga och följa upp de viktigaste stegen i läsutvecklingen kan lärare på ett tidigt stadium identifiera lässvårigheter. Ändamålet med Tjernberg och Heimdahl Mattsons (2014) kvalitativa observationsstudie var att undersöka hur läs- och skrivundervisningen kan vara framgångsrik utan att vara exkluderande. Utgångspunkten för studien är en framgångsrik grundskola. Eleverna i denna skola har visat höga resultat inom läsning. De framhåller att en 20

21 tydlig strategi i denna framgångsrika skola var att de på ett tidigt stadium förebyggde eventuella hinder för elevernas läsutveckling. De menar vidare att för att lärare tidigt ska kunna identifiera lässvårigheter så bör lärare utgå från en teoretisk grund. Enligt Alatalos (2011) studie lever frågan om att vänta in elevers mognad kvar än idag. Detta trots att forskning belyser vikten av att tidigt sätta in åtgärder för elever som misstänks ha eller få lässvårigheter. I Alatalos (2011) kvalitativa studie med kvantitativa inslag var huvudsyftet att undersöka lärares svårigheter och möjligheter med en framgångsrik läsundervisning. Studien är baserad på intervjuer och enkäter med lärare där de ger uttryck för sina upplevelser och erfarenheter angående läsundervisningen. Alatalos (2011) studies resultat visar att vissa lärare på grund av otillräckliga kunskaper fortfarande inte sätter in tidiga åtgärder för elever som är svaga läsare utan väljer att vänta på att eleverna ska mogna. Många av dessa lärare är medvetna om att tidig identifiering gör stor skillnad men är osäkra på hur de ska agera i praktiken. Detta blir en svårighet eftersom de är osäkra på om det handlar om en mognadsprocess eller svårigheter som eleven behöver hjälp med. Alatalos (2011) studie framhåller vidare att lärare inte bör skynda på elevers läsutvecklingsprocess, eftersom läsinlärning för somliga elever kan ta längre tid. De anser att alla elever ska få arbeta i sin egen takt. Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) poängterar vikten av att undvika väntaoch-se attityden. Om lärare misslyckas med att identifiera elever med lässvårigheter kan detta utgöra ett hot mot deras läsutveckling (Gustafson et al., 2000). I Heimdahl Mattson, Fischbein och Roll-Petterssons (2010) kvalitativa intervjustudie undersöktes elever och föräldrars upplevelser av lärare och skolans hantering av lässvårigheter. Alla elever som deltog hade lässvårigheter och fick extra stöd, vilken typ av stöd de fick framgick dock inte i artikeln. Föräldrarna till eleverna i studien samt eleverna själva upplevde att skolan misslyckades med att sätta in tidigt stöd genom att elevernas svårigheter inte togs på allvar. Lärarna menade ofta att elever med lässvårigheter kommer att mogna och lära sig till slut, men dessvärre blev det inte alltid så. Föräldrarna upplevde att eleverna behövde få en diagnos för att få extra stöd. De beskrev det som att om du inte har en diagnos behöver du inte få någon extra hjälp (Heimdahl Mattson et al., 2010). 21

22 Motivation och engagemang hos lärare och elever Alatalo (2011) samt Bursuck et al. (2002) beskriver att många lärare upplever att deras grundutbildning inte gett dem tillräckligt med kunskaper för att kunna identifiera elever med lässvårigheter. Alatalo (2011) framhåller att många lärare är motiverade och engagerade till att göra sitt yttersta för att ge alla elever möjlighet att bli goda läsare men känner att den ibland otillräckliga utbildningen hindrar dem. Då det finns ett stort intresse och en önskan om mer kunskaper inom läsundervisning har många lärare engagerat sig och gått fortbildningar samt på egen hand tagit del av vad forskningen kommit fram till. Baker (2007) och Bursuck et al. (2002) poängterar även de att fortbildningar för lärare är viktiga för att förbättra deras kompetens inom läsundervisningen. McCardle et al. (2001) menar liknande som Alatalo (2011) att det finns ett ökat intresse hos lärare om mer kunskap om hur man tidigt kan identifiera elever med lässvårigheter. De framhåller vidare att om lärare fick dessa kunskaper och på så sätt fick högre kompetens inom området, skulle detta leda till att insatser på ett mer engagerat sätt kan sättas in på ett tidigt stadium medan problemen ännu är små. I Bakers (2007) kvantitativa observationsstudie uppmärksammar hon att om lärare fick dessa kunskaper skulle behovet av extra resurser för små barn kunna minskas. Andra faktorer som kan hindra lärare att hjälpa elever som ligger i riskzonen att utveckla lässvårigheter är enligt Alatalos (2011) studie brist på material och speciallärare. Hon framhåller även att en stor elevgrupp och en stor arbetsbörda gör det svårt att hjälpa alla elever på grund av tidsbrist. Wanzek, Roberts, Al Otaiba och Kents (2014) kvantitativa interventionsstudies resultat visar att elever som riskerar att få lässvårigheter som tillbringade mer tid aktivt engagerade i läsning hade högre resultat i slutet av året. Wanzek et al. (2014) poängterar att aktivt engagemang är en viktig variabel i undervisningen. Även McCardle et al. (2001) betonar att motivation är nödvändigt för lärande. De påpekar vidare att en negativ attityd mot böcker och läsning är ett tidigt tecken på att en elev kan vara i riskzonen för att få lässvårigheter. Likaså framhåller Alatalo (2011) att motivation är en stor del av elevernas läsutveckling. Med andra ord är det viktigt att lärare är medvetna om att elevernas motivation har stor påverkan på deras läsutveckling. Resultatet från Wanzeks et al. (2014) studie framhåller vidare att några minuters läsning varje dag kan göra stor skillnad för elever som riskerar att få lässvårigheter. Alatalo (2011) framhåller att det ibland kan räcka att elever läser lite varje dag som åtgärd. 22

