Peter om lobbying för musik

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR Anställda som B-lag ATT MÖTAS FACKLIGT Slutet för flygverkstaden i Ronneby NY FÖRENINGSSTRUKTUR Peter om lobbying för musik Ledaren:»Vi hoppas naturligtvis på en bred och långsiktig försvarspolitik efter valet «

2 MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR INNEHÅLL Anställda som B-lag ATT MÖTAS FACKLIGT Slutet för flygverkstaden i Ronneby NY FÖRENINGSSTRUKTUR Peter om lobbying för musik Ledaren:»Vi hoppas naturligtvis på en bred och långsiktig försvarspolitik efter valet «Omslagsbild: Peter Stolpestad, ordförande i förening 50 i Karlskrona. I det här numret pratar han om hur man lobbar för att få politikerna att flytta de militära musikkårerna från försvarsdepartementet till kulturdepartementet. Foto: Sören Andersson NR OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Årgång 75. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. Redaktör Karen McDougall. Telefon: E-post: karen.mcdougall@forsvarsforbundet.se Ansvarig utgivare Håkan Sparr. Telefon: E-post: hakan.sparr@forsvarsforbundet.se Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 2/14 gick i tryck den 4 juni. Nr 3/14 har manusstopp den 19 augusti och kommer ut den 24 september. Foto: Johan Lundahl/Combat Camera/Försvarsmakten 6 Innehåll Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN Vi hoppas på en långsiktig försvarspolitik, säger Håkan...5 Flygverkstaden i Ronneby lägger ner...6 Personal som B-lag Temperaturmätning visar vad de anställda känner...12 Lobbying på hög nivå...14 För förtroendevalda...20 Att mötas fackligt...21 Ny föreningsstruktur...22 Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: (telefontid och , fredagar maj augusti stänger kansliet 15.00) Sekreterare: Gülseren Kiyak, Informatör/redaktör: Karen McDougall, Medlemsregister: Annica Arnared, (telefontid tisdagar fredagar 9 11) E-post: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, Ombudsmän: Marika Olsson, Hans Jonsson,

3 INNEHÅLL 12 Att börja om från början 14 SOMMAREN 21 Foto: Sören Andersson Foto: Combat Camera/Försvarsmakten Illustration: istock KOM TILL SLUT. Ingen vinter, kall vår och sedan? Först händer inget och sedan händer allt. Efter ett gediget förarbete tog förbundsstyrelsen ett historiskt beslut om ny föreningsstruktur. Det kommer att påverka alla aktiva medlemmar och göra det lättare för våra förtroendevalda att representera dem. Läs mer om det längre fram i tidningen. Vad händer när en del av en organisation står utanför och tittar in? Vi har besökt enheten Förråd, service, verkstäder, FSV på Försvarets materielverk, FMV. Mer än ett år efter övergången från Försvarsmaktens logistik till FMV bär anställda fortfarande Försvarsmaktsoveraller och Försvarsmaktsskyltarna sitter ännu uppe. Generaldirektören berättar om hur de anställda ska känna sig som en del av sin organisation. Vi skriver om hur det är att mötas som facklig (på ordförandekonferensen) och om vad som händer när en verkstad läggs ner. Några medlemmar vill lämna försvarsdepartementets ansvarsområde. Hur de gör för att få det att hända får du läsa mer om. En entusiastisk medlem har rekordrekryterat. Vi gratulerar och undrar hur han bär sig åt. På mitt åttonde år som informatör på Försvarsförbundets kansli har jag fått en ny utmaning då jag nu även gör tidningen som enda redaktör. Det ska bli spännande att få träffa medlemmar och skriva om deras arbetsplatser. Jag kommer att behöva din hjälp för att kunna göra en intressant och läsvärd tidning. Har du tankar om aktuella frågor så skicka gärna dina tips gärna till redaktionen. En annan förändring för tidningen är att förbundsordförande Håkan Sparr nu är ansvarig utgivare och den som ansvarar för att tidningen kritiskt granskar de arbetsgivare Försvarsförbundet arbetar med och den egna organisationen och ledningen. Nu hoppas jag att solen värmer oss hela sommaren. Ha en riktigt skön och frånkopplad semester så hörs vi till hösten! KAREN McDOUGALL, redaktör karen.mcdougall@forsvarsforbundet.se Medarbetare i detta nummer: SÖREN ANDERSSON, Fotograf, som tagit bilder på förbundets ordförandekonferens. En som blev fotograferad av Sören för första gången utropade förtjust»bättre än originalet!«när han fick se fotot. info@2see.se CARINA WISING Krönikör och reporter för Katrineholmskuriren. Berättar om den gyllene tiden i november när vare sig mössor eller solglasögon syns till. Och vådan av att inta ha hästkoll. carina.wising@telia.com LARS GYLLENHAAL Den samhällsengagerade militärhistorikern som parallellt med egna bokprojekt forskar för andras böcker och filmer. Har nyligen hörts på radion där han pratat om händelserna i Ukraina. gyllenhaals.blogspot.com CARINA WAHLSTEDT JANSON Med Halmstad som bas skriver hon i detta nummer om nedläggningen av flygverkstaden i Ronneby och funderar på om de planerade besparingarna kommer att kunna hämtas hem. ANNA HJORT Frilansskribent i Stockholm med arbetslivsjournalistik som specialitet. Har pratat med FMVs generaldirektör om hur länge de anställda i FSV kommer att vara de»nya«på jobbet. 3

4 I KORTHET Öppenheten inom staten minskar Fackförbundet ST presenterade nyligen en undersökning om meddelarfrihet och öppenhet i statlig verksamhet. Fyra av tio tycker att det har blivit lägre i tak under de senaste tre åren. Kontrollerande chefer, undanhållande av information, risker för att bli utskälld inför arbetskamrater och rädsla för att bli utfryst är exempel på upplevelser från medarbetare i statliga verksamheter. Endast var fjärde instämmer helt och fullt i att de kan framföra intern kritik på arbetsplatsen. Var femte säger att de råkat ut för repressalier för att de har varit öppet kritiska. Knappt hälften uppger att de inte kan eller inte vet om de kan berätta om problem i verksamheteten. Källa: ST En av tio känner att det är OK att offentligt vara kritisk om hur arbetsplatsen fungerar Foto: Åsa Widert Schoug TCO på Almedalen Almedalen TCO KOMMER ATT vara på plats på Gotland 29 juni till 5 juli med TCO-parken. TCO kommer i år att lyfta frågorna om höjd a-kassa och en tredje pappamånad. TCO bidrar med fakta till andra organisationer genom att låna ut sina utredare till andras seminarium och debatter. Välkommen till TCO-parken i sommar! Läs mer om TCO-relaterade aktiviteter: Försvarsmakten och regeringen har inte gjort tillräckligt för att se till att försvarets verksamhet i framtiden är planerad, beräknad och finansierad. Riksrevisionen är inte imponerad av vare sig försvarsmakt eller regering när det kommer till att hantera omställning och långsiktig ekonomi, förstår man av ett pressmeddelande som gick ut i april. Foto: Marie Rosenquist/Combat Camera 62 procent RÅDHUSGRUPPEN CITYS RAPPORT visar att 62 procent av alla medlemmar i 51 fackförbund har en kvinnlig ordförande. Det är en betydligt högre siffra än vad som vanligen förekommer i debatten och det visar att kvinnor har tagit plats i ledningen för några av landets största fackförbund. Sensus + Bilda = SANT STUDIEFÖRBUNDEN SENSUS OCH BILDA sa i slutet av maj ja till ett samgående. Sensus och Bilda kommer samla ett åttiotal medlemsorganisationer och ännu fler samarbetspartners. Försvarsförbundet har haft samarbetsavtal med Sensus sedan det bildades 2002 av bland andra TBV, Tjänstemännens Bildningsverksamhet. Försvarsmakten på Stockholm Pride FÖRSVARSMAKTEN KOMMER att finnas i Prideparken den 30 juli till 2 augusti. Prideparaden avslutar veckan den 2 augusti med start klockan på Götgatan, Södermalm. Delta i paraden eller titta på! Du är välkommen att stötta dina kollegor, med eller utan uniform. Passa på att besöka Hof, Homo-, bisexuella och transpersoner i Försvarsmakten som finns i tältet som bemannas av Försvarsmakten, Rekryteringsmyndigheten och Försvarshögskolan. 4

