Övergripande verksamhetsplan med budget

Transkript

1 Övergripande verksamhetsplan med budget Fastställt av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 STYRNINGSPROCESSEN VISION Verksamhetsmål GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Finansiella mål Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Ekonomisk utveckling VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 4.1 Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Jävsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Solatum Hus&Hem AB RESULTATBUDGET NETTOBUDGET INVESTERINGSBUDGET BALANSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET BEFOLKNINGSPROGNOS

3 1 STYRNINGSPROCESSEN Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en medveten process som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Hörnstenar och framgångsfaktorer i styrningen är helhetssyn, delaktighet och dialog. Helhetssyn är nödvändig för att nämnder, styrelser och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för kommunens totala utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. Dialog som kommunikationsprocess har till syfte att skapa en gemensam bild av nuvarande och framtida läge för att kunna utforma strategier för en önskad utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att åstadkomma en bred förankring av strategier och planer hos organisationens politiker och medarbetare. Huvudprincipen är mål- och resursstyrning med kommunfullmäktiges vision, övergripande verksamhetsmål och inriktningsmål inom fyra fokusområden som gemensam utgångspunkt. Dessa kommer till uttryck i en övergripande verksamhetsplan och i handlingsplaner som tydliggör vilka aktiviteter som erfordras för att nå inriktningsmålen. Verksamhetsplan Förbättring gg Mätning Analys Genom regelbunden mätning av resultatet kontrolleras färdriktningen mot fastställda mål. Resultatet av mätningarna blir sedan föremål för en analys som leder fram till eventuella förändringar och förbättringsåtgärder för att nå fastställda mål. 3

4 2 VISION Sollefteå kommun utvecklas och förnyas med en välutbildad befolkning, god livsmiljö, mångfald i företagande, god omsorg och en välkomnande attityd. 2.1 Verksamhetsmål Övergripande verksamhetsmål - Attraktiv kommun att bo och leva i Det övergripande målet nås genom fyra fokusområden härledda från visionen. För varje fokusområde anges inriktningsmål. Fokusområde 1 - UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING Inriktningsmål 1.1 Andelen högstadieelever som har behörighet att söka gymnasieskolans program ska öka Motiv för målet: Att ge så många ungdomar som möjligt större valfrihet i livet. 1.2 År 2015 ska andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ha ökat med minst 5 procentenheter Motiv för målet: Att stärka individers yrkesmässiga möjligheter och förbättra möjligheterna att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov. Fokusområde 2 - LIVSMILJÖ Inriktningsmål 2.1 År 2015 ska nöjd medborgar index uppgå till minst 60 Motiv för målet: Att kommunen ska bedriva sina verksamheter utifrån medborgarnas behov och önskemål. 2.2 Tillgängligheten i samhället för människor med funktionsnedsättning ska förbättras Motiv för målet: Alla människors rätt till lika villkor. Målet bidrar också till att stärka kommunens profil inom handikappidrotten. 2.3 Infrastruktur och förutsättningar för kollektivt resande ska förbättras Motiv för målet: Väl fungerande kommunikationer är en viktig förutsättning för tillgänglighet och utveckling i kommunen. Ökat kollektivt resande bidrar till en bättre miljö. 2.4 Bättre livskvalité och friskare medborgare genom fysisk aktivitet, goda matvanor och ett brett kulturutbud Motiv för målet: En befolkning med god hälsa och därmed även minskade vårdkostnader. 4

5 Fokusområde 3 - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETE OCH TILLVÄXT Inriktningsmål 3.1 År 2015 ska antalet sysselsatta i privat sektor ha ökat med minst 5 % Motiv för målet: En positiv utveckling inom den privata sektorn behövs för den ekonomiska tillväxten och bidrar till en bredare arbetsmarknad. 3.2 År 2015 ska arbetslösheten i kommunen inte överstiga länssnittet Motiv för målet: Att ha arbete bidrar till människors välbefinnande. En större andel människor i egen försörjning ökar även skatteunderlaget. 3.3 Ett kompetenscentrum inom området förnybar energi och hållbarhet ska vara etablerat i Sollefteå senast år 2015 Motiv för målet: Ett utvecklingsområde för kommunen baserat på naturresurser, traditioner och starka närvarande branschaktörer. 3.4 Flyttnettot ska varje år vara positivt Motiv för målet: Att kommunen långsiktigt ska vara livskraftig och utvecklingsbar. Fokusområde 4 - OMSORG Inriktningsmål 4.1 År 2015 ska minst 90 % av brukarna av kommunens omsorg känna sig nöjda med de tjänster kommunen erbjuder. Motiv för målet: Att kommunen ska bedriva en bra och attraktiv omsorg utifrån brukarnas behov och önskemål. 4.2 År 2015 ska det finnas väl sammanhållna vårdkedjor mellan olika vårdgivare internt och externt. Motiv för målet: Att säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad, och för en trygg och säker omsorg. 5