23 Fonologisk träning Lundberg, Frost och Petersen (1988) konstaterar att fonologisk medvetenhet kan utvecklas före och oberoende av läsförmågan och att den fonologiska medvetenheten underlättar den kommande läsutvecklingen. I deras kvantitativa interventionsstudie analyserades effekten av fonologisk träning genom olika språklekar och övningar. Resultatet från denna studie framhåller att fonologisk medvetenhet har ett starkt samband med läsutvecklingen. Från denna studie på Bornholm framkom Bornholmsmodellen som syftar till att göra elever fonologiskt medvetna genom olika typer av språklekar och övningar. Några exempel på dessa är rim, ramsor och olika former av uppdelningar exempelvis av fonem, ord och meningar. Catts, Gillispie, Leonard, Kail och Miller (2002) undersökte i sin observationsstudie vilka faktorer som påverkar läsutvecklingen hos yngre barn. De uppmärksammade att fonologiska svagheter bidrar till utvecklingen av lässvårigheter hos många barn. Även McCardle et al. (2001) framhåller att många barn med lässvårigheter har fonologiska brister. I Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus, och Heimanns (2011) interventionsstudies resultat framkom det även här att fonologiska kunskaper är viktiga för den tidiga läsutvecklingen. Att eleverna är fonologiskt medvetna i slutet av förskoleklass är enligt Alatalos (2011) studies resultat viktigt för deras läsförmåga i senare årskurser. Ett sätt att göra eleverna fonologiskt medvetna är genom systematisk träning av språklig medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen. I Alatalos (2011) intervjustudie gav lärare uttryck om att Bornholmsmodellen är ett bra sätt att göra eleverna språkligt medvetna vilket i sin tur har ett samband med elevernas läsförmåga. I hennes studie framkommer det att lärare som använder sig av exempelvis språklekar ur Bornholmsmodellen i förskoleklass och i början av årskurs ett kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling. McCardle et al. (2001) hävdar också att tidig språkkunnighet och läskunnighet har ett samband. I Fälth, Gustafson, Tjus, Heimann och Svensson (2013) interventionsstudie framkom det att intensiv fonologisk träning kan ge förbättringar i elevers läsförmåga. De menar att för att dessa förbättringar ska ske bör den fonologiska träningen kombineras med läsningen. Även Alatalo (2011) framhåller vikten av att den fonologiska träningen sker parallellt med läsningen. McCardle et al. (2001) belyser det samband som råder mellan fonologisk medvetenhet och läsning. De poängterar vikten av att i samband med inlärning av bokstäver träna den fonologiska medvetenheten då detta har visat sig underlätta läsutvecklingen. Fonologisk träning har visat sig vara effektivt för elever med lässvårigheter (Gustafson et al., 23

