Torgny Gustavsson Specialist i barn- och ungdomspsykiatri, familjeterapeut Stockholm den 7 november 2013

Transkript

1 Torgny Gustavsson Specialist i barn- och ungdomspsykiatri, familjeterapeut Stockholm den 7 november 2013

2 Vi är annorlunda Majoriteten av jordens befolkning är/har inte Vita Välutbildade Välfärdsuppväxta Jämställda Socialt skyddsnät Fungerande myndighetsorgan etc

3 Vilka är annorlunda? Thorleif Pettersson och Yilmaz Esmer Sekulära värden Motsatsen Prot europa Sverig e Katol europa Traditionel la värden religion, familj och fädernesland Sydasien Överlevnadsvärde n Motsatsen Emancipativa frihetsvärden individuell identitet, integritet, subjektiv livstillfredsställelse, The European Values Study (EVS)/The World Values Survey (WVS).

4 Får man slå barn? När får man slå barn? I Sverige: Aldrig I Rarotonga: Måste man i uppfostran När är det ursäktligt? I Sverige: om man blir frustrerad/arg. I Rarotonga: Aldrig när man är arg, för då kan man slå för hårt

5 Värde - värderingar Mellan nihilism och absolutism Värderingar etiska personliga avgöranden Värde en sorts sanning, värdefakta Värderingar: det som betyder något för personen Värden: det som betyder något i världen Finns det absoluta etiska värden? Vilka värderingar är värdefakta för dig?

6 Ras, etnicitet, kultur Skapandet av ett vi kräver ett dom. Vilka är vi? Människan söker mönster för att förstå världen Vi finner mönster också där de inte finns Ras ett sätt att sortera och kategorisera Det finns inga naturliga homogena raser bland människor, ras är politiska, kulturella konstruktioner. Etnicitet sociala grupper grundat på kultur, språk, religion, värderingar

7 Risker Kunskap grundad på för liten erfarenhet Individen atypisk för sin kultur/etniska grupp Kultur och etnicitet under ständig förändring Kultur i exil kan bli extrem karikatyr MEN: Förnekandet av kultur kan gynna rasism

8 Några kliniska utgångspunkter Personlig reflexivitet Tänk i termer av kulturer, etniciteter Symptom är ofta färgade av kulturen de uppträder i Det finns inga enkla absoluta samband kultur symptom Betydelsen av kulturen avgörs på individnivå

9 Att bygga allians Några arbetsredskap: Vilken familj är ni (jfr. kulturanamnes)? Ursprung land, klass, kultur, religion Att lyssna till deras berättelser/narrativer Visa genuint intresse Bekräfta de vuxnas centrala roll Visa kompetens och självtillit Peka ut riktning och metod

10 Familjen Familjens betydelse: Bekräftar individerna Är den viktigaste stödresursen Är traditions- och historiebärare Är central i individens identitet Men tregenerationsfamiljen saknas kan den återskapas? Hur? Den mest salutogena faktorn

11 Vanliga familjeproblem Vilka eventuella problem fanns tidigare för de vuxna, för barnen? Makeproblem politisk kamp, separationer, symptom efter tortyr Skuldkänslor inför barnen, mellan makar, gentemot föräldrar Lojalitet kontra frigörelse Mannen/fadern förlorar position Tradition kontra integration Dissimilation, assimilation, integration Tala eller tiga vad är normalt, vad är funktionellt?

12 Samtalstemata i familjen Ett forum för samtal gemensam landningsbana Samling runt särskilt drabbade Återupprätta föräldra-auktoritet Lyfta bort föräldrars skuld Lägga skulden där den hör hemma regimen, kriget, tortyren, fattigdomen, flyktinsmugglarna Varje flykting- och invandrarfamilj har sorg att ta hand om, aktuellt såväl som historisk, för familj, makar/föräldrar som för barn. Observera barnets egna sorg, egna traumata Sorg efter land, språk, nätverk, bostad, husdjur, mat, natur, klimat, lekar

13 Behandlingsfokus för familj i kris Vad utlöste krisen? I hemland? Här? Krisen hela familjens problem Leta lösningar Vara tolerant Visa medkänsla Stödja samhörighet Utnyttja hjälp utanför familjen skola, nätverk, kyrka, advokat