6 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska kommunens budget, förutom plan för verksamhet och ekonomi, också innehålla mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska anges både ur ett finansiellt och ur ett verksamhetsperspektiv. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska utvärdering ske om hur målen har uppnåtts och bidragit till god ekonomisk hushållning och revisorerna ska i sin granskning pröva om delårsbokslut och årsbokslut är förenliga med dessa mål. Sollefteå kommuns mål för god ekonomisk hushållning ska leda till att varje generation bär kostnaden för den service som den konsumerar och inte skjuter över några kostnader på kommande generationer. 3.1 Finansiella mål Resultatet ska varje år utgöra minst 1 % av skatter och bidrag. Det innebär ett resultat om mnkr. Med denna resultatnivå finns visst utrymme för reinvesteringar och möjlighet att sätta av medel för att möta de ökande kostnader som kommer för pensionsåtagandet och en viss reserv om skatter och bidrag skulle minska. Kommunens soliditet anger den ekonomiska styrkan i ett längre perspektiv. När pensionsåtagandet som inte redovisas i balansräkningen räknas in i soliditetsmåttet uppnås för Sollefteå kommun ett negativt tal. Detta innebär att kommunens skulder är större än tillgångarna. I ett längre perspektiv ska det negativa soliditetstalet vändas till ett positivt tal. Under ska talet förbättras med 1 procentenhet per år. Kommunens investeringar, med undantag för affärsverksamhet samt Hågestabron, ska årligen uppgå till högst 43 mnkr och egenfinansieras. Kommunens låneskuld ska minska med 10 mnkr per år. 3.2 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning För 2015 anges särskilda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning; - Sjukfrånvaron ska vara högst 6,5 % av arbetstiden för månadsavlönande - Energiförbrukningen ska vara högst (normalårskorrigerad) 150 kwh/kvm - Kostnaden per betygspoäng i grundskolan ska inte överstiga medelvärdet för deltagande kommuner i KKiK - Kostnaden för plats i särskilt boende ska inte överstiga medelvärdet för deltagande kommuner i KKiK - Kostnaden per vårdtagare i hemtjänsten ska inte överstiga medelvärdet för deltagande kommuner i KKiK 6

7 3.3 Ekonomisk utveckling Nedanstående diagram redovisar utveckling från och med 2009 till och med budgetperiodens slut är faktiskt utfall medan 2014 är prognos och från och med 2015 är budgeterade siffror. Kommunens resultat har varierat mellan åren. Resultatmålet om 1 % av skatter och bidrag har uppfyllts fram till och med och 2014 är resultatmålet inte uppfyllt. Under 2012 och 2013 har kommunen erhållit intäkter om 20 mnkr per år för återbetalda premier. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen måste redovisa ett positivt resultat. Om ett negativt resultat uppstår ska detta återställas under de tre närmast följande åren. För att klara balanskravet får nettokostnaderna får inte öka mer än skatter och bidrag. När skatter inte ökar måste nettokostnaden hållas nere. Mellanskillnaden mellan dessa diagram ska täcka finansnettot och årets resultat. Innevarande budgetår och de kommande åren är inte nämnder kompenserade för kostnadsökningar vilket ställer krav på anpassningar som medför kostnadssänkningar. Under perioden har kommunens investeringar ökat mycket genom ny friskvårdsanläggning i Sollefteå centralort, ny grundskola i Långsele och köp och upprustning av Hallsta hotell. Från och med 2013 planeras investeringar inom en ram om 43 mnkr per år. I detta belopp inräknas inte investeringar för affärsverksamhet och inte heller ny bro till Hågesta som beräknas byggas

8 Genom den höga investeringsnivån har också låneskulden ökat. Från och med 2013 kommer amortering att ske med minst 10 mnkr per år. Förutom de pensionsavsättningar som finns i kommunens balansräkning har kommunen ett åtagande som avser intjänade förmåner till och med Detta åtagande minskar successivt men innebär ökade pensionsutbetalningar som belastar resultatet. Vid balanskravsavstämning har avsättning gjorts för dessa merkostnader motsvarande de tillgångar som finns i balansräkningen, avsedda just för pensioner. Dessa kommer att nyttjas under år då kostnader är som störst, omkring Kommunens soliditet när ovan nämnda pensionsåtagande inräknas är negativ. Det finansiella målet är att soliditeten på längre sikt ska uppnå ett positivt resultat och förbättras med 1 procentenhet per år under budgetperioden Skulden ökade 2013 då diskonteringsräntan sänktes och innebar ett försämrat utgångsläge. 8

9 4 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 4.1 KOMMUNFULLMÄKTIGE Fullmäktige är kommunens högsta beslutande instans och har 45 ledamöter och ersättare. Ledamöterna väljs vid de allmänna valen. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för hela kommunens verksamhet och för att skattemedlen används på ett effektivt sätt. Under kommunfullmäktige finns fyra beredningar samhällsutveckling, lärande och unga, vård och omsorg samt demokrati. Budgeten består av arvode till ledamöterna. Budget tkr Driftbudget VALNÄMND Valnämnden ansvarar för att allmänna val, val till europaparlamentet och folkomröstningar genomförs i kommunen i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Dessutom ser valnämnden över distriktsindelningen inför varje valår och föreslår eventuella förändringar. Budget avser arvoden till de förtroendevalda då anslag för valverksamheten finns under kommunstyrelsens övergripande verksamhet. Budget tkr Driftbudget REVISION Revisionens uppdrag följer av kommunallag, revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Revisorernas bedömning lämnas i revisionsberättelsen. Revisorernas ansvarar för granskning av verksamhet, kontroll och redovisning samt prövning om verksamhet bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Budget tkr Driftbudget

10 4.4 JÄVSNÄMND Nämnden fullgör ärenden och myndighetsutövning som riktar sig mot kommunens verksamheter, dess bolag och objekt bland annat enligt följande lagstiftningar: Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Livsmedelslagen. Budget tkr Driftbudget ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Nämnden ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunen bedrivs i enlighet med reglerna i föräldrabalken samt andra författningar som reglerar frågor knutna till överförmyndarverksamheten. Budgeten omfattar arvoden till förtroendevalda, gode män och förvaltare. Budget tkr Driftbudget KOMMUNSTYRELSE Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ett övergripande ansvar för kommunkoncernens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamhet och ekonomi efterlevs och att kommunens löpande förvaltning hanteras rationellt och ekonomiskt. Under kommunstyrelsen finns fyra utskott samhällsutveckling, lärande och unga, vård och omsorg samt allmänt utskott. Kommunstyrelsen har vidare hand om tillväxtfrågor och ansvarar för åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen, näringslivet och övrig samhällsutveckling i kommunen. Nämnden ansvarar för att avsätta resurser för att nå inriktningsmålen. För vidare information hänvisas till handlingsplanerna (separat dokument). Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar inom dessa tre huvudsakliga områden: Medborgarservice: För att uppnå maximal medborgarfokus samlas de verksamheter där medborgarna själva är initiativtagare till kontakten till funktionen medborgarservice. Medborgarservice är medborgarnas och näringslivets väg in till kommunen. Här får medborgare och företag snabbt svar på de flesta av sina frågor och här hanteras även enklare ärenden. I mer komplicerade 10