24 2000). I studien av Gustafson et al. (2000) framkom det att fonologisk medvetenhet visar sig ha en påverkan på läsförmågan men dock med en begränsad effekt. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever tar till sig fonologisk träning och hur det kommer sig att vissa inte gör det. Majoriteten av eleverna i studien som fick fonologisk träning gjorde förbättringar inom sin fonologiska medvetenhet. Dock hade den fonologiska träningen en begränsad effekt på läsningen genom att långt ifrån alla elever gjorde framsteg i sin läsning. De elever som gjorde de största förbättringarna i sin läsning var ofta de som fått fonologisk träning (Gustafson et al., 2000). Slutsatsen som Gustafson et al. (2000) drog var att en förbättring inom fonologisk medvetenhet kan göra en stor skillnad för vissa elever men är inte alltid tillräcklig för en förbättrad läsförmåga. Gustafson et al. (2000) menar att de elever som drar mest nytta av en mer strikt fonologisk träning är de elever som främst förlitar sig på fonologisk ordavkodning alternativt de elever som ännu inte har några avkodningsstrategier. Gustafson et al. (2000) poängterar vikten av att i ett tidigt stadium sätta in fonologisk träning då elever i senare stadium redan har egna strategier som de använder. I resultatet av Gustafson, Ferreira och Rönnbergs (2007) kvantitativa interventionsstudie framgår det att barn med stora fonologiska svårigheter drog mest nytta av fonologisk träning därför att de var i ett tidigt stadium och behövde därmed mer grundläggande fonologisk träning för att lära sig avkoda ord. Enligt Gustafson et al. (2000) är åtgärder som fokuserar på fonologisk medvetenhet gynnsamma som en ingång till läsning för förskolebarn men också för elever som fått formell läsundervisning men inte lyckats tillägna sig tillfredsställande läskunskaper Varierad och strukturerad undervisning Att undervisningen innefattar ett varierat arbetssätt är extra viktigt för elever med lässvårigheter (Fälth et al., 2013; Tjernberg & Heimdahl Mattson, 2014; Wanzek et al., 2014) I studien av Wanzek et al. (2014) observerades mängden läsning för förskolebarn i förhållande till deras läsprestation. Resultatet visade att elever med lässvårigheter hade svårt att tillägna sig tillräckliga läskunskaper på grund av att läraren hade begränsade aktiviteter. Detta resultat tyder på vikten av varierade aktiviteter i undervisningen för att alla elever ska kunna ta till sig den tidiga läsundervisningen oberoende av lärstil. Tjernberg och Heimdahl Mattson (2014) nämner även de vikten av en varierad undervisning där många olika förmågor får möjlighet att användas. De framför vidare att läraren har ett stort ansvar att oberoende av elevernas färdigheter utmana dem så att de utvecklas till nästa utvecklingszon. 24

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter i KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Felicia Aronius EXAMINATOR:

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 R E V I D E R A D A U G U S T I 2 0 17 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM Innehållsförteckning 2 1. Förebyggande

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-01-24 9 Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS 2016-439 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Lärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass

Lärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Görel Sterner Tänka, resonera och räkna Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation

Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation Lässvårigheter som ett resultat av bristande läsutveckling och motivation En litteraturstudie om lässvårigheter i de yngre åldrarna KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Rebecca Levinsson

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet

Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet 2 VILKA ÄR VI & VARFÖR FINNS VI? En icke vinstdrivande stiftelse grundad på initiativ av Bertil Hult (grundare av EF

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv Language, reading and writing development from a special needs Kurskod GU2152 Dnr 211/2007-514

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen inriktning F-3

Examensarbete 1 för Grundlärarexamen inriktning F-3 Examensarbete 1 för Grundlärarexamen inriktning F-3 Grundnivå 2 Läsundervisningens organisation i grundskolans tidiga årskurser En systematisk litteraturstudie om hur lärare i årskurserna F-3 arbetar för

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur Catharina Tjernberg FinRA 3rd Baltic Sea-17th Nordic Literacy Conference Åbo 14-16 August 2016 Skriftspråklighet - en demokratifråga Ökade krav på elevens

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Den tidiga läsinlärningen

Den tidiga läsinlärningen Den tidiga läsinlärningen En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser Johanna Brunnström Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Examensarbete

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken

Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken Gunilla Almgren-Bäck & Idor Svensson Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken Utvecklingsenhet i Mölndal och SPSM Linnéuniversitetet Forskningsstudie: Assisterande teknik & läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Barn och Familj Språkutveckling

Barn och Familj Språkutveckling Barn och Familj Språkutveckling Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte. Poul Henningsen Kommunövergripande språkutvecklare - KSU Agneta Bengtsson Helén Lysmo Pia Persson Uppföljning och

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg

Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Catharina Tjernberg Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Catharina Tjernberg Rikskonferens i specialpedagogik Växjö 10 aug 2015 Klyftan mellan teori och praktik i läsoch skrivundervisningen Etablerad forskningsbas men

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling

Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Intern - Demokurs - Pedagogisk utredning av elevers läs- och skrivutveckling Beskrivning av kursplanen Kursen övergripande syfte Pedagoger ska vara kunniga i hur man genomför läs- och skrivutredningar

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Läsinlärning i förskoleklass

Läsinlärning i förskoleklass LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Läsinlärning i förskoleklass - En studie med fokus på läsinlärningsfrämjande arbete i förskoleklass Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare:

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Tidiga insatser för att främja god läsutveckling

Tidiga insatser för att främja god läsutveckling Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation Tidiga insatser för att främja god läsutveckling -en kvalitativ intervjustudie Ulrica Collander Jenny Fredriksson Självständigt arbete i specialpedagogik-speciallärare

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer