Nr 3 Oktober bladet

Transkript

1 Nr 3 Oktober 2006 S -bladet Medlemstidning för Svenska S 30 förbundet Ur innehållet: - Eskader - Pingstträff - Kappsegling - Mastutredning - Debatt

2 Insidan Svenska S30 förbundet c/o Margareta Johansson Gustavsvägen 5 4tr SOLNA Postgiro: Hemsida: Styrelse: Ordförande Bo Eriksson Örnsätrabacken SKÄRHOLMEN tel: 08/ V. Ordförande klassregler Ulf Andersson Storgatan VÄSTERVIK tel: 0490/18266 Kassör Margareta Johansson Gustafsvägen 5, 4tr SOLNA Tel: Sekreterare Urban Fredriksson Gröndalsvägen STOCKHOLM tel: 08/ Klubbmästare Stig Andersson Ekshäradsgatan Farsta tel: Ledamot teknik Stefan Asplund Magnus Ladulåsg. 30 7tr STOCKHOLM tel: Ledamot medlemstidning Martin Bellander Tvärvägen GUSTAVSBERG tel: Suppleant Kurt Winblad Ö.Henriksborgsvägen NACKA tel: 08/ Suppleant Åke Mörk Kallkärrsvägen HUDDINGE tel: 08/ Suppleant Gunnar Bringel Berguddsvägen SALTSJÖBADEN tel 08/ Suppleant hemsida Martin Holmström Industrigatan STOCKHOLM tel: Klassnämndsledamot Sven Ejdestam Slånvägen UPPSALA tel: 018/ Valberedningskommitté: Benny Johansson, Ove Andersson Omslagsbilden: Redaktion: S30 nr 276 La Mouette i Åbolands skärgård under sommarens eskadersegling. Foto: B Eriksson Martin Bellander, martin.bellander@glocalnet.net. Skicka gärna ett bidrag, berättelse från någon seglats eller grundstötning, sjösättning, tekniska tips eller något annat som andra S 30-ägare kan ha glädje av! Bilder efterlyses, till tidningen eller hemsidan

3 Ordföranden har ordet Har just gjort en liten sammanställning av vår eskadertur i somras. Det är meningen att den ska läggas ut på hemsidan med bilder och allt och dessutom kommer väl ett utdrag i detta nummer (tror jag). När man sitter och väljer ut bilder så är det lätt att tänka tillbaka på allt kul vi hade, men samtidigt känns det lite trist att inte fler i förbundet är med på sådana äventyr. Vi var ju ute i tre veckor och ärligt talat så är det nästan alltid samma gäng, mestadels stockholmare i pensionsåldern, som är med. Det vore trevligt om vi kunde hitta på evenemang som flera kan vara med på. Hur skulle det vara med två minieskadrar? En barneskader under några dagar med korta etapper till sandstränder och ett krograce, med inbyggd kappsegling, där vi besöker några skärgårdskrogar. Det kanske skulle passa både barnfamiljer, kappseglare och pensionärer, och inget hindrar ju att man är med på allt. Emellertid ska vi avverka en vinter först och under tiden kan vi väl fundera lite på det där med kul evenemang, styrelsen lyssnar. /Bo Eriksson Styrelsen i bild Vilka är vi egentligen? Namnen och kontaktuppgifter finner du på Insidan, men så här ser vi ut: Bild saknas Bosse Eriksson Ulf Andersson Urban Fredriksson Margareta Johansson Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Stig Andersson Stefan Asplund Martin Bellander Martin Holmström Klubbmästare Ledamot, teknik Ledamot, redaktör Suppleant, Webmaster Bild saknas Bild saknas Kurt Winblad Gunnar Bringel Åke Mörk Sven Ejdestam Suppleant Suppleant Suppleant Klassnämndsledamot - 3 -