5 HÅKANSÄGER: Lobba för de saker som står våra medlemsgrupper nära Nu är den äntligen här den sköna sommaren! Som jag har längtat. Jag tycks längta till denljusa årstiden alltmer ju äldre jag blir. Det har varit en ganska jobbig tid efter jul och nyårshelgerna, både privat och arbetsmässigt, om ni tycker att det har varit svårt att nå mig, men nu börjar allt att reda upp sig igen. Förbundsstyrelsen har nyss avslutat vår ordförandekonferens som blev både uppskattad och innehållsrik för alla inblandade. Vad den handlade om kan ni läsa om på andra sidor i tidningen. Det som har tagit en ganska stor del av tiden för både Förbundsstyrelsen och mig själv har naturligtvis varit strukturfrågan i förbundet. Efter många års funderande och diskuterande hit och dit har Förbundsstyrelsen äntligen fattat ett beslut. I ett brev från mig till alla förtroendevalda kommer både beslut och förklaring. Det är ju ett så kallat supervalår i år och jag hoppas att ni alla har varit och röstat i valet till EU-parlamentet. Förbundstyrelsen har beslutat att träffa alla partier i Försvarsutskottet inför valet för att utröna hur de olika partierna förhåller sig i de frågor som vi tar upp. Vi passar naturligtvis på att lobba för de saker som står våra medlemsgrupper nära. Vi hoppas naturligtvis på en bred och långsiktig försvarspolitik efter valet i höst. Vi är trötta på dessa ständiga omorganisationer. Våra medlemmar vill ha lugn och ro och jobba med sina arbetsuppgifter utan att gå och oroa sig för nedskärningar och stora omorganisationer. Nu hoppas jag att ni alla får en skön sommarledighet med nära och kära för att komma tillbaka till arbetet utvilade och sugna på att ta tag i arbetsuppgifterna. Med de orden önskar jag er alla en riktigt skön sommar! HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 5

6 REPORTAGE Besvikelse och över nedläggningsbeslut på Beskedet att flygverkstaden i Ronneby ska läggas ned väckte många obesvarade frågor bland personalen. Det råder en osäkerhet kring jobben, risker och kostnader och personalen är kritisk till hur beslutet fattats och kommunicerats. TEXT: CARINA WAHLSTEDT JANSON FOTO: JOHAN LUNDAHL/COMBAT CAMERA/FÖRSVARSMAKTEN Foto: Carina Wahlstedt Janson Det är fortfarande en tryckt och sammanbiten stämning i flygverkstaden i Ronneby ett halvår efter nedläggningsbeslutet. Man hälsar dämpat på varandra när man möts. Teknikerna Jonas Olofsson och Mikael Olsson berättar om nedläggningsbeskedet och om hur situationen ser ut just nu på arbetsplatsen. När Tomas Salzmann, chef på Förråd, service och verkstäder (FSV), i december meddelade personalen att hela verkstaden ska bort inom ett år hopade sig frågorna. Vi undrade om man gjort en noggrann risk- och konsekvensanalys för alla Jonas Olofsson de tre verkstäderna som gör bakre underhåll, berättar Jonas Olofsson. Hur hade beslutsprocessen gått till? När vi frågade varför man valt ut oss fick vi hela tiden olika och undanglidande svar. TILL GRUND FÖR beslutet låg Rickard Meyers Utredning Flygverkstäder från FMV, daterad den 31 oktober Men personalen i Ronneby ansåg att utfallet redan var bestämt i utredningen. Luleå och Såtenäs ska vara kvar och Ronneby ska läggas ner. Vi tyckte att man hade föregått frågan om vilken verkstad som ska läggas ner, säger Jonas Olofsson. Personalen upptäckte brister i utredningen och började tillsammans bena upp de olika aspekterna. Vår första reaktion var att det inte skulle vara genomförbart att lägga ner inom loppet av ett år, berättar Jonas Olofsson. Det skulle innebära risker, missade leveranser och brist på personal. En noggrann risk- och konsekvensanalys för de tre verkstäderna saknades. Tillsammans skrev personalen i Ronneby Riskanalys Avveckling av Flygverkstad Ronneby, daterad den 27 januari Den väckte uppmärksamhet och FSV»När vi frågade varför man valt ut oss fick vi hela tiden olika och undanglidande svar.«tog till sig vissa av invändningarna. Det ledde till att man i stället bestämde sig för att lägga ner verkstaden i två etapper, den första med avslut 2014 och den andra Hade vi fått vara med och föra en dialog på ett mycket tidigare stadium hade många rena faktafel i FMV:s utredning kunnat undvikas, exempelvis påståendet att vi saknar kompositavdelning, säger Jonas Olofsson. Men den finns. Under en rundvandring visar Jonas Olofsson och Mikael Olsson upp ett rum fullt av utrustning för kompositarbeten. Mikael Olsson berättar att helikoptrar till stor del består av komposit och att antalet kompositarbeten kommer att öka. De berättar också att F21 vid flera tillfällen anlitat verkstaden för kompositjobb. När det officiella beskedet kom hade de anställda redan hört att valet fallit på Ronneby. Då ifrågasatte man hur kommunikationen hade skötts. Alla vill självklart veta hur beslutet berör just dem så fort man hör talas om besparingarna och risken för ryktesspridning är stor om man inte hämtar uppgifter från säkra källor. För Mikael Olsson är kommunikation viktigt. Varje anställd har rätt att få svar på frågan varför, men också rätt att få en motivering till varför man blir omplacerad eller förlorar jobbet. Det är en extra utmaning när alla inte går på samma gång. NEDLÄGGNINGENS FÖRSTA ETAPP avslutas vid årsskiftet 2014/15 och den sista etappen avslutas i december I oktober 2014 kommer man att påbörja den sista etappens avvecklings- och rekryteringsarbete. Samtliga anställda kommer att kunna erbjudas arbete på någon av de andra orterna, men de anställda känner en oro inför framtiden. De som har rotat sig i Ronneby med familj och hus ställer sig frågan om de erbjudanden de får kommer att vara rimliga. Enligt en källa till tidningen kommer 23 personer att rekryteras till Såtenäs och fem till Luleå när båda etapperna avslutats. Under hösten 2014 kommer fem personer, fyra tekniker och en chef, att överföras till marinverkstaden. Tre personer har antagit erbjudanden att gå i pension. I år kommer åtta medarbetare att flytta över till Såtenäs, varav två som just inlett 6

7 frustration flygverkstaden i Ronneby visstidsanställning i Ronneby, en erfaren B1-tekniker och tre tekniker som ännu inte är certifierade. Under samma tid kommer två ännu ej certifierade tekniker att flyttas till Luleå. Enligt källan måste ett betydligt större antal rekryteras än vad som ursprungligen sagts. ATT GÅ OCH VÄNTA länge på besked och inte veta vad som kommer leder till stress. Det inverkar negativt på säkerheten och kan leda till farliga situationer, både för de anställda och för omgivningen. Vi har en bra sammanhållning och därför kan vi prata om det, säger Mikael Olsson. Men för dem som ännu inte har fått besked är det stressande att på fikarasterna tvingas lyssna till kamraterna som är ivriga att berätta om sina nya jobb och som redan mentalt har förberett sig för nya uppgifter som väntar. Det finns en risk att motivationen sjunker, eftersom de som blir kvar längst vet att de hamnat på efterkälken när det gäller att söka motsvarande jobb i Ronneby, ett år efter sina kamrater. Det har tagit lång tid att uppnå flygverkstadens kunskap, expertis och rutin. Upplärningsperioderna blir fler, förklarar Mikael Olsson. Handledningen av nyanställda tar tid. I kombination med att man tappar erfaren arbetskraft genom»det har tagit lång tid att uppnå flygverkstadens kunskap, expertis och rutin.«flygverkstaden I RONNEBY LÄGGS NER I TVÅ ETAPPER Flygverkstaden i Ronneby byggdes 1979 och anpassades 2002 för att ta emot JAS Gripen-plan. Den har fem stycken JAS-anpassade platser för underhåll, modifieringar och reparationer med bland annat en blästerhall, en målarhall och en komposithall. Under 2012 beslutade regeringen att Försvarsmakten ska spara totalt 215 miljoner kronor. Syftet är att göra förändringar i försvarslogistiken för att nå en mer effektiv organisation och frigöra medel för Försvarsmaktens operativa verksamhet. Förråd, service och verkstäder (FSV) fick i uppdrag att genomföra besparingarna. Man beslöt att minska antalet flygverkstäder i Sverige från tre till två stycken. Valet föll på verkstaden i Ronneby. De övriga två finns i Såtenäs och Luleå. Man räknar med att nedläggningen leder till att man sparar miljoner kronor årligen. Den ursprungliga tanken var att nedläggningen skulle genomföras i ett steg med avslut 2014, men detta omprövades. Verkstaden i Ronneby stängs först den 31 december Mikael Olsson REPORTAGE nedläggningen riskerar man olyckor. Flygsäkerheten får vi absolut inte tumma på. Det blir också vanligare med större rörlighet, att man snabbt går vidare till civilarbete. Det beror i sin tur på att de formella kraven förändrats sedan verkstaden öppnade. Nu krävs flygtekniskt gymnasium för att börja arbeta, det gjorde det inte förr. Med de nya kraven har det blivit svårare att behålla ny arbetskraft eftersom vi tävlar med civila arbetsplatser om de sökande, berättar Mikael Olsson. Ingångskraven är samma, men de erbjuder bättre lön. Ökad arbetsbelastning med stort övertidsuttag i kombination med bristande fokus på grund av oro för framtiden späder på säkerhetsrisken. Men den största risken av alla är om ekonomin sätts före säkerheten. FMV/ FSV riskerar då att äventyra sitt verksamhetstillstånd för Flygverkstäderna, både mot Flyginspektionen och mot auktorisationen för exportkunder. Om flygsäkerheten ignoreras av ledningen kan det få katastrofala följder, i värsta fall haveri med dödsfall som följd. ÄVEN UR ETT ekonomiskt perspektiv saknar man svar på flera frågor, menar personalen på flygverkstaden. Nedläggningen får konsekvenser för såväl material, frakt och lokaler, som för själva omstruktureringen av personal. Jag befarar att FM:s merkostnad blir större än den besparing man beräknar för FMV, säger Mikael Olsson. Enligt FMV:s utredning gör man en besparing på lång sikt, men när går det ihop? Kommer det att bli en besparing för skattebetalarna? Flygverkstaden är en modern miljöarbetsplats som kommer att stå tom, men man kommer att ha kvar kostnader. Lokalhyran ska betalas, liksom transport av utbytesenheter och flygplan mellan förband. Test-, evaluerings- och svetstjänster riskerar också att bli dyrare om man i framtiden tvingas köpa dessa utifrån. Verkstaden gör också en hel del basarbete som man inte räknat med i utredningen. Det blir det största tappet på småreparationer i Sverige. Den enda Foto: Carina Wahlstedt Janson» 7

