Bättre konjunktur men ingen överfart
|
|
- Gustav Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Marknadsbrev mars 2014 Bättre konjunktur men ingen överfart Ny konjunkturprognos Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Det är företagen som sitter på nyckeln till styrkan i återhämtningen. Bland finansiella tillgångar föredrar vi fortfarande aktier framför räntor. Men vinsterna har inte hängt med, och det råder stor osäkerhet kring situationen i Ukraina, så var beredd på risk för större slag. Den närsynte investeraren Det är stor skillnad på hur vi faktiskt agerar som investerare och bilden av hur man bör agera när man fattar investeringsbeslut. Vi vill gärna spara, men skjuter helst tidpunkten för beslut på framtiden. Här och nu prioriterar vi konsumtion framför sparande. Högst avkastning senaste fem åren Under den senaste femårsperioden har avkastningen i ndias livportfölj varit i genomsnitt 8,5 procent per år. Det är bäst bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning. God finansiell styrka och riskspridning ligger bakom den starka utvecklingen. Börsutveckling 1 februari 3 mars i svenska kronor Nordamerika 2,9% Sverige 2,3% Europa 3,1% Ryssland 14,7% Asien Japan 2,0% 1,3% Afrika 2,8% Sydamerika 0,0% Australien 6,2% Världen 2,5% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
2 MAKROPERSPEKTIV Bättre vind i konjunkturseglen Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Det är företagen som sitter på nyckeln till styrkan i återhämtningen. Bland finansiella tillgångar föredrar vi fortfarande aktier framför räntor. Men vinsterna har inte hängt med, och det råder stor osäkerhet kring situationen i Ukraina, så var beredd på risk för större slag. Den globala ekonomin har haft en snubblande återhämtning det senaste året. Vi har tidigare liknat konjunkturen vid ett fartyg som seglar på ett hav där risken att stöta ihop med ett isberg är stor. Vårt konjunkturfartyg har klarat sig från större krockar det senaste året. Det har dock skett på bekostnad av sänkt fart och tillväxten förra året blev lägre än vi tidigare räknat med. När vi nu blickar mot horisonten kan vi konstatera att det på vissa håll skett islossning. Uppgörelsen om både budget och skuldtak i USA är ett sådant exempel. Det har drastiskt minskat den politiska osäkerheten på andra sidan Atlanten. Samtidigt börjar de krisdrabbade länderna i Sydeuropa att repa sig. Recessionen i euroområdet är bruten och vi ser en försiktig återhämtning. I Sverige stod tillväxten och stampade förra året tyngd av svag export till följd av svag omvärldsefterfrågan och en relativt stark krona. Vi ser nu tecken på att industriproduktionen har bottnat och räknar med att den gradvis vänder uppåt när omvärldsefterfrågan stabiliseras och blir starkare. Hushållen fortsätter dessutom att ha det väl förspänt med hjälp av goda realinkomster, bättre arbetsmarknad, låga räntor och god förmögenhetsutveckling. Det bäddar för starkare tillväxt det närmaste året. Företagen sitter på nyckeln Framöver räknar vi med att den globala konjunkturen gradvis får allt bättre vind i seglen, vilket är i linje med de mer optimistiska framåtblickande indikatorerna. Drivkrafterna kommer främst från fortsatt låga räntor och mindre stram finanspolitik. Nyckeln till en självläkande tillväxt finns framför allt hos företagen. Hittills har dock företagen haft en avvaktande inställning till nyinvesteringar. Överkapacitet och svag efterfrågan är det som hållit tillbaka investeringarna. För små och medelstora bolag är dessutom finansieringsmöjligheterna begränsade. I vårt huvudscenario räknar vi med att företagen har ett uppdämt investeringsbehov efter många år av nedskärningar främst bland mogna bolag. Det bidrar till en återhämtning i konjunkturen. Men det är en kombination av företagens investeringsvilja och finansieringsmöjligheter som blir avgörande för styrkan i återhämtningen. Sammantaget räknar vi med ett cykliskt uppsving, men det handlar inte om någon överfart. Den långsiktiga till- växttrenden kommer förmodligen att vara lägre nu än decenniet som föregick finanskrisen. Den globala ekonomin släpar fortfarande på en ryggsäck av höga skulder och mycket lediga resurser som tynger tillväxtpotentialen. Investeringar Andel av BNP, procent Tyskland Euroområdet USA Japan Source: Reuters EcoWin Balanserade risker Som vanligt omgärdas konjunkturutsikterna av osäkerhet. Det finns några isberg kvar i farleden. I Europa ska bankerna kvalitetsgranskas och stresstestas i vår, vilket kommer att blotta svagheter. Flera tillväxtländer är sårbara för finansiell turbulens i kölvattnet av att den amerikanska centralbanken Fed minskar sina stimulanser. Kinas allt för snabbt växande skuggbanksektor är också något som kan sätta käppar i hjulen. Det finns därmed fortfarande flera potentiella risker som kan sätta krokben för den globala konjunkturen. Samtidigt saknas det inte möjligheter som skulle kunna göra att tillväxten tar fart starkare än väntat. Ett sådant exempel är om genomlysningen av banksektorn i euroområdet kombineras med trovärdiga lösningar. Det skulle mycket väl kunna bli en positiv katalysator. Vår sammanlagda bedömning är att riskbilden för den globala konjunkturen är mer balanserad nu än tidigare och att vi lämnat det akuta krisskedet bakom oss. 2
3 Lågräntemiljö består Det globala inflationstrycket fortsätter att vara dämpat. Relativt hög arbetslöshet och viss överkapacitet i kombination med fortsatt stenhård global konkurrens gör att vi inte ser något inflationshot trots att konjunkturen samtidigt återhämtar sig. Det gör att lågräntemiljön består ytterligare ett tag. De stora centralbankerna börjar gå lite skilda vägar. Fed har börjat lätta på gasen, medan ECB och den japanska centralbanken fortsätter att stimulera. Fed har börjat lätta på gasen. I takt med fortsatt konjunkturförstärkning räknar vi med att Fed fortsätter att dra ned på obligationsköpen. I euroområdet är utvecklingen däremot fortfarande bräcklig och ytterligare stimulans behövs. Ett av euroområdets huvudproblem är att kreditgivningen fungerar trögt. Det gör att ECBs åtgärder inte får full effekt. Trots att ECB vridit på fullt tryck i kranen sipprar det bara ut lite stimulans i slutänden. Vi räknar med att ECB under våren lanserar ytterligare kvantitativa åtgärder, som främst riktar sig mot små och medelstora företag. Det skulle kunna lösa upp knuten på den tilltäppta kreditkanalen. I Japan fortsätter centralbanken på den inslagna vägen med kraftigt expansiv penningpolitik. Sammantaget kommer centralbankernas balansräkningar att fortsätta växa det närmaste året. Det betyder fortsatt ökad likviditet och därmed mycket smörjmedel i det finansiella systemet. Samtidigt kommer styrräntorna ligga kvar på mycket låga nivåer. I USA dröjer en första höjning sannolikt till en bit in i I euroområdet och Japan ligger däremot styrräntorna kvar nära noll hela prognosperioden Styrräntor Procent ECB FED Riksbanken ndias prognos Källa: Ecowin och ndia Riksbanken avvaktar Låg aktivitet och mycket låg inflation fick Riksbanken att i december sänka reporäntan till 0,75 procent. Det innebär att det penningpolitiska skyttegravskriget som präglade stora delar av förra året, där låg inflation ställts mot risker med för hög skuldsättning, tillfälligt har vapenvila. Riksbankens sänkning kom dock sent i konjunkturcykeln. Och riskerna med stora och växande skulder finns kvar. Inflationen kommer dock fortsätta vara dämpad det närmaste året. Det i kombination med att ECB väntas lägga i ytterligare en penningpolitisk växel gör att det blir svårt för Riksbanken att höja räntan utan att kronan stärks för mycket. Det kommer att bli alltmer tydligt att reporäntan inte kommer att kunna styra alla delar av ekonomin på ett optimalt sätt. Sammantaget räknar vi med att reporäntan ligger kvar på 0,75 procent resten av året för att därefter höjas i långsam takt under Fortsatt fördel för aktier Bättre tillväxt, fortsatt låga räntor och mycket överskottslikviditet talar för att investerares jakt på avkastning bland risktillgångar fortsätter. Gradvis bättre konjunkturutsikter talar för att obligationsräntorna kommer vara på en försiktigt stigande trend det kommande året. Vi räknar däremot inte med en större uppgång av obligationsräntor så länge inflationsutvecklingen är dämpad. Dessutom fungerar centralbankernas nollräntepolitik och fortsatt växande överskottslikviditet som släpankare och hindrar en allt för brant ränteuppgång. Med räntor på historiskt låga nivåer är det rationellt för investerare att söka högre avkastning och därmed också högre risk på annat håll. Men det som ser sött och gott ut kan visa sig vara en honungsfälla. Ett sådant exempel är företagsobligationer med lågt kreditbetyg, så kallade high yield, där priserna nu är dyra. Jakten på avkastning har pressat ned ränteskillnaderna till nästan samma nivåer som rådde innan finanskrisen bröt ut. Potentialen framöver för detta segment torde dock vara mer begränsad. Flera av de drivkrafter som bidrog till stark börsutveckling förra året finns fortfarande kvar. Låga räntor, god riskaptit och bättre konjunkturläge är faktorer som fortsätter att tala till börsens fördel. Företagens vinster har däremot inte hängt med i uppgången och det betyder samtidigt att värderingarna har ökat. Värderingarna är nu relativt normala sett i ett historiskt perspektiv. Starkare efterfrågan väntas även leda till ökad orderingång och ökade volymer, vilket talar för bättre vinstutveckling för bolagen framöver. Vi föredrar fortfarande aktier framför räntor, men potentialen är lägre än för ett år sedan. Räkna också med att resan framöver kommer att kantas med risk för större slag än vi såg förra året. Heidi Elmér Chefekonom 3
4 PLACERA Den närsynte investeraren Det är stor skillnad på hur vi faktiskt agerar som investerare och bilden av hur man bör agera när man fattar investeringsbeslut. Vi vill gärna spara, men skjuter helst tidpunkten för beslut på framtiden. Här och nu prioriterar vi konsumtion framför sparande. Det är dags att fokusera på den närsynte investeraren. Fokus ligger på här och nu Vad menar man med närsynthet i investeringssammanhang? En enkel förklaring är att vi är alltför fokuserade på dagsläget. Vi har svårt att föreställa oss våra behov i framtiden, och svårt att relatera det där valet vi har att göra idag till vad som är bäst för oss i framtiden. Det klassiska exemplet på den här dagsfokuseringen rör inte sparande eller investeringar, utan bananer. Ett avdelningsmöte planerades på ett företag det låg