4 Eskadersegling till Nådendal En söndag i början av juli samlas ett gäng S30:or för att under en tre veckors seglats uppleva Ålands och Åbolands skärgårdar. Startplatsen är som så många gånger tidigare Finnhamn i Stockholms mellanskärgård. På kvällen är fem besättningar på plats: Inger och Stig Eriksson i Slank, Anita och Åke Mörk i Tigrib II, Kerstin och Ove Andersson i Nancy, Kaisa Liisa och Bo Eriksson i Kaisas Kuling och Kristina och Stig Gunnarsson i Symfoni. På måndagen drar eskadern iväg under mörka åskskyar norrut till Lidö där Margareta och Benny Johansson i La Mouette, Gittan och Tord Holmström i Cia och Eva och Klas Innerstedt i Galatea väntar. Efter hand klarnar det upp och det visar sig att från och med nu är det molnfri himmel som gäller. På kvällen är alla samlade på Lidö och vi har sedvanligt skepparmöte. Eftersom sjörapporten förutser SV 7 m/s bestämmer vi oss för att gå direkt till Kärringsund istället för att fortsätta norrut till Singö. Överseglingen går fint och framme i Kärringsund lyckas vi tränga in åtta båtar vid sjöbodarna på en exklusiv plats som gjord för våra vackra båtar. Finska sjörapporten lovar SV kuling för nästa dag så vi bestämmer oss för att utnyttja en av de liggedagar som finns inplanerade. En del tar Eckeröbåten t.o.r. Sverige och en del hyr cyklar. För oss som väljer att ta en cykeltur väntar ett överflöd av smultron längs dom fina vägarna. Det är inte ofta man äter sig mätt på så delikata bär, men här kan man plocka hur mycket som helst. Detta blir sista dagen med eskadern för Cia som nu går till Mariehamn. Efter en liggedag känns det bra att kunna dra upp seglen igen och sätta kurs norrut. Vi går in i faret mellan Isaksö och Lökö som leder vidare förbi Dånö och Gamlan ut på öppet vatten norr om Geta. Emellertid varnas för nordlig kuling och att då gå till Geta-Djupvik som är öppen mot norr känns inte så bra. Vi försöker hitta en bra plats någonstans söder om Dånö vilket visar sig vara svårt. Efter en del irrande på fjärden lägger sig halva eskadern vid Högholm och den andra halvan kryper in bakom en liten ö intill som heter Ramsholm. Bakom Ramsholm ligger vi med stävarna långt in i vassen med brytande sjö på båda sidor om den lilla ön. Badliv idkas och på kvällen tar Stig Gunnarson fram gitarren. Här rider vi ut den eländiga kulingen som varar i två dagar. På söndagen avtar vinden och vi har varit igång i en vecka. Vi borde ha kommit lite längre men ingen av oss gillar att segla i nordlig kuling utmed Ålands norra kust, så beslutet att huka ett tag uppskattades av alla. Vi bestämmer att gå till Enklinge direkt. I den friska nordvinden känns 40 NM i en S30 som en ganska lagom distans. Vi startar efter frukost är framme till en något försenad lunch. Vid Enklinge besöker vi den unika gården Hermas som har stått orörd i decennier. Kulturkvoten är därmed uppfylld och vi kan återgå till våra - 4 -

5 kära båtar som ligger fint förtöjda vid den lilla gästhamnen där den envisa nordan har avtagit. När allt är lungt och stilla och whiskyn står på bordet sticker Benny upp huvudet ur La Mouette och meddelar att sjöväderrapporten anger nord tio till femton om något dygn. Stön! På morgonen lämnar vi Enklinge rätt tidigt för att segla till Lappo som ligger straxt om hörnet. Vi får en fin segling i lätt sydlig vind. Väl framme i Lappo konstateras att det med tanke på ankommande nordlig kuling är bäst att ligga på insidan av bryggan. Med visst besvär tar vi oss in. En del fastnar i bojlinor, andra går på grund, men in kommer vi. I Lappo ansluter också Anders Hedbäck i Lady Kantarell, så nu är vi åtta båtar igen. Det blir liggedag på Lappo. Nordan viner och vi kastar kubb, en kul tradition som har införts av Inger och Stig. Vi ligger lite efter i planen och skulle egentligen varit framme i Nådendal nu. Vi tar ett enhälligt beslut och siktar in oss på Nådendal utan mellanlandning, revar storen och drar iväg trots denna envisa nordvind. Vi räknar med att inte behöva göra mer än något enstaka krysslag och vi ska ju segla i skydd av öar hela vägen. Framför oss har vi 45 NM och det ska visa sig att det blir en händelserik dag. Eva och Klas har motorproblem när vi lämnar Lappo. Motorn gick, men inget driv på propellern. Dom beslutar sig för att fortsätta, det är trots allt lättare att få reparationer utförda i Nådendal, som ju ligger ganska nära Åbo. Seglatsen blir spännande. På slutet, när vi går i dom smala lederna NV om Nådendal, har vi 14 m/s i ryggen och det är smalt, ibland bara några meter på var sida. Åke och Anita i Tigrib II spårar som så många gånger förr. Jag märker att Åke håller igen lite för att släppa fram någon annan, samtliga avböjer. Några NM norr om Nådendal ser undertecknad i ögonvrån en liten obetydlig gästhamn som visserligen ligger i vinden, men har bryggor vilka man skulle kunna ligga tryggt bakom. Väl framme i Nådendal, med 14 m/s blåsandes rätt in i hamnen, konstaterar vi att alla gästhamnsplatser är upptagna. Vi snurrar runt i hamnen, mobiltelefoner och VHF går för högtryck, och till slut chansar Nancy och Galatea och lägger till trots hård vind och oklara anvisningar om gästplatser. Under tiden ligger Galatea och slörar utanför hamnen utan motor och med små möjligheter att kunna ta sig in. Vi beslutar oss för att gå tillbaka till den lilla gästhamnen som vi passerade på vägen. När vi har förtöjt dyker Klas under båten för att ta reda på varför propellern inte driver. Svaret är enkelt, det finns ingen propeller. Den ligger nog på sjöbotten vid Lappo där den slets bort av någon dold bojkätting.gästhamnen heter Merimasku och har allt man kan begära, som t.ex. restaurang med näst intill gourmetmat, biluthyrning, taxi och en gästhamnsvärd som engagerar sig helhjärtat i propellerproblemet. Klas mobiltelefon går för högtryck och efter kontakter med försäkringsbolag, båtfirmor, transportföretag, varv och propellertillverkare är planen klar. En propeller sätts ihop hos Gori i Köpenhamn, flygs med DHL till Åbo där den ska hämtas av varvspersonal som står beredda att - 5 -