8 REPORTAGE Foto: Carina Wahlstedt Janson Jonas Olofsson och Mikael Olsson på verkstadsgolvet i Ronneby.» behovet»det viktiga för oss är hur länge ett flygplan står still och hur fort vi kan åtgärda problemet«batteriverkstaden för flygplan och fordon finns i Ronneby. Försvarsmakten har kundavtal med flera olika länder att leva upp till. Vissa arbeten kommer i framtiden att behöva göras i Luleå, ett större avstånd som fördyrar. Enligt utredningen kostar omstruktureringen miljoner, säger Jonas Olofsson. Men utöver rekrytering och övertid tycks man inte ha räknat med det man förlorar i tillsynsverksamheten, cirka 15 man, som har specialkompetens på komposit, målning, blästring och plåtreparationer. Att pensionera i förtid, pendlingskostnader, boende- och löneförstärkning i 18 månader kommer att belasta skattebetalarna, samtidigt som man kommer att behöva minst 30 B1-flygtekniker per verkstad för att klara av behoven. Bara kursavgiften för en ny tekniker kostar skattebetalarna cirka kronor. Till detta kommer lönekostnad, resor och traktamenten, vilket inte är belyst i utredningen. Detta är kostnader för en kompetens som redan finns i Ronneby. MOT SITUATIONEN I Ronneby står Försvarsmaktens sparkrav. FM och FMV ska som helhet spara 760 miljoner kronor enligt riksdagens beslut, varav 460 miljoner är myndighetskostnad och 300 är sänkta inköpspriser från leverantörerna. Tomas Salzmann berättar att man tog hänsyn till den information som fanns om FM:s framtida flyguttag och övriga kunders behov när man fattade beslutet. Antalet flygtimmar, och därmed också av bakre flygunderhåll, kommer att minska. Det gör att antalet arbetstimmar motsvarar sysselsättning för två verkstäder i Sverige. När vi vägde de olika verkstäderna mot varandra såg vi till storlek, effektivitet och möjlighet att skaffa kompetens, berättar Tomas Salzmann. En faktor är exempelvis att Luleå och Såtenäs gjort ett framgångsrikt arbete med en produktionsprocess som kallas för "Lean production". Han menar också att det geografiska resonemanget tar udden av många av de argument man haft mot nedläggningen av Ronneby. Flygvapnet ska kunna operera från ett stort antal orter. Den geografiska aspekten ska inte ha så stor betydelse. Tanken att varje flottilj ska ha en verkstad har man sedan länge 8

9 Röster om nedläggningen foto: Carina Wahlstedt Janson REPORTAGE Mikael Polin ARBETAR BÅDE I avionikverkstaden och i specialverkstaden med beväpningsbalkar. Har arbetat på flygverkstaden sedan Jag känner mig maktlös och överkörd, som en bricka i ett spel. Hade man bestämt sig för fyra tillsynslag var i Luleå, Såtenäs och Ronneby hade man kunnat fylla hela Försvarsmaktens behov. Vi har ett annat upplägg när det gäller arbetsstationer. Det har man felaktigt tolkat som att vi har färre tillsynsplatser än Luleå och Såtenäs. De helikoptrar som används kräver också att vi från kompositavdelningen stödjer dem. De nya helikoptertyperna består till ännu större del av komposit och kommer att kräva ännu mer stöd. Jag tror att man kommer att behöva köpa tjänster till ett betydligt högre pris. Jerry Karlsson FLYGPLANSANSVARIG TEKNIKER med specialbehörighet i oförstörande provning. Har arbetat på flygverkstaden sedan Beslutet är svårt att förstå. Jag tycker inte att vi har fått någon bra information, inte heller fått föra en dialog med beslutsfattare på tidigt stadium, speciellt inte om orsaken till nedläggningen. Det är ett misstag om man räknar med att spara pengar. Vi kan med vår erfarenhet räkna upp många poster som fattas när man talar om kostnader i samband med nedläggningen. Den kompetens man förlorar och den tid det tar att lära upp nyanställda kommer att kosta mycket pengar. Lars Rylandersson ARBETAR I SPECIALVERKSTADEN med i huvudsak svetsning och även med blästring, målning och komposit. Har arbetat på flygverkstaden sedan Jag ser ingen logik i de olika versioner om orsaken till nedläggningen som vi har hört. När vi från vårt håll ifrågasätter konkreta orsaker får vi hela tiden undanglidande svar och man lyfter istället fram andra orsaker. Vi hade varit tvungna att acceptera läget om orsaken var brist på arbete, men det är snarare tvärtom. Vi har hela tiden fullt med arbete som väntar. Vi ser ingen arbetsmässig grund för att lägga ned. Vår blästringsavdelning här är unik och ett exempel som brukar lyftas fram i olika sammanhang, en kompetens som kommer att försvinna. övergivit. Förutom för Gripen upphandlar man idag annat flygunderhåll från externa leverantörer, både i Sverige och utomlands. Det mer akuta underhållet ska skötas lokalt av baskompanierna. Det viktiga för oss är hur länge ett flygplan står still och hur fort vi kan åtgärda problemet. Vid varje tillfälle gör man en övervägning av den totala kostnaden. En anläggning med större kapacitet har större möjlighet att korta servicetiden. Besparingarna FMV står inför motsvarar 20 årsarbetare färre för att göra samma jobb, totalt cirka 20 miljoner eller mellan 20 och 30 procent av den totala besparingen. Organisationen minskar från 128 personer till 104 inom Flygverkstäderna. Men vi har delvis lite tur, säger Tomas Salzmann. Cirka 75 till 100 personer går i pension årligen i Sverige. Det gör hela situationen lättare för oss. Fler har tackat ja till Såtenäs och Luleå än vad vi räknade med. Vi ser redan nu att det kommer att bli bättre än vad vi förväntade som värsta scenario. I ett större perspektiv kan dock situationen i Ronneby få allvarliga konsekvenser för framtida försvarsbeslut. Genom att lägga ner en av tre flygverkstäder helt, istället för att använda osthyvelsprincipen, har man stängt möjligheten att behålla F17. Om man i framtiden ska fatta beslut om att lägga ner även en flygflottilj kommer ju valet att vara givet, säger Mikael Olsson. Det blir F17 i Ronneby, det är ju den enda som inte har någon verkstad. 9

10 KORT OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Försäkring som gäller i konfliktzon MEDLEMMAR I Försvarsförbundet som har en sjuk- och efterlevandeförsäkring (livförsäkring) hos Folksam är skyddade även vid tjänsteresa till konfliktområden. Villkoret för att försäkringen ska gälla är att du före avresa meddelar Folksam vart och när du ska åka (Christer Landelius eller Kinna Flike ). Denna fråga kan inte hanteras i Folksams ordinarie kundservice. Försäkringen har tre delar:» Ersättning vid arbetsoförmåga» Ersättning vid vissa diagnoser» Ersättning vid dödsfall. Nedlagd förening FÖRENING 102, Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg, upplöstes på egen begäran av förbundsstyrelsen och slutade att finnas den sista mars. Medlemmarna kommer inom kort att placeras in i en annan förening. FMV RALS 2013 klar 23 MAJ SKREV OFR/S på avtal om nya löner för medlemmarna inom FMV. Den nya lönen kommer att betalas ut retroaktivt från oktober så snart de övriga fackförbunden har förhandlat klart sina avtal. Foto: istock 800 nya medlemmar Rekryteringsmål på gång FÖRBUNDSSTYRELSEN SATTE målet att rekrytera 800 nya medlemmar fram till kongressen Vi har fram till april värvat 702 så det är bara 98 nya medlemmar kvar att rekrytera innan vi når målet, eller bara 12 procent. Nu har vi nått 88 procent av rekryteringsmålet. Förhandlingar om nytt trygghetsavtal inledda FÖRHANDLINGAR MELLAN OFR/S, P, O och Arbetsgivarverket om ett nytt Trygghetsavtal för statlig sektor har inletts. Arbetsgivarverket sa upp det befintliga Trygghetsavtalet den 19 juni förra året. Målsättningen hos både fack och arbetsgivare är att ett nytt avtal ska vara på plats senast den 18 juni Här finns Försvarsförbundets medlemmar 60 % Försvarsmakten 24 % FMV 6 % FRA 2 % Fortifikationsverket 1 % Rekryteringsmyndigheten 7 % Övriga områden Ha koll på din lönespecifikation EN MEDLEM I Försvarsförbundet hade fått för mycket lön utbetalad och fick ett stort återkrav långt efter utbetalningen. Försvarsmakten menade att den anställde borde ha förstått av summan i lönebeskedet att lönen var felaktig. Försvarsförbundet drev tvisten med Försvarsmakten. Försvarsmakten sade i samband med tvisten Det förväntas att den anställde känner till innehållet i sitt kollektivavtal och således kan kontrollera att lönespecifikationen är korrekt. Ha koll på din lönespecifikation med andra ord. I det aktuella fallet avskrevs större delen av skulden då den hade preskriberats. FXM får nytt kollektivavtal FÖRSVARSFÖRBUNDET HAR tecknat arbetstids- och reseavtal med Försvarsexportmyndigheten som börjar gälla den 1 maj. Myndigheten har tidigare haft det statliga villkorsavtalet men har nu avtal som är anpassade till den egna verksamheten. 10