en vecka fram i tiden och frågeställningen var nu vad man skulle bjuda på för tilltugg. Bananer och frukt, svarade 74 procent av de tillfrågade deltagarna. Företaget köpte in en laddning med fruktkorgar, men lade även fram choklad i olika former. Så kom tiden för mötet, deltagarnas val mellan choklad och bananer observerades och 70 procent valde chokladen. Vi har svårt att föreställa oss våra behov i framtiden, och svårt att relatera det där valet vi har att göra idag till vad som är bäst för oss i framtiden. Ni förstår poängen och likheten med pensionssparande? Det är lätt att ha en dialog idag om vikten av att ha ett sparande antagligen är vi rörande ense om vad man borde göra. Jag kan sätta upp fem spartips och prata IPS, riskspridning och buffertsparande och ni kommer att nicka instämmande. Men när beslutstidpunkten närmar sig, när den där chokladen ligger där och ser inbjudande ut just då och där är det lätt att prioritera annorlunda och att fortsätta konsumera idag istället för att spara till imorgon. Vi sparar gärna i framtiden, men inte lika gärna idag Save more tomorrow var också namnet på ett försök som några amerikanska forskare genomförde. Istället för att bara informera anställda på ett företag om vikten av att spara gav man dem möjligheten att teckna ett kontrakt. Av individens framtida löneökningar skulle en viss andel gå till sparande. Det rörde sig alltså inte om pengar nu, utan om pengar i framtiden. Det rörde sig heller inte om att minska dagens inkomst en del av löneökningen kom ju individen till godo när sparandet var avdraget. När man ställde detta framtida sparande mot ett traditionellt råd Om det händelsevis skulle dimpa ned en oförutsedd intäkt någon gång under 2014 en skatteåterbäring du inte räknat med eller en oväntat stor lönehöjning: se till att spara åtminstone hälften. från en rådgivare att starta ett månadssparande fann man att långt fler gillade framtidskontraktet. Av de som sade nej till månadssparande var nästan 80 procent pigga på att avstå framtida löneökning. Satte man sig ned och räknade på det skulle det antagligen gå på ett ut, men känslan hos individen och psykologin bakom valet var en helt annan. Jag inbillar mig gärna att man, om man vill, kan göra något åt sina tillkortakommanden. Förutsatt att man känner till dem, naturligtvis! Så känner du igen dig i choklad kontra bananvalet, och vet du med dig att du har svårt att riktigt få till motivationen när det gäller pensionssparande fixa till ett save more tomorrow med dig själv! Om det händelsevis skulle dimpa ned en oförutsedd intäkt någon gång under 2014 en skatteåterbäring du inte räknat med eller en oväntat stor lönehöjning: se till att spara åtminstone hälften. Och viktigt: gör valet nu med ett formellt kontrakt om så skulle behövas och låt inte det vanliga, närsynta beslutsjaget styra utfallet. Jeanette Hauff Sparekonom 4
5 PLACERA ndia Liv har haft högst avkastning senaste fem åren Under den senaste femårsperioden har avkastningen i ndias livportfölj varit 8,5 procent per år i genomsnitt. Det är bäst bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning. God finansiell styrka och riskspridning ligger bakom den starka utvecklingen. Vår portfölj är konstruerad för att ge hög och stabil avkastning över tid med ett balanserat risktagande. Förutom att vi har haft högst avkastning bland de svenska livbolagen som är öppna för nyteckning har utvecklingen även varit mycket jämn och stabil. Det är ett kvitto på portföljens kvalitet, och visar att vår strategi fungerar mycket bra, säger Hans Sterte, kapitalförvaltningschef på ndia. Finansiell styrka och riskspridning bakom hög avkastning Det är aktieinnehaven som har gett störst bidrag till livportföljens avkastning. Men även andra så kallade risktillgångar som private equity och fastigheter har utvecklats väl. Att ha en stor andel risktillgångar i portföljen är en förutsättning för att skapa hög avkastning i synnerhet med dagens låga räntor. För ndia Livs del utgör andelen risktillgångar omkring 60 procent av det samlade innehavet det möjliggörs av god finansiell styrka och hög riskspridning. Jag brukar säga att en av de viktigaste sakerna att titta på hos ett livbolag är den finansiella ställningen. Bolag med svag finansiell ställning måste begränsa risknivån i sina portföljer och behöver därför investera en stor del av kapitalet i obligationer, något som begränsar deras potential. Vi är finansiellt starka, och kan därför hålla en stor andel risktillgångar i portföljen. Det ger oss goda möjligheter att skapa hög avkastning, säger Hans Sterte. Tillgångsslagen som ryms i ndia Livs portfölj kan delas in i ett tiotal kategorier som i sin tur består av ett flertal underkategorier. De flesta av dessa tenderar att utvecklas oberoende av varandra ett svagt börsår kan till exempel vara ett bra år för råvaror eller krediter. När tillgångsslag som var för sig har hög risk kombineras i en portfölj, kompletterar de varandra med följden att den samlade risknivån minskar. Med en smart portföljuppbyggnad kan man på så sätt begränsa risken utan att göra för stort avkall på avkastningsmöjligheterna. Vi är finansiellt starka, och kan därför hålla en stor andel risktillgångar i portföljen. Vår investeringsstrategi är centrerad kring riskspridning. Vi investerar i många tillgångsslag på olika marknader, och lägger stort fokus på hur vi på bästa sätt fördelar vårt innehav mellan dessa. Även det bidrar till att vi kan ha en stor andel risktillgångar i portföljen utan att vi behöver höja själva risken, fortsätter Hans Sterte. 