14 Värna centrala värden Alla människors lika värde Jämlikhet mellan kön, ras, religion Barnets rättigheter Rätten till självbestämmande för individer över 18 år Ej tolerera våld, kränkningar, förtryck

15 Generella behandlingstankar Barnperspektivet: kunskap, empati, solidaritet. Ett värde(?) Sokrates: Det enda jag vet är att jag inget vet Sokratiskt frågande kunnandet finns inom den andre Karl Tomms reflexiva frågor: hur liknar ni (skiljer er från) andra irakiska/bosniska/göteborgska familjer? Etc. Kulturanamnes att lyssna till, att visa respekt och intresse = bygga allians Försvar och bemästrande - symptomhantering: Föräldrar som buffert Gynna försvarsmekanismer Lekar, bilder, sång, musik, humor Medvetenhet och kamp Balans mellan annorlunda och som vi Respektera deras behandlingstraditioner (aktiv glömska, aktivitet, tystnad, schamanism) Främja empowerment och salutogenes stärka det friska, se lösningar/möjligheter, vända sig utåt

16 Familjebehandlingstekniker Att ge alla utrymme Utmana det självklara Psykopedagogik Positiva undantag Lyfta fram resurser och positiva cooping-strategier Uppmuntra och visa tilltro till egna initiativ Praktisk rådgivning Inte eländes-prat eller TV inför barnen Att redovisa sjukvårdens/expertens synsätt och kunskap Öppenhet med att hjälpa till men också redovisa begränsningar och hinder Ge hopp!

17 Arbete med barnen Alltid i samspel med föräldrar, på deras mandat Relativ sekretess se upp med att skapa kulturfrämmande motsättningar. Parallella föräldrasamtal Vara barnets tolk till familjen Aktivering, lösningsfokusering, distraktion Semester från det problemtyngda hemma Lyssna efter och stödja barnets egen berättelse Söka de positiva berättelserna från hemlandet, i nusituationen Söka barnets resurser aktuella, historiska Ingen trauma-bearbetning före trygghet Använda barnets kommunikationskanaler språkligt, i bilder, med dockor, stenar

18 Framgångsfaktorer för barn och familjer De familjer vars barn det går bättre för karaktäriseras av att föräldrarna har funnits för sina barn främjat barnets skolgång Skolan är det bästa jag har stått ut med och försökt förstå sitt barn haft klara tydliga regler och gränser men med empati och flexibilitet inte tagit avstånd från det nya

19 Kulturkompetens vad är det? Medvetenheten om att individer vi möter - oavsett födelseort - ibland har förhållningssätt och förklaringsmodeller som skiljer sig från våra Medvetenhet om att kulturella gränser och skillnader finns, samt viljan att kommunicera över dessa Orientering i vad som händer och hur människor lever i världen Lyssnande, nyfikenhet, öppenhet och respekt Sjukvårdskulturen här och där Observansen på fallgropar och fördommar Motstå lockelsen att fokusera på det exotiska och missa det välbekanta det sociala perspektivet, ekonomi, klass, genus

20 Etnonormativitet en varning! Fisken vet inte om vattnet Vår kultur är det naturliga, det självklara, det normala Vår kultur är en konstruktion Den behöver inte definieras eller förklaras blir osynligt facit Säger hur det är

21 Kulturellt CV Vilka värderingar, normer, religion, politik formade dig? Var kommer du ifrån familj, klass, ort, land? Vilka samhällsförhållanden rådde, när du växte upp? Hur var samhällsklimatet, vad var rätt och fel och var stod du? Vilka händelser påverkade dig personliga, samhällerliga, globala? Vad mer har skapat dig personer, utbildning, intressen, erfarenheter? Är detta din kultur? Är den vår gemensamma? Är du med rätta stolt över ditt kulturella CV?

22 Och för dina synpunkter!

23 Några bra referenser Angel, B & Hjelm, A (2004) Att möta flyktingar 2:a uppl Arbabi, F & Fristorp F (2002) Överlevnadshandbok för flickor om frihet och heder Ariel, S (1999) Culturally Competent Family Therapy Bremer, S & Brendler-Lindqvist, M & Wrangsjö, B (2006) Ungdomar och hedersrelaterat våld Integrationsverkets rapportserie 2005:03 Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur Magnusson, E & Marecek (2010) Genus och kultur i psykologi Tomm, K(1989) Systemisk intervjumetodik (Reflexivt frågande, s )