11 Ödmjukhet och tålamod DET ÄR STIMULERANDE med det större ansvaret, men samtidigt måste vi vara ödmjuka och inse att det kommer att ta några år innan de nya arbetssätten fungerar fullt ut. Det säger Anders Carell, chef för arméförbandsmateriel på FMV, till myndighetens nyhetsbrev apropå den växande myndigheten. Frågelådan Jobba efter 65? Jag gillar mitt jobb och har möjlighet att jobba vidare efter att jag»fyllt«pension. Ska jag jobba vidare? FRÅGELÅDAN FÖR DEN SOM HAR hälsan i behåll och uppskattar arbetet så är möjligheten att jobba vidare efter pensionsåldern ett bra sätt att spara en extra slant. Om du har en årslön på kronor kan du lägga undan cirka kronor per år om du samtidigt tar ut din pension. Vissa gör överenskommelser med sina arbetsgivare att jobba vidare på deltid för att göra övergången till pensionärslivet smidig. Stöd till arbetsgivare för att få ner kvinnors sjuktal ARBETSMILJÖVERKET HAR påbörjat en informationssatsning med sikte på könsskillnader i arbetsmiljön. Syftet är att öka kunskaperna om hur arbetsmiljön ser ut för kvinnor och män och få ner kvinnors sjuktal inom arbetslivet. Under ett par veckor, vid varje ordinarie inspektörsbesök, kommer en del av inspektionen gå till en informationssatsning om de båda könens villkor för en så riskfri arbetsmiljö som möjligt. Syftet är att ta reda på vad det konkret är i arbetsmiljön som gör att kvinnors ohälsa är högre än mäns. Arbetsgivarna behöver få mer kunskap om hur deras personal utsätts för risker i sitt arbete ofta på helt olika sätt beroende på om de är kvinna eller man. Forskning visar betydelsen av hur arbetet organiseras, säger Mats Ryderheim, projektledare för Kvinnors arbetsmiljö på Arbetsmiljöverket. Samtalet kommer att handla om frågor som: Har kvinnor och män samma möjlighet att påverka och vara delaktiga i frågor som rör arbetsmiljön? Om kvinnor och män har samma befattningar, har de också samma arbetsuppgifter? Jobba och få pension samtidigt? Jag ska jobba vidare efter 65 men vet inte om jag ska ta ut delar av min pension. Vad är klokast rent ekonomiskt? EFTERSOM INGEN AV oss vet hur länge vi kommer att leva så rekommenderar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, att om du jobbar vidare så ska du samtidigt ta ut hela din pension för att sätta undan i eget sparande. Ett långt liv krävs för att det ska bli lönsamt att skjuta upp pensionen, säger Håkan Svärdman. För att upplägget ska fungera krävs fyra viktiga bitar: 1. Att du tar ditt ekonomiska ansvar och sköter sparpengarna och din ekonomi bra. Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker, 2. Att du sätter undan alla pensionspengar på ett Folksam räntebärande konto (inga spekulationer). 3. Hel lön och full pension kan få den sammanlagda inkomsten att överstiga brytpunkten för statlig skatt. Då kan det vara klokt att antingen dra ned på arbetstiden eller sänka uttaget av allmän pension till exempelvis 75 eller 50 procent. 4. Att du inte får några betalningsanmärkningar under tiden och därmed riskerar bli utmätt av Kronofogden och förlora de sparpengar som du planerat att leva för. Håkan Svärdman har några tips till dig som uppfyller kriterierna ovan. Kapitalisera din egen pension! Om du har en årslön på kronor och jobbar vidare till 68 års ålder utan att ta ut pension så blir din extra pension kronor per år. Om du istället får ut dina pensionspengar från första månaden som 65-åring så blir skillnaden kronor extra per år. Det vill säga kronor när du fyllt 68 år om du samtidigt arbetat. Skulle du välja att ta ut pension samtidigt som du arbetar efter 61 års ålder så gäller tillägget till de fyra kriterierna ovan att: 5. Ta inte ut förtida pension om du riskerar att bli arbetslös. Är du mellan år och tar ut pension samtidigt som du arbetar finns det risk att du blir tvångspensionerad istället för att få a-kassa. Då går din planerande kapitalisering om intet. Foto: Folksam 11

12 REPORTAGE Personal känner sig som B-lag Det har snart gått ett och ett halvt år sedan Försvarsmaktens logistik blev en del av Försvarets Materielverk, FMV. Nu visar en undersökning att de anställda ännu inte känner sig som en del av sin nya organisation. TEXT: ANNA HJORTH Det är många som inte känner att vi är en del av FMV-familjen. Och det kommer inte att försvinna förrän alla skitsaker är borta. Som att vi inte kan skriva ut från FMV-datorn till exempel, säger Tord Vikström som arbetar med tekniska frågor på FMV vid FMCL i Arboga. Han är en av de omkring 1400 tidigare försvarsmaktsanställda som fick en ny arbetsgivare den första januari Då tog FMV över merparten av de uppgifter som tidigare hade skötts av Försvarsmaktens logistikverksamhet. På FMV bildades FSV Förråd, Service och Verkstäder. Och från en dag till en annan nära fördubblades antalet anställda på FMV. Foto: Privat Tord Vikström EN STOR FÖRÄNDRINGSPROCESS för hela FMV, men kanske framför allt för medarbetarna på FSV. I början av året genomfördes en medarbetarundersökning en så kallad temperaturmätning. Den visade att många på FSV inte känner sig som en del av FMV, flera uttrycker bland annat att de känner sig som ett B-lag. Ett exempel på saker som irriterar och försvårar processen är att alla inte har tillgång till FMV:s datorer och system på ett enkelt sätt. Då blir det svårt att ta till sig information som kommer via mejl eller finns på intranätet. Ett annat exempel är att en del fortfarande använder arbetskläder med Försvarsmaktens logotyper, istället för FMV:s. För många har möjligheten att fysträna på arbetstid blivit en viktig symbolfråga. Det finns ju kollegor som jobbar vid skrivbordet bredvid en person från Försvarsmakten, som på garnisonen i Uppsala till exempel. Och så kan den från Försvarsmakten gå och träna, vilket vi också kunde förut. Nu har vi friskvårdsbidrag, men ingen möjlighet att sticka ut och springa i spåret, säger Tord Vikström. ATT DET FINNS en problematik och en känsla av vi och dom sedan FSV bildades är väl känt i myndigheten. Från Försvarsförbundets sida menar man att det kanske fanns en viss naivitet i tron att det skulle gå att föra samman två organisationer på ett relativt enkelt sätt. Mycket skulle ske fort och det var svårt att se alla konsekvenser när myndigheten blev så mycket större. Att lyckas få alla att känna sig som en del av FMV kan ta lång tid. I den processen tror jag Saxat ur FMV:s temperaturmätning från 2014:»Det känns som att det finns ett A- och B-lag inom FMV där vi är i B-laget«Medarbetare FSV»Det känns inte som att vi är prioriterade. Efter 1 år och 2 månader sedan övergången har vi ännu inte fått nya arbetskläder med FMV-logga«Medarbetare FSV Illustration: istock»att vi kommer fortsätta ha sämre telefoner är också en tydlig signal om att vi är B-laget inom FMV till både oss från FM Log och till personal från tidigare FMV 2012«Medarbetare FSV 12