2013: Den koncentrerade aktieportföljens år Fjolårets avkastning uppgick till 6,7 procent, vilket var lägre än för flera av konkurrenterna. Enligt Hans Sterte är 2013 ett typexempel på ett år då portföljer med stor spridning mellan innehaven inte kommer ligga i topp. Förra året var ganska speciellt i den bemärkelsen att utvecklade länders börser gick mycket starkt, medan tillväxtmarknader backade. Även råvaror utvecklades riktigt svagt. Det gynnade livbolag med ett mer koncentrerat risktagande i framför allt svenska aktier vilket är raka motsatsen till vår strategi som bygger på att investera i många olika tillgångsslag. Därför är det naturligt att vi inte ligger i toppskiktet under år som det förra, men det omvända gäller förstås också, säger han och fortsätter: Tittar vi på de senaste fem åren har vi faktiskt endast toppat listan under ett enskilt år. Trots det har vi haft högst avkastning under hela femårsperioden. Långsiktig kapitalförvaltning handlar lika mycket om att bevara kapital under dåliga år som att få det att växa under bra år. För att uppnå ett bra långsiktigt resultat är det viktigaste att uppnå god riskspridning. Det är det bästa sättet att skapa förutsättningar för hög avkastning och dessutom jämna ut svängarna från år till år, avslutar Sterte. 5
6 ndias modellportföljer uppdateringar första kvartalet 2014 ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex aldrig att bytas mot en Europafond. Första kvartalet 2014: Endast små portföljförändringar Ökade kursrörelser under årets första månader har lett till att risknivån på de finansiella marknaderna, mätt som standardavvikelse, har ökat något. Det rör sig dock om förhållandevis små förskjutningar av risknivån, vilket endast leder till mindre förändringar i sammansättningen av portföljerna. Den huvudsakliga förändringen är att andelen svenska aktier har minskats något, medan andelen globala aktier har ökat. Förändringen beror på att den förväntade risknivån för svenska aktier är högre än för globala aktier. Denna förändring gäller portföljerna 1 3. I övriga portföljer har endast marginella förändringar gjorts. Fondbyten första kvartalet 2014 Lannebo Sverige Flexibel byts mot Carnegie Sverige Förvaltaren för den nystartade fonden Lannebo Sverige Flexibel, som har friare placeringsregler än traditionella svenska aktiefonder har sedan start haft en positiv syn på den svenska aktiemarknaden och positionerat fonden gentemot bolag och sektorer som historiskt gynnats i en positiv aktiemarknad. Trots det nådde den relativa avkastningen inte riktigt upp till förväntningarna. Vi ersätter Lannebo Sverige Flexibel med Carnegie Sverige som i större utsträckning bygger sina investeringsbeslut på värderingen i de underliggande bolagen snarare än att försöka anpassa portföljen utifrån olika marknadsscenarion. Fonden har varit vårt förstahandsval under stora delar av förra året och har bevisat god kvalitet i förvaltningen i olika marknadslägen. Förändringen berör samtliga portföljer. 6
7 ndia Småbolag Sverige och Carnegie Swedish Small Cap byts ut mot Odin Sverige Svenska småbolag har utvecklats betydligt bättre än större bolag under det senaste året och även hittills i år. Vi har haft en övervikt av småbolag i portföljerna, vilket har gynnat vår relativa avkastning. Efter en lång period av överprestation för små bolag, har dock värderingarna stigit. Vi väljer därför att byta ut fonderna ndia Småbolag och Carnegie Swedish Small Cap mot Odin Sverige, som i större utsträckning fokuserar på medelstora bolag i sin förvaltning. Bytet av ndia Småbolag berör modellportföljerna 2 och 3, och bytet av Carnegie Swedish Small Cap berör modellportföljerna 4 och 5. Acadian Emerging Markets byts mot ndia Tillväxtmarknadsfond Acadian Emerging Markets har varit vårt förstahandsval bland tillväxtmarknadsfonder under lång tid. Fonden förvaltas enligt en kvantitativ modell, som har fungerat bra på senare år. Med tanke på den turbulens som har drabbat ett flertal tillväxtländers börser på senare tid, tror vi att fundamental analys kommer spela en viktigare roll framöver. Vi byter därför till den nya fonden ndia Tillväxtmarknadsfond som förvaltas av Lazard Asset Management. Lazard är en erkänt duktig förvaltare som vi tror kommer vara det bättre valet på tillväxtmarknader framöver. I och med bytet sänks även förvaltningsavgiften. Förändringen berör samtliga portföljer. Old Mutual Emerging Market Debt byts ut mot Nordea European High Yield Old Mutual Emerging Market Debt lades till portföljerna 3 5 i det tredje kvartalet i fjol. Innehavet har utvecklats positivt under denna period. Vi ser nu en ökad risk inom tillväxtmarknadsobligationer, och vår bedömning är att high yield-obligationer är ett bättre val sett till risknivå och avkastningspotential. Det innebär att Nordea European High Yield ersätter Old Mutual Emerging Market Debt i modellportföljerna 3 5. Angående innehavet i Russian Prosperity I modellportfölj 4 och 5 har vi sedan tidigare en liten övervikt i ryska aktier genom fonden Russian Prosperity. Detta innehav har bidragit negativt till portföljernas avkastning till följd av den senaste tidens oro på den ryska börsen. Vi väljer dock att behålla vårt innehav i Russian Prosperity tills vidare. Innehållsansvarig Anthony Mickelson 7