6 ta upp båten och montera. Påföljande dag bogserar Göran Galatea till varvet, båten torrsätts och klockan sex anländer proellern som genast monteras, på en fredagskväll!, och Galatea sjösätts. Nu är det dags att vända hemåt och de som inte följer propellerdramat går söderut till Kuskari där vi alla samlas igen. Vi går vidare till Berghamn. Det är söndag och vi har varit på väg i två veckor. Den envisa nordvinden har ersatts av styv stiltje och vi går mot Bänö Ö. Här ansluter tillfälligt Gerd och Orvar Bodlund i Taifun och Tove och Chrisoffer i en finsk S30. Nu är det tio S30:or som ligger på rad i den fina viken. Stig tar fram gitarren och det blir allsång på berget. Denna kväll på Bänö ö visar sig bli den sista då alla är samlade. Nästa dag seglar vi in till Mariehamn där vi skingras i båtvimlet. Några tar Vikinglinjen t.o.r. för att äta gott och göra lite stödköp i taxfree. Galatea, Symfoni,Nancy och Lady Kantarell ger sig av till Sverige. Påföljande dag seglar en decimerad eskader på ett guppigt Ålandshav över till Lönnskär norr om Tjockö och sedan går vi till sista gemensamma hamnen som blir Själbottna. Vi har varit ute i nästan tre veckor och avverkat c:a 340 NM. Vi har mest haft nordlig vind, ibland lite väl mycket, och det har regnat i ungefär fem timmar, resten sol. Precis som det ska vara på en S30-eskader. Bo Eriksson Höstträff hos Benns I tider av mastutredning för S30:an kan det väl inte vara lämpligare än att besöka en riggverkstad! Onsdagen 6/12 kl. 18:30 besöker vi därför Benns i Saltsjö-Boo öster om Stockholm. Vi kommer att få titta på mastverkstaden och få massor med tips ang. mast m.m. av erfarna riggare. Kaffe och fralla serveras. Anmälan senast måndag 4/12 till Bo Eriksson bo.eriksson@bostream.nu eller tel. 08/ Adressen till Benns är: Prästkragens Väg Saltsjö-Boo