13 det är viktigt att inte förringa symbolvärden i förändringar, som exempelvis det här med friskvården, säger Marika Olsson, ombudsman på Försvarsförbundet. Temperaturmätningen som gjordes blev en väckarklocka, som visade svart på vitt vad många redan visste. Och signalerna tas på allvar, berättar Marika Olsson. Bland annat har det startats ett projekt för att bli ett FMV. En svårighet, som egentligen inte är ny, är att myndigheten är så spridd geografiskt. FSV har verksamhet från allra längst i norr till söder. Många har långt till chefen. Det är alltid svårt att leda personal på distans, till exempel att nå ut med information. Och de som saknar information kan lätt känna sig underlägsna. Så att chefskapet fungerar bra, även för de som har chefen på en annan ort, är viktigt, säger Christer Bringemark, ledamot i Försvarsförbundets förbundsstyrelse. Han menar också att det kan vara bra att i möjligaste mån samlokalisera FMVpersonal. De som har exempelvis administrativa arbetsuppgifter skulle förmodligen känna sig mer som en del av FMV om de kunde sitta samgrupperade, där det är möjligt. PÅ MARINVERKSTÄDERNA i Karlskrona arbetar Jan-Olof Olsson, som också är ledamot i styrelsen för Försvarsförbundets förening 51. Han tycker att övergången har gått relativt bra. Naturligtvis blir det lite turbulent i början, för man vet inte vad man kommer till för organisation. Det tar tid innan allt sätter sig. Det måste man acceptera. Men jag tror att det blir bra framöver och jag ser bara möjligheter. Jag känner mig som en del av FMV, och det tror jag att de flesta av medlemmarna här också gör, säger han. I Arboga ser Tord Vikström trots allt också ljust på framtiden. Han är luttrad och har varit med om flera organisationsförändringar. Jag tror att det kommer vara bättre om ett par år. Ibland måste nya saker göra ont innan det blir bra. Det här är förändringar som får värka fram. När allt är klart med alla småsaker, som att vi får rätt loggor på arbetskläderna, då blir det lättare att säga jag är en FMV:are.»Vi borde ha tänkt på de här sakerna tidigare«generaldirektör Lena Erixon beklagar att många inom FSV ännu inte känner sig som en del av FMV. Detta har hänt: Foto: Lasse Fredriksson FMV:s Generaldirektör Lena Erixon REPORTAGE DET ÄR SJÄLVKLART INTE BRA. I mätningen som gjordes framgick att en del känner sig som ett B-lag. Det är jätteviktigt att understryka att det inte är så vi ser det. I grunden handlar det om att alla är olika delar av kedjan. Nu måste vi arbeta hårt för att även FSV ska bli en del av det framtida FMV. Vad gör ni för att åstadkomma det? På sikt krävs det att vi integrerar FSV mer i verksamheten, att vi drar nytta av den kompetens som finns. Till exempel när vi gör upphandlingar. Men vi kan också konstatera att det dröjde för länge med en del symbolfrågor, som att byta ut gamla loggor och skyltar. Det har släpat efter, men det tar vi tag i nu. Vi tittar också på möjligheten att samlokalisera personal, så att FMV-anställda kan sitta tillsammans. Har ni varit naiva och trott att detta skulle gå enklare? Vi har inte skött det riktigt bra. Vi borde ha tänkt på de här sakerna tidigare. Men vi har haft väldigt fullt upp, det har hänt otroligt mycket i myndigheten. Vi har blivit dubbelt så många på kort tid, och då har vi varit lite dåliga på att se symbolfrågorna. En symbolfråga är fysträningen är inte den enkel att lösa? Det är inte riktigt så enkelt. Träning på arbetstid kan påverka produktionen negativt, och det kan vi inte riskera just nu. Därför gäller för alla på FMV att fysträning kan ske i mån av tid på arbetstid och beslutas av närmaste chef. Annars kommer nästa fråga: varför tittar ni inte på outsourcing? Det är viktigt att vi visar att det går att effektivisera inom ramen för statlig verksamhet. Den 1 januari 2013 skedde en verksamhetsövergång, då merparten av de tidigare anställda vid Försvarsmaktens logistikverksamhet flyttades över till Försvarets Materielverk, FMV. Där bildades verksamhetsområdet Förråd, Service och Verkstäder FSV. FSV har 1400 anställda, vilket utgör runt hälften av de anställda på FMV. Det första året i den nya organisationen fick anställda i FSV behålla samma avtalsvillkor som i Försvarsmakten. Från och med 2014 omfattas de av FMV:s avtal. En symbolfråga har varit möjligheten till fysisk träning på arbetstid, där Försvarsmaktens villkor är mer generösa än inom FMV. En medarbetarundersökning på FMV i början av 2014 visade bland annat att bara en av fyra instämmer helt med påståendet att de känner sig som en del av FMV. Många upplever också stora skillnader mellan FSV och övriga FMV. 13

14 NOTISER En fjärdedel AV ALLA SVENSKA FÖRETAG saknar kvinnor i ledningsgruppen. Det är ungefär samma nivå som förra året. Och året innan det. Överst på listan över länderna med de mest jämställda företagsledningarna återfinns i år Ryssland. Myrsteg för jämställt föräldraskap TCO:S PAPPAINDEX visar att papporna har ökat sitt uttag av föräldraledighet för femtonde året i rad, med 0,7 enheter från 43,8 dagar under 2012 till 44,5 under Det är en långsammare ökningstakt jämfört med tidigare. Både andelen föräldradagar som tas ut av pappor och andelen pappor som tar ut föräldrapenning har ökat jämfört med år Avståndet mellan papporna och mammorna är stort då pappor bara tar ut en fjärdedel av alla föräldradagar. Det är dags för politikerna att ta rygg på de 13 procent av familjerna som delar lika på föräldraledigheten och alla de som har ambitionen att leva jämställt genom att öronmärka ytterligare en månad i föräldraförsäkringen, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO. Dagens ojämställda uttag har mycket negativa konsekvenser för kvinnors inkomst och yrkesliv. Det har också konsekvenser för relationen mellan pappa och barn. Från 48 miljoner till 25 FRÅN 48 MILJONER kronor om året till 25,3 miljoner kronor om året. Så mycket minskar kostnaderna för tvätt av Försvarsmaktens beklädnadsmateriel, tack vare ny konstruktion av tvättavtalet. Under perioden tvättas cirka 600 ton beklädnadsmateriel om året åt Försvarsmakten. Kultur mot kanoner Konsten att få politiker att ta ett beslut När ett musikaliskt kulturarv ställs mot JAS-plan och kustkorvetter beslöt sig Marinens Musikkår, förening 50, att det var dags att få politikerna att se över försvarsmusiken en gång för alla. Budskapet att musik med koppling mot Försvarsmakten också är en angelägenhet för kulturdepartementet. Marinens musikkår vill få politikerna att lägga över ansvaret för de militära musikkårerna från försvarsdepartementet till kulturdepartementet. I arbetet har de kommit att bli bra på lobbying. Förutom att de fått artiklar och TV-inslag om sig själva så har de träffat politiker från båda departementens utskott och inte minst fått flera interpellationer ställda i riksdagen om frågan. ATT JOBBA FÖR överlevnad är kanske inte ett normalt fackligt uppdrag för en föreningsordförande men Peter Stolpestad, ordförande för förening 50 och anställd som slagverkare i musikkåren sedan 1996, har i snart ett års tid jobbat för att övertyga politiker i både kulturoch försvarsfrågor att Marinens Musikkår och hela Försvarsmusiken måste ses över från ett politiskt håll. Musik med koppling mot Försvarsmakten är långt TEXT: KAREN MCDOUGALL FOTO: MARINENS MUSIKKÅR ifrån bara en försvarsfråga. Vad vi sysslar med är bevara och utveckla ett levande kulturarv, säger Peter Stolpestad. Försvarsmaktsanställda och allmänheten berörs av det vi gör. Därför har vi ett mycket starkt stöd, fortsätter Peter Stolpestad. Sedan i oktober har musikkåren samlat sitt stöd på en sida som idag har över namnunderskrifter och en stor mängd skrivelser till stöd för musikkåren. När vi för ett år sedan fick signaler att vi åter är i farozonen gjorde vi en lång lista på vilka vi måste kontakta för att få support, det vill säga beslutsfattare och inte minst musiker. Listan har växt enormt, säger Peter Stolpestad som bockar av en efter en på listan efter att ha uppvaktat dem personligen. PETER STOLPESTAD MENAR att det blir konstigt att ställa trumpeter mot u-båtar. 14