8 Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Globala aktier Carnegie Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond ndia Penningmarknad ndia Tillväxtmarknadsfond Fördelning 4P** Avgift Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 6% 6% 10 % 7% 3% 28 % 29 % 7% 100 % * * 1,65 Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond ndia Penningmarknad ndia Tillväxtmarknadsfond Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 10 % 7% 11 % 10 % 7% 3% 16 % 17 % 15 % 100 % 2,0 * * 1,65 Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Lynx Dynamic BlackRock Absolute Return Bond Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor/Alt. placeringar Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 17 % 6% 11 % 17 % 16 % 5% 2% 18 % 100 % 2,0 * * 1,65 Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Lynx Dynamic Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 23 % 9% 12 % 20 % 2% 2% 2% 21 % 5% 100 % 2,0 * * 1,65 2,5 Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Odin Sverige ndia Världen ndia Global Exponering Catella Hedge Nordea European High Yield Bond ndia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities Russian Prosperity Fördelning 4P** Avgift Globala aktier Alternativa placeringar Räntor Tillväxtmarknader *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 23 % 9% 12 % 20 % 2% 3% 21 % 6% 100 % 2,0 * * 2,5 8
9 ndia Liv i siffror januari 2014 Garantiränta I den traditionella förvaltningen växer försäkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter. Återbärin sränta 6 % från och med 1 januari 2014 Genomsnittlig ränta historiskt: 5 år : 3,9 % 10 år : 4,5 % 15 år : 5,5 % Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkastningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats. Kollektiv konsoliderin s rad : 109 % Solvens rad : 160 % Solvensgrad historiskt: : 164 % : 167 % Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på ndia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäkringstagare. Förvaltat kapital : MSEK Detta är värdet på de tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Portföljens fördelnin ,0% 3,7% 9,1% 5,2% 7,9% 1,6% 0,0% 2,8% 36,7% Totalavkastnin : 0,18 % ( januari) Rullande 12 mån: 6,67 % Så här fun erar sparande i traditionell förvaltnin Försäkringens totala värde kallas för försäkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på ndia Livs tillgångar. Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på tillgångarna. Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott. Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet ,7% 7,7% % 10,0% 1,7% 0,0% 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på ndia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna. Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollektiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden. Sv nominella obligationer Realobligationer Hedgefonder Fastigheter Infrastruktur Onoterade bolag Svenska aktier Nordamerikanska aktier Europeiska aktier Pacific aktier Aktier i tillväxtmarknader Affärsstrategiska tillgångar Råvaror Låneportfölj Övriga kreditinvesteringar 9
10 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 3,7 13,12% 27,45% 149,5 Norden 5,9 20,30% 28,70% 118,83% Europa 4,30% 24,10% 26,81% 78,61% USA 5,15% 24,43% 49,37% 105% Japan -1,31% 14,2 10,61% 23,40% Brasilien 5,46% -21,15% -37,81% 9,38% Ryssland -12,31% -21,88% -38,38% 67,23% Indien 2,77% -0,93% -13,68% 56,92% Kina 0,16% 1,22% 1,3 36,16% Världsindex 4,10% 18,02% 28,43% 79,65% Tillväxtmarknader 9% -5,47% -6,72% 57,50% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,48-7% 0,96% 2,51% -30,00% EURSEK 8,89 6% 6,45% 0,78% -23,42% GBPSEK 10,79 1,13% 11,32% 4,92% -16,97% EURUSD 1,37 5% 5,4-1,68% 9,35% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 104,9 8,80% 16,42% 2,95% 151,91% Olja (Brent Crude, 1st future) 111,2 4,87% 1% -3,13% 154,46% Guld (Spot) 1 350,6 7,39% -14,18% -4,62% 47,40% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 0,75 0,0-25,0-75,0-25,0 ECB 0,25 0,0-50,0-75,0-175,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,86-10,0-27,1-149,8-22,5 USA 2 år 0,30 0,7 6,7-45,9-57,4 Tyskland 2 år 0,11 2,7 7,4-167,1-107,5 Sverige 10 år 2,15-6,1 24,5-130,5-66,2 USA 10 år 2,60 2,5 72,6-95,4-27,6 Tyskland 10 år 5-9,3 13,3-177,5-149,7 Stadsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 0,5 0,0 Sverige Tyskland USA Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 mar-09 sep-09 mar-10 sep-10 mar-11 sep-11 mar-12 sep-12 mar-13 sep-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10
Fem år med nollräntor and counting
Marknadsbrev december 2013 Fem år med nollräntor and counting Fem år med nollräntor and counting. Ultralätt och okonventionell penningpolitik har varit nödvändigt för att förhindra en kollaps för de finansiella
Läs merFörändringar i Fondstrategier Stockholm 21 maj Vi säljer JP Morgan US Smaller Companies och köper Fidelity Asian Special Situations.
