Primärvårdsläkarnas inställning till vårdval

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Primärvårdsläkarnas inställning till vårdval B-uppsats i statsvetenskap Vårterminen 2008 Johan Hultberg Handledare: Gissur Erlingsson

2 Abstract Innehållsförteckning 1 Inledning Teori och bakgrund :1 Definition av begreppet vårdvalssystem :2 Teori och litteratur Syfte och frågeställningar Material och metod... 8 Referensförteckning

3 1 Inledning Den 2 mars gick en udda politisk tillställning av stapeln. Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin gav sig på allvar in i debatten om sjukvården i Stockholms läns landsting i allmänhet och om kundvalssystemet Vårdval Stockholm i synnerhet. Detta gjorde hon genom att i SVT:s program Agenda debattera mot det moderata landstingsrådet Filippa Reinfeldt. En politisk debatt är självfallet i sig inget udda utan vad som särskiljer händelsen är det faktum att Sahlin i egenskap av partiledare gav sig in i en debatt kring politiken i ett enskilt landsting. Anledningen är rimligen att Sahlin bedömer frågan om kundvalssystem i hälso- och sjukvården som principiellt viktig och då särskilt i Stockholm. Stockholm, som huvudstad och storstadsregion, fungerar ofta som isbrytare för nya idéer och system som sedermera blir allmängods om de visar sig fungera. Kundvalssystemen som nu växer fram i olika versioner runt om i de svenska landstingen är enligt min uppfattning tydliga exempel på individualisering och en förändring som uppenbarligen blåser liv i den politiska hälso- och sjukvårdsdebatten. Svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning är en skyldighetlagstiftning som proklamerar vad sjukvårdshuvudmännen är skyldiga till, inte vad den enskilde har rätt till. Nu tycks en förändring ske i riktning mot en starkare ställning för patienterna genom att den enskilde ges ökade valmöjlighet och patientens rättigheter blir allt mer framtonande. Huruvida denna utvecklig är bra eller inte samt om patientens ställning verkligen stärks genom ökad valfrihet kan förstås debatteras men likväl kan en förändring konstateras. Tillspetsat kan förändringen beskrivas som att man tidigare erhöll vård, nu konsumerar man. Den enskildes rättigheter börjar allt mer betonas bland annat i regeringens förslag till ny patientdatalag där patient får ett stärkt självbestämmande och insyn i sin journal. 1 Makten, i detta fall över journalen, individualiseras. Ett ytterligare exempel på individualisering i sjukvården är den nationella vårdgarantin. Denna föreskriver att patienten har rätt att komma i kontakt med vården samma dag, träffa en läkare inom en vecka (om det behövs), en specialist inom tre månader (efter remiss) och därefter behandling inom ytterligare tre månader (efter beslut är taget). Enkelt uttryck; Sveriges Regering,

4 90. 2 Garantin som sådan är måhända inte är särskilt kraftfull men den markerar likväl en förändring. Landstingen kan inte längre fritt planera sin verksamhet utifrån den egna organisationen utan tvingas att arbeta hårt för att anpassa sig till patienterna och uppfylla garantin. Tidigare fick medborgarna vänta tills landstinget hade möjlighet att genomföra höftledsoperationen eller utprovningen av hörapparaten. Nu har patient rätt att få sin operation utförd eller sin hörapparat utprovad inom givna tidsramar. Klarar inte landstinget att uppfylla garantin är landstinget i egenskap av sjukvårdshuvudman enligt vårdgarantin skyldig att hjälpa patienten till vård hos annan vårdgivare. 3 Att förändringar av hälso- och sjukvården och dess organisation skapar politisk debatt är såväl självklart som uppenbart. De kundvalssystem som införts eller som är på väg att införas har vållat het politisk debatt. Enskilda politiker och politiska partier har kraftigt divergerade åsikter och uppfattningar om hur systemen skall vara utformade, om systemens effekter och i förlängningen huruvida kundvalssystem inom sjukvården är positivt eller negativt. Vad som är mer oklart är vad professionen anser om sjukvårdens individualisering i allmänhet och kundvalssystem specifikt. Landstingsverksamheten omfattar starka professionella grupper som inte alltid är på samma linje som politikerna. Professionernas maktställning kombinerat med en tydlig hierarki begränsar möjligheterna för politisk styrning av verksamheten. 4 Beskrivningen är Montin och Olssons och ger en bra bakgrund till varför det är intressant att studera vad professionen anser. I en idealbild tänker vi oss politiken som uppdragsgivarna och professionen (förvaltningen) som verkställare. Montin och Olssons konstaterade problematiserar bilden genom att peka på hur professionens starka ställning vingklipper den politiska styrningen. Därav är det intressant att studera professionens inställning till vårdval. Är professionen negativt eller positivt inställd till införandet av vårdvalssystem? Runt den frågan kretsar denna uppsats och svaret hjälper oss att förstå och tolka debatten kring vårdvalssystem och svaret utgör en grundläggande och viktig kunskap för framtida studier om t.ex. implementeringsproblem eller varför de partier som idag driver frågan överger förslaget, vilket ett tänkbart scenario. 2 Sveriges Kommuner och Landsting, Ibid. 4 Montin & Olsson, 1994, s 9 4

5 Ett vårdvalssystem leder till att patientens makt stärks på bekostnad av landstinget som organisation menar anhängarna. Det är förvisso landstinget som sjukvårdshuvudman som utformar systemet men landstinget förlorar bland annat stora delar av sin kontroll över utbudet då systemet bygger på fri etablering och konkurrens mellan alla vårdgivare som uppfyller på förhand definierade krav. I nuvarande system avgör landstinget ersättningen men i ett vårdvalsystem blir det i praktiken medborgaren som avgör då pengarna följer dennes val. Medborgarna röstar med fötterna och kan byta vårdgivare om han eller hon t.ex. är missnöjd med sin läkare. En hypotes värd att pröva är därför att läkare är negativt inställda till vårdvalsystem då systemet stärker medborgarnas ställning på bekostnad av läkarnas. En annan hypotes är att läkare verksamma på privatdrivna vårdenheter är mer positiva till vårdval än läkare anställda av landstinget. 5