15 REPORTAGE Vi är ett viktigt fundament i Försvarsmakten och samtidigt något som hela samhället har glädje av. I tider av oro behöver alla något traditionsrikt att luta sig mot. Militärmusik förstärker alla känslor och bör tas tillvara och inte monteras ner vart fjärde år, menar Stolpestad. MUSIKKÅREN LEVER STÄNDIGT med känslan av att vara ifrågasatt. Samtidigt drar orkestrarna publik till överfulla konserthus. Alla tre musikkårerna i Försvarsmakten är levande PR-vapen för myndigheten. Vilket företag skulle inte vilja ha tre orkestrar i sin laguppställning? säger Peter Stolpestad. Vad som nu händer är att de musiker som blir kvar i Stockholm endast kommer att syssla med det rent statsceremoniella. Att synas bland folket i hela landet, som militärmusiken kunnat göra i flera hundra år, förpassas till historieböckerna, tror Peter Stolpestad. I Norge tänker man tvärtom. Eftersom det där finns musikkårer utspridda över hela landet så blir norsk försvarsmakt betydligt synligare. Peter Stolpestad menar att man inte kan skylla Försvarsmakten för att man vill Idag finns det tre musikkårer inom Försvarsmakten: Arméns Musikkår och Livgardets Dragonmusikkår i Stockholm och Marinens Musikkår i Karlskrona. Alla kårer har medlemmar i Försvarsförbundet. Marinens Musikkår har funnits sedan 1680, lika länge som staden Karlskrona. Idag sorterar Marinens Musikkår under Livgardet. Flera gånger har musikkårens existens ifrågasatts av Högkvarteret som nu har föreslagit en nedläggning av Marinens Musikkår som svar på Regeringsbeslut 5. Marinens Musikkår består av 30 proffsmusiker och är en arbetsplats med totalt 38 individer. Cirka 150 framträdanden per år gör att kåren syns i konserthus och på gator och torg i hela Sverige och i utlandet flera gånger varje vecka. reducera. Högkvarteret från sitt helikopterperspektiv måste se till helheten och då är man tvungen att räkna pengar. Politikerna i kultur- och försvarsdepartementet däremot kan ju bestämma en gång för alla hur de vill ha det så att inte frågan behöver dyka upp vart fjärde år. Det räcker inte att bara säga ordet statsceremoniell och tro att man löst frågan, säger Peter Stolpestad. Jag har hela tiden försökt förklara för alla jag möter att svensk militärmusik är sämst i Norden vad gäller antal musikkårer per invånare. Oavsett vem eller vilka man tar bort så kommer framtida musiker att skrämmas över utvecklingen när kulturarvet får sig ett yxhugg vart fjärde år. Bollen ligger hos politikerna. Kalla det ministerstyre eller vad som helst men peka rejält med hela politikerhanden, för Försvarsmaktens, kulturarvets och samhällets bästa. Red ut frågan en gång för alla, avslutar Peter Stolpestad. 15

16 STYRELSEPRESENTATION Foton: Karen McDougall Urban STYRELSELEDAMOT Per STYRELSELEDAMOT Namn: Urban Ström Roll i styrelsen: Ledamot Bor: Sturefors utanför Linköping. Namn: Per Gunnarsson Roll i styrelsen: Ledamot Bor: Utanför Vara på västgötaslätten. Därför har jag engagerat mig i Försvarsförbundets styrelse: För att bidra till bättre livskvalitet för våra medlemmar. Det här vill jag uppnå med Försvarsförbundets arbete: Att villkoren inte försämras och att arbetsmiljön är bra. Därför har jag engagerat mig i Försvarsförbundets styrelse: Att föra fram medlemmarnas viljor är viktigt för mig och också att vara med och bevaka på central nivå. Jag vill gärna få en ökad facklig insikt. Det här vill jag sprida/ berätta: Hur viktigt det är att varje medlem engagerar sig och påverkar oss förtroendevalda lokalt. De synpunkter vi får in lokalt tar vi med oss i våra centrala beslut som ofta berör varje medlem. Det kan vara RALS-, jämställdhets-, kompetensutvecklingsfrågor eller andra viktiga frågor. Just nu omförhandlar vi trygghetsavtalet som berör alla våra medlemmar. Min fackliga vecka: Varannan vecka träffar jag som OFR/S-representant personalchefen och förbandschefen. Tillsammans med övriga arbetstagarorganisationer samverkar vi i frågor som berör förbandet Helikopterflottiljen. Som huvudskyddsombud sitter jag också med på avvikelsemöten var fjortonde dag och bevakar arbetsmiljöfrågor. På personalförsörjningsnämnden bevakar jag medlemmarnas intressen. Det kan vara lönefrågor, personaltillsättningar och annat som tas upp där. Det här vill jag uppnå med Försvarsförbundets arbete: Att alla medlemmar känner trygghet och tillfredställelse i sin anställning. Min fackliga vecka: Fylls till stor del av medlemskontakter och olika lokala möten här på Skaraborgs flygflottilj. När det är dags för förbundsstyrelsemöte blir det ännu mer mötestid. Då kan en vecka se ut så här: MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Det här vill jag sprida/ berätta: Att Försvarsförbundet liksom övriga TCO-förbund är partipolitiskt obundna och att vi inom TCO faktiskt organiserarar fler akademiker än SACO. Personalförsörjningsnämnd på förmiddagen, ledningsgrupp efter lunch, sedan en kort stund med familjen innan det är dags för mitt kommunalpolitiska uppdrag som håller på till sent på kvällen. Resa till Stockholm med tåg klockan för att vara med i förbundsstyrelsens framtidsgrupp för att avhandla strukturfrågor. Förbundsstyrelsemöte. Förbundsstyrelsemöte följt av resa hem. Förhoppningsvis kan jag vara med dottern en stund men det blir en hel del mejlläsning för att komma ikapp med mitt kommunalpolitiska arbete också. 16

17 REKRYTERING Ipadvinnare utsedd Foto: Emma Cortelius Ipadvinnare Cortelius DEN MEDLEM SOM rekryterat tre eller fler medlemmar var med på en dragning av en Ipad air. Vinnaren av rekryteringstävligen blev Johan Cortelius från förening 21 i Halmstad. Hur känns det att vinna en ipad Air? Jag är väldigt överraskad. Vad kul med tävling! Det har sporrat litet. Hur har du lyckats att som vanlig medlem rekrytera fyra medlemmar? Jobbet vi har lagt ner innan är viktigt för att folk ska komma till oss. De nya märker att dom får information från oss och annan återkoppling. Det är ett öppet och fritt flöde. Infonytt går till alla medlemmar och jag sätter också upp det på vår anslagstavla. Jag har fyra nya medlemmar till på ingång. Stiftelsen DrottningViktoriasÖrlogshotell etabl 1908 Position: N 59 19,8 E 18 03,0 Foto: Shutterstock Bo mitt i stan och upplev en maritim miljö Förmånspriser för dig inom totalförsvaret Boka rum på: info@orlogshotellet.com Tel Adress: Teatergatan Stockholm Statligt ramavtal. 17

18 KRÖNIKA GYLLENHAAL Världens farligaste civilanställda? Världens farligaste civilanställda inom militär verksamhet var kanske de som arbetade inom det topphemliga sovjetiska programmet för biologiska vapen. De flesta inom programmet var civilanställda, personer. Militärerna var bara drygt Hur många sysslar numera med forskning kring dessa särskilt plågsamma vapen, och varför? Biologiska vapen, alltså sjukdomsframkallande vapen baserade på levande organismer av olika slag, borde enligt sunt förnuft ha försvunnit 1925, när deras användning (liksom stridsgasers användning) förbjöds genom det så kallade Genèveprotokollet. Två stater valde dock några år senare att ändå bedriva, inte bara forskning kring skydd mot biologiska vapen, utan även att bygga upp offensiv biologisk förmåga. Dessa stater var Sovjetunionen och därefter Japan. SKARP SOVJETISK användning av biologiska vapen under andra världskriget, exempelvis vid Stalingrad, har inte alls kunnat bevisas, men vad gäller Japans bruk finns det massiv bevisning. Frågan är bara hur många tusen kinesiska och sovjetiska militärer och civila som dödades av den ökända enhet 731 och liknande förband, den japanska arméns särskilda enheter för biologisk och kemisk krigföring. Andra världskriget gjorde att även USA satte igång ett offensivt program för biologisk krigföring, men detta kom igång först 1943 och inga skarpa insatser gjordes. DET VERKADE SOM om världen skulle bli en tryggare plats 1972, eftersom både USA och Sovjetunionen då skrev på en konvention mot biovapen, som trädde i kraft tre år senare. Det var lätt för USA, som redan hade släckt ned sitt biovapenprogram Att även Sovjet skrev på sågs som ett lovande steg. Men genom en imponerande vetenskaplig studie av Milton Leitenberg och Raymond Zilinskas, publicerad först 2012, The Soviet Biological Weapons Program, är det nu offentligt helt klarlagt att Sovjet gjorde raka motsatsen till vad man lovade SAMMA ÅR SOM Kreml skrev på en konvention mot biovapen beordrade man i största hemlighet en utökning av biovapenprogrammet. Under 1980-talet blev programmet det största nätverk av laboratorier, fabriker och övningsområden för biovapen som världen någonsin skådat. Drygt personer var sysselsatta inom programmet, utspridda över en mängd olika platser och institutioner. Bland de biovapen man utvecklade fanns vaccin-resistenta och de skulle spridas i fientliga områden med hjälp av särskilda flygbomber och genom besprutning, med äldre Il-28 jetbombplan i rollen som besprutningsflygplan. Spridning med hjälp av enskilda operatörer eller sabotageförband var en annan möjlig metod. FRAM TILL BÖRJAN AV 1980-talet trodde få i väst att Sovjet verkligen hade ett offensivt biovapenprogram. Det sovjetiska hemlighetsmakeriet var helt enkelt så gott som fulländat, ingen i den sovjetiska statsapparaten hade full insyn utom en handfull personer. Man måste nästan beundra hur hemlighetsmakeriet var organiserat. Delar av den amerikanska underrättelsetjänsten började i mitten av 70-talet misstänka att Sovjet bedrev ett topphemligt biovapenprogram, men hade för lite konkreta och säkra uppgifter för att kunna göra tunga påståenden. Under 80-talet hände dock två saker. Med flera års fördröjning blev USA:s ledning mer kunnig 18