11 ärenden lotsas medborgarna till rätt instans. Verksamheten omfattar följande: reception/växel, näringsliv/turism, fritid, bibliotek, integration, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder museum, plan/bygg, vuxnas lärande samt miljö och hälsa. Gemensam service: För att uppnå målet med maximal medborgarfokus samt stärkt ledning och styrning finns i gemensam service de verksamheter som utgör stöd för övriga verksamheter. Ambitionen är att minska sårbarhet och maximera samordningen av verksamhetsstödet i organisationen. Verksamheten omfattar följande funktioner: IT, ekonomi, personal, kontorsservice, kommunikation samt utredning och utveckling. Produktion: För att uppnå målet med maximal medborgarfokus samt stärkt ledning och styrning samlas här verksamheter och tjänster som utförs direkt gentemot medborgarna. Här finns merparten av de kommunala verksamheterna: VA och avfall, gata och park, barnomsorg/förskola/grundskola, gymnasieskola, individ och familjeomsorg, överförmynderi, funktionsstöd och äldreomsorg. Utöver dessa tre områden så ingår även i Kommunstyrelsens verksamhet delar som klassas som kommungemensam verksamhet. Dessa omfattar bland annat ansvar för delägandet i Sollefteåforsen AB, Höga Kusten Airport AB samt medlemskapen i Västernorrlands kollektivtrafikmyndighet, Räddningstjänstförbundet, samordningsförbundet FINSAM och Akademi Norr (högre utbildningar). Även kommunens skogliga innehav, omfattande cirka hektar, samt kommunens bredbandsverksamhet. Omvärldsfaktorer som kommer att påverka den kommunala verksamheten de närmaste åren är bland annat: - Den demografiska utvecklingen - Ökande konkurrens om kompetens och arbetskraft - Pendlingsmöjligheter - Ökad förväntningar på kommunal information och digitala e-tjänster - Vindkraftsutbyggnaden - Inlandets marginalisering - Klimatförändringar - Ny lagstiftning/myndighetskrav 11

12 Budget tkr Budget Driftbudget Kommunstyrelsens totala verksamhet Kommunstyrelsen Förvaltningsledning Kommungemensamverksamhet Medborgarservice Gemensam service Produktion Vatten, avlopp & avfall - - Gata & Park - - Barnomsorg- förskola, grundskola - - Gymnasieskola - - Individ & familjeomsorg - - Överförmyndarverksamhet - - Funktionsstöd - - Äldreomsorg 1) Budget 2014 justerad enligt organisation SOLATUM HUS & HEM AB Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Sollefteå kommun förvärva fastigheter eller tomträtt för att uppföra och förvalta bostadshus med tillhörande lokaler och därtill hörande kollektiva anordningar. Bolaget får även äga och förvalta andra lokaler för kommunens behov. Verksamheten får dessutom omfatta uppförande av småhus för försäljning. Bolaget får även sälja eller riva fastigheter. Kommunfullmäktige har ägardirektiv fastställda för bolaget och krav på utdelning. 12

13 5 RESULTATBUDGET mnkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Verksamhetskostnader -1047,6-1052,6-1054,9-1088,5-1123,1 Semesterlöneskuld -2,5-2,4-2,0-2,0-2,0 Pensionskostnader, netto -3,3-29,0-36,0-36,0-36,0 Avskrivningar ,7-54,0-54,0-54,0 Nettokostnader -1105,4-1135,7-1146,9-1180,5-1215,1 Skatteintäkter 776,5 800,8 838,5 882,9 926,2 Utjämning och generellt statsbidrag 340,9 344,3 334,7 326,0 318,9 Finansiella intäkter 3,4 3,4 3,0 3,0 3,0 Finansiella kostnader -13,7-12,3-12,4-13,0-14,0 Finansiell kostnad pensionsskuld -0,3-0,3-0,3-0,3-0,3 Resultat 1,3 0,2 16,6 18,1 18,7 % av skatter och utjämning 0,01 0,02 1,42 1,50 1,50 Utdebiteringen från och med 2015 är 23,39 oförändrat från föregående år. Skatter och bidrag är beräknade enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting och en årlig befolkningsförändring om -150 invånare. 13

14 6 NETTOBUDGET tkr Budget Kommunfullmäktige Valnämnd 88 0 Revision Överförmyndarnämnd Jävsnämnd Kommunstyrelsens totala verksamhet Kommunstyrelsen Förvaltningsledning Kommungemensamverksamhet Medborgarservice Gemensam service Produktion Vatten, avlopp & avfall - - Gata & Park - - Barnomsorg- förskola, grundskola - - Gymnasieskola - - Individ & familjeomsorg - - Överförmyndarverksamhet - - Funktionsstöd - - Äldreomsorg Summa kapitalkostnader Till resultaträkningen