XL Fondstrategier Förändringar i Fondstrategier Stockholm 1 maj 01 Vi säljer och köper. Varför? Vi ändrar från övervikt i USA till neutral vikt genom att sälja av JP Morgan US Smaller Companies. Sedan
Läs merMÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en
Läs mer0,2% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 52,8%
US Balanserad 2 1 1 visas med återinvesterad utdelning. ens avkastning visas exklusive avgifter. World föll under april med 1 procent medan de europeiska börserna (STOXX Europe 0) föll med 1,6 procent.
Läs merStartdatum Jämförelseindex -3,1% Rådgivare 52,8%
US Balanserad Index 2 Index visas med återinvesterad utdelning. ens avkastning visas exklusive avgifter. fallet under årets två inledande månader. Amerikanska S&P500 klättrade till sin högsta nivå sedan
Läs merHöjdpunkter. Agasti Marknadssyn
Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna
Läs merMÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX
MÅNADSBREV JUNI, 2017: BLOX I juni månad slutade den globala aktiemarknaden (MSCI World) ned nästan 3 % i svenska kronor. Stockholmbörsen (OMXS30) utvecklades i linje med de globala aktiemarknaderna och
Läs merMÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska
Läs merMÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Centralbankerna var återigen i fokus och makrodata som kom under månaden påminde om utvecklingen som vi har haft under en tid, d.v.s. bättre i Europa och
Läs merSverige 1,9% Europa 2,7%
Marknadsbrev oktober 2014 Global konjunktur i otakt USA växlar upp, Europa bromsar. Världsekonomin drar åt olika håll. Den främsta skiljelinjen går mellan ett allt starkare USA och ett euroområde som fortsätter
Läs merFondstrategier. Maj 2019
Fondstrategier Maj 2019 Information Hej! Vi är glada över att du prenumererar på Danske Banks Fondstrategier och vi hoppas att du har glädje av dem. Framöver kommer formatet av dessa utskick förändras
Läs merSwedbank Investeringsstrategi
Swedbank Investeringsstrategi Oktober 2014 1 Vilken skillnad gör strategisk och taktisk allokering för portföljen? Strategisk allokering (fördelning) Strategisk allokering är det portföljutseende som passar
Läs mer21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Läs merMÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING
MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Det sammanslagna globala inköpschefsindexet, som presenterades i början av mars, steg till 52.0 i från 51.7 i månaden innan. I USA föll siffran tillbaka
Läs merMÅNADSBREV MARS, 2017: BLOX
MÅNADSBREV MARS, 2017: BLOX Under mars utvecklades den globala aktiemarknaden (MSCI World) något positivt och steg marginellt i svenska kronor. Stockholmsbörsen (OMXS30) hade en positiv månad och steg
Läs mer4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD
4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra
Läs merNästa steg mot ett ännu starkare fondutbud!
Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! I våras gjorde vi stora förändringarna i utbudet i syfte att erbjuda ett så bra fonderbjudande som möjligt. Nu tar vi nästa steg. I denna höstlansering ger vi
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merStartdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9%
US Balanserad Index 2 1 1 med och tyska DAX med 3%. Svenska börsen avvek dock och OMX30 stängde månaden drygt ned. Relativt starka företagsrapporter, men främst av förhoppningar om nya US Balanserad 3,8%
Läs mer-4,6% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 56,3%
US Balanserad 2 1 1 allmän global konjunkturosäkerhet. Den makroekonomiska statistiken har åter varit en aning svagare för samtliga större regioner och pekat mot en global avmattning. Marknadens focus
Läs mer17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Läs merCATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merSEB House View Marknadssyn 07 mars
SEB House View Marknadssyn 07 mars Hur ser vi på marknadsläget just nu? Global tillväxt är stark Högre räntor oroar marknaderna Goda vinstprognoser 75% Låga räntor och god likviditet ett tag till Försiktig
Läs merMÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING
MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF
Läs merMÅNADSBREV FEBRUARI, 2017: BLOX
MÅNADSBREV FEBRUARI, 2017: BLOX Under februari utvecklades den globala aktiemarknaden (MSCI World) positivt och steg med 6 %, omräknat i svenska kronor. Även Stockholmsbörsen (OMXS30) hade en positiv månad
Läs merMÅNADSBREV SEPTEMBER, 2017: BLOX
MÅNADSBREV SEPTEMBER, 2017: BLOX Aktiemarknaderna steg under september, globala aktier (MSCI World) med ca 4,7 % i svenska kronor och Stockholmsbörsen (OMXS30) med ca 5,8 %. Riskaptiten kom tillbaka med
Läs merPiggare börser och nya centralbanksåtgärder
Marknadsbrev april 16 Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Börsen tillbaka på ruta ett. På senare tid har de globala aktiemarknaderna återhämtat sig rejält från raset i början av året. Flera faktorer
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merMÅNADSBREV NOVEMBER, 2017: BLOX
MÅNADSBREV NOVEMBER, 2017: BLOX Under november har vi sett en varierad utveckling på aktiemarknaderna. Globala aktier (MSCI World) steg med ca 1,9 % i svenska kronor medan Stockholmsbörsen (OMX30) föll
Läs merMÅNADSBREV DECEMBER, 2017: BLOX
MÅNADSBREV DECEMBER, 20: BLOX Under december har vi sett en varierande utveckling på aktiemarknaderna och globala aktier (MSCI World) backade med ca 1 % i svenska kronor. Sverige (OMXS30) utmärkte sig
Läs merMånadsrapport januari 2010
Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas
Läs merStigande ränta gav börsrekyl
Marknadsbrev juni 015 Stigande ränta gav börsrekyl I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus
Läs mer4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR
4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.