7 Mastkommittén rapporterar Bakgrund Mastkommittén har snart arbetat i två år dvs. sedan årsmötet Efter det första inledande arbetet med en omfattande enkätundersökning som Magnus Bergman gjorde har mastkommittén i år arbetat vidare med utgångspunkt för vad majoriteten önskade. S30s skeppare önskade med all önskvärd tydlighet en mast som så långt som möjligt överensstämmer med originalets mast. Alla båtar skall kunna segla lika bra oberoende om man har en ny eller gammal mast. Den nya mastkommittén som består av Anders Hedbäck och Ulf Andersson har arbetat med dessa förutsättningar. De kommer därför att till styrelsen, inför årsmötet rekommendera några ändringar i regelverket så att vi kan montera en ny mast som uppfyller alla krav och är tillgänglig på marknaden. Reglerna för S30 93 Vid studiet av de gamla reglerna för S30 har vi konstaterat att det någon gång genomfördes ändringar som inte är helt lyckade för att behålla båten som en entypsbåt. Enligt det nuvarande regelverket får man montera på en mast som kan böjas som ett metspö eller höjdhoppsstav. Detta kan knappast vara i linje med S30ans originaldesign. Som vi tolkar det skall masten vara relativt styv och endast begränsat böjbar. Gamla regler I originalreglerna var böjstyvheten I y i långskeppsled definierad till minst 375 cm 4.och elasticitetsmodulen minst 7 * 105 kp/cm 2. Böjstyvheten tillsammans med elasticitetsmodulen anger hur stel masten är. Den angivna elasticitetsmodulen är ett typvärde för aluminium. Dessa två värden garanterar att masten uppfyller ställda krav på stelhet i långskeppsled. Den tilläggsinformation som finns om att masten inte får vara längre än 170 mm i långskepsled syftar till att förhindra att man bygger en vinge som segelyta. Detta mått har med stor sannolikhet angivits med då tillgängliga mastprofiler. Det har visat sig att gamla modellen har exakt 170 mm lång mast. Medan åtminstone några av den nya modellen har en väsentligt kortare mast i långskeppsled. I tvärskeppsled är också böjstyvheten I x minimerad till 250 cm 4. Denna böjstyvhet skulle något kunna minskas utan att vare sig säkerhet eller seglingsegenskaper påverkas. Förslag till nya regler Mastkommittén vill föreslå en regeländring så att vi återinför minimum begränsning på böjstyvheten på masten samtidigt som vi något ändrar toleranserna så att några nu tillgängliga mastprofiler ryms inom gränsvärdena. Masten skall således också i fortsättningen vara rak, jämntjock och väga minst 60 kg inklusive stående och löpande rigg. De ändringar som kommer att föreslås skall inte påverka seglingsegenskaperna på båtar som är utrustade med master av originaltyp. För mastkommittén Anders Hedbäck Ulf Andersson - 7 -

8 Höjd rigg S 30 Sommaren 2004 hade vi både en M 30 och en M 22 i familjen. Det var en båt för mycket av samma sort, så när Vaja, S med teakdäck och mahognyöverbyggnad blev till salu, slog vi till på stående fot. Hon var vacker och välutrustad, men så småningom kom vi underfund med att seglingsegenskaperna lämnade en del övrigt att önska trots att hon var klassad som 93:a med framflyttat förstag. Vi studerade både förbundets mastutredning och Saaristus lösning och kom så småningom fram till att riggen borde höjas 1,5 meter. Vår segelmakare Pär Lindforss tog hand om det gamla storseglet, konsulterade Peter Norlin angående rigghöjningen och sydde ett nytt, lösfotat segel med genomgående lattor vilket fungerar utmärkt. Eftersom förseglen och riggvajrarna var relativt nya så bestämde vi oss för att behålla förtriangeln och flytta över riggen. Benn s ansåg att vi med en koning på 3 meter borde ha en fiol för att staga upp toppen. Benn s M 66 som används av skärgårdskryssarna ansågs vara en lämplig profil. För att underlätta revning om det skulle visa sig att båten blev vek så beställde vi en single reef bom med två rev. De nya måtten blev 12,60 liklängd och 3,60 bomlängd. Lys fastställdes till 1,21 med genua och 1,20 med självslående fock, alltså en enhet lägre än Saaristus båt som har 80 cm högre förtriangel. Sommaren 2006 var vi seglingsklara. En del erfarenheter kan vara intressanta att redovisa: I vindar upp till cirka 4 meter går hon bäst med genuan. Focken kan vara lite tunn på lätta kryssar. Mellan 4 och 6 meter är det en smaksak om man vill segla bekvämt eller lite fortare. Det lösfotade storseglet fungerar perfekt om man gasar med uthalet och släpper ner seglet en bit på skenan i hårdare vind. Vi har kryssat utan att reva i meters vind utan problem. I en meters läns tog vi in ett rev och körde enbart på storen. Faktum är att hon med den nya lätta riggen verkar minst lika styv som förut. En annan fördel är att hon går bra att manövrera med enbart stor vilket inte var fallet förut. Intrycket av att hon är underriggad har försvunnit. Jag vet inte om klassförbundet ogillar vårt tilltag, men eftersom vår båt i vilket fall som helst inte mätte in pgr av däck och ruff, så borde vi vara förlåtna. En annan aspekt är att entypsseglingar väl inte är särskilt aktuella längre i klassen. Kanske man kan segla Lys med de olika varianter som finns? Classic, 93 och olika höjda riggalternativ har väl i vilket fall som helst stökat till klassen? Vad kostade kalaset? Pipan kostade 17000,-, beslag inkl fiol 9800,-, bom 8000,-frakt 1800,- Totalt från Benns: 36600,- Storsegel med inbyte 11000,- Dessutom moderniserade vi med nya fallinor, avlastare till sittbrunn mm vilket kostade 11600,-Kick och riggvajer med beslag flyttades över. Totalkostnad alltså cirka ,-.Inte så billigt men vad gör man inte för att segla ifrån sina M 30- kompisar? Bosse och Eva Stenström S 171, Vaja - 8 -