19 HALLÅ DÄR om en allvarlig olycka i Sovjet med en särskilt svår form av mjältbrand. Olyckan inträffade 1979 utanför Sverdlovsk/Jekaterinburg vid en topphemlig militär anläggning och släckte ett hundratal liv. VID DENNA TID hoppade även Sovjets högsta FN-diplomat av och berättade att Sovjetledningen medvetet hade ett hemligt biovapenprogram och struntade i att man lovat avstå från biovapen. Den avhoppade Arkadij Sjevtjenkos uppgifter är av särskilt svenskt intresse eftersom han var nära Sovjets utrikesminister och även vittnade om hur beslutet fattats att skicka sovjetiska ubåtar in i svenska kustområden. EN MÄNGD TEKNISKA detaljer om Sovjets biovapen blev sedan kända genom att den framstående sovjetiske forskaren Vladimir Pasetjnik hoppade av till britterna Han hade liksom några senare avhoppare arbetat långt inne i det topphemliga biovapenprogrammet. I OCH MED ATT Gorbatjov och sedan Jeltsin tog över i Moskva skulle man kunna tro att det blev större klarhet om Sovjets biovapen och att de avskaffades. Det såg LARS GYLLENHAAL lars_gyllenhaal@yahoo.se blogg: gyllenhaals.blogspot.com Foto: Lars Gyllenhaal Foto: Sören Andersson Sovjetisk soldat under det klassiska (första) kalla kriget, beredd för insats även i kemiskt och biologiskt kontaminerade områden. Denna skyltdocka finns på Försvarsmuseum i Boden. under Jeltsin ett tag ut som att man skulle lägga korten på bordet, men efter 1992 har det istället stegvis blivit svårare att få fram uppgifter och det är sedan Putin tog över förenat med risk att i Ryssland diskutera Sovjets offensiva biovapenprogram. Det har numera inte existerat, enligt den officiella ståndpunkten. BESYNNERLIGT NOG bröt Putin själv mot denna hemlighetskult då han 2012 talade om vikten av rysk forskning om helt nya vapen inklusive genetiska. Det är nämligen inte tänkbart att genetiska vapen inte hamnar inom den biologiska vapenkategorin. VILKA EVENTUELLA framsteg Ryssland på senare tid gjort inom genetisk vapenforskning och överhuvudtaget hur det står till med landets intresse för biologiska vapen utgör stora frågetecken. FÖRBUNDSORDFÖRANDE HÅKAN SPARR! HUR UPPMÄRKSAMMAR FÖRBUNDET ATT DET ÄR VALÅR? Försvarsförbundets förbundsstyrelse kommer att uppvakta alla Försvarsutskottets partier före valet. VAD KOMMER NI ATT TA UPP MED POLITIKERNA? Övergången av en stor del av försvarslogistiken till FMV. Har den sparat pengar enligt plan och hur det har påverkat våra medlemmar? Hur man värnar om den svenska modellen och månar om kollektivavtal när man lägger ut uppdrag. Lönedumpning genom att man ersätter civila tjänster med GSS:are. Soldaten ska ha samma lön för samma arbete och befintliga anställda ska inte stå utan jobb. Hur genomtänkt det var att låta värnplikten vila? Höjt tak i A-kassan. Vad anser partierna om det överskott på 93 miljarder kronor som staten har tjänat in på A-kassan under och som har använts till andra utgifter? Det handlar om våra medlemmars pengar. Vad kommer deras parti att göra för Sveriges försvar om de vinner valet? Besparingar eller satsningar? Om planen är att utöka försvarsanslaget så varifrån har de tänkt ta pengarna till det? Vi kommer givetvis att berätta hur vi ser på situationen och tanken är att de ska ta till sig det. VAD ÄR VIKTIGT FÖR FÖRSVARSFÖRBUNDET? Vi vill alla se en försvarsmakt värd namnet och en bred försvarsuppgörelse som inte ändrar inriktning vart fjärde år. NÄR KOMMER NI ATT TRÄFFA PARTIERNA? Vi träffar alla åtta riksdagspartierna med start i juni och fortsätter sedan under sommaren fram till valet om ingen säger nej förstås men det har jag svårt att tro ett valår som detta. VAD HOPPAS NI ATT UPPNÅ? Vi vill höja kunskapen om vad deras politiska beslut innebär för de anställda i försvarsnära myndigheter. Man kan inte å ena sidan spara 500 miljoner på personal för att å andra sidan hävda en massa vakanser. 19

20 DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD. DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: REDAKTION@FORSVARSFORBUNDET.SE FRÅGA & SVAR Tvista om friskvårdstimmen? Min myndighet har en policy där det står att vi får en friskvårdstimme i veckan om verksamheten tillåter. Jag har ännu inte hunnit ta en enda timme trots att jag jobbat här länge. Kan jag som förtroendevald ta upp detta i en förhandling? Nej, Försvarsförbundet kan inte driva en tvist på att myndigheten inte följer sin egen policy. Däremot kan du ta upp det i samverkan som en arbetsmiljöfråga. Bättre offentlig upphandling En ny handbok från OFR hjälper dig som är facklig att ställa krav vid outsourcing och inköp av tjänster. Efter ett nytt beslut från EU-parlamentet i början av året kom EU med ett beslut att statliga myndigheter har rätt att ställa krav på kollektivavtal vid upphandling. Facklig handbok för bättre offentlig upphandling finns på Försvarsförbundets hemsida. Makten sitter på lokal nivå Tvista om osakliga löneskillnader? Jag är med och RALS:ar för mina medlemmar och trots att vi påpekar snedsitsar (att personer som utför samma jobb har olika löner) så görs bara små justeringar. Kan vi tvista om det? Ja, om ni på lokal nivå blir oeniga så kan Försvarsförbundet centralt lyfta frågan och driva den vidare. Det är i förarbetet, i lönebildningsarbetet som all makt sitter. Där kan du kräva att få ut och ifrågasätta statistik och göra lönekartläggningar. Försvarsförbundsvecka FÖR TREDJE ÅRET kommer Försvarsförbundet att synas extra mycket under förbundsveckan vecka 38, september. En del föreningar kommer att anordna träffar för alla på arbetsplatsen i form av grillkväll eller fika med facket, medan andra gör rekryteringskampanjer med utdelning av frukostpåsar. Den förening som ordnar den mest inspirerande aktiviteten utses till vinnare av en jury och kommer att vinna både kronor och äran i form av ett vandringspris som utdelas vid kongressen Kom ihåg! Försvarsförbundsvecka september 20

21 REPORTAGE Att mötas fackligt Drygt 40 personer samlades när Försvarsförbundet kallade till ordförandekonferens i slutet av maj i Haninge utanför Stockholm. På plats fanns ordföranden men även andra förtroendevalda som platsombud liksom förbundskansli och förbundsstyrelse. Under två dagar fick de möjlighet att diskutera avtalsförhandlingar, föreningsstruktur och den kommande kongressen. Förbundsordförande Håkan Sparr inledde konferensen med ett tal där han lyfte aktuella frågor för den fackliga världen: nedmonteringen av den svenska modellen och att arbetsgivaren har slutat dra fördel av de fackliga som hjälpmedel för att få en bra verksamhet. Håkan Sparr påminde om att Försvarsförbundet nu kan spela en viktig roll vid upphandlingar av tjänster eftersom ett beslut från EU nu gör det möjligt att ställa krav på kollektivavtal vid anbudsprocesser. Sedan lovprisade han deltagarna för att de värvat nya medlemmar som aldrig förr under året som gått. Han fortsatte med att berätta att förbundet har sålt sin andel i byggnaden på Sturegatan 15 och att förbundskansliet kommer att flytta inom kort. På tavlan bakom Håkan Sparr syntes texten Tänk om, Tänk nytt, Tänk Försvarsförbundet. En stor fråga internt för förbundet var strukturfrågan. Eftersom förbundets struktur ska göras om avslutade Håkan Sparr med att påminna om att alla medlemmar först och främst är försvarsförbundare och inte enbart medlemmar i en lokal förening. Maj Holmberg, studieorganisatör förening 55, Berga. Ett digert program med djupdykningar i framtidsfrågor om hur vi ska öka engagemanget i förbundet, kommunikationsfrågor och stadgefrågor varvades med kunskapsseminarier där bland annat lönekartläggning, pensionsfrågor och trygghetsavtalet avhandlades. Foto: Sören Andersson RÖSTER FRÅN ORDFÖRANDEKONFERENSEN Katarina Kruse, vice ordförande förening 114 Högkvarteret på Försvarsmakten. Intressant! Detta är den första ordförandekonferensen jag är på. Det är bra att höra och prata med de andra från resten av Sverige. Det ger mycket. Både samtalen i plenum och i pauserna har varit inspirerande. Att få se de andras perspektiv är bra och att få med sig nya matnyttiga fakta. Det som är nytt för mig är att se vilken roll förbundsstyrelsen spelar för förbundet. Jan Borgström, suppleant från Sverigeförening 101. Jättebra konferens! Jag är en föreningsmänniska och har lång erfarenhet av ideellt arbete bland annat i Sveriges största badmintonförening. Jag har gått från att vara en svartfot och blev entusiastisk medlem ganska nyligen. Jag skulle vilja engagera platsombuden mer. Jag tänker att vi ska synas bättre och kan bjuda på en fikalängd litet då och då och prata facket. Camilla Amcoff, ledamot förening 76 i Såtenäs. Väldigt givande. Trots att jag varit på både ett förbundsmöte och en ordförandekonferens så känner jag att jag har fått en större bild av förbundet. Det bästa är att få byta erfarenheter med andra fackliga. Jag gillar upplägget med kompetenshöjande seminarier varvat med gruppdiskussioner om framtiden. Jag hade önskat att fler föreningar hade kommit. En fjärdedel av dom saknades. Per Gustafson, vice ordförande förening 10 i Enköping/Uppsala. Bra! Att få träffa folk i samma roll och få ansikten på sina kollegor är bra. Det hade varit bra om jag hade varit mer förberedd på grupparbetena. Jag fattade inget av strukturdiskussionerna då jag inte fått information på förhand. Men jag tror att det viktigaste är att vi fortsätter att ha fokus på orten. Vi är platsombud för Försvarsförbundet i första hand, inte för en viss förening. Jag hade gärna haft mer erfarenhetsutbyte med de andra och fått höra mer om deras roller och uppdrag. 21