15 7 INVESTERINGSBUDGET tkr Nämnd/styrelse Bokslut Budget Budget Plan Plan Gemensam service - Övrig adm, vht-utveckling IT-utveckling övergripande Fastigheter* Investeringar bredband Medborgarservice - Kultur-, utbildning-, fritid Produktion - Vatten, avlopp & avfall Gata och park Centrumförnyelse Barnomsorg/Skolverksamhet Individ och familjeomsorg Funktionsstöd Äldreomsorg Reservkraft äldreboende Delsumma Ny Hågestabro Totalsumma Affärsverksamhet Investeringar exkl. affärsverksamhet *Fastighetsinvestering inkluderar 1 mnkr för asfaltering vid Junseleskola år

16 8 BALANSBUDGET mnkr TILLGÅNGAR Utfall Prognos Budget Plan Plan Immateriella anläggningstillgångar 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 Anläggningstillgångar Byggnader och mark 819,1 809,9 800,6 801,8 802,0 Maskiner, inventarier, tekniska 47,4 45,8 45,8 45,8 45,8 anläggningar Finansiella anläggningstillgångar 194,9 202,4 204,0 204,0 204,0 Summa anläggningstillgångar 1 061, , , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd 2,4 2,4 3,9 3,9 3,9 Kortfristiga fordringar 121,6 108,4 105,0 105,0 115,0 Likvida medel 78,7 75,0 70,0 60,0 50,0 Summa omsättningstillgångar 202,8 185,8 178,9 168,9 168,9 Summa tillgångar 1 264, , , , ,7 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 523,7 524,0 540,6 558,7 577,4 Avsättningar för pensioner 20,0 21,0 22,0 23,0 24,0 Andra avsättningar 21,7 21,9 23,0 24,0 24,0 Långfristiga skulder 430,6 405,6 395,0 385,0 375,0 Kortfristiga skulder 268,5 271,6 248,7 229,8 220,3 Summa skulder, avsättning och eget kapital 1 264, , , , ,7 Panter och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden 377,7 382,9 370,0 360,0 350,0 Pensionsförpliktelser 726,2 695,0 695,0 690,0 685,0 Relationstal Soliditet, % Soliditet, % inkl. pensionsförpliktelser inom linjen

17 9 FINANSIERINGSBUDGET mnkr Utfall Prognos Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat 1,3 0,2 16,6 18,1 18,7 Justering för ej likviditetspåverkande poster 54,3 53,0 54,7 56,0 55,0 Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 55,6 53,2 71,3 74,1 73,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5,0 13,2 3, Ökning/minskning förråd och lager 0,0 0,0-1,5 0,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 16,8 3,1-22,9-18,9-9,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 67,4 69,5 50,3 55,2 54,2 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillg. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillg. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillg. -48,7-40,8-44,7-55,2-54,2 Försäljning av materiella anläggningstillg. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering finansiell anläggningstillg. -26,5-61,7-26,5-27,0-27,0 Försäljning av finansiell anläggningstillg. 24,7 53,9 26,5 27,0 27,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -50,5-48,6-44,7-55,2-54,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld -10,0-25,0-10,6-10,0-10,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -9,8-24,6-10,6-10,0-10,0 Årets kassaflöde 7,1-3,7-5,0-10,0-10,0 Likvida medel vid årets början 71,7 78,7 75,0 70,0 60,0 Likvida medel vid årets slut 78,7 75,0 70,0 60,0 50,0 17

18 10 BEFOLKNINGSPROGNOS Kommunen totalt per åldersgrupp 31/12 Ålder w Summa Kommunen totalt per församling 31/12 Område Junsele Ramsele Edsele Ådalsliden Resele Ed Helgum Långsele Graninge Sollefteå Multrå-Sånga Överlännäs Boteå Summa Prognoserna är framräknade av Statistiska Centralbyrån och utgör inte kommunens målsättning beträffande befolkningsutvecklingen 18