6 2 Teori och bakgrund 2:1 Definition av begreppet vårdvalssystem Beskrivning av vårdvalssystem och definiering av vad som avses med begreppet i denna uppsats. 2:2 Teori och litteratur Något om ledning/styrning av landsting, professionens status etc. 6

7 3 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att söka svar på följande primära frågeställning; Är läkare verksamma inom Kronobergs primärvård negativt eller positivt inställda till ett införande av vårdvalssystem inom Kronobergs primärvård samt skiljer sig inställningen mellan läkare verksamma på privatdriva vårdcentraler från läkare verksamma på vårdcentraler drivna i landstingets egen regi? Med Kronobergs primärvård åsyftas i denna uppsats den verksamhet som Landstinget Kronoberg har ett ansvar för, dvs. dels de vårdcentraler som drivs i egen regi och dels de vårdcentraler som är utlagda på entreprenad och vars verksamhet således är upphandlad. För att uppfylla uppsatsens syfte används nedan två mer specificerade frågeställningar som verktyg. Genom frågeställningarna bryter jag ner syftet i dels olika perspektiv (personalens, läkarnas, medborgarnas) och dels till olika komponenter (konkurrens, privatdriven vård). Vid en första anblick kan läsaren uppleva dem som irrelevanta men att söka svar på läkarnas inställning till bland privatdriven vård och konkurrens leder närmare svaret på den primära frågeställningen då inslag och privatdriven vård samt konkurrens är typiska för ett kundvalssystem. Att öka medborgarnas valfrihet samt att konkurrens leder till att bättra kvalitet brukar framföras som huvudargument av kundvalssystemens anhängare och därav är frågeställningarna relevanta. Tror läkarna att ett vårdvalssystem hade varit bra för dem själva, för medborgarna samt tror de att medborgarnas ställning stärks eller försvagas av ett vårdvalssystem och i så fall sker det på bekostnad av läkarnas? Är läkarna positivt eller negativt inställda till privatdriven vård samt tror de att konkurrens är bra eller dåligt för personalen och för medborgarna? 7

8 4 Material och metod Uppsatsen syftar till att ge svar på vilken inställning läkare verksamma i Kronobergs primärvård har till införandet av ett vårdvalsystem. Tidigare undersökningar kring detta saknas, åtminstone i Kronoberg, vilket självfallet beror på att vårdvalsystem är en ny företeelse. Det vårdvalsystem som togs i bruks först i Sverige var Vårdval Halland som infördes i januari I Kronberg är systemet ännu inte införd utan en modell håller på att utarbetas med införande under Material som rimligen finns att tillgå är remissvar, program etc. från adekvata organisationer så som Läkarförbundet. Då det saknas tidigare undersökningar förutsätter denna uppsatts att en undersökning genomförs om vad läkarna i Kronoberg anser. Presumtivt finns det två huvudsakliga metoder i form utav två olika typer av respondentundersökningar som är tänkbara för undersöknings syfte; samtalsintervjuundersökningar eller surveyundersökningar. Valet mellan dessa är i princip valet mellan en kvalitativ eller kvantitativ typ av undersökning. Då syftet för undersökningen är att ta reda på vilken inställning läkarna i Kronobergs primärvård som kollektiv har till införandet av ett vårdvalssystem lämpar sig en surveyundersökning bäst. Den ger möjlighet att undersöka ett stort urval (slumpmässigt) med hjälp utav standardiserade frågor med fasta svarsalternativ. Resultatet blir på det sättet generaliserbart. En samtalsintervjuundersökning hade varit fruktsam om det ingick i syftet att djupare penetrera orsaker och motiv till läkarnas ställningstagande för att sedan göra en kartläggning, men resultatet hade varit svårt att generalisera och lämpar sig således inte för denna undersökning. Det utrymme beträffande såväl tid som utrymme för framställning som står till undersökningens förfogande stärker också valet av surveyundersökning. Detta eftersom resultatet är enkelt att sammanställa och redovisa tackvare de standardiserade frågorna och de fasta svarsalternativen. Det är självfallet möjligt att använda helt andra metoder än ovan nämnda. Ett sätt att genomföra undersökningen hade varit genom textanalys av exempelvis insändare och debattartiklar. Många läkare deltar i den offentliga debatten och inte minst i debatten kring vårdval men den metoden har klara brister. Underlaget för analys hade blivit synnerligen litet och risken överhängande att urvalet hade varit missvisade. En tänkbar risk hade varit att det är de läkare som motsätter sig ett vårdvalsystem som engagerar sig i debatten för att sätta stopp 5 Landstinget i Halland, Landstinget Kronoberg,

9 för planerna. Genom att analysera artiklar skriva av läkare skulle slutsatsen i det fallet bli att läkarna generellt sätt är mot vilket inte alls behöver fallet. De läkare som är positiva till systemet ser ingen anledning att ödsla energi på att argumentera för en reform som likväl är på väg att realiseras. 9

10 Referensförteckning Litteratur Montin, Stig Olsson, Jan (1994) Demokrati och legitimitet i landstingen. Slutrapport från projektet Politikerrollen i landstingen. Internet Sveriges regering Ny patientdatalag Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Tillgänglig vård Landstinget Halland Fakta om Vårdval Halland aspx, Landstinget Kronoberg Vårdval Kronoberg aspx,