22 STRUKTUR Ny föreningsstruktur Förbundet har i flera år haft problem med strukturen. Medlemmarna har fram till nu i flera fall varit spridda över olika förband och myndigheter vilket försvårat när medlemmarna ska företrädas vid förhandlingar och samverkan. För att samordna medlemmarna har man skapat samarbetsorgan där en del bestått av mer än 15 föreningar. Nu är det bestämt att Försvarsförbundet ska få en helt ny struktur som ska vara klar senast den 1 januari SÅ HÄR BLIR DET Medlemmen ska tillhöra den förening som förhandlar åt honom eller henne. De mindre myndigheterna ska ha en förening vardera. För Försvarsmakten ska en eller flera organisationsenheter, exempelvis förband, ha en förening. Förvarets materielverk ska ha en förening med en eller flera verksamhetsområden. ÖVERSIKT MYNDIGHET Försvarsmakten Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Rekryteringsmyndigheten HUR FÖRENINGARNA ORGANISERAS En eller flera organisationsenheter, exempelvis förband, har en förening. (Runt 20 föreningar) Tre nya föreningar (En förening har en eller flera verksamhetsområden) De fyra befintliga föreningarna slås samman till en. En förening som tidigare. FÖRENINGENS NAMN Som tidigare. 310 (FSV) 320 (A&L) 330 (M&I, S&L, Gripen, Myndighetsgemensamma uppgifter, Internrevision samt Staber (som tidigare) Försvarshögskolan En ny förening bildas. 510 (tidigare en del av 114) Fortifikationsverket En förening som tidigare. 105 (som tidigare) Försvarets exportmyndighet Samverkas centralt av kansliet som tidigare. 1 (som tidigare) FÖRSVARSMAKTEN Medlemmen tillhör den förening som har förhandlingsansvaret för en eller flera organisationsenheter (exempelvis F17 eller P4). Denna princip gäller även olika delar inom FMLOG. FÖRSVARETS MATERIELVERK Medlemmen tillhör en förening som har en eller flera verksamhetsområden: Förråd, Service och Verkstäder (FSV), och en förening Test och Evaluering (T & E) samt en förening för Anskaffning och Logistik (A & L), Marknad och inköp (M & I), System och Produktionsledning (SPL), Gripen, Myndighetsgemensamma uppgifter (MgU), Internrevision samt Staber. Här ska tre nya föreningar bildas. De ska heta 310 (FSV), 320 (T & E) och 330 (återstående verksamhetsområden). FÖRSVARETS RADIOANSTALT, FRA De fyra föreningarna som finns idag ska slås samman till en. FRA-föreningen ska heta 410. REKRYTERINGSMYNDIGHETEN En förening som tidigare, förening 129. FÖRSVARSHÖGSKOLAN En ny förening, 510, bildas, istället för att de anställda vid FHS tillhör förening 114. FORTIFIKATIONSVERKET En förening som tidigare, förening 105. FÖRSVARETS EXPORTMYNDIGHET Samverkas centralt av kansliet under förening 1. Per Gunnarsson, sammankallande i arbetsgruppen som tagit fram den nya strukturen: Förbundets föreningsstruktur har diskuterats så länge jag kan minnas. Nu har vi tagit ett beslut utifrån principer som förhoppningsvis ska vara hållbara även när våra myndigheter omorganiserar nästa gång. Givetvis innebär beslutet en förändring för många medlemmar men vi tror att vi genom detta beslut säkerställer att alla medlemmar representeras på bästa sätt. Vi vill också betona att man är medlem i Försvarsförbundet och givetvis alltid välkommen på de aktiviteter som ordnas på orten oavsett vilken förening man råkar tillhöra, säger Per Gunnarsson.»Tänk inte förening, tänk Försvarsförbundet!«22

23 TINNAS TANKAR Mössdum och ansiktsblind Aldrig får man vara riktigt glad. Nu när min mössdumhet äntligen är borta för säsongen träder ansiktsblindheten in i stället. Kanske behövs en liten förklaring: vintern är svår för mig. Kyla kräver mössa, och mössa gör mig per automatik dum i huvudet. Nu är jag kanske inte den vassaste kniven i lådan resten av året heller, men just mössäsongen är en ren plåga. Det är som om mitt intellekt stänger ner när det får något stickat över sig. Jag hör inte riktigt vad folk säger och förstår inte vad de menar. Förr brukade jag skylla alla mina tillkortakommanden på att jag är vänsterhänt, men det funkar liksom inte i det här fallet. Om jag tar av mig mössan för att fatta något tvingas jag avslöja min dåliga hårdag med en hjässa som sprakar av statisk elektricitet. Så det blir som att välja mellan pest och kolera; dum eller ful? För mina barn predikar jag ständigt att klokskap är viktigare än all yta i världen. Men när man står där och ser ut som något katten har släpat in, slickat på och sedan gett en elstöt är det inte så lätt. Nu när vintern äntligen är över kommer andra problem: jag känner inte igen människor som bär solglasögon. Om min man passerade mig på Stortorget i Katrineholm och hade solglasögon på sig skulle jag gå förbi utan att känna igen honom. Eftersom jag känner rätt många katrineholmare vid det här laget, och de flesta envisas med solglasögon på sommaren, så är det ett rätt jobbigt läge. Vad väljer man? Hälsa glatt på alla i förebyggande syfte och utses till ortens byfåne, eller hälsa på ingen alls och få ett rykte som lokaltidningens diva? Sicket dilemma. Det bästa är väl helt enkelt att gå ut i skogen och sätta sig på en sten till den gyllene tiden infaller. Det brukar vara några veckor i november då det ännu inte är för kallt och då solen inte orkar upp alls. Å andra sidan har jag i-landsproblem som gäller året runt. Min hästblindhet, till exempel. Ja, du läste rätt. Min dotter har varit hästtjej i flera år. Jag har otaliga gånger suttit på ridhusets läktare och försökt plugga in vilken häst som heter vad. Titta på Anton, vad han är busig eller Flippan är pigg i dag, säger de andra hästmorsorna och jag instämmer glatt utan att ha en aning om vem de pratar om. Jag ser bara en häst. Och en häst till. En gång fick ridskolan en ny häst med lång päls kring hovarna. Honom kände jag igen, för han liknade ingen annan. Sedan klipptes hovskägget bort och jag var åter på ruta ett. Med fåglar är det likadant. Jag spanar flitigt efter fåglar på våren och vet att ingen är den andra lik, men jag ser inget annat än fåglar. Jag får göra som min svåger och kalla alla för strandpipare. Någon gång kanske jag får rätt. I övrigt får jag helt enkelt acceptera faktum: jag är rätt korkad, ansiktsblind och har dåligt minne. Men duger precis som jag är. CARINA WISING som kallas Tinna och som ser fram emot lite vårljus.»de f lesta envisas med solglasögon på sommaren«23

24 Anmäl ny adress här: Posttidning B Namn Postnummer Ortsnamn Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. A 2793-Försvaret Utdelningsadress Dina medlemsförsäkringar i Folksam Som medlem i Försvarsförbundet får du ett erbjudande som tagits fram i samarbete mellan Folksam och ditt förbund. Försäkringarna innehåller mer och har ett lägre pris än om du skulle skaffa dem på egen hand. Med hemmet försäkrat hos oss får du rabatt på många av våra andra försäkringar. Vi försäkrar nästan allt, från fritidshus, bilar och båtar, till barn och husdjur. Vad klappar ditt hjärta för? Ring eller besök folksam.se/dinarabatter