Läs mer10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET
10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från
Läs merStor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder
Marknadsbrev juni-juli 2014 Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder Vad avgör humöret på obligationsmarknaden? Trots att konjunkturen har fortsatt att röra sig i rätt riktning har långa obligationsräntor
Läs merMÅNADSBREV AUGUSTI, 2017: BLOX
MÅNADSBREV AUGUSTI, 20: BLOX Under augusti månad föll den globala aktiemarknaden (MSCI World) med ca 1,7 % i svenska kronor. Stockholmsbörsen (OMXS30) utvecklades något negativt och slutade månaden -0,10
Läs merCarnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN
Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora
Läs merMÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING
MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Likt 2014 föll den globala tillväxten kraftigt under första kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre tillväxt i USA och Kina. Tittar
Läs merVi köper DI Euro High Yield, DI Nordiska Företagsobligationer och säljer DI Tillväxtmarknadsobligationer.
XL Fondstrategier Stockholm juli 01 Förändringar i Fondstrategier Vi minskar innehaven i samt Fund. Vi köper, och säljer DI Tillväxtmarknadsobligationer. Varför? Risken för ett fullskaligt handelskrig
Läs mer31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT
31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats
Läs merMÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla
Läs merMÅNADSBREV OKTOBER, 2017: BLOX
MÅNADSBREV OKTOBER, 2017: BLOX Aktiemarknaderna steg under oktober, globala aktier (MSCI World) med ca 4,7 % i svenska kronor och Stockholmsbörsen (OMX30) med ca 2,1 %. Under månaden har det fokuserats
Läs merMÅNADSBREV APRIL, 2017: BLOX
MÅNADSBREV APRIL, 2017: BLOX Under april slutade den globala aktiemarknaden (MSCI World) oförändrat i svenska kronor. Stockholmsbörsen (OMXS30) hade en positiv månad och steg med ca 2,5 % exklusive utdelningar.
Läs merStor nervositet på börserna i februari
Marknadsbrev mars 16 Stor nervositet på börserna i februari Nervositet präglar börserna. Den turbulenta inledningen på året fortsatte i oförminskad styrka i februari. Efter en kraftig nedgång under första
Läs mer1,7% Startdatum Jämförelseindex. Rådgivare 44,3%
US Balanserad Index 2 Index visas med återinvesterad utdelning. ens avkastning visas exklusive avgifter. republikaner inledningsvis fördes i positiv anda. Ifall fiscal cliff skulle inträffa, innebär det
Läs merMakrokommentar. November 2013
Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFlexLiv Överskottslikviditet
FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merMånadsbrev oktober 2018
Månadsbrev oktober 2018 Det har varit dramatiska veckor och extrema kursrörelser, globalt, i Sverige och givetvis även för småbolag. I USA lyckades företagsrapporterna överlag inte infria marknadens skyhögt
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merMÅNADSBREV DECEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV DECEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING I slutet av december beslutade USAs centralbank Fed, att höja räntan med 25 baspunkter. Det är den första räntehöjningen sedan 2006. Ränteläget är fortsatt
Läs merInvesteringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014
Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER
Läs merTillväxtmarknader riskerar baksmälla
Marknadsbrev september 2013 Tillväxtmarknader riskerar baksmälla De senaste åren har en våg av likviditet sköljt över de finansiella marknaderna till följd av centralbankers okonventionella åtgärder. Det
Läs merGlobal Asset Allocation Strategy 2018 Ytterligare ett bra år? Nordea Tactical Asset Allocation December 2017
Global Asset Allocation Strategy 2018 Ytterligare ett bra år? Nordea Tactical Asset Allocation December 2017 Sammanfattning 2018 ytterligare ett bra år? Hittills har decenniet inneburit ett långt rally
Läs merMånadskommentar november 2015
Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merMÅNADSBREV SEPTEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV SEPTEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING September blev en turbulent månad på världens finansmarknader. Även om volatiliteten kom ner från toppnivåerna i slutet av augusti så såg vi stora slag under
Läs mer8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre
Läs merMånadsbrev mars Anders Åström, Granit Fonder
Månadsbrev mars 2017 Efter en stark start på året har bland annat amerikanska aktier tagit en paus under mars till följd av den ökande oron kring Trumps möjligheter att driva igenom sin politik. Den amerikanska
Läs merFlexLiv Den nya pensionsprodukten
FlexLiv Den nya pensionsprodukten 2 Den nya pensionsprodukten FlexLiv ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring. Via ett antal förvaltade portföljer med
Läs merStrukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1111
Strukturerade placeringar Kapitalskyddade placeringar SEB1111 Aktieobligation Nya Tillväxtl xtländer 1111E och 1111F Aktieobligation Nya Tillväxtländer 3 år lång Exponering: BNP Paribas Next 11 Core 8
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar 1 Agenda Länsförsäkringars huvudscenario* Global tillväxt, kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik Tillväxtmarknaderna
Läs merSverige 9,6% Europa 6,5%
Marknadsbrev augusti 2013 Starkare konjunktursignaler Under sommaren har vi fått allt fler besked om att de gröna skotten i världsekonomin har vuxit sig starkare. I USA börjar det bli dags för Fed att
Läs mer13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING
13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till
Läs merSveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013
Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri
Läs merMÅNADSBREV JUNI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV JUNI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg något under juni medan den svenska börsen slutade ned 3,4 %. Månaden har varit volatil med stora rörelser på de finansiella marknaderna
Läs merMånadsbrev februari 2018
Månadsbrev februari 2018 Efter en mycket stark inledning på året med global optimism och god börsutveckling under årets första månad förbyttes stämningen i februari till oro för ökande inflation och därmed
Läs merNågra lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Läs merMÅNADSBREV JANUARI, 2017: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV JANUARI, 2017: BLOX SAMMANFATTNING Under januari utvecklades den globala aktiemarknaden (MSCI World) negativt och sjönk med -1,7 % i svenska kronor. Stockholmsbörsen (OMXS30) hade en positiv
Läs merMakrokommentar. Januari 2017
Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska
Läs merSverige 1,3% Europa 2,2%
Marknadsbrev februari 2014 Stökiga börser trots ljusare tider Konjunkturen mot ljusare tider 2013 blev ett ganska mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt
Läs merMånadsbrev augusti 2017
Månadsbrev augusti 2017 Efter en stark inledning på året har sommarens utveckling varit av den svagare karaktären. Stockholmsbörsen har sedan 1 juni fallit med ca 5,6 procent, där en av de bidragande orsakerna
Läs merMÅNADSBREV JULI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV JULI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Juli månad var en stark börsmånad för de globala börserna som steg runt 5 %. Även svenska börsen återhämtade fallet från juni och slutade månaden upp cirka 5
Läs merFrågor och svar om Nya Trad
Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte
Läs merStrukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1112
Strukturerade placeringar Kapitalskyddade placeringar SEB1112 Aktieobligation Nya Tillväxtländer 1112 E & F Aktieobligation Nya Tillväxtländer 3 år lång Exponering: BNP Paribas Next 11 Core 8 index (f
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merKonjunkturen och de finansiella marknaderna
Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik
Läs merMånadsbrev september 2013
Månadsbrev september 2013 Fortsatta Stödköp Glädje i marknaden Den amerikanska centralbanken FED meddelade i september att man fortsätter stimulera ekonomin genom stödköp av obligationer. I maj flaggade
Läs merunder oktober med 0,7 procent medan S&P 500 och Stockholmsbörsen föll med 2 procent. 260
US Balanserad 2 1 1 sep-03 sep-04 sep-05 sep-06 sep-07 sep-08 sep-09 sep-10 sep-11 sep-12 US Balanserad 0, 5, 6,5% 3,5% 41,4% 0, 6, 8, 9, 61,6% Skillnad 0, -0,6% -1,6% -5,6% -20, Aktier 55% 5 5% 3 7 varav
Läs merMÅNA D SBR E V AU G U S TI, : BLOX SAMMANFATTNING
MÅNA D SBR E V AU G U S TI, 2 01 6 : BLOX SAMMANFATTNING Augusti månad så utvecklades globala aktiemarknaden (MSCI World) oförändrat, Stockholmsbörsen (OMXS30) hade en bättre utveckling och slutade månaden
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 2 2016
Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare
Läs merMÅNADSBREV DECEMBER, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV DECEMBER, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Under december utvecklades den globala aktiemarknaden (MSCI World) positivt och steg med 0,9 %, även Stockholmsbörsen (OMXS30) utvecklades positivt och steg
Läs merMånadsbrev december 2017
Månadsbrev december 2017 Året avslutades i svagt stigande kurser, både i Sverige och internationellt. Glädjande kan vi konstatera att samtliga fonder slutade året på plus. Bäst gick det för Småbolagsfonden
Läs merMånadsbrev december 2018
Månadsbrev december 2018 December blev en tråkig månad på aktiemarknader världen över. S&P 500 var ner 9,2 procent i december och även vår svenska aktiemarknad var kraftigt. Bidragande orsaker var ökad
Läs merDitt sparande är din framtid
Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att
Läs merMånadsbrev januari 2018
Månadsbrev januari 2018 Året startade med stigande kurser och global optimism. Några dagar innan månadens slut hade det amerikanska S&P-indexet stigit till nytt rekord, upp 7,45 procent sedan årets början.
Läs merSEB House View Marknadssyn 2018 Maj
SEB House View Marknadssyn 2018 Maj Summering Makro och politik Börs och marknad Slutrekommendationer Fördjupning Vår marknadssyn, maj 2018 Fortsatt positiv marknadssyn Marknadsbarometern 70% Vi har en
Läs mer22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER
22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 1 2016
Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn
Läs merSEB House View Marknadssyn 2018 oktober
SEB House View Marknadssyn 2018 oktober Summering Marknadsutveckling Drivkrafter Prognoser Fördjupning Vår marknadssyn, oktober 2018 Positiv marknadssyn med uppgraderad risk Marknadsbarometern 50% 65%
Läs merSwedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
Läs mer12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS
12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och
Läs merKoncernbanken Delår mars 2017
Koncernbanken Delår mars 2017 1 1. Sammanfattande kommentar På aktiemarknaderna är värderingarna fortsatt höga. Under början av året har svenska långräntor fallit tillbaka efter en stark uppgång under
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merÖversyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder
Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014 Befintlig fond Ersättningsfond BlackRock Latin America Fidelity Japan Advantage Invesco Asia Infrastructure Old Mutual EmMkt Debt Old Mutual Greater China
Läs merMånadsrapport december 2010
Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas
Läs mer