9 Pingstträffen Strax efter 17 lördag den 4 juni anlände vi till Grisselholmsfladen i en måttlig till svag NV vind. Kunde bara konstatera att vi var enda S30:an i fladen! Skulle det vara så illa att ingen annan hörsammat kallelsen? Nåväl, vi låg kvar och åt middag, nattade barn och tog en kvällsfika. SMS:ade Bosse Eriksson som kunde meddela att Kaisas Kuling låg på Ostholmen i gott sällskap med Stefan Asplunds Vindil. De hade lämnat Grisselholmsfladen halvannan timme innan vi anlänt, då det S30:or på Säck. Foto: M Bellander väntades friskare nordlig vind under natten, vilket inte är det mest ideala för den hamnen. Vi kastade loss och puttrade (ja, jag erkänner att vi gick för motor) helt sonika över till Ostholmen, där vi förtöjde strax efter 22-tiden. Vinden hade nu friskat i men här låg vi alldeldes idealt och njöt av den ljusa men svala sommarkvällen medelst korvgrillning och en pilsner. Söndag morgon beslöt vi att göra sällskap bort till Säck, ca 8 nm förflyttning. Det kastades loss vid lite skilda tider men efter lunch var de tre S30:orna återigen samlade. Innan middag blev det lite trevligt samkväm på klipporna med snacks och dricka (se bild). /Martin Bellander, Yahya Kräftskivan Redaktionen hade inte någon utsänd på plats, men ett sjörå har viskat att det traditionsenligt vistades några S30:or i Grönskärsfladen lördagen den 19 augusti. Det lär ha inmundigats röda små djur med knastrigt skal och därtill hörande tillbehör. Fototävling Gensvaret har varit ganska klent varför vi förlänger tävlingstiden till 31 december!!! Så nu får ni en chans till att leta igenom sommarens bildarkiv. Motivet är helt fritt, så länge det finns S30-anknytning. Första pris är ett års prenumeration på tidningen Segling. Skicka ditt bidrag till red. på adress martin.bellander@glocalnet.net eller vanlig post på adress enligt insidan

10 Kappsegling Hur ser det ut på kappseglingsfronten för S30:an? För att få ett svar på den frågan ringde S30-bladet upp Lennart Jacobsson i Västervik. Lennart har seglat S30 sedan 1989 och det har blivit en och annan kappsegling sedan dess. I år blev det bla deltagande i Östersjömaran, en liten nätt distanskappsegling på 600 nm där kravet är max två mans besättning. Beroende på väder och vind så rör det sig om 3-7 dagars segling nonstop! I årets mara belade Lennart tillsammans med Bo Djerf en utmärkt 5:e plats bland de 17 båtar som kom i mål. I år var det ganska trevligt väder som Lennart uttryckte det. Trots det bjöds det på kulingvindar vilket visar att det kan vara betydligt tuffare. Detta var Lennarts femte marastart och tredje målgång i densamma. Något han lärt sig på dessa maror är hur bra S30:an kan seglas med väldigt liten segelarea. Det är många som seglar med för mycket segel när det blåser mycket. Det ger bara krängning och dålig gång. Maxfarten är ändå redan nådd så man behöver inte vara rädd att tappa fart konstaterar Lennart. Ytterligare en erfarenhet är att han fått båten helt tät, inget läckage från däck någonstans. På Byxelkroken i slutet av september var det hela fyra S30:or som deltog. Bäst lyckades Jan Källmark som noterade en 2:a plats Lys totalt. Visbyseglingen i regi av Westerviks Segelsällskap i augusti månad hade uppehåll i fjol pga krock med internationella mästerskap, vilket ledde till ett avbräck i deltagarantalet. Endast en handfull båtar deltog i år, däribland dock två S30:or. Det bjöds på rejäl vind och fart, eller vad sägs om Visby Västervik på 5 h 50 min vilket det tog för Bo Djerf i S30 nr 210. För Lennart Jacobsson tog det längre tid då han blev tvungen att minska segel och avbryta tävlingen pga krökt roderaxel. Det gick bara att styra ett par grader åt vardera hållet berättar Lennart, så der var inte lönt att fortsätta. Generellt sett så har kappseglandet i S30 avtagit sen för ca 5 år sedan då aktiviteten var högre. Men så är det, det kommer och går, bara 30:an består som Lennart avslutar det hela. Nedan presenteras ett urval av resultat från årets kappseglingssäsong. Utöver detta har det förekommit en hel del klubbseglande med S30:or involverade, dock i okänd omfattning. Plac Båt Skeppare Korrigerad tid (Segrartid) Gullviverallyt maj 1 S30 nr 63 Sus Valter Saaristu 13,713 (13,713) (special, lys 1,21) 74 S30 nr 293 Sigmona Gunnar Bergdahl 17,354 (13,713) Ornö runt 3 juni 86 S30 nr 285 Stormtrivs Anders Skog 05:22:25 (04:52:05) Östersjömaran 10 juni 5 S30 nr 190 Elida Lennart Jacobsson 144:52:39 (136:15:33) Bo Djerf Byxelkroken september 2 S30 nr 197 Jani Jan Källmark 12:56:27 (12:44:16) 15 S30 nr 210 Fanny Bo Djerf 13:16:22 (12:44:16) 17 S30 nr 190 Elida Lennart Jacobsson 13:16:44 (12:44:16) 94 S30 nr 164 Saga Mats Karlsson 15:18:19 (12:44:16)

11 Debatt! Förändringar av S30:ans rigg har blivit på tapeten och det finns flera exempel på experimenterande med höjd rigg etc. En båttyp som tillverkats i så ansenligt antal som S30:an har en stor del av sitt värde i egenskap av entypsbåt. Detta värde håller på att urholkas! Redan när man införde 93-klassen som en separat klass gjordes ett väsentlig avsteg från tanken att S30 skall vara en entypsbåt. Jag anser att det är hög tid att återrenodla S30 till en entypsbåt genom att helt sonika stryka den ursprungliga S30 classic och enbart ha kvar 93-klassen, då under namnet S30 kort och gott. De som är intresserade av att kappsegla i en något större omfattning kommer sannolikt inte göra det i en classic utan har uppgraderat till S Varför då ha kvar ett separat lystal för classic vilket enbart fördunklar uppfattningen om S30 som en entypsbåt? Jämför med värdet av andra entypsbåtar, vem har tex hört talas om IF-92 resp IF classic? Övrigt experimenterande med exempelvis rigg är upp till envar, men är inget som S30- förbundet varken bör eller ska engagera sig i. /Martin Bellander (not: detta är undertecknades personliga åsikter och inte styrelsens) Kassörens ruta Du har väl inte glömt årsavgiften för Avgiften är oförändrad 200:-. Tänk på att som avsändare skriva namnet på den som är registrerad som medlem + båtnummer, så vet vi vem som betalt. Du som betalar via internet, skriv namnet (+ båtnummer) först, slutet av texten försvinner ibland. Ändringar i kommande matrikel (e-)postas till kassören på adress margareta.b.johansson@chello.se eller enligt Insidan. Har du sålt båten? - Berätta gärna för nya ägaren om S30-förbundets existens, och hör gärna av dig till någon i styrelsen och meddela att du sålt båten. Materialboden Standert (=Vimpel) 150:- Polardiagram 100:- Tekniska tips 100:-. Obs, de senaste finns på hemsidan. Sätt in beloppet på pg , Svenska S30 förbundet och ange vad du vill ha och vem du är

12 Bogsvall från S30 nr 209. Foto: M Bellander S30 nr 105? i full fart. Foto Å Bergstrand Gunnar Bringel med yngre besättning ombord på S30 nr 243 Viva. Foto: G Bringel? S30 nr 180 i hamn vid Darsser- Ort, Rügen. Foto: C Jørgensen Kalendarium 6 dec Höstträff Benns, Stockholm 31 dec Fototävling slut feb Nästa utskick mars Årsmöte, Stockholm Svenska S